Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr B503

1914 Garnisonskyrkogården i Silverdal, Sollentuna

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)                Sollentuna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Sollentunavägen 19, Solna
GPS-angivelse:                       N59°24’20” E17°58’18”

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2015-10-17

Historia
Garnisonskyrkogården i Silverdal invigdes 1914-10-18 och bland annat deltog militär från Kungl. Svea Livgarde (I 1), Kungl. Göta Livgarde (I 2) , Kungl. Svea Artilleriregemente (A 1), Positionsartilleriet (A 9), Kungl. Livgardet till häst (K 1), Kungl. Livregementets dragoner (K 2) och Flottans örlogsstation.
Sollentuna församling övertog begravningsplatsen 1960 och har utvidgat den till erforderligt behov.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan (Sollentuna församling)
Adress:                                      Sköldvägen 10, 191 47 Sollentuna
Tfnnr:                                        08-505 513 00
Mail-adress                             sollentunaforsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

MInnesmärket
De flesta av de begravda, ca 45 unga soldater, begravdes år 1918, när spanska sjukan härjade i Stockholm. Sammanlagt finns 148 militära stående och liggande grifter.
Text (exempel):  FANJUNKARE EMANUEL ASPHOLM * 20.6.1909  † 17.11.1951
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr C12

1924 Minnessten över byggandet av hängbron i Överboda, Skutskär

Län                                             Uppsala

Kommun (motsv)                Älvkarleby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:  5,5 km N Karl XIII:s bro i Älvkarleby
GPS-angivelse:           N60°36’42.07″ E17°26’26.25″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-09-02

Historia
Att ingenjörsförbanden gjorde arbeten för det civila var inte ovanligt. Den första hängbron trupp ur Svea och Göta Ingenjörkårer byggde var över Västerdalsäven, Limedsforsen 1916. Konstruktör var löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren (VVK), professorn vid Tekniska högskolan Carl Forssell. På 1920-talet kom arbeten för civila beställare åter igång på allvar. 1922 byggde Svea Ingenjörkår en bro vid Voxna-Lobonäs och två år därefter denna hängbro vid Överboda. Bron var 110 m lång och byggdes i två etapper, 20 maj – 20 juni utfördes grundläggnings- och betongarbetena och en månad senare överbyggnaden. Konstruktör var Carl Forssell.
6 september 1924 invigdes den 137 meter långa hängbron med pompa och ståt. Först över bron gick kyrkoherden Frans Tivell tillsammans med landshövding Hjalmar Hammarsköld och kårchefen överstelöjtnant Karl Amundson. Ingenjörkårens musikkår spelade och det var feststämning.
Det var kyrkoherden Frans Tivell som såg till att bron byggdes. Han satt med i byggnads-kommittén och åtog sig alla uppdrag kring bygget. Han lyckades övertala cheferna vid ingenjörkåren på Laxön att ställa upp med gratis byggarbetskraft. Tivell kallade sig själv ”den stora tiggaren” och tiggde ihop byggmaterial för att kunna sammanföra församlingsborna. Totalt kostade bron 40 000 kronor.
Bron betydde mycket för de boende på Överboda-sidan då många boende i Gårdskär, Överboda, Sågarbo och Tegelbruket jobbade i Skutskär. Innan bron byggdes fick de ta vägen runt Älvkarleby över Karl XIII:s bro när de skulle till arbetet. Det innebar att många sov över i enkla kaserner i Svarthamn i veckorna. Tack vare hängbron kunde arbetarna ta sig hem varje dag. Innan brobygget hade färjkarlen Karl Holmgren fullt upp. Han rodde folk över älven i ur och skur. Det var bara att gå ner till älvkanten och ropa ”båt” så kom han med roddbåten.
Efter ett tiotal år begränsades trafiken på hängbron. 1943 stod nuvarande Dalälvsbron färdigbyggd och en rivning av hängbron diskuterades. Det blev dock ingen rivning utan på 1950-talet renoverades hängbron och fick förstärkta bropelare samt valvbågar av stål. 1956 återinvigdes bron av landshövding Georg Andrén.

 Ägare
Namn:                                        Älvkarleby kommun
Adress:                                       Box 4, 814 21 Skutskär
Tfnnr:                                         026-830 00
Mail-adress                              kommun@alvkarleby.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Text: KUNGLIGA FORTIFIKATIONEN BYGGDE BRON ÅR 1924
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr A07

1856 Minnestavla över Sappörkompaniet

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Styrmansgatan 31
GPS-angivelse:                      59°20’6.20″N 18° 5’1.75″E

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      Nov 2014

Historia
Sappörkompaniet, som bestod av 125 man sattes upp 1855 på Östermalm i Stockholm var till en början värvat, men tillfördes från 1885 beväring. 1738 byggdes hörnhuset av bryggaren Lars Malmborg, 1749 flygeln utmed Skeppargatan med mälthus och magasin. Fastigheten köptes 1812 av staden för att användas som kasern. Kronan köpte gården 1811 av kaptenen Gustaf Snoilsky, som var farfader till skalden. Kasernen rymde vintertid 372 man och var därmed fullt tillräckligt för kompaniets 120 man. Det var en enkel förläggning med stora sanitära brister, som kompaniet disponerade. Den största nackdelen från kompaniets synpunkt var det stora avståndet till Hovjaktvarvet där kompaniet hade sin huvudsakliga verksamhet. Efter 10 månader 1856 lämnades förläggningen på Östermalm och kasernerna på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet togs i bruk. Hösten 2005 sattes en minnestavla upp på Norra kasern i samband med högvaktsavlösning mellan Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Norrlands ingenjörkompani.
Hovjaktvarvet på Kungsholmen kom att bli den plats där Ing 1 var förlagt under den längsta delen av sin tillvaro, nämligen från 1856 till 1922. Jaktvarvet var beläget söder om  Hantverkargatan och mellan Polhemsgatan och S.t Eriksgatan. På platsen hade tidigare det Kungliga hovjaktvarvet varit förlagt under 150 år. I dag finns endast en minnessten och namnen Pontonjärgatan och Pontonjärparken som minner om förläggningen där.
År 1864 tillfördes ett kompani, och förbandet kom då att benämnas Sappörkåren.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesplatta av järn uppsatt år 2005
Text: KONGL. INGENJÖR CORPSENS SAPPÖRKOMP.
KUNGLIGA FORTIFIKATIONENS SAPPÖRKOMPANI, URSPRUNGET TILL INGENJÖRTRUPPERNA, VAR FRÅN UPPSÄTTANDET I JANUARI 1855 FÖRLAGT I DESSA BYGGNADER – NORRA KASERNEN.
UNDER 1856 FLYTTADE KOMPANIET TILL KUNGLIGA HOVJAKTVARVET PÅ KUNGSHOLMEN-
I OMRÅDET KRING DAGENS PONTONJÄRPARK
DENNA PLAKETT AVTÄCKTES AV REPRESENTANTER UR DAGENS INGENJÖRTRUPPSLAG UNDER EN CEREMONI DEN 24 SEPTEMBER 2005 – 150 ÅR EFTER ATT BYGGNADERNA TOGS I ANSPRÅK
INGENJÖRTRUPPERNA SAMT ING 1, ING 2 OCH ING 3 KAMRATFÖRENINGAR

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö10

1904 Minnessten över Bodens ingenjörkårs lägerplats i Notviken

 Län                                   Norrbotten

Kommun (motsv)       Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Från Luleå väg 97, på vänster sida strax före Storheden
GPS-angivelse:              N65°37’15” E22°3’57”

 Inventerad
Namn:                                  Lennart Holtrin
Datum:                                 2016-11-24

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. I augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, medförde att Bodens ingenjörregemente kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och antog namnet Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Regeringen ansåg dock att ingenjörutbildning skulle kvarstå i Boden i form av en ingenjörbataljon som från den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på.
Som en följd av försvarsbeslutet 2004 beslutades att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle avvecklas. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni på Norrbottens regementes kaserngård.

Ägare
Namn:                                       Luleå kommun
Adress:                                      971 85 Luleå
Tfnnr:                                         0920-45 30 00
Mail-adress                              lulea.kommun@lulea.se

Vårdare
Namn:                                         Ing 3 kamratförening
Adress:                                      c/o DAN FJELLSTRÖM, Lillgärdsvägen 44, 961 50 Boden

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest den 15 september 1990
Text: KUNGL BODENS INGENJÖRKÅR UPPSATT 1902 VAR HÄR FÖRLAGT 1902 – 1904
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R13

1958 Minnesmärke över omkomne Jan Bengtsson i Lunden, Nossebro

 Län                                            Skaraborg  (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Essunga

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Bäreberg 2 km N Nossebro
GPS-angivelse:                        N58°11’36.08″ E12°37’32.86″

Inventerad
Namn:                                         Otto von Krusenstierna
Datum:                                        2018-07-23

Historia
Totalhaveri 1958-09-23 vid Bäreberg, 2 km norr Nossebro. Fältflygaren Jan Einar Bengtsson som ingick i Haglind-gruppen, omkom. Hans uppgift var kontrollflygning med J 29 Tunnan, ett stigprov till 14.000 meter direkt efter start. Efter provet och på väg hem, sker haveriet. Det var dimbankar och ett vittne ser planet komma genom dimman i en glugg i molntäcket. Klockan är då 09 49. Planet kolliderar med några trädtoppar och höger vingspets slits loss Kraschen sker 400 meter längre fram, planet splittras och delar sprids ut i terrängen. Orsaken till haveriet var troligen att Bengtsson inte i tid observerat de höga träden i dimman och den dåliga sikten.

 Ägare
Namn:                                        Främmestads och Bärebergs hembygdsföreningar
Adress:                                       c/o Tage Brolin (ordf Främmestads hbf)
Tfnnr:                                          0512-531 50
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket utgörs av en del av olycksplanets landningsställ, monterat på ett stycke rostfri metall. Det invigdes den 29 september 2008 vid Lunden i närheten av Nossebro i Västergötland Nära 300 personer hade kommit till haveriplatsen för att hedra minnet av fältflygaren Jan Bengtsson, F 9 Säve.
Bakom arrangemanget stod Främmestads och Bärebergs hembygdsföreningar och efter några inledningsord av Malena Ivehag Niklasson därifrån gjorde Olle Norén tre överflygningar med J 29 Gul Rudolf från Swedish Air Force Historic Flight. Korta tal hölls av Ulf Edlund, ordförande i SFF, lantbrukaren Gunnar Ahlberg, som var ögonvittne till olyckan, och brandmannen Rune Läkka Johansson. Därefter vandrade publiken de 100 metrarna genom skogen ut till skogsvägen där Ulf Edlund avtäckte monumentet. Minnesmärket utgörs av en del av olycksplanets landningsställ, monterat på ett stycke rostfri metall.
Malena Ivehag avslutade ceremonin med att tacka markägarna i området och passade också på att tacka SFF-medlemmen Åke Söderberg för all hjälp vid planeringen av ceremonin
Konstnär: Teo Pauckstadt, Främmestad
Text: Se bilder
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr R501

Gravkvarter på S:t Elin kyrkogård i Skövde

 Län                                           Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    St Elins kyrkogård väster om korsningen Rådhusgatan-Majorsgatan
GPS-angivelse:                       N58°23’39.88″ E13°50’38.93″

Inventerad
Namn:                                         Otto von Krusenstierna
Datum:                                        2025-04-14

Historia
Kyrkogården anlades 1893 och är belägen på en platå väster om nuvarande Garpadammen
Gravindelningen på S:ta Elin påminner om den på S:t Sigfrids kyrkogård, där de rektangulära gravkvarteren avgränsas av gångar som ligger i nordsydlig och östvästlig riktning. Militärkyrkogården på kyrkogårdens nordöstra del är väl förknippad med S:ta Elins kyrkogård liksom de vita träkorsen på kvarteret ”Allmänningen”.

 Ägare
Namn:                                        Skövde församling
Adress:                                       Kyrkogatan 6, 541 30 Skövde
Tfnnr:                                          0500-47 65 00
Mail-adress                               skovde.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
45 personer har begravts på kyrkogården varav det finns 35 kvarvarande gravar..
Text:
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr K00

1645 Minnessten över freden i Brömsebro

 Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)                Torsås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  3.5 km NNO Brömsebro där väg 512 och 763 möts
GPS-angivelse:                     56°19’17.59″N 16° 2’18.86″E

Inventerad
Namn:                                          Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                         2017-06-14

Historia
Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstensons krig, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder.
Fredsförhandlingarna initierades av Frankrike som i januari 1644 skickat diplomaten Gaspard Coignet de la Thuillerie. Den 25 december detta år lyckas han få Sverige och Danmark-Norge att skriva under en traktat om att fredsförhandlingar ska inledas vid Brömsebro i februari 1645. I förhandlingarna företräddes Sverige av Axel Oxenstierna och Danmark av Corfitz Ulfeldt.
Det första mötet ägde rum den 8 februari 1645 vid gränsstenen på den lilla holme i Brömsebäck, där Brömsebron leder över bäcken. Därefter skedde förhandlingarna genom att de la Thuillerie reste mellan svenskarnas inkvartering i Söderåkra och danskarnas inkvartering i Kristianopel. Den 13 augusti möttes medlarna åter vid gränsstenen på holmen för att till varandra lämna över det av kungarna godkända och underskrivna traktatet.
De militära framgångarna i kriget för Sverige gjorde att de svenska kraven var mycket långtgående. Freden innebar att Danmark-Norge avträdde de norska landskapen Jämtland och Härjedalen, och de danska öarna Gotland och Ösel i Östersjön till Sverige. Sverige erhöll dessutom Halland under 30 år samt viss tullfrihet i Öresund, också för svenska besittningar på andra sidan Östersjön.
Idre och Särna socknar i Dalarna kom visserligen redan 1644 på svenska händer, men detta glömdes bort i fredstraktaten, och först i ett särskilt avtal 1751 formaliserades dessa socknars tillhörighet till Sverige.
Brömsebro var namnet på bron; någon ort med det namnet fanns inte förrän 1899. Det är därför riktigare att tala om freden vid Brömsebro.

Ägare
Namn:                                       Kalmar kommun
Adress:                                      Östrasjögatan 18, Box 611 391 26 Kalmar
Tfnnr:                                         0480-450000
Mail-adress                              kommun@kalmar.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1915 på holmen i Brömsebäck.
Text:  MINNE AF FREDEN I BRÖMSEBRO  DE LA THUILLERIE  AXEL OXENSTIERNA  CORFITZ ULFELDT  STENEN RESTES 1915
Informationsskylt:  Ja

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R85

JAS 39 Gripen i Såtenäs

 Län                                          Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På flottiljområdet
GPS-angivelse:                      N58°26’13.65″ E12°41’37.55

Inventerad
Namn:                                        Av flottiljen
Datum:                                      Våren 2018

Historia
Den 8 juni 1938 tillförde riksdagen ett extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I samma riksdagsbeslut angavs det att sätta upp flottiljen i Såtenäs. I Såtenäs skulle flottiljen förläggas till Såtenäs gods, vilken Staten köpte för 685 000 kronor. Genom riksdagsbeslutet år 1938 ändrades inriktningen på flottiljen till att i stället bli en medeltung bombflottilj under namnet Göta flygflottilj. I februari 1940 beslutade riksdagen om ytterligare två nya flottiljer, där den ena skulle lokaliseras till Göteborg. Detta föranledde till att namnet ändrades till Skaraborgs flygflottilj. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt.
Den 8 juni 1993 mottog flottiljen sin första serieproducerade JAS 39A Gripen, individ 39102, vid en ceremoni vid Saab:s verkstäder.[8] Hösten år 1997 hade flottiljens 2:a division, Gustav Blå, omskolats helt från Viggen-systemet till Gripen-systemet, och blev från november 1997 Flygvapnets första operativa och krigsplacerade Gripen-division. Vid den tidpunkten var det planerat att tolv divisioner inom Flygvapnet fram till år 2006 skulle beväpnas med Gripen-systemet. Två år senare, 1998, var det dags för flottiljens 1:a division att ombeväpnas till JAS 39A Gripen.
Under år 2010 påbörjades flottiljens divisioner omskolning till C- och D-versionerna av JAS 39 Gripen. Flottiljen blev sista flottilj inom Flygvapnet att övergå från A/B-versionen till C/D-versionen.
Från den 1 januari 2016 är flottiljen återigen organiserad som ett insatsförband. Detta efter att flottiljen den 1 januari 2005 övergick till att bli ett utbildningsförband inom Flygvapnet.

 Ägar
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Minnesmärket
Minnesmärke i form av en JAS 39 Gripen
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R82

DC 3 79002 (Munin) i Karlsborg

 Län                                         Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    FJS Gamla läger
GPS-angivelse:                      58°32’6.61″N 14°31’39.27″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Douglas DC-3 är ett av världens mest tillverkade transport- och passagerarflygplan. Prototypen flög redan 22 december 1935. Totalt tillverkades drygt 16 000 DC-3 (huvuddelen för militärt bruk), varav mer än 400 fortfarande var i kommersiell drift 1998.
Mellan åren 1949 och 1984 ingick Douglas DC-3 i Flygvapnet som transportflygplan och benämndes till en början Tp 79.
Flygvapnet köpte sina två första DC-3:or 1949, vilka konverterades för att användas till signalspaning. Den sista Tp 79 inköptes 1975. Totalt kom Flygvapnet att operera med åtta flygplan, dock aldrig med fler än sex samtidigt. Den sista flygplansindividen togs ur tjänst 1984.
Nr 79003. DC-3A-360 (c/n 9010). Levererad till USAAF 28 januari 1943 som C-47A-DL, 42-5703. Till 9th Air Force 30 april 1943. Till Flygvapnet för Arméns Fallskärmsjägarskolas räkning 2 november 1950. Smeknamn Pegasus. Baserad först på Skaraborgs flygflottilj som F 7/73 och senare som F 13/793. Såld till Transport Aérien Zaireis 1983. Totalförstörd vid ett haveri.
Nr 79004. DC-3A- (c/n 19771). Till USAAF 8th Air Force 6 mars 1944 som C-47A-80-DL, 43-15305 fram till 14 april 1944. Därefter till 9th Air Force 16 april 1944 i Neth i Belgien. Till Flygvapnet för Arméns Fallskärmsjägarskolas räkning 16 oktober 1952. Smeknamn Örnen. Såld till Transport Aérien Zaireis 1983.. I samband med att man letade efter en DC-3 att ställa upp som monument vid FJS i Karlsborg gjordes försök att köpa ”Örnen” för att återföra den till Sverige, men dessa planer fick överges av ekonomiska skäl.
Nr 79002. DC-3A-360 (c/n 9103). Levererad till USAAF 1943 som C-47-DL, 42-32877. Till Flygvapnet 7 maj 1949. Baserad vid F 8 Barkarby utan fenkod och flottiljsiffra. Smeknamn Munin I september 2008 såldes planet till Peter Flensburg som i maj 2009 sålde planet vidare till Fallskärmsjägarskolans kamratförening, Fallskärmsjägarklubben, för att statiskt ställas upp på FJS gamla förläggningsplats ”Lägret” vid Karlsborgs fästning strax utanför västra vallen. Planet transporteras med båt från Skokloster via Södertälje kanal, vidare genom Göta kanal över Vättern till Karlsborg.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Fallskärmsjägarklubben
Adress:                                       c/o Anders Kihl
Telefon:                                     076-837 14 13
Mail-adress:                             ak4fjs@gmail.com

Minnesmärket
Minnesmärke i form av en DC 3
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R81

AJ 31 Lansen i Karlsborg

 Län                                            Skaraborg  (Västra  Götaland)

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Utanför f d flottiljvakten
GPS-angivelse:                     58°31’25.12″N 14°31’24.96″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslogs det i 1930 års försvarskommissionens betänkande som offentliggjordes år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. Till regionen runt Vänern skulle två flottiljer förläggas, den sjätte till Karlstad, och den sjunde till Karlsborg. Den 11 juni 1936 biföll riksdagen försvarsutskottets betänkande om en ny försvarsordning. Under hösten samma år växlades numreringen på de tänkta flottiljerna i Karlstad respektive Karlsborg. Det vill säga F 6 som var planerat att förläggas till Karlstad, istället blev den numreringen på flottiljen i Karlsborg. I samband med att växlingen av numreringen, fastställdes även att flottiljen i Karlsborg skulle vara en medeltung bombflottilj, och vara fullt uppsatt till år 1942. 
I december 1947 fattades beslut om att flottiljen skulle omorganiseras från bombflottilj till attackflottilj och den 27 november 1947 anlände flottiljens två första exemplar av J 21A-3 som tilldelades tredje divisionen, ytterligare 30 flygplan levererades direkt från Saab fram till april 1948.
A 32 Lansen var det första flygplan vid flottiljen som från grunden var konstruerat för attackändamål (A 21 och A 29 var konverterade jaktflygplan). Det var också det första flygplan som skapade bullerproblem i Karlsborg, vilket medförde att Flygvapnet tvingades lösa in fastigheter nära flygfältet. Stort sett hela år 1957 ägnades åt utbildning på den nya typen av både markpersonal och piloter. I februari 1958 var samtlig personal vid flottiljen omskolad och de tre divisionerna ombeväpnades till A 32 Lansen.
I februari 1975 genomfördes den sista GFU, det vill säga grundläggande flygutbildning, på A 32 Lansen eftersom flottiljen år 1977 skulle ombeväpnas till AJ 37 Viggen. Sommaren 1976 inleddes en intensiv period av nybyggnationer, renoveringar och ombyggnader i anpassningen till Viggen-systemet vilket följdes efterföljande år av omskolning av flottiljens personal. Den 7 november 1977 hämtades de första egna AJ 37 Viggen vid Saab i Linköping. Året därpå, den 30 juni 1978 var omskolningen officiellt genomförd.
Den 10 december 1992 antog riksdagen regeringens proposition, där det angavs att flottiljen skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen den 30 juni 1994

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke i form av en AJ32 Lansen
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten