Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr R24

2004 Minnesstaty över Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg

Län                                            Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I Gamla lägret
GPS-angivelse:                      58°32’6.61″N 14°31’39.27″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2017

Historia
Den 1 mars 1951 inleddes en försökskurs med befäl, och den 14 februari 1952 följdes den upp med en försökskurs för värnpliktiga. Initiativtagare till utbildningen var den dåvarande artillerikaptenen Nils-Ivar Carlborg. Efter försökskurserna antogs utbildningen från den 1 juli 1953 till arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Den 1 november 1954 bildades Arméns fallskärmsjägarskola (FJS). Kåren var till en början administrativt och förvaltningsmässigt underställt chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1). När Karlsborgs luftvärnsregemente upplöstes och avvecklades 1961, kom underställdes Fallskärmsjägarskolan chefen Göta signalregemente (S 2).
Fallskärmsjägarskolan var fram till 1978 förlagd i ”Fallskärmsjägarlägret”, som fram till 1951 var förläggning ”Gamla lägret” vid Vätterstranden i Karlsborg. År 1978 flyttades verksamheten till slutvärnet i Karlsborgs fästning.
I samband med försvarsbeslutet 1982 kom Livregementets husarer (K 3) att omlokaliseras från Skövde garnison till Karlsborgs garnison. Denna förändring medförde att både Fallskärmsjägarskolan och Göta signalregemente underställdes chefen för Livregementets husarer.
Den 1 juli 1994 blev den formella beteckningen Fallskärmsjägarkåren, men förkortningen FJS levde kvar. Namnet ändrades därefter återigen till Fallskärmsjägarskolan och 2005 blev skolan en del av Försvarsmaktens specialförband (FM SF).
År 2007 delades skolan så att insatsdelen blev kvar i specialförbandssystemet samtidigt som utbildningskompaniet och fallskärmsavdelningen underställdes K 3. Fallskärmsjägarskolan lades ned 2009 och omorganiserades till 323. fallskärmsjägarkompaniet vid 32. Underrättelsebataljonen.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Fallskärmsjägarklubben
Adress:                                       c/o Anders Kihl
Telefon:                                     076-837 14 13
Mail-adress:                             ak4fjs@gmail.com

Minnesmärket
Minnesstaty av brons på sockel av granit rest år 2004 av Fallskärmsjägarklubben. H250, b 110 (sockel) dj 130 (sockel)
Konstnär Bo Åke Adamsson, Tärna, Sala
Text över fallskärmsemblemet: FALLSKÄRMSJÄGARNA 50 ÅR
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R15

1977 Minnessten från Arméns fallskärmsjägarskolas
25-årsjubileum i Karlsborg

Län                                           Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I Gamla lägret
GPS-angivelse:                    58°32’6.61″N 14°31’39.27″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2017

Historia
Den 1 mars 1951 inleddes en försökskurs med befäl, och den 14 februari 1952 följdes den upp med en försökskurs för värnpliktiga. Initiativtagare till utbildningen var den dåvarande artillerikaptenen Nils-Ivar Carlborg. Efter försökskurserna antogs utbildningen från den 1 juli 1953 till arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Den 1 november 1954 bildades Arméns fallskärmsjägarskola (FJS). Kåren var till en början administrativt och förvaltningsmässigt underställt chefen för Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1). När Karlsborgs luftvärnsregemente upplöstes och avvecklades 1961, kom underställdes Fallskärmsjägarskolan chefen Göta signalregemente (S 2).
Fallskärmsjägarskolan var fram till 1978 förlagd i ”Fallskärmsjägarlägret”, som fram till 1951 var förläggning ”Gamla lägret” vid Vätterstranden i Karlsborg. År 1978 flyttades verksamheten till slutvärnet i Karlsborgs fästning.
I samband med försvarsbeslutet 1982 kom Livregementets husarer (K 3) att omlokaliseras från Skövde garnison till Karlsborgs garnison. Denna förändring medförde att både Fallskärmsjägarskolan och Göta signalregemente underställdes chefen för Livregementets husarer.
Den 1 juli 1994 blev den formella beteckningen Fallskärmsjägarkåren, men förkortningen FJS levde kvar. Namnet ändrades därefter återigen till Fallskärmsjägarskolan och 2005 blev skolan en del av Försvarsmaktens specialförband(FM SF).
År 2007 delades skolan så att insatsdelen blev kvar i specialförbandssystemet samtidigt som utbildningskompaniet och fallskärmsavdelningen underställdes K 3. Fallskärmsjägarskolan lades ned 2009 och omorganiserades till 323. fallskärmsjägarkompaniet vid 32. Underrättelsebataljonen.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Fallskärmsjägarklubben
Adress:                                       c/o Anders Kihl
Telefon:                                     076-837 14 13
Mail-adress:                             ak4fjs@gmail.com

 Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1977
Text mellan en bildplatta: ARMÉNS FALLSKÄRMSJÄGARSKOLA 25 ÅR
Text på mindre metallplatta: DENNA STEN AVTÄCKTES 1977-08-20 AV NILS IVAR CARLBORG SKOLANS GRUNDARE OCH FÖRSTE CHEF
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr P23

1621 Minnesmärke över Lennart Torstensson i Forstena

 Län                                           Älvsborg

Kommun (motsv)             Vänersborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    300 m SO korsningen mellan vägarna 2005 och 2047
GPS-angivelse:                       N58°19’31.36″ E12°22’48.46″

Inventerad
Namn:                                        Otto von Krusenstierna
Datum:                                      2018-07-24

Historia
Lennart Torstenson, (skrev sitt namn Linnardt Torstenson), född 17 augusti1603 på Forstena, död 7 april 1651 i Stockholm, var en svensk greve och militär. Han blev överstelöjtnant 1628, överste 1630, general 1632, riksråd och fältmarskalk 1641. Dessutom blev han generalguvernör i Västergötland, Dalsland, Värmland och Halland och han anses vara en av sin samtids mest framgångsrika fältherrar.
Han utnämndes 1630 till överste för artilleriet, ett vapen för vilket Gustaf Adolfs och Torstensons tid bildar en ny epok. Artilleriets nya organisation var en bestämmande faktor vid Gustaf Adolfs segrar. Det var under Torstensons ledning och tillsyn de nya förändringarna skedde. I spetsen för artilleriet bidrog Torstenson också väsentligen till segrarna i slaget vid Breitenfeld (1631) och slaget vid Lech (1632) samt vid en mängd fästningars intagande. År 1632 utnämndes Torstenson till ”general av artilleriet”, men blev samma år strax därefter under striderna vid Alte Veste av fienden tillfångatagen och hölls till 1633 fången i ett fuktigt fängelse i Ingolstadt, där grunden lades till hans stora sjuklighet (reumatism) som plågade honom under återstoden av hans liv.
Den 31 augusti 1641 utnämndes han till fältmarskalk och generalguvernör i Pommern. Torstensons befälstid, 1641–45, var en framgångsrik tid i Sveriges krigshistoria..
Armén i Tyskland bestod till större delen av legosoldater. Han fick ofta problem med sina trupper, som på grund av utebliven sold hotade med myteri. Torstenson genomförde trots de miserabla förutsättningarna flera framgångsrika fälttåg. Fälttåget 1642 förde honom genom Brandenburg och Schlesien in i Mähren, där den ena fästningen föll efter den andra, främst bland dem Olmütz. För att inte av de kejserlige bli avskuren från återtåget gick han emellertid tillbaka till Sachsen och levererade den 23 oktober 1642 andra slaget vid Breitenfeld, där hela den fientliga hären blev så gott som uppriven. Sedan han därefter intagit Leipzig och låtit armén vila i vinterkvarter vid Elbe ryckte han på våren 1643 ånyo in i Mähren, undsatte garnisonen i Olmütz, men ilade helt oväntat på regeringens befallning mot Danmark. Torstensons armé hotades genom den kejserlige generalen Matthias Gallas ett ögonblick med att innestängas på jylländska halvön, som ockuperades av Torstenson, men den fientlige överbefälhavarens oskicklighet och Torstensons kloka anordningar räddade honom.
På eftersommaren 1644 tågade han åter till Tyskland, överföll och förstörde i spetsen för sitt rytteri det fientliga kavalleriet mellan Niemeck och Jüterbog samt stod i början av 1645 åter i ett kejserligt arvland, Böhmen. Segern i slaget vid Jankow den 24 februari 1645 (g.s.) öppnade för honom vägen till Wien. Trots att ena brohuvudet på Donaubryggan föll i hans händer, kunde han inte, hindrad av pest och andra vidriga omständigheter, framtränga längre, utan måste småningom draga sig till Mähren. Efter att ha dragit sig tillbaka till Sachsen lämnade han, då hans egen sjuklighet alltmer tog överhanden, slutligen armén (i december 1645) och återvände till Sverige senhösten 1646.

Ägare
Namn:                                        Stiftelsen Västergötlands museum.
Adress:                                      Box 253 532 23 Skara
Tfnnr:                                        0511-260 00
Mail-adress                              info@vgmuseum.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnessten av granit över Torstenson vid Forstena gård i Vänersborgs kommun avtäcktes den 3 september 1903. Monumentet är placerat på en vikingatida gravhög. Vid invigningen av monumentet var 4 000 personer närvarande. Samtliga talare benämnde Torstenson som en hjälte som offrade sig för Sverige och den protestantiska läran.
Text: TILL MINNE AF VÄSTERGÖTLANDS STORE SON FÄLTMARSKALKEN GUVERNÖREN AV VÄSTERGÖTLAND, VERMLAND, DAL OCH HALLAND GREFVE LENNART TORSTENSSON FÖDD I FORSTENA I AUGUSTI 1603 DÖD I STOCKHOLM DEN 7 APRIL 1651
RESTES STENEN 1903 MED BEUNDRAN OCH TACKSAMHET AF VESTERGÖTLANDS FORNMINNESFÖRENING OCH BEFOLKNING
Informationsskylt: Ja


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R503

Gravkvarter Göta Ingenjörkår på Södra kyrkogården i Karlsborg

 Län                                            Skaraborg  (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Södra kyrkogården
GPS-angivelse:                       N58°31’28.12″ E14°30’58.23″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet har sitt ursprung i Sappörbataljonen, som sattes upp mellan 1873 och 1878 i Stockholm och sedan överfördes till Karlsborgs fästning. Bataljonen var värvad fram till 1885 då den började tillföras beväringar. 1892 ändrade bataljonen sitt namn till Göta ingenjörbataljon och genom 1901 års härordning organiserades truppslaget till fyra stycken kårer. Svea ingenjörkår (Ing 1), Göta ingenjörkår (Ing 2) och Bodens ingenjörkår (Ing 4) samt Fälttelegrafkåren (Ing 3).
Enligt 1925 års försvarsbeslut organiserades Göta ingenjörkår i tre fältingenjörkompanier, ett krigsbrokompani samt ett tygkompani, därutöver ett fästningsingenjörkompani i Karlskrona. Från 1928 blev regementet förlagt till Eksjö i förutvarande Smålands husarregementes kaserner.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Karlsborg
Adress:                                      Strandvägen 6, 546 32 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-174 50
Mail-adress                              anna.a.arne@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ing 2 kamratförening
Adress:                                       Box 1002, 575 28 Eksjö
Tfnnr:                                          070-650 03 33 (ordf)
Mail-adress:                             president@ing2k.se

 Minnesmärket
Kunglig Göta Ingenjörkår Soldatgrav, Karlsborg södra kyrkogården
Gravplats ID: 2945; Gravens yta 6,5 x 6,5 m; Innehavare Göta Ingenjörkår; Gravrätt från 1918-09-28
Text på framsidan under ingenjöremblemet: KUNGL GÖTA INGENJÖRKÅRS SOLDATGRAVAR. VILA I FRID KAMRATER
Text på vänstra sidan:
FURIR ERIKSSON *19/1 1895 + 25/9 1918
OFFASP HANS GRAFSTRÖM *23/7 1899 + 6/12 1918
VPL 229 30/16 AXELSSON *5/5 1896 + 17/9 1918
VPL 67/17 KÖPSEN *16/11 1897 + 30/9 1918
VPL 129 07/17 SVENSSON *14/7 1897 + 31/10 1918
VOLONTÄR 8/6 FYR *27/7 1900 +5/2 1919
Text på baksidan: VÅRDEN RESTES 24/9 1922
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R502

Gravkvarter (F 7) på Tuns kyrkogård, Lidköping

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     V om kyrkan
GPS-angivelse:                        N58°25’53.38″ E12°44’10.74″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                        2018-07-03

Historia
Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslog 1930 års försvarskommissions betänkande som kom år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. En av de flottiljer som skulle sättas upp var 2. lätta bombflottiljen, under namnet Värmlands flygflottilj, vilken enligt kommissionen förläggas till Karlstad/Trossnäs, Ölme och Brattforsen. Dock så fann ej Flygvapnet någon lämplig förläggning i Värmland, och i stället kom orter som Axvall, Örebro, Björsäter, Trollhättan och Såtenäs upp som alternativ.
Försvarsbeslutet blev dock snabbt inaktuellt på grund av det försämrade omvärldsläget. Och redan den 8 juni 1938 tillförde riksdagen ett extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I samma riksdagsbeslut angavs det att sätta upp flottiljen i Såtenäs. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt under namnet Skaraborgs flygflottilj, F 7.
I början av 1950-talet omorganiserades flottiljen från att ha varit en medeltung bombflottilj till att bli en attackflottilj. I samband med det överfördes flottiljen till Första flygeskadern (E 1), även känd som ”ÖB:s klubba”.
I samband med att Göta flygflottilj (F 9) avvecklades år 1969 överfördes sektoransvaret för luftförsvarssektor W2 (även känd som LFC Svalan) till F 7. Sektorn täckte geografiskt sett västra Sverige. Den 31 december 1997 överfördes flygräddningsgruppen vid flottiljen till den nybildade Helikopterflottiljen, vilken blev ansvarig för all helikopterverksamhet inom Försvarsmakten.
Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att Flygbasjägarskolan (FBJS) skulle omlokaliseras till Ronneby, och där samlokaliseras med Blekinge flygflottilj (F 17). Vidare utgick flottiljens två divisioner ur insatsorganisationen, men kvarstod som utbildningsdivisioner. Genom försvarsbeslutet blev flottiljen en renodlad utbildningsflottilj, och dess enda förband ingående i insatsorganisationen är delar ur Transport- och specialflygenheten.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Lidköping
Adress:                                      Norra kyrkogatan 7, 531 32 Lidköping
Tfnnr:                                        0510-684 00
Mail-adress                              lidkoping.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Minnesmärket
Minnessten av granit i ett av en häck inhägnat område
Text: KUNGL SKARABORGS FLYGFLOTTILJ;
VOLONTÄR STIG OLOF NYMAN * 1923 † 1941;
FLYGTEKNIKER HARRY F I KJELLBERG * 1928 † 1953
Text längst ner: VAR TROGEN INTILL DÖDEN UPP 2:10
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr I93

1914 och 1939 Minnesplattor över Gustaf V och kronprins Gustaf Adolf besök på Tingstäde fästning

Län                                            Gotland

 Kommun (motsv)             Gotland

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid ingången till Skans 1
GPS-angivelse:                      N57°44’17.05″ E18°37’11.91″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-24

Historia
Redan 1885 hade stabschefen vid militärbefälet W. Unge vid ett föredrag om Gotlands försvar föreslagit att Tingstäde borde bli förläggningsplats för Gotlands nationalbeväring. Prins Carl och löjtnant Axel Bergenzaun fick 1888 i uppdrag att utarbeta ett förslag till befästningar i Tingstäde.
Prins Carl utgick från en placering av fästningen vid Tingstäde och föreslog ett flertal positionsskansar för infanteri och också flera öppna och bombsäkra positionsbatterier. Chefen över fortifikationen Hampus Elliot som hade till uppdrag att granska dessa avstyrkte och föreslog i stället en befästning vid Fårösund. Därmed föll frågan. Neutralitetskommittén som tillsattes av regeringen 1888 kom i sitt betänkande 1890 att framhålla behovet av en befäst stödjepunkt på Gotland. 1891 besökte kung Oscar i sällskap med generalstabschefen Axel Rappe och chefen för fortifikationen Hampus Elliot. Vid ett sammanträde i Myrvälder, Tingstäde där även försvarsminister Hjalmar Palmstierna deltog föredrog prins Carls 1888 utarbetade förslag på befästningar i Tingstäde och dessa lovordades.
1892 debatterades frågan om Tingstäde fästning i riksdagen. Totalkostnaden uppskattades till 4,4 miljoner kronor, inklusive förråd, förläggningsbaracker och taggtrådsfortifikationer runt om hela Tingstäde. Detta ansågs som en alltför stor kostnad, och frågan föll på nytt. 1895 blev Gustaf Björlin, som även var riksdagsman militärbefälhavare på Gotland, något som på nytt göt liv i frågan. Björlin kom att framhålla den dåtida situationen – en fientlig kanonbåt som seglade in i Visby hamn och förbjöd mobilisering kunde ensam stoppa hela Gotlands försvar. Alla mobiliseringsförråden låg inne i Visby inom skottavstånd för kanonbåten. 1897–1898 tillstyrkte en statlig utredning en flytt av mobiliseringsförråden och anslog 100 000 kr för flyttning av förråd och 123 000 för befästningsarbeten och inköp av mark. Riksdagsbeslut fattades 1898, järnvägslinjen Visby–Tingstäde stod färdig 1899 och 22 mars 1900 kom Kunglig Majestäts formella beslut om en flytt. 1902 var förråden i Tingstäde färdigställda.
De första medlen för befästningsbyggandet anslogs av 1902 års riksdag och 1904 inleddes byggnationerna. Enligt denna första plan omfattade fästningen fyra infanteriskansar och en artilleriskans med fyra 8,4 cm kanoner i pansartorn och ställningar för hotchkisskulsprutor m/1900. Vid 1905 års riksdag konstaterades att kostnaderna redan kommit att överskrida de ursprungliga med 69,5 %.
1911 levererades de fyra pansartornen ombord på S/S Gustaf Vasa och monterades och provsköts under året. 1914 stod fästningen klar, men de flesta infanteriskansarna var ännu inte påbörjade. I samband med första världskrigets utbrott anvisade 1914 års urtima riksdag 774 000 kronor för färdigställandet av fästningen. De första trupperna som mobiliserades i samband med krigsutbrottet fick i uppgift att se till att fästningen färdigställdes.
Fästningens försvarsområde omfattade ett område med cirka sex kilometers omkrets. Fästningen bestod av fem skansar, två enklare befästningar, så kallade mellanvärn, fem eldlednings- eller observationsvärn, tre skyddsrum, en kasematt och en krigstelefonväxel. Det fanns även ett stort antal förberedda skjutplatser för artilleriet. Taggtråd hade dragits mellan skansarna. Hela fästningen hade plats för 5 000 man.
När fästningen var klar gjorde Gustav V ett besök. Besöket den 21 september 1914 skedde samma år som kriget bröt ut och var säkert lika mycket ett besök för att gjuta mod i soldaterna, som för att fira att fästningen äntligen stod klar. Gustav V förgyllda namnteckning finns i en sten i skansens ljusgård.  
Även kronprinsen Gustav Adolf gjorde ett besök i Tingstäde fästning på dagen tjugofem år senare. Hans besök föranleddes troligen av andra världskrigets utbrott för att gjuta mod i soldaterna.
Efter andra världskrigets hade fästningen spelat ut sin roll. Den användes däremot som centralförråd för speciellt ammunitions- och livsmedelshantering, ända fram till 1994 då Statens Fastighetsverk tog över driften och skötseln av Skans 1. I början på 1990 började förråden i skansarna att tömmas. De hade sedan kriget nyttjas som förråd. Den största skansen, Tingstäde hembygdsförening håller Skans 1 öppen sommartid då man kan gå runt i de underjordiska gångarna och bland annat se de fyra 8,4-centimeters kanonerna.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                      Sankt Paulsgatan 6, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                         010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Tingstäde Hembygdsförening
Adress:                                       c/o Kjell Pettersson, Bulverksvägen 5, 624 44 Tingstäde
Tfnnr:                                          070-661 59 44
Mail-adress                               tingstadefastning@gmail.com

 Minnesmärket
Två ovala marmorplattor med text i guld på ömse sidor om huvudingången
Text: GUSTAF 21.IX.1914 samt GUSTAF ADOLF 21.IX.1939
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R91

1981 Minnessten över Carl XVI Gustafs och Silvias besök på P 4 

 Län                                          Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Regementsparken
GPS-angivelse:                       N58°22’52.68″ E13°50’47.33″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-05

Historia
Kungabesök vid regementet i samband med 350-årsjubiléet

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (P 4)
Adress:                                       Pansarvägen 4, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                         0500-46 50 00
Mail-adress                              exp-p4@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                       Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

Minnesmärket
Liggande minnessten av granit avtäckt 1981
Text: SKARABORGS REGEMENTE 350 ÅR 1981-05-09 CARL-GUSTAF, SILVIA samt Gula Bandet (Stöd för Sveriges veteraner och soldater i utlandstjänst)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R92

1996 Minnestavla över Carl XVI Gustafs och Silvias besök på Gripencentrum i Såtenäs

 Län                                          Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På flottiljområdet
GPS-angivelse:                        N58°26’13.65″ E12°41’37.55″

Inventerad
Namn:                                          av Flottiljen
Datum:                                        2018-07-05

Historia
Gripencentrum är beläget vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). Denna flottilj har sitt säte i Såtenäs i Västergötland. Gripencentrum har i uppgift av det svenska flygvapnet att främja svensk flygexport och att ta emot utländskt besök. Vid Gripencentrum sker också flyguppvisningar och hörsalar för föreläsningar finns. År 1996 invigdes Gripencentrum och i samband med detta var kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på plats.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                      530 32 Såtenäs
Tfnnr:                                        0510-47 70 00
Mail-adress                              exp-f7@mil.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Minnesmärket
Marmortavla på vägg i Gripencentrum
Text: CARL-GUSTAF, SILVIA 1996-06-09
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R11

1947 Minnessten över Göta trängregementes verksamhet i Karstorp

 Län                                            Skaraborg (VästraGötaland)

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Norr om Karstorpsvägen, 250 m SSV korsningen Karstorpsvägen-Timmervägen
GPS-angivelse:                        N58°25’19.58″ E13°51’39.93″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Med anledning av det stora utbildningsbehovet av beredskapsförband under 2.världskriget upprättade Kungl. Göta trängkår (T 2) ett utbildningsläger vid Karstorp (norr Skövde). Lägret togs i bruk den 15.oktober 1940 och kom att inrymma två kompanier. I februari 1947avvecklades Karstorp. Detta beredskapsmärke lät man tillverka hos Sporrong.

 Ägare
Namn:                                        Skövde kommun ?
Adress:                                      Fredsgatan 4, 541 83 Skövde
Tfnnr:                                        0500-49 80 00
Mail-adress                              skovdekommun@skovde.se

Vårdare
Namn:                                        Trängregementets kamratförening
Adress:                                       Kasernvägen, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                          0500-46 50 00
Mail-adress                               exp-trangr@mil.se

Minnesmärket
Minnessten av grå granit rest 1991 av regementet.
Vid kamratföreningens årsmöte 1990 beslöt det att till regementet skänka ett års medlemsavgifter c:a 20 000 kr till en minnessten att resas vid Karstorp.
Text på framsidan: HÄR VAPENÖVADES KUNGL. GÖTA TRÄNGKÅRS KOMPANIER I KARSTORP 1940-1947
Text på baksidan: KUNGL. GÖTA TRÄNGREGEMENTES KAMRATFÖRENING RESTE STENEN VID REGEMENTETS 100-ÅRS JUBILEUM 1991
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R20

1992 Minnessten över byggandet av reservvägbas 44 på väg 44 vid Helgestena

 Län                                           Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Grästorp

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Vid Helgestena på riksväg 44 mellan Lidköping och Grästorp
GPS-angivelse:                        N58°24’42” E12°50’41”

Inventerad
Namn:                                          Claes och Eva Grafström
Datum:                                         2018-07-05

Historia
Idén om att skapa vägbaser som ett komplement till de militära flygbaserna föddes i början av 1950-talet. I samband med flygbasutredningen 1954 skapades det nya flygbassystemet Bas 60, där vägbaserna var en viktig del. 1958 fastställdes planen och arbetet inleddes. De följande åren byggdes eller planerandes ett fyrtiotal vägbaser.
Många av vägbaserna byggdes i Västergötland. Här fanns flygvapnets bakre basområde, relativt skyddat genom avståndet till kusten. Det största basområdet fanns i Skaraborg där de låg utspridda längs vägen från Karlsborg, över Skara och Lidköping, till Grästorp. Men även Norrland, Småland och Gotland var viktiga basområden. Vägbaserna på Gotland var i första hand avsedda som landningsbanor för transportplan i en luftbro, som skulle kunna flyga in personal och förnödenheter i händelse av en mobilisering från Sovjetunionen.
En reservvägbas var avsedd att kompletteras med personal, materiel, drivmedel och med vissa fältarbeten för att kunna användas. Resurser fick därför omprioriteras från den ordinarie basen. Rent praktiskt breddades ett antal vägar i landet så att det bildades en raksträcka om cirka 1500 meter, vilket möjliggjorde användning som reservvägbas. Reservbasen, som tillkom senare i planeringen, var i regel ett redan befintligt civilt flygfält som kunde användas som tillfällig ersättning om krigsbasens ordinarie bansystem inte kunde användas.
Under 1970-talet ersattes Bas 60 med systemet Bas 90. Tanken var att göra baserna rörligare och mindre sårbara genom att bygga nya ”kortbanor”, som i vissa fall också var en del av det allmänna vägnätet. Dessa banor var endast 800 meter och främst anpassade för flygplanet Viggen, samt senare även Gripen. Den sista vägbasen av detta slag stod klar 1992, innan systemet stegvis avvecklades.
I början av 1990-talet byggdes fyra ”kortbanor” på riksväg 44 mellan Lidköping och Grästorp, som var förbundna till de längre banorna på Rådafältet. Vägen breddades till 17 meter på en sträcka av 800 meter. Banorna var särskilt avsedda för flygplanet Viggen.

 Ägare
Namn:                                        Trafikverket
Adress:                                       781 89 Borlänge
Tfnnr:                                          0771-921 921
Mail-adress                              trafikverket@trafikverket.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Minnesmärket
Minnessten av granit
Text under FortF och Vägverkets emblem: FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN OCH VÄGVERKET BYGGDE RV 44 HÅLE TÄNG – BJÖRKSÄTER 1990-1992
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten