Minnesmonumentet över slaget 1700 vid Narva

 Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Narva

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid Narvafloden S Hermansborg
GPS-angivelse:                      N59°22.380´ E28° 12.035´

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström, Johan Engström och Peter Holmqvist
Datum:                                      2017-09-19

Historia
Borgen i Narva uppfördes av den danske kungen på 1200- talet och byggdes ut av Livländska orden under 1300- talet. Under Livländska kriget 1558-1583 erövrades Narva av ryssarna, men förlorades av dem efter Pontus de la Gardies erövring 1581. Formellt blev Narva svenskt i freden i Teusina 1595.
I oktober 1700 landsteg Karl XII med sin armé i Pernau (Pärnu). Marschen gick sedan via Reval(Tallinn) och Wesenberg (Rakveere), som var underhållsdepå, mot Narva. Fästningsstaden Narva var belägrad av tsar Peter I av Ryssland och hans 33000 man starka armé. Den 20 november nådde Karl XII Narva, som var inneslutet av en inre belägringsvall, en circumvallation och en yttre, en contravallation, som bestod av en vallgrav, en kurtin och jordbastioner. Contravallationen var avsedd att stoppa en undsättningsstyrka. Den svenska armén uppgick till 10200 man. Armén var sliten efter den långa marschen och skärmytslingar med ryska förtrupper. Underhållsläget var mycket dåligt. UH depån i Wesenberg (Rakvere) var otillräcklig för armén, som var på gränsen till svält. Det fanns således ingen möjlighet att belägra den ryska armén. Det gällde att handla snabbt innan armén var helt utmattad. Armén marscherade därför omedelbart upp i slagordning efter generalen Carl Gustaf Rehnskiölds utarbetade plan.  Med två anfallskolonner med infanteri och med kavalleri på flankerna skulle man med lokal överlägsenhet bryta igenom den ryska contravallationen och splittra den ryska styrkan i tre grupper. Det svenska artilleriet öppnade eld och armén gick framåt. Samtidigt bröt en snöstorm ut med snö och hagel som förblindade de ryska försvararna. De var dessutom helt oförberedda. Ingen hade räknat med att svenskarna skulle anfalla direkt ur marschgruppering. Tsar Peter I hade innan Karl XII nådde Narva lämnat sin armé för att hämta förstärkningar i Ryssland. Befälet hade han överlämnat till hertigen Charles Eugène de Croy.
Den svenska anfallsplanen lyckades. Man bröt igenom contravallationen och panik utbröt i den dåligt disciplinerade ryska armén. Många ryssar försökte fly över bron över Narvafloden. Bron brast och tusentals ryssar drunknade. Striden fortsatte till dess motståndet var brutet under natten. Hertigen de Croy kapitulerade tidigt under slaget. Han fruktade för sitt liv. De ryska knektarna hatade sina utländska officerare och mördade många av dem under slaget.
På morgonen den 21 november fick den besegrade ryska armén marschera förbi Karl XII och lägga ned sina vapen och fälttecken. Då försörjningslägen var oerhört ansträngt var det omöjligt att ta ryssarna till fånga. De fick avmarschera. Endast det högre befälet fick gå i krigsfångenskap. De fick behålla sina värjor och de fick en summa pengar till sitt underhåll och de fördes över till Sverige.
Krigsbytet var enormt och innehöll livsmedel och vodka. Det senare förorsakade en hel del onykterhet bland de svenska knektarna med följd av vådaskjutningar under natten. Vidare innehöll krigsbytet tusentals musköter och värjor samt artilleripjäser. Troféerna, d.v.s. fälttecknen var även de talrika och förvaras idag på Armémuseum och ingår i Statens trofésamling.
Narvaslaget är den svenska arméns största seger. 900 stupade och 1200 sårade i svenska armén har uppskattats. Ryska förluster är svåra att uppskatta. Siffran ligger mellan 6000- 18000 man stupade.

 Ägare
Namn:                                        Narva stad (borgmästare Tarmo Tammiste)
Adress:                                      Narva City Government, Peetri Plats 3-5 Narva 20308 Estonia

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren – Georgi Ignatov (engelskspråkig)
Adress:                                       Narva City Government, Peetri Plats 3-5 Narva 20308 Estonia
Telefon:                                     +372 3599 041
Mail-adress:                             georgi.ignatov@narva.ee

Övrigt
Minnesmärke över slaget vid Narva 1700 rest (uppsatt) år 2000 i samarbete mellan Sverige och Estland. Monumentet är en ersättning för 1936 års Lejonmonument som förstördes under det andra världskriget. Monumentet från år 2000 är något mindre än det från 1936.
Monumentet ligger i en välvårdad park med utsikt mot Hermansborg, Narvafloden och Ivangorod. Det i Andra världskriget förstörda monumentet låg på f.d. slagfältet 1700 intill stora vägen E 20 in till Narva från väster någon km väster om staden. Idag återstår fragment från sockeln
Konstnär: Fouquet 1700 Stockholms slott, Konstakademins Medicilejon
Arkitekt Narvalejonet 2000: Vladimir Orlov. Byggherre: Juri Barkov, Manager Vant AS
Text:  MDCC, SVECIA MEMOR
Informationsskylt:  I närheten av monumentet finns en slipad sten med information på estniska, ryska och engelska över Erik Dahlbergs bastioner

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Okänd soldatgrav  från 1809 i Gribsröd

Land                                        Norge

Kommun (motsv)             Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Väg 22 från Halden ner mot Sødre Enningdalen. Ta in till vänster på Skauskrokveien. Söder om gården Killingrød ligger graven på västsidan av vägen mot Skaugskroken mitt i backen upp mot Gribsrød (Grefsrød).
GPS-angivelse:                  58°54’11.62″N 11°32’4.78″E

Inventerad
Namn:                                      Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                     2017-10-10

Historia
Vid gården Gribsrød i Enningdalen skedde en sammanstötning den 29. april 1808 mellan svenska och norska trupper. I bataljen dödades en svensk soldat som begravdes i skogen söder om gården Killingrød. 

Ägare
Namn:                                        Haldens kommune??
Adress:                                      Storgata 8, 1771 Halden
Tfnnr:                                        69 17 45 00
Mail-adress                              postmottal@halden.kommune.no

Kostnader
Vård, skötsel/år:                       –
Renovering (vid behov):       2008 fick Prestebakke 4H-grupp pengar från aktionen ”Rydd ett
kulturminne” och en uppröjning till och runt minnesstenen vilket också skedde. Ny renovering erfordras

Vårdare
Namn:                                           Prestebakke 4H-grupp??

Övrigt
Minnesmärke av granit, ca 1 meter högt
Text:  EN MAND AF SVERIGES TAPRE HAER PAA AERENS MARK ER SEGNET AF NORDMAEND HER HAN FAELDET ER  HANS GRAV A F NORDMAEND HAEGNET 29. APRIL 1808
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940- 45 Minnesmärke över stupade svenskar  i Oslo

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)                Oslo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vestre Gravlund,  Sörkedalsveien 66, Oslo
GPS-angivelse:                       59°55’57.57″N 10°42’10.82″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-09

Historia
I nordöstra hörnet av Vestre Gravlund i Oslo finns krigsminnesmärken från 2.världskriget över stupade soldater från flera länder. För Sveriges del finns två stora monument.
Ett minnesmärke är rest över 92 svenskar som stupat i norsk tjänst under kriget, i huvudsak ombord på norska fartyg. Namnen är ingraverade på monumentet.

 Ägare
Namn:                                     Norsk krigsgravtjenst, en enhet inom Kulturvernavdelningen
inom Kulturdepartementet
Adress:                                     Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                       22 24 90 90
Mail-adress                            postmottak@kud.dep.no

Vårdare
Namn:                                       Gravferdsetaten i Oslo kommune
Adress:                                      Karvesvingen 3, 0579 Oslo
Tfnnr:                                        22 13 31 80
Mail-adress:                            servicekontoret@gfe.oslo.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av kalksten i form av en mittplatta och 20 mindre omkringliggande plattor rest år 1970
Text på mittplattan: TILL MINNE OM SVENSKE STATSBORGERE SOM FALT FOR NORGE UNDER KRIGEN 1940 – 1945
Text på de omgivande plattorna: Namn på samtliga omkomna
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravmonument över 4 stupade svenskar 1940 i Oslo

 Land                                        Norge

Kommun (motsv)               Oslo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vestre Gravlund, Sörkedalsveien 66, Oslo
GPS-angivelse:                    59°55’57.57″N 10°42’10.82″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-09

Historia
I nordöstra hörnet av Vestre Gravlund i Oslo finns krigsminnesmärken från 2.världskriget över stupade soldater från flera länder. För Sveriges del finns två stora monument.
Det ena minnesmärket är rest till minne av fyra man som omkom 1940

 Ägare
Namn:                                     Norsk krigsgravtjenst, en enhet inom Kulturvernavdelningen
inom Kulturdepartementet
Adress:                                     Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                       22 24 90 90
Mail-adress                             postmottak@kud.dep.no

Vårdare
Namn:                                       Gravferdsetaten i Oslo kommune
Adress:                                      Karvesvingen 3, 0579 Oslo
Tfnnr:                                        22 13 31 80
Mail-adress:                            servicekontoret@gfe.oslo.kommune.no

Minnesmärket
Gravsten av kalksten rest 1962 och finansierat av norska staten. Det renoverades 2020.
Konstnär: Gunnar Jansson. Foto: Haakon Vije
Text:  SVENSK BORGER THORE JACOBSON 30 ÅR FALT 17-5-1940, SVENSK BORGER ALBIN E LINDSTRÖM 15-12-1893 FALT 1-5-1940, SVENSK BORGER CARL A PETTERSSON 21-12-1886 DÖD 30-6 1940, SVENSK BORGER SVEN A R SCHUMAN 12-9-1920 FALT 15-4 1940
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1814 Minnesmärke över slaget vid Langnes skans

 Land                                        Norge

Kommun (motsv)                Askim

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Från Askim tag väg 128 (gamla E 18) mot Spydeberg. I utkanten av Askim tag höger efter stor REMA 1000 butik, följ skyltar längs Langnesvein till skansen
GPS-angivelse:                       N59°36’33.5″ E11°07’40.8″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                       2017-10-10

Historia
Slaget vid Lagnes skans ägde rum 9 augusti 1814. Skansen var befäst och bemannad av ett förstärkt infanteriregemente. Efter upprepade svenska anfall av regementen från Västergötland och Värmland som alla slogs tillbaka sökte de svenska förbanden ny väg mot den norska huvudstaden. På informationstavlan och minnesstenen anges att detta var sista träffningen mellan broderfolken, vilket inte är helt korrekt.
På svenska sidan stupade eller sårades omkring 100 soldater medan de norska förlusterna uppgick till 30 stupade och sårade

 Ägare
Namn:                                        Riksantikvarien
Adress:                                      Dronningensgate 13, 0034 Oslo
Tfnnr:                                        22 94 04 00
Mail-adress                              postmottak@ra.no

Vårdare
Namn:                                        Askims kommune
Adress:                                       Skolegata 12, 1830 Askim
Telefon:                                     69 68 10 00
Mail-adress:                             postmottak@askim.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av granit. Ett minnesmärke över stupade norska soldater finns uppe på kullen
Text:  HÄR STOD DEN SISTE TREFNING MELLOM SVENSKER OG NORDMENN 9- 8 1814
Detta är inte helt rätt då striden vid Kjölberg bro den 12 augusti
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke över slagen 1808 och 1814 vid Lier

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Kongsvinger

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Från Kongsvinger tag väg 2 mot Sverige. På vänster sida av vägen ca 3 km söder Kongsvingervid avfarten mot Lier gård
GPS-angivelse:                    60° 8’49.08″N 12° 2’2.11″E

Inventerad
Namn:                                      Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                     2017-10-11

Historia
Två slag mellan Sverige och Norge har utkämpats vid Lier. Det första slaget 1808 vanns av  Sverige. Det andra slaget 1814 vanns av Norge.
Inför det första slaget vid Lier hade norrmännen grupperat styrkor i passet mellan sjöarna Fusker och Tarven för att hindra svenska styrkor från att kunna gruppera belägringsartilleri som hotade Kongsvingers fästning. De norska försvararna bestod av 1.000 man, under befäl av överste Werner Nicolai de Seue. Den 18 april 1808 anföll 1 250 man från den svenska 1:a brigaden de norska ställningarna under personlig ledning av arméchefen Gustaf Mauritz Armfelt. Striden slutade med att norrmännen drog sig tillbaka medan svenskarna besatte ställningarna.
Under 1814 års krig försvarades passet av 2.300 norska soldater under befäl av överstelöjtnant Andreas Samuel Krebs. Ett svenskt detachement om 2.000 svenska soldater under befäl av överste Carl Pontus Gahn försökte sig på en stormning av den starka ställningen, men tvingades efter förlust av ett hundratal man i döda och sårade att dra sig tillbaka.

 Ägare
Namn:                                        Hedmarks fylke
Adress:                                      Parkgata 64, Hamar
Tfnnr:                                         62 54 40 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Kongsvinger kommune och Lier gård
Adress:                                       Rådhusplassen 2, 2212 Kongsvinger
Telefon:                                     62 87 40
Mail-adress:                            postmottak@kongsvinger.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av fyrkantshuggen granit, ca 3 m högt på en liten belagd höjd, omgiven av kedjor mellan stenplintar. En smidd järngrind före en stentrappa leder besökaren upp till monumentet, En norsk vimpel vajar alltid vid monumentet
Text: MINDE OM DEM SOM I 1808 & 1814 HER KJAEMPET FOR FRIHED OG FEDRELAND
Text på baksidan: REIST AV LIER UNGDOMSLAG 2 AUGUST 1914
Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke ”Svenskegraven” efter slaget 1808 vid Gjeddelund 

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I inne i skogen mellan Ørsjøen och svenska gränsen, 300 meter ost-nordost nordspetsen på Elgsjøen
GPS-angivelse:                       N59°01’01.2″ E11°37’17.4″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
I februari 1808 angreps Finland av ryssarna och från mitten av mars rådde krigstillstånd i söder och sydväst med Danmark/Norge, I början av mars kom order att Älvsborgs regemente skulle förflyttas till Göteborg. Efter en kort tid splittrades förbandet upp i flera enheter, några i garnison på Carlstens och Varbergs fästningar och en styrka på 510 man, som senare kom att utgöra 5:e brigaden i Västra armén, förlades till Bohuslän och Dalsland, Den 19:e i samma månad avgick regementets jägarkår till Tanum. I denna trupp ingick 215 man, befäl och meniga.
Under våren förekom flera mindre skärmytslingar mellan inträngande svenska och försvarande norska soldater.
Vid Gjeddelund i Prestebakke, ca halvmilen från svenska gränsen, hade Älvsborgs jägarkår en postering. I gryningen den 9 maj kom ett överrumplande anfall från norrmännen. Svenskarna drevs på flykten, men kvar på marken låg fyra döda och elva som hade sårats. De döda begravdes i skilda gravar vid mosskanten. En bit in på detta sekel flyttades kvarlevorna av de fyra till en gemensam grav i skogsbrynet, ”Svenskegraven”.

De fyra som fick sätta livet till denna vårmorgon var: nr 778 Magnus Ehn, 858 Hans Ähran, 725 Anders Ström och 687 Abraham Dryg. De båda förstnämnda tillhörde Norra Kinds kompani, medan de senare var från Redvägs kompani.

Magnus Ehn var född omkring 1779 och hade tjänat 7 år för Påbo rote i Gällstad. Hustrun hette Caisa Albrechtsdotter och de hade tre söner. Den äldste, Anders Ehn, blev sedermera soldat för nr 7 vid Wästgöta Regemente, vilket var Ekered i Dalstorp.

Hans Ähran föddes den 1 februari 1782 i Hulared och hade varit soldat för Korrebo i Månstad litet över året. Ähran var ogift och barnlös, men i testamentet som upprättades innan han drog ut i fält skrev han ”all den lilla qvarlåtenskap som finnes efter meg skall tillfalla min fästmö och tillkommande hustru, Kerstin Larsdotter enskildt, att derest jag under påstående krig skulle aflida” . Testamentet var underskrivet och bevittnat samt inlämnat till Kinds Häradsrätt. Trots detta gjorde Ährans fader misslyckade försök att få testamentet ogiltigförklarat. Tillgångarna efter Ähran värderades till 45 Rd 39 sk.

Peter Ström var född den 5 juni 1781 i Stora Löckna, Bottnaryd, och det var för denna rote han tjänade under sina fem år som soldat. Makan hette Elin Larsdotter och var 21 år äldre än sin man. I deras äktenskap föddes inga barn.

Abraham Dryg kom till världen den 3 februari 1781 i Kölingared. Med hustrun Annika Jonasdotter fick han två söner och fyra döttrar. Annika dog i ”kolik” 1806, 43 år gammal. De moderlösa barnen kom ”att gå på socknen på rotens bekostnad”, Dryg hade vid sin död varit knekt i elva år.

Under detta krig förekom inga större sammandrabbningar, ganska få dog i strider men antalet döda blev ändå mycket högt på grund av den grasserande fältsjukan. Det kan tilläggas att både Magnus Ehns och Hans Ährans efterträdare, 778 Andreas Eng resp 858 Carl Glad båda dog i fältsjukan detta år.

Författare till texten om soldaterna: Ingvar Hallqvist

 Ägare
Namn:                                        Hembygdsföreningen Idd og Enningdalen Historielag

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke bestående av ett träkors och en minnessten av granit resta 1962
Text:  TILL MINNE AV DE SVENSKE MÄN SOM HÄR VILAR SEDAN OFREDSÅRET 1808
GRÄNSTRAKTENS HEMBYGDSVÄNNER RESTE STENEN 1962
Informationsskylt:  Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över belägringen 1718 av Fredrikstens fästning i Fredrikshald

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Fredrikstens fästning i Halden, följ skyltar
GPS-angivelse:                      59° 7’10.29″N 11°23’55.31″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
Den svenska belägringen av fästnigen påbörjades den 20 november 1718 och avslutades den 14 december. De krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att kung Karl stupade den 30 november. Syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge var att en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden.

 Ägare
Namn:                                        Norska försvaret

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Norska statens fortifikationsförvaltning

Övrigt
Monument av granit, ca 1,80 cm högt som visar var löpgraven som svenskarna grävde i samband med belägringen gick. Löpgravens sträckning är utmärkt med mindre stenar ca 50 cm höga. På bilden N04 på höjden i bakgrunden
Text: SVENSK LOBEGRAV UDFÖRT NATTEN TIL 11 DECEMBER 1718
Informationsskylt:  Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över belägringen 1718 av Fredrikstens fästning och C XII:s död i Fredrikshald       

Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Fredrikstens fästning i Halden, följ skyltar
GPS-angivelse:                    59° 7’15.37″N 11°24’8.58″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund  och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
Den svenska belägringen av fästningen påbörjades den 20 november 1718 och avslutades den 14 december. De krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att kung Karl stupade den 30 november. Syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge var att en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden.

 Ägare
Namn:                                        Norska försvaret

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Norska statens fortifikationsförvaltning

Övrigt
Monument är det sjunde sedan 1723. Det är rest 1938, tillverkat i polerad sten och ca
3 meter högt
Text: CARL XII FALT HER 1718
FREDRIKSTEN VERGET FEDRELANDET            SVENSKER OCH NORDMENN REISTE MINNET

Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnessten över Lapplands jägarregemente i Kiruna                                            

Län                                           Norrbotten

 Kommun (motsv)             Kiruna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På kasernområdet Ö stabsbyggnaden (g:a sjukhuset) för  Lapplandsjägargruppen
GPS-angivelse:                      67°51’16.22″N 20°15’37.19″E

Inventerad
Namn:                                       Lennart Holtrin och Björn Lundquist
Datum:                                      2017-09

Historia
Lapplands jägarregemente har sitt ursprung i den skidlöparbataljon som 1910 sattes upp i Boden som IV. bataljonen (4:e bataljonen) vid Norrbottens regemente. Bataljonen omlokaliserades 1943 till Kiruna och organiserades som Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna (I 19 K). År 1945 omorganiserades bataljonen till Arméns jägarskola (JS).
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde, och med det blev ett försvarsområdesregemente. Därmed föreslogs en sammanslagning av Arméns jägarskola och försvarsområdesstaben. Genom överbefälhavarens förslag föreslog Chefen för armén att Arméns jägarskola efter integration med staben för Kiruna försvarsområde (Fo 66) skulle få namnet Lapplands jägarregemente (I 22). Den 1 juli 1975 bildades försvarsområdesregementet Lapplands jägarregemente (I 22/Fo 66). Detta medförde att Lapplands jägarregemente blev ett A-förband, och fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret som ensamt förband inom Kiruna försvarsområde. Beteckningen I 22 hade fram till 1939 burits av Värmlands regemente. Genom att skolan omorganiserades och upphöjdes till ett regemente, blev även Lapplands jägarregemente det yngsta infanteriregementet i Sverige.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Norra militärområdet (Milo N) i skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalix, Kiruna och Östersund.
Från den 1 januari 1998 reducerades regementet från ett försvarsområdesregemente till ett utbildningsregemente, det vill säga ett B-förband. Kiruna försvarsområde (Fo 66) införlivades i Bodens försvarsområde (Fo 63), där den kom att utgöra en gränsjägarstab (försvarsområdesgrupp) under namnet Lapplandsjägargruppen.
Inför försvarsbeslutet 2000 var regeringens utgångspunkten att det endast behövdes två enheter för att tillgodose Försvarsmaktens framtida behov av skilda slag av jägarförband. En enhet för avseende utbildning av Norrlandsjägare, och den andra avseende utbildning av underrättelse- och säkerhetsförband. När det gällde vilket förband som skulle kvarstå för utbildning av Norrlandsjägare föll valet på Norrlands dragonregemente, där valet stått mellan Norrlands dragonregemente (K 4) och Lapplands jägarregemente (I 22). Valet blev att Lapplands jägarregemente skulle avvecklas, och att Norrlands dragonregemente skulle kvarstå i fredsorganisationen. Motiveringen var att Norrlands dragonregemente ansågs ha bättre modernitet samt utbildningsbetingelser för att bli kompetenscentrumet för utbildning av Norrlandsjägare. Men även avstånd till Boden ansågs var en fördel för Norrlands dragonregemente, vilket ansågs underlätta för samövning med förbanden där.
Regementet avvecklades den 30 juni 2000. Lapplandsjägargruppen omorganiserades till en utbildningsgrupp, och lydde från och med den 1 juli 2000 under Norra militärdistriktet (MD N). Den 1 juli 2005 uppgick Norrbottens gränsjägargrupp i Kalix, i Lapplandsjägargruppen, som sedan dess är ansvarig för före detta Fo 66 samt GJ 66 och Fo 67 samt GJ 67 områden. De huvudsakliga uppgifterna är att organisera och utbilda hemvärnsförband.
(utdrag  ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        LKAB
Adress:                                       Box 952, 971 28 Luleå
Tfnnr:                                          0771-76 00 00
Mail-adress                              info@lkab.com

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Lapplands jägare
Adress:                                       Box 84, 981 22 Kiruna
Telefon:                                     076-849 13 22
Mail-adress:                             info@lapplandsjagare.com

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med två metallplattor rest år 1995 vid förbandets 50 års jubileum
Text övre plattan mellan fo 66 och I 22 vapenbilder:  50 ÅR ARMÉNS JÄGARSKOLA 1945 – 1975  LAPPLANDS JÄGARREGEMENTE 1975 – 1995
Text nedre plattan: TILL MINNE AV LAPPLANDS JÄGARREGEMENTE NEDLAGT 30 JUNI ÅR 2000
Informationsskylt: Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten