1940-45 Minnesmonument över Skånska flygflottiljen på Bulltofta

Län                                             Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)              Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Bödkareparken, Flygfältsvägen
GPS-angivelse:                      55°35’50.7″N 13°03’32.2″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein och Peter
Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia
Riksdagen beslutade den 28 februari 1940 att Flygvapnet skulle stärkas med ytterligare två jaktflottiljer. F 9 i Göteborg och F 10 i Skåne, i syfte att försvara luftrummet över Göteborgsregionen samt Skåne. Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement på Svea flygflottilj (F 8). Den 1 oktober 1940 omlokaliserades verksamheten provisoriskt till Bulltofta flygplats utanför Malmö. När flottiljen inledde sin verksamhet den 1 oktober 1940, bar den namnet Tionde flygflottiljen, och bestod enbart av en depåstab. Den 1 november samma år utökades dock flottiljen till att omfatta två divisioner. Ett år senare, den 1 november 1941 hade flottiljens organisation utökats till att omfatta tre flygande divisioner, en markdivision och en depåstab. Flottiljen tillhörde till en början Tredje flygeskadern (E 3), vilken var jakteskadern. Även om Bulltofta var flottiljens huvudbas, så var flygplanen under längre perioder baserade på krigsflygfälten i Skåne. Fram till andra världskrigets slut år 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält. Totalt omkom sjutton män från F 10 under krigsåren. Bulltofta var endast en provisorisk flygbas för flottiljen. I den fortsatta planeringen av flottiljens slutliga placering studerades Ödåkra som ett lämpligt alternativ till att förlägga flottiljen. Dock så låg det inom artilleriräckvidd från Danmark. Istället så valdes Barkåkra strax norr om Ängelholm till att förlägga flottilj permanent. Riksdagen beslutade år 1942 om att börja bygga upp flottiljen i Ängelholm trots att det fanns vissa invändningar mot själva placeringen, eftersom man tog i anspråk bördig åkermark. Samma år, 1942, fick flottiljen den 1 juli namnet Skånska flygflottiljen. Den 1 oktober 1945, det vill säga fyra år efter flottiljens officiella födelsedatum, omlokaliserades flottiljen från Malmö till Ängelholm. Flottiljen avvecklades 2003. 

Ägare
Namn:                                       Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                             malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Övrigt
Stiliserat propellerförsedd flygmaskin på en mjukt formad båge. Hög granitsockel med minnesplakett som minner om Skånska flygflottiljen F 10 som sattes upp 1940 på Bulltofta där den var förlagd till 1945
Text: KUNGL SKÅNSKA FLYGFLOTTILJEN F 10 VAR BASERAD PÅ BULLTOFTA 1940 – 1945. UNDER DESSA BEREDSKAPSÅR GJORDES VÄRDEFULLA INSATSER FÖR MALMÖS OCH SKÅNES LUFTFÖRSVAR
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-1945 Minnessten över beredskapen  i Malmö

Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Ribersborg, NÖ hörnet av  Limhamns-fältet. 230 m VNV korsningen Limhamnsvägen-Mariedalsvägen
GPS-angivelse:                    55°36’17.98″N 12°58’35.82″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia
Trots att Sverige inte deltog i andra världskriget som krigförande nation var hela landet satt på krigsfot och det svenska försvaret hade en beredskap för att försvara landet mot fientliga anfall. Tiden som andra världskriget pågick kallas därför beredskapstiden. Den 2 december 1939 beslöt den svenska regeringen att mobilisera en arméfördelning, för att skydda den svenska gränsen mot Finland, och den 5 december lät man marinen minera Ålands hav, för att hålla sovjetiska ubåtar borta från Bottenhavet. Den 11 april 1940 inleddes allmän mobilisering i hemlighet (för att inte provocera Tyskland), antalet man under vapen höjdes på några veckor från ca 60 000 till 320 000.
I februari 1942 inträffade februarikrisen, då tyskarna började bygga upp en slagstyrka i Norge för invasion av Sverige, eftersom Hitler var missnöjd med det bristande svenska stödet till krigföringen, och för att han inte trodde att Sverige skulle försvara sig mot britterna om de invaderade (genom Norge). Som svar på detta mobiliserades totalt 300 000 man i en jättelik militärövning i Jämtland i trettiogradig kyla.
Förluster i liv och fartyg gjordes under beredskapstiden. Handelsflottan förlorade 206 fartyg med 1270 omkomna svenskar samt ytterligare 37 omkomna utan förlust av fartyg. Dessutom konfiskerades 25 fartyg. Fiskeflottan förlorade 31 fartyg med 89 omkomna svenskar och örlogsflottan åtta fartyg med 92 omkomna svenskar.
Den svåraste olyckan som drabbade försvaret under kriget, inträffade i oktober 1940, då en transportfärja under en överskeppningsövning sjönk på sjön Armasjärvi, varvid 46 personer omkom. Den 17 september 1941 skedde en förödande explosion då Horsfjärdskatastrofen inträffade. De tre svenska jagarna Klas Uggla, Klas Horn och Göteborg förstördes av en explosion ombord på Göteborg, som startade en brand som spred sig till de två andra fartygen, där de låg för ankar i Hårsfjärden. 33 man dödades och 17 skadades i denna explosion, en av Sveriges värsta katastrofer under krigstiden.

 Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit ”På vakt” rest (uppsatt) år 1959. Skånska luftvärnskårens kamratförening initierade uppförandet av minnesstenen för att hedra de människor som offrade liv och egendom under beredskapsåren.
Konstnär: Jonas Fröding
H 350 cm, b 110 cm, d 20 cm
Text: PÅ VAKT 1939 – 1945
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnesskylt över Skånska luftvärnskåren

Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Malmö biblioteks Ö gavel,
Regementsgatan 3
GPS-angivelse:                    N55°36’02” E12°59’42”

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Malmö. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Östgöta luftvärnsregemente den 1 oktober 1941 under namnet Malmö luftvärnsdivision (A 10 M).
Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Malmö luftvärnsdivision avskildes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4). Efter provisorisk förläggning förlades kåren den 1 oktober 1943 i ett kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö. Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 var hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet. Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4). I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en omlokalisering av Skånska luftvärnsregementet till Ystad för att där samlokaliseras med Södra skånska regementet. Flytten verkställdes 1982. 1994 återfick regementet sitt gamla namn, Skånska luftvärnskåren som slutligt lades ned 1997.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av brons uppsatt år 1957 av Skånska luftvärnskårens kamratförening
Text: LUFTVÄRNET I MALMÖ VAR UNDER BEREDSKAPSÅREN 1939 – 1944 FÖRLAGT I DENNA BYGGNAD. KUNGL SKÅNSKA LUFTVÄRNSKÅREN UPPSATTES HÄR 1942. DENNA PLATTA SKÄNKTES AV KÅRENS KAMRATFÖRENING 1957
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1928 Minnesmonument över Kronprinsens husarregemente på Limhamnsfältet

Län                                          Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Limhamnsfältet, 70 m NV korsningen Limhamnsvägen-Vikingsbergsvägen
GPS-angivelse:                  55°35’37.20″N 12°56’51.93″E

Inventerad
Namn:                                      Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                     2016-06-27

Historia
Kronprinsens husarregemente, K 7 har sitt ursprung från Husarregementet, vilket sin tur har sitt ursprung från Putbus husarkår, som 1757 uppsattes av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen. Regementet bildades i samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet 1822, det erhöll då namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad. År 1859, under Karl XV:s regering, ändrades namnet till Konungens värvade husarregemente. Ett år senare, 1860, skedde ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV. I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse 1882 återfick regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var förlagt till Malmö, Ystad (till 1882), Ängelholm (till 1883) och Helsingborg (till 1897). År 1897 förlades hela regementet till nybyggda kaserner i Malmö samtidigt som en skvadron från regementet överfördes till Livgardet till häst i Stockholm. Genom försvarsbeslutet 1925 slogs Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6), och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman den 1 januari 1928 och bildade det nya regementet Skånska kavalleriregementet (K 2) i Helsingborg. Kronprinsens husarregementes kaserner vid Regementsgatan i Malmö användes efter regementets nedläggning till olika civila verksamheter, bland annat fanns länge den populära dansrestaurangen Arena i den före detta officersmässen. Byggnaderna revs sedan 1960, varefter ”skyskrapan” Kronprinsen uppfördes på det gamla regementsområdet.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmonument av sandsten och tegel samt två plaketter av brons uppsatt på en mur av tegel avtäcktes år 1980. Vapnet satt ursprungligen över huvudportalen till Kronprinsens husarregementes kasern (byggd 1896) vid Regementsgatan. Kasernerna revs 1960 för att ersättas av 26-våningshuset Kronprinsen. Monumentet är nu placerat på husarernas gamla övningsplats, Limhamnsfältet
Text vänstra skylten: 1897 FÖRLADES KRONPRINSENS HUSARREGEMENTE TILL DE NYBYGGDA KASERNERNA I MALMÖ. ÖVER INKÖRSPORTEN MOT REGEMENTSGATAN PLACERADES SOM BRUKLIGT VAR ETT RIKSVAPEN I DETTA FALL HUGGET I SANDSTEN AV BILDHUGGAREN W WELTZ ÅR 1896
Text högra skylten: KRONPRINSENS HUSARREGEMENTE INDROGS 1928. ÅR 1960 REVS BYGGNADEN. RIKSVAPENSTENEN TILLVARATOGS PÅ INITIATIV AV LV 4 KAMRATFÖRENING. DEN RESTES 1980 PÅ LIMHAMNSFÄLTET DÄR HUSARREGEMENTET TIDVIS HADE SIN ÖVNINGSPLATS
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1710 Två minnesstenar över slaget vid Helsingborg

Län                                        Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)          Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Ringstorpsvägen, framför entrén till Ringtorps vattentorn, ”Borgen”
GPS-angivelse:               56°3’42.16″N 12°42’9.73″E

Inventerad
Namn:                                 Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                2016-06-27

Historia
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora segrande svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.

Ägare
Namn:                                       Helsingborgs stad
Adress:                                      Helsingborg kontaktcenter, Stortorget 17
Tfnnr:                                        042-10 50 00
Mail-adress                             kontaktcenter@helsingborg.seAdress:

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
1) Vid 150-årsminnet av slaget, den 28 februari 1860, restes en blygsam minnessten av granit på Ringstorpshöjden i Helsingborg.
Text: MS D 28 FEB 1710
2) Vid 250-årsminnet av slaget 1960 restes ännu en minnessten på Ringstorpshöjden av kommunen.
Text: TILL ERINRAN OM SLAGET VID HÄLSINGBORG DEN 28 FEBRUARI 1710 SAMT TILL MINNET AV SVENSKA OCH DANSKA KRIGSMÄN SOM DÄR KÄMPADE OCH FÖLLO LÄT HÄLSINGBORGS STAD PÅ SLAGFÄLTET RESA DENNA STEN DEN 28 FEBRUARI 1960
Informationsskylt:  Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1710 Minnesstaty över slaget vid Helsingborg 

Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Stortorget, Helsingborg
GPS-angivelse:                        56°2’46.40″N 12°41’35.78″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora segrande svenska armén ledd av generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock. Slaget hade sin upptakt när Danmark försökte utnyttja det svenska nederlaget vid Poltava år 1709 genom att på hösten samma år landstiga med en invasionsarmé vid Råå. Då större delen av de svenska stridskrafterna hade utplånats vid Poltava, var styrkorna i landet i för dåligt skick för att bjuda tillräckligt försvar. Stenbock tvingades därför dra sig tillbaka till Småland, där en ny armé tränades upp. Under tiden ryckte den danska armén allt längre in i Skåne, med målet att inta flottbasen i Karlskrona. När Stenbock slutligen kunde tåga in i Skåne drog sig de danska trupperna tillbaka till Helsingborg, där det avgörande slaget sedan stod. Slaget slutade i svensk seger och efterföljdes av en dansk reträtt från Skåne. Detta blev därmed Danmarks sista större kraftsamling att återta Skånelandskapen.

Ägare
Namn:                                       Helsingborgs stad
Adress:                                      Helsingborg kontaktcenter, Stortorget 17
Tfnnr:                                        042-10 50 00
Mail-adress                             kontaktcenter@helsingborg.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
En insamling till en värdig staty startades 1891 och en kommitté för utformningen av statyn bildades. År 1895 beslutades att denna skulle utformas som en ryttarstaty, vilken utfördes runt år 1900 av John Börjeson och kunde invigas den 3 december 1901. Den var då den enda ryttarstaty i Sverige som inte avbildade en kunglig person.
Text på sockelns vänstrasida: FOSTERLANDET ÅT MAGNUS STENBOCK SNILLRIK FÄLTHERRE TAPPER KRIGARE ÄDEL MENNISKA STOR I SEGERN – STÖRRE I OLYCKAN
Text på sockelns högra sida: NARVA 1700 GENERALGUVERNÖR I SKÅNE 1705 – 1711 HELSINGBORG 1710 GADEBUSCH 1712
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1677 Minnessten över slaget vid Landskrona 

Län                                           Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)             Svalöv

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Tirups hed NV Billeberga, Hedvägen, Svalöv
GPS-angivelse:                        55°53’22.60″N 12°59’36.55″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2016-06-27

Historia
Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       Länsstyrelsen i Skåne
Adress:                                      Kungsgatan 13
Tfnnr:                                        205 15 Malmö
Mail-adress                             skane@lansstyrelsen.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      Förbättring av karta på monumentet

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmonument av granit flankerat av två kanoneldrör restes år 1911
Text: FÖRFÄDERS HJÄLTEMOD MANAR EFTERKOMMANDE SLÄKTEN ATT OFFRA ALLT FÖR FÄDERNESLANDET Text på baksidan: STENEN RESTES ÅR 1911 GENOM BIDRAG AF H.M. KONUNG GUSTAF V, DET KUNGLIGA HUSET, KRIGSMAKTEN OCH TALRIKE ÖFRIGE MEDBORGARE FRÅN LAND OCH STAD
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1611 Minnessten över slaget vid Ryssby 

Land                                                Kalmar

Kommun                                       Kalmar

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                          Ryssby hembygdsgård, Rockneby
GPS-angivelse:                             56°47’53.07″N 16°21’5.42″E

Inventerad
Namn:                                               C-G Petersson
Datum:                                              Maj 2016

Historia
Slaget vid Ryssby var en episod under Kalmarkriget och var den andra sammandrabbningen mellan Karl IX:s och Kristian IV:s härar. Det ägde rum vid Ryssby i Småland. Efter slaget vid Kalmar och det svenska uppgivandet av Kalmar slott efter belägringen av Kalmar hotade den dansk-norska flotta den svenska armén i Kalmarsund, samtidigt som Kristian IV ryckte fram den 23 juli mot det svenska lägret i Pertorp. Karl IX slog till reträtt och gick en dagsmarsch bort till det tidigare lägret i Ryssby under natten mot den 24 juli. Kristian IV anföll Ryssby en andra gång den 20 augusti för att kunna ta sig längre in i övre Sverige.

Ägare
Namn:                                            Ryssby Hembygdsföreningen, ordförande: Eivorth Enarsson
Adress:                                           Ryssbyvägen 1,  395 94 Rockneby
Tfnnr:                                              070-6935631
Mail-adress                                   mg.e.enarsson@gmail.com

Vårdare
Namn:                                              Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit invigt 2011-08-21 av Ryssby hembygdsförening till minne av Kalmarkriget 1611.
Initiativtagare: Göte Bergqvist, Kjell Knutsson, Jarl Nilsson, Karl-Erik Svensson och Ingmar Alriksson
Konstnär: Ingmar Alriksson lät framställa skylten.
Text: RYSSBY SKANS VAR UNDER ALMARKRIGET 1611 – 1613 EN MILITÄR BEFÄSTNING OCH KUNGLIGT HÖGKVARTER
Informationsskylt:  Nej

C G Pettersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1895 Minnessten över Oscar II:s och 1976 Carl XVI Gustafs besök i Skillingaryd  

Län                                         Jönköping

Kommun (motsv)             Vaggeryd

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                V officersmässen i V lägret Skillingaryd
GPS-angivelse:                   57°25’34.17″N 14° 6’2.50″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                      2016-06-25

Historia
Skillingaryds skjutfält är ett militärt övningsfält som ligger på båda sidor om E4:an vid samhället Skillingaryd i Jönköpings län, Småland. Redan under 1600-talet övades det på Slätten i Skillingaryd. 1677–1914 övade och mönstrade Jönköpings regemente (I 12) i Skillingaryd. De flesta av de unika byggnaderna från regementets tid i Skillingaryd finns bevarade. Sedan ett antal år tillbaka är dessa byggnader tillsammans med marken byggnadsminnesförklarade. Skjutfältet tillhör Göta ingenjörregemente (Ing 2) i Eksjö, men är även övningsplats för bland annat Skaraborgs regemente (P 4). Tidigare hade även Wendes artilleriregemente (A 3), Smålands artilleriregemente (A 6) och Jönköpings regemente (I 12) Skillingaryds skjutfält som övningsplats. Även förband ur Kronobergs regemente (I 11) i Växjö förlade vissa övningar till Skillingaryd. Artilleriskjutskolan (ArtSS) var förlagd här fram till flytten 1948 till Villingsbergs skjutfält.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00

Kostnader
Adress:                                       Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Förbättring av texten Försvarsmakten

Vårdare
Namn:                                        Miliseum Skillingaryd
Adress:                                      c/o Sven Engkvist, Hasselvägen 21, 553 07 Jönköping
Telefon:                                    036-18 44 66, 0370-678262
Mail-adress:                            csa.engkvist@hotmail.com

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1895 av Jönköpings regemente
Text på framsidan: Namnteckningarna OSCAR och under denna CARL GUSTAF 23.9 1976
Text på baksidan: KONGL JÖNKÖPINGS R^TE RESTE STENEN VID KONUNG OSCAR II^S BESÖK DEN 27 AUGUSTI 1895
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnessten över artilleriets övningsverksamhet i Skillingaryd

Län                                          Jönköping

Kommun (motsv)             Vaggeryd

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 50 m N lägerhyddan i V lägret, Skillingaryd
GPS-angivelse:                    N57°25’34” E14°5’60”

Inventerad
Namn:                                      Christian Braunstein
Datum:                                    2016-06-25

Historia
Andra Göta artilleriregemente, No 6, organiserades 1894 i Stockholm genom en sammanslagning av två batterier ur Första Göta artilleriregemente, No 2, och ett ur Wendes artilleriregemente, No 3. Regementet förlades 1895 till Göteborg och 1898 till Jönköping, på Kompanigatan 6. Regementet hade sin övningsplats från 1896 på Tånga hed och från 1898 i Skillingaryd. År 1905 bytte regementet namn till Smålands artilleriregemente, No 6 och 1914 erhöll regementet beteckningen A 6. År 1928 slogs Smålands artilleriregemente samman med Positionsartilleriregementet, A 9, och bildade Smålands arméartilleriregemente, A 6. Regementet återfick sitt gamla namn 1942. Inför försvarsbeslutet 1982 förespråkade ÖB Lennart Ljung att avveckla ett artilleriregemente, med hänvisning till att det under mitten av 1980-talet skulle uppstå ett överskott på 1200 utbildningsplatser inom artilleriet. Valet kom då att stå mellan de syd- och mel­lansvenska artilleriregementena. Redan tidigt så stod det klart att Svea artilleriregemente (A 1) eller Smålands artilleriregemente skulle avvecklas. Genom proposition 1981/1982:102 beslutades det om en avveckling av Smålands artilleriregemente och Miloverkstaden i Jönköping (MVJ). Artilleriets officershögskola (ArtOHS) som hade sin stab i Jönköping, omlokaliserades till Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn. Regementets skjutfält, Skillingaryds skjutfält, undantogs från avveckling. Smålands artilleriregemente avvecklades officiellt lördagen den 30 juni 1985, då överste Lars Carlson lämnade av regementet till ÖB, general Lennart Ljung. Den 1 juli 1985 överlämnades förvaltningen av Skillingaryds skjutfält till Smålands regemente (I 12/Fo 17). Smålands artilleriregemente traditioner vårdas av Artilleriregementet (A 9). Efter att regementet var avvecklat, köpte Jönköpings kommun 365 ha av totalt 370 ha för 12 miljoner kronor. Commercial City Center AB köpte sedan 25 ha av marken, den del med bland annat kasernbyggnaderna. I april 1987 omvandlades regementsområdet till köpcentrumet A6 Center, vilket består av ett köpcentrum och kontorslokaler i de före detta kasernerna.
Skillingaryds skjutfält är ett militärt övningsfält som ligger på båda sidor om E4:an vid samhället Skillingaryd i Jönköpings län, Småland. Redan under 1600-talet övades det på Slätten i Skillingaryd. 1677–1914 övade och mönstrade Jönköpings regemente (I 12) i Skillingaryd. De flesta av de unika byggnaderna från regementets tid i Skillingaryd finns bevarade. Sedan ett antal år tillbaka är dessa byggnader tillsammans med marken byggnadsminnesförklarades. Skjutfältet tillhör Göta ingenjörregemente (Ing 2) i Eksjö, men är även övningsplats för bland annat Skaraborgs regemente (P 4). Tidigare hade även Wendes artilleriregemente (A 3), Smålands artilleriregemente (A 6) och Jönköpings regemente (I 12) Skillingaryds skjutfält som övningsplats.

Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00

Vårdare
Namn:                                        Miliseum Skillingaryd
Adress:                                      c/o Sven Engkvist, Hasselvägen 21, 553 07 Jönköping Telefon:                                     036-18 44 66, 0370-678262
Mail-adress:                             csa.engkvist@hotmail.com

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 2001 av Vaggeryds kommun. H 220 cm, B 78 cm, D 50 cm
Text: KUNGL SMÅLANDS ARTILLERIREGEMENTE ÖVADE PÅ SKJUTFÄLTET 1898-1985
KUNGL WENDES ARTILLERIREGEMENTE ÖVADE PÅ SKJUTFÄLTET TILL ÅR 2000
KOMMUNEN RESTE STENEN
Minnesstenen flankeras av två 10,5 cm haubits m/39.
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten