Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr R12

1955 Minnesmärke över haveri 1955 i Lillhult, Hjo kommun

 Län                                            Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Hjo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    1 km N Lillhult
GPS-angivelse:                       N58°21’17.81″ E14°16’27.40″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-05

Historia
Flyghaveri med Flygande tunnan Väster om Hjo den 29 november 1955
Under en övning i skjutning mot mål på Enebågs udde i Brevik krockade två A29 ”Tunnan” i höjd med Hultadammen väster om Hjo.
Ett plan flögs av fältflygare Crona och ett annat plan av löjtnant Norell. Norell blev försenad i starten på grund av byte av kamera. I höjd med Hjo görs en högersväng för att åter få en flygriktning mot Enebågs udde.
Norells plan träffade Cronas plan snett bakifrån så att vänster vinge har slagit i stjärtpartiet under höjdrodret och med nosringen slagit i vingspetsen.
Under sin fortsatta färd till nedslagsplatserna har det hittats 74 flygplans detaljer.
Båda flygplanen slog ner på mark tillhörig Prästgården i Grevbäck. Båda piloterna hade fallit ut ur planen innan de tog mark.
Planen krockade 10.07 på fredag förmiddag den 29 november 1955.
Många Hjobor blev vittnen till kollisionen och i haverirapporten förhördes följande vittnen. Hilding Bergqvist, Tage Wretman, Karl Rudolf Fredriksson, Arne Nevelius, Gösta Presson, Olof Ferm, August Karlsson.
(utdrag ur SFF hemsida)

Ägare
Namn:                                        Grevbäcks hembygdsförening
Adress:                                       c/o Lars Emilsson (sekr), Hembygdsgården, 544 91 Hjo
Tfnnr:
Mail-adress                              info@grevback.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket
Minnestavlan uppsatt 2016 av Grevbäcks hembygdsförening
Text: Se bilder
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R17

1981 Minnessten över Skaraborgs regementes 350 års jubileum i Skövde

 Län                                         Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Regementsparken
GPS-angivelse:                       N58°22’43.92″  E13°50’35.04″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Skaraborgs län. År 1613 slogs dessa fänikor samman med andra från närliggande landskapet Dalsland och Älvsborgs län och omorganiserades av Gustav II Adolf till Västergötlands storregemente där åtta av totalt 25 kompanier rekryterades från Skaraborg län. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Skaraborgs regemente var ett. Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet till tre mindre regementen där Skaraborgs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 10 mars 1624
Skaraborgs regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som finns nämnda i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Bengt Pilefelt. Regementet deltog 1709 i Slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna. Skaraborgs regemente återuppsättas i Sverige samma år.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Skaraborgs regemente tilldelades № 9. För Skaraborgs regemente innebar det att regementet 1914 blev tilldelad beteckningen I 9. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades med en infanteribataljon, och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner. I samband med att Göta livgarde (I 2) avvecklades den 30 september 1939 erhöll Skaraborgs regemente samma år en pansarbataljon från Göta livgarde. Skaraborgs regemente kom senare genom försvarsbeslutet 1942 att omorganiserades den 1 oktober 1942 till Skaraborgs pansarregemente (P 4), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna.

 Ägare
Namn:                                       Skaraborgs regemente (Försvarsmakten)
Adress:                                      Pansarvägen 4, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                         0500-46 50 00
Mail-adress                              exp-p4@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnessten av grå granit rst 1981 av P 4 subalternkår
Text: SUBALTERNKÅREN RESTE STENEN VID SKARABORGS REGEMENTES 350 ÅRS JUBILEUM 9 MAJ 1981. ARVET FÖRPLIKTAR
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R16

1940-83 Minnessten över F 6 personal som omkommit i flygtjänst

Län                                           Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Kasernvakten
GPS-angivelse:                       N58°31’24.09″ E14°31’24.47″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
I försvarsbeslutet från 1936, angavs att det nyuppsatta F 6 skulle överta det gamla arméflygfältet, det vill säga Gräshultsfältet. Fältet hade upptäckts av löjtnant Gösta von Porat, som år 1913 landade med en Nieuport IV G på exercisheden ”Lusharpan” och fann att markerna skulle vara användbara vid flygövningar. År 1915 använde arméflyget Karlsborg som en av sina baser, då det fanns stora möjligheter att öva skjutning och bombfällning på artilleriets skjutfält. Byggverksamheten kom i gång 1936, då en stor hangar (hangar 81) för två divisioner uppfördes. Fältet utvidgades år 1937 till att omfatta 1 600 × 1 200 meter och 1939 uppfördes en flygverkstad.
Flottiljens första flottiljchef var överstelöjtnant John Stenbeck, som fastställde flottiljens första flottiljorder den 1 juli 1939. Där det fastställdes att flottiljen uppsattes från och med denna dag,  
Flottiljens första flygplanet var en Sk 11, som landade i Karlsborg den 28 juni 1939 några dagar före flottiljens officiella öppnande. När F 6 officiellt bildats den 1 juli 1939 var personalstyrkan endast 22 personer. Flottiljens flygstyrka bestod av tre man, vilka disponerade en Sk 9 och en Sk 11 samt två S 6 inlånade från Östgöta flygflottilj (F 3) samt en J 8 från Svea flygflottilj (F 8).
Under hösten 1939 har F 6 fjorton egna piloter och bristen på flygplan gjorde att man lånade in ytterligare två J 8 från F 8.
Nästa leverans blev 35 jaktplan av typen Fiat G.50, som levererats med båt till Göteborg, och slutmonterades vid Saab i Trollhättan. Dessa flygplan mellanlandade i Karlsborg för att kontrollera och justera beväpningen, om den skulle behöva användas mot ryskt flyg över Ålands hav. Dessutom kom den av Carl Gustav von Rosen från KLM inköpta Douglas DC-2, som på två veckor modifierades vid Saab till ett långdistansbombplan, beväpnat med fasta och rörliga kulsprutor, att mellanlanda i Karlsborg för vapenkalibrering.
Två B 6 levererades till F 6, innan USA den 10 oktober 1940 genom sitt vapenembargo stoppade all export av krigsflygplan till Sverige. B 4 blev därmed den första huvudflygplanstypen vid F 6. I april 1940 förfogade flottiljen över drygt 20 individer B 4 och nio Sk 14 från Krigsflygskolan i Ljungbyhed, som skulle användas i grundläggande flygslagsutbildning (GFSU).
Redan år 1941 mönstrades B 4 ut och ersattes av B 5. Några exemplar av B 4 behölls som sambandsflygplan och målbogserare men de flesta överfördes till Skaraborgs flygflottilj (F 7). Under de tolv år B 4 tjänstgjorde i flygvapnet, drabbades det av ett antal haverier, men endast två hade dödlig utgång och båda dessa skedde vid F 6.[4]
I samband med ombeväpningen till B 5 tillkom en tredje flygande division. B 5 innebar kvalitativ förstärkning av flottiljens krigsuppgift. De första flygplanen anlände under våren 1941 och omskolningen gick snabbt utan incidenter. Totalt kom F 6 att disponera 54 stycken B 5. Flygningarna företogs på två korslagda stråk med banorna 09/27 och 01/19 belägna inom flottiljområdet.
På grund av den snörika vintern 1942 görs flera undsättningsflygningar med Tp 9, i början av mars undsätts några infrusna fiskefartyg utanför västkusten, och i slutet av mars undsätts fyrpersonalen vid Gotska Sandön. B 5 matbombade även isolerade byar i Skåne med fallskärmsförsedda aluminiumbehållare fyllda med livsmedel.
Sommaren 1942 påbörjades en ombeväpning av flottiljen till det svenska bombflygplanet B 17. Ombeväpningen, vilken påbörjades vid flottiljens tredje division, tog drygt två år att slutföra, innan flottiljen fått B 4 ersatt med B 17.
Den 27 november 1947 anlände flottiljens två första exemplar av J 21A-3 som tilldelades tredje divisionen under kodbeteckningen Gul Adam och Gul Bertil, ytterligare 30 flygplan levererades direkt från Saab fram till april 1948. Omskolningen av personalen för den nya flygplanstypen genomfördes perioden december 1947 – mars 1948. För att klara servicen av den för F 6 nya motortypen fanns under en kortare tid två tyska verkmästare från Daimler Benz anställda. Den taktiska användningen av A 21 var i stort sett densamma som den sista tiden med B 17, bomber var det viktigaste beväpningsalternativet, även om raketer kunde användas. Dessutom var flygplanet utrustat med tre automatkanoner i nosen och en i vardera vinge. Som mest kom F 6 att disponera 70 individer av A 21. Av dessa avskrevs 30 på grund av haverier, de flesta beroende på gräsfältets dåliga skick. Sju piloter omkom under A 21-epoken vid haverier.
Den 12 januari 1954 hämtades flottiljens tre första individer av J 29B Tunnan (även känd som A 29 Tunnan) vid Saab i Linköping. Med tanke på den höga tillverkningstakt Saab hade på flygplan 29, hade det inom ett år levererats 52 individer till Karlsborg. Vid den tiden, år 1955, när flottiljen var ombeväpnad till Tunnan, fick flottiljen tillsammans med Skaraborgs flygflottilj i uppdrag för utprovning med mörkerflygning med Tunnan.
Inför ombeväpningen av flottiljen till 32 Lansen, förlängdes flygplatsens rullbana sommaren 1956. Under denna period som flygplatsen byggs ut, baserades flottiljens divisioner på krigsflygbaser. I februari 1958 var samtlig personal vid flottiljen omskolad och de tre divisionerna ombeväpnade till A 32 Lansen.
Den 7 november 1977 hämtades de första egna AJ 37 Viggen vid Saab i Linköping. Året därpå, den 30 juni 1978 var omskolningen officiellt genomförd.
Den 23 oktober 1992 offentliggjordes propositionen, vilken angav att flottiljen skulle börja avvecklas från och med den 1 juli 1993, att flottiljen skulle avvecklas den 30 juni 1994. Den 10 december 1992 antog riksdagen regeringens proposition, där det angavs att flottiljen skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen den 30 juni 1994.
Torsdag den 30 juni hölls en avskedsceremoni och kl 11.30 hade den svenska fanan halats en sista gång, och chefen FV Lars-Erik Englund hade förklarat Västgöta flygflottilj som avvecklad.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                       F 7 kamratförening
Adress:                                      c/o Claes Bjärle, Strömdalsvägen 1, 544 30 Hjo
Tfnnr:                                         053-143 33
Mail-adress:                             c.bjaerle@telia.com

Minnesmärket
Minnessten i form av en fyrkanshuggen pelare av grå granit
Text på framsidan under flygvapenemblemet: STUPADE UNDER FLYGTJÄNST
1940 RESOFFASP J D JOHNSSON E FESTIN G B R LINDSTRÖM
1941 KORPRAL A T HÖGSTEDT  LÖJTNANT L E K OCH  FURIR O S BERGLUND
VICEKORPRAL S G HYLANDER
1942
KORPRAL A F-W BORG VICEKORPRAL L H E ERIKSSON  RESOFFASP F BLOMDAHL
B A E AXELSSON  OFFASP P O F STRANDBERG  FURIR E O L BERGLUND
1943
VPL KORPRAL T E GRAHN B W ANDREASSON FURIR A L KALLMAN VPL
KORPRAL K G JANSSON RESOFFASP A O M OLSSON FURIR B V V WIDUNG
VPL G R TORNFELDT
1944
VPL K E SJÖÖ FÄNRIK A H A SVAHLIN FURIR K M ÖBERGH VPL FURIR K G GREEN
Text på sid 2:
1945
FURIR O F LAGER FÄNRIK H H J FORSSELL FURIR E V G JOHANSSON FURIR K G L HALLGREN
1946
OFFASP H U V JUNGMARK
1947
FÄNRIK A LÅFTMAN VPL KORP K PETTERSSON LÖJTNANT S O PEHRSSON
LÖJTNANT A I WÅNGE FPLMÄSTARE N O HOLM TEKNIKER P G S THELNER
TEKNIKER S A ÅGREN
1948
FURIR S H JOHANSSON  KORPRAL S F TENSMYR
1951
FÄNRIK E R RUNOLD FURIR R E NORSTRÖM FURIR S H EKBOM
1952
VICEKORP B K S AHLIN
1953
KORP P O WAHLIN
1955
LÖJTNANT C I NORELL FÄLTFL 2 GR K E BRONA
1958
FÄLTFL 2 GR B K A WIKLUND  1959 LÖJTNANT B L KARLSSON FNAC 2 GR G B WAHLSTRÖM  1960
FÖRSTE METASS S E TÖRNEBLAD
Text på sid 3:
1962
FÄLTFL 1 GR B ERIKSSON TEKNIKER T S SANDELIN
1963
FÄLTFL 2 GR S A B WIDÉEN FNAV 2 GR L V KÖRNER-FRIDÉN
1965
FÄLTFL 2 GR T H NORSTRÖM
1971
FÄNRIK L T L MOUCHARD
1974
LÖJTNANT B J JAKOBSSON
1976
FÄNRIK R E JOHNSON
Text på sid 4:
1978
LÖJTNANT E L ANDERSSON LÖJTNANT S K G FREDLUND
1979
KAPTEN H R B-G PETERSSON
1982
ÖVERFURIR L E NILSSON
1983
FÄNRIK K A PERMAN FÄNRIK P S LINDBLAD
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R23

1997 Minnesmärke över Skaraborgs flygflottiljs 72. attackflygdivisionen på Såtenäs

 Län                                          Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)               Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På flottiljområdet
GPS-angivelse:                      N58°26’13.65″  E12°41’37.55″

Inventerad
Namn:                                        Skaraborgs flygflottilj
Datum:                                      2018-07-05

Historia
Gustav Blå eller Ghost är 2:a divisionen vid flottiljen, eller 72:a stridsflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lätt bombflygdivision 1941 men ombeväpnades och omorganiserades till attack år 1951. Som första flygplan utrustades divisionen med B 16 Caproni. År 1951 gjorde divisionen Gustav Röd sällskap genom att ta steget in i jetåldern, när man började flyga A 21RA. I samband med detta blev Gustav Blå en attackflygdivision och fortsatte sedan med A 32 Lansen.
År 1973 blev divisionen Sveriges första Viggendivision, en flygplanstyp som man flög med fram till år 1998. Då kunde divisionen återigen titulera sig Sveriges första, denna gång var man först att bli operativa med JAS 39 Gripen. Sedan år 2004 har dock divisionens huvudsakliga roll varit att vara en utbildningsflygdivision, med huvuduppgift att utbilda nya piloter på Gripensystemet. Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Ghost” som ny anropssignal. På luciadagen den 13 december 2012 flögs det sista flygpasset med A- och B-version av Gripen, vilket markerades med julgransflygning över Västra Götaland. Divisionen som vart först i Sverige med att beväpnas med JAS, blev med det den sista att ombeväpnas till C/D-versionen. Från den 1 januari 2016 övergick divisionen till att bli en stridsflygdivision inom Flygvapnet.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                      530 32 Såtenäs
Tfnnr:                                        0510-47 70 00
Mail-adress                              exp-f7@mil.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                      c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Minnesmärket
Minnessten av grå granit
Text: 72. ATTACKFLYGDIVISIONEN GUSTAV BLÅ 1973 – 1997. VÄRLDENS FÖRSTA VIGGEN-DIVISION
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R10

Minnestavla över första värnpliktiga vid Västgöta flygflottilj på Kanalhotellet i Karlsborg

 Län                                          Skaraborg (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)              Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I hotellets SV hörn
GPS-angivelse:                     N58°32’28.55″ E14°30’23.95″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2018-07-03

Historia
Sommaren 1965 genomfördes andra träffen för flottiljens första omgång värnpliktiga flygförare från april 1940 i Karlsborg. Första träffen hölls 1960 på initiativ av kapten Göte Ekdahl och kom att fortsätta fram till mitten av 1980-talet.
En blodlönn planterades 1965 till minne av första omgången vpl flygförare som kom till F 6 1940.  Av de ursprungliga 8 eleverna omkom Agne Högstedt vid ett haveri 11/2 1941 och Sigurd Berglund vid ett haveri 12/8 samma år.

 Ägare
Namn:                                        Kanalhotellet
Adress:                                      Storgatan 94, 546 32 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-121 30
Mail-adress                              info@kanalhotellet.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket

Minnesplatta av koppar under en blodbok i Kanalhotellets trädgård
Text: DE FLÖG I OFREDENS ÅR, GÖTE EKDAHL MED STAFFAN ALM, ERIK BRATT, SIGURD BERGLUND, AGNE HÖGSTEDT, RICKARD KÖHNKE, THORSTEN LUNDSTRÖM, BENGT OLOV SVEN SJÖGREN
NÅGRA DOGO DÅ, DE ANDRA PLANTERADE TRÄDET.

På bilden från vänster: Kapten Kurt Wallin, Erik Bratt, Bengt Olow, Rickard Köhnke, Staffan Alm, Sven Sjögren, Thorsten Lundström samt kapten Göte Ekdahl (dåvarande adjutant vid 2 divisionen där de värnpliktiga flygförarna utbildades).
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R21

1994 Minnessten över Västgöta flygflottilj i Karlsborg

 Län                                           Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid f d kasernvakten
GPS-angivelse:                       N58°31’25.12″
E14°31’24.96″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslogs det i 1930 års försvarskommissions betänkande som offentliggjordes år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. Till regionen runt Vänern skulle två flottiljer förläggas, den sjätte till Karlstad, och den sjunde till Karlsborg. Den 11 juni 1936 biföll riksdagen försvarsutskottets betänkande om en ny försvarsordning. Under hösten samma år växlades numreringen på de tänkta flottiljerna i Karlstad respektive Karlsborg. Det vill säga F 6 som var planerat att förläggas till Karlstad, istället blev den numreringen på flottiljen i Karlsborg. I samband med att växlingen av numreringen, fastställdes även att flottiljen i Karlsborg skulle vara en medeltung bombflottilj, och vara fullt uppsatt till år 1942.
I försvarsbeslutet från 1936, angavs att F 6 skulle överta det gamla arméflygfältet, det vill säga Gräshultsfältet. Fältet hade upptäckts av löjtnant Gösta von Porat, som år 1913 landade med en Nieuport IV G på exercisheden ”Lusharpan” och fann att markerna skulle vara användbara vid flygövningar. År 1915 använde arméflyget Karlsborg som en av sina baser, då det fanns stora möjligheter att öva skjutning och bombfällning på artilleriets skjutfält. Byggverksamheten kom i gång 1936, då en stor hangar (hangar 81) för två divisioner uppfördes. Fältet utvidgades år 1937 till att omfatta 1 600 × 1 200 meter och 1939 uppfördes en flygverkstad.
Flottiljens första flottiljchef var överstelöjtnant John Stenbeck, som fastställde flottiljens första flottiljorder den 1 juli 1939. Där det fastställdes att flottiljen uppsattes från och med denna dag, Den 30 maj 1940 drabbades den nybyggda hangaren av en explosion, vid vilken Kurt Björkvall och ytterligare fyra människor omkom.
Den 23 oktober 1992 offentliggjordes propositionen, vilken angav att flottiljen skulle börja avvecklas från och med den 1 juli 1993, att flygverksamheten skulle upphöra den 30 juni 1994, flottiljen avvecklas och utgå ur fredsorganisationen den 30 juni 1995. Den 10 december 1992 antog riksdagen regeringens proposition, där det angavs att flottiljen skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen den 30 juni 1994.
Torsdag den 30 juni hölls en avskedsceremoni, där flottiljchefen Claes Bjärle och Chefen för Flygvapnet Lars-Erik Englund höll i ceremonin. Ceremonin som inleddes klockan 10.30 innehöll ett korum, avtäckning av en minnessten och överlämning av flottiljens fana till chefen för Skaraborgs flygflottilj (F 7), vilken var den flottilj som utsetts att bevara Västgöta flygflottiljs traditioner. Klockan 11.30 hade den svenska fanan halats en sista gång, och Lars-Erik Englund hade förklarat Västgöta flygflottilj som avvecklad.

Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                       F 7 kamratförening
Adress:                                      c/o Claes Bjärle, Strömdalsvägen 1, 544 30 Hjo
Tfnnr:                                         053-143 33
Mail-adress:                             c.bjaerle@telia.com

Minnesmärket
Minnessten av röd granit
Text under flygvapenemblemet: KUNGL VÄSTGÖTA FLYGFLOTTILJ 1939-1994 TRO OCH VILJA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R02

1904 Minnessten över Göta Ingenjörkårs vägbygge på Hökensås

 Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Tidaholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I vägkorset 500 m öster om  Älgamossen 10 km Ö Tidaholm
GPS-angivelse:                       N58°11’35.83″ E14° 8’51.66″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Älgamossen är en typisk högmosse omgiven av höga moränkullar.
Vägen över Älgamossen som byggdes i början av förra seklet ligger på en risbädd. Står man på vägen när det kommer ett tungt fordon, så känner man hur det gungar.
Ett minne från vägbygget är Sappörstenen som står i närheten, i vägkorset 500 m öster om mossen. Soldater från Göta ingenjörskår byggde vägen. Sappörer kallades de soldater som bl.a. utförde lättare befästningsarbeten vid fästningar.

 Ägare
Namn:                                        Tidaholms kommun
Adress:                                      522 83 Tidaholm
Tfnnr:                                        0502-60 60 00
Mail-adress                              tidaholms.kommun@tidaholm.se

Vårdare
Namn:                                        Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                       Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

Minnesmärket
Minnessten (Sappörstenen) av granit uppsatt 1904 av Göta ingenjörskår.
Soldater från kåren byggde vägen.
Text: GÖTA INGENJÖRKÅRS SKOLKOMPANI 1903-1904
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R03

1905 Minnessten över Göta trängkår vid Slutvärnet på Karlsborgs fästning

 Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                 Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Karlsborgs fästning
GPS-angivelse:                        N58°31’41.77″ E14°31’44.31″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                        2018-07-03

Historia
Regementet har sitt ursprung i Trängbataljonen, det första trängförbandet som sattes upp i Stockholm 1885. År 1891 delades bataljonen i två delar, vilka bildade Svea trängbataljon och Göta trängbataljon. Göta trängbataljon (T 2) omlokaliserades 1892 till Karlsborgs fästning, och förlades i östra delen av slutvärnet vid sidan av artillerister och ingenjörer.[2]

Vid införandet av 1901 års härordning erhöll bataljonen namnet Första Göta trängkår (T 2), och samtidigt påbörjades planeringen för att flytta från Karlsborg till ett nytt kasernetablisseman
g i endera Alingsås, Falköping eller Skövde. Beslutet blev 1902 i Skövde. Kåren bytte 1904 namn till Göta trängkår (T 2) och förlades 1905 till Norrmalm i Skövde.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                             exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                        se ägaren

Minnesmärket
Minnessten av grå granit
Text under förbandets vapenbild: KUNGL GÖTA TRÄNGBATALJON 1892-1901, KUNGL FÖRSTA GÖTA TRÄNGKÅR 1902-1904, KUNGL GÖTA TRÄNGKÅR 1904-1905
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R22

1997 Minnesplatta över Göta signalregemente på Karlsborgs fästning

 Län                                              Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                  Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Sitter på slutvärnets vägg till höger om ingången till Paradvalvet under kyrkan
GPS-angivelse:                        N58°31’43.78″ E14°31’37.65″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet har sitt ursprung från ett kompani ur Signalregementet som detacherades 1944 Skövde garnison, Signalregementets kompani i Skövde och som samlokaliserades Livregementets husarer (K 3). Kompaniet fick förbandsbeteckningen S 1 Sk, och omorganiserades den 1 juli 1958 till en fristående bataljon under namnet Signalbataljonen i Skövde (S 2).
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) skulle avvecklades den 31 mars 1961. Genom den avvecklingen stod garnisonen utan ett utbildningsregemente, medan både staber och skolor kvarstod. Samtidigt var Skövde garnison hårt trångbodda. Detta kom att lösas genom att i samma försvarsbeslut beslutades att Signalbataljonen omlokaliserades till Karlsborg den 1 april 1961, under namnet Göta signalkår. Den 1 juli 1962 fick förbandet regementsstatus och namnändrades samtidigt till Kungl. Göta signalregemente. Fallskärmsjägarskolan var förvaltningsmässigt underställt regementet mellan 1962 och 1984.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Skaraborgs regemente (P 4) med Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) och bildade 1974 försvarsområdesregemente P 4/Fo 35. Detta medförde att Göta signalregemente som ingick i Skaraborgs försvarsområde kom att bli ett utbildningsregemente och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Skaraborgs regemente, som blev ett försvarsområdesregemente.
Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog Överbefälhavaren att avveckla Göta signalregemente senast år 1984. För att istället förlägga huvuddelen av regementets utbildningsansvar till Upplands regemente (S 1). Även om regementet skulle avvecklas, så skulle det i Karlsborg finnas kapacitet och resurser för grundutbildning av ett kompani, samt för repetitionsutbildning av vissa stabs- och sambandsförband. Vid denna förändring i försvarets grundorganisation, friställdes lokaler i Karlsborg, vilka övertogs av Livregementets husarer (K 3), som omlokaliserades till Karlsborg sommaren 1984.
Den 30 juni 1984 upplöstes Göta signalregemente som självständigt förband. Från den 1 juli 1984 uppgick förbandet som en utbildningsbataljon inom Livregementets husarer (K 3). Livregementets husarer övertog samtidigt förvaltningsansvaret för Fallskärmsjägarskolan.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som inte satte upp ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen. I samband med det kom dessa förband att benämnas kår istället för regemente. Från den 1 juli 1994 antog Göta signalbataljon namnet Göta signalkår, dock inom bibehållen organisationen, som en del av Livregementets husarer. Genom försvarsbeslutet 1996 kom även bataljonen att avvecklades den 31 december 1997.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                    Ägaren

Minnesmärket
Minnestavla av kopparplåt
Text under förbandets vapenbild: S1 SK 1942-1958; SIGNALBATALJONEN I SKÖVDE S 2 1958-1961; KUNGL GÖTA SIGNALKÅR S 2 1961-1962; KUNGL GÖTA SIGNALREGEMENTE S 2 1962-1984; GÖTA SIGNALBATALJON 1984-1994; GÖTA SIGNALKÅR S 2 1994-1997
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R34

Tre minnestavlor över omkomna vid regementet på Karlsborgs fästning

Län                                            Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sitter i Fästningskyrkans västra del
GPS-angivelse:                       N58°31’44.14″ E14°31’37.71″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia

Löjtnant Fritz Bohnstedt , officer 1900. Blev 1908 ihjälsparkad av en häst.
Underlöjtnant Gustaf von Segebaden , officer 1910. Dog 1921 i en ridolycka.
Löjtnant Fredrik Ribbing, officer 1917. Inledde sin karriär på Smålands husarregemente. 1925 förflyttades han till K 3. Dog 1928 i en ridolycka.
Löjtnant Melcher Wernstedt, officer 1932. Stupade 1940 i Finska vinterkriget på patrulluppdrag bakom fiendens linjer.
Löjtnant Rolf Cederström, officer1940. Störtade och omkom 1944 med hästen Too Good på sista jordvallen före mål på Jägersros kapplöpningsbana.
Löjtnant Bertil Strömberg, officer 1956. Störtade och omkom 1964 med hästen Smaragd på ett av de första hindren (koppelräck före nedhopp i ravin) på Strömsholms-tävlingarnas terrängritt.
Oscar Johansson vådaskjuten till döds under övning med Nordic Battle Group i Skövde 2007.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
En minnesplats har skapats i Fästningskyrkans västra del.
Text tavla 1: TILL ÄRA OCH MINNE AV ALLA LIVHUSARER SOM GAV SINA LIV FÖR SVERIGES VÄL UNDER 1600-, 1700- OCH 1800-TALEN
DERAS UPPOFFRING FÖR VÅRT LAND OCH FOLK ÄR INTE GLÖM
Text tavla 2: F BORNSTEDT 1908; G VON SEGEBADEN 1921; F RIBBING 1928; M WERNSTEDT 1940; R CEDERSTRÖM 1940; B STRÖMBERG 1964
Text tavla 3: OSKAR JOHANSSON 2007
Informationsskylt:  Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten