Minnesmärke över slaget 1710 i Romhány

 Land                                         Ungern

Kommun (motsv)               Romhány

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kossuth utca i NV utkanten av Romhány
GPS-angivelse:                      47°56’2.61″N 19°14’55.15″E

Inventerad
Namn:                                        Urban Schwalbe och Pelle Molin
Datum:                                       2117-11-16

Historia
Efter slaget vid Trencsény/Trencin 1708 under det ungerska frihetskriget upplöstes Rákóczis armé. Befolkningen var trött på kriget som hade hållit på i sju år och ville inte proviantera soldaterna längre. Samtidigt var de österrikiska befälhavarnas manövrar väl planerade och därför framgångsrika. Ungefär samtidigt ansökte Mihály Potoczki om att få gå in i Ungern med sina svenska soldater, som efter slaget vid Poltava hade skiljts från Karl XII:s armé och var förföljda av ryssarna. Rákóczi sa ja med villkoret att svenskarna och polackerna stödjer honom.
Svenska översten Zülich ogillar tanken att Rákóczi skickar dem mot den österrikiska kejserliga armén, något han gör klart för Rákóczi.
Tanken var att bryta igenom österrikarnas linje och för detta valde man nordöstra Ungern. Det fanns en stark fästning i Érsekújvár/Nové Zámky som tillhörde Rákóczi. Motståndaren heter Heister. Han hade det inte lätt på grund av att kejsaren koncentrerade sig på andra konflikter bland annat i Spanien och vid Rhenfloden. Rákóczi hade haft samma ryttare i 5-6 år, de kände till terrängen och motståndet väl. Den ungerska hären bestod av
17 050 ryttare (31 regemente), 3500 hajdukar (5 regemente), Zays grenadjärregemente, 3000 soldater under Antal Esterhazys befäl samt cirka 3000 legosoldater (svenskar och polacker). Totalt cirka 27 000 soldater. Österrikarna förfogade över 36 320 soldater.
Slaget började klockan tre på eftermiddagen när svenskarna som fanns i mitten på frontlinjen, och polackerna attackerade med stor kraft. Svenskarna tryckte tillbaka fienden mot sumpmarken i närstrid. Attacken gick väldigt bra i början men i brist på tydlig ledning började kuruc-soldaterna plundra för tidigt. Det verkar som att varken Rákóczi eller Károlyi kunde påverkade händelserna, detta trots att huvudstyrkan fortfarande väntade lite längre bort och var redo att ingripa.
Svenskarna omgrupperade sig och gick till attack ännu en gång med svärd i hand. De andra trupperna blev efter och kunde inte hjälpa till. Ungefär samtidigt vänder turen för Rákóczi (och svenskarna) när österrikarna går till motattack. Saint-Croix upptäcker en lucka mellan svenskarna och hajdukerna när hajdukerna flyr. När svenskarna ser vad som händer följer de efter infanteriet.
Slaget tog allt som allt endast en och en halv timma. En orsak till det snabba slaget var januarimörkret.
Svenskarna uppmanade Rákóczi att förfölja fienden, men han vill inte trots att man fortfarande hade en chans att segra.
Theatrum Europeum uppgav att antalet döda uppgår till 1500. I Kolinovics krönika nämns liknande siffror. Turóczi László hävdar däremot i Ungaria att fyrtio svenskar och fyrtio polacker hade stupat.
Rákóczi hade lärt sig en hel del under slaget, bland annat insåg han att det behövs välutbildade officerare. Han är mycket nöjd med svenskarna och polackerna och har förhoppningen att i framtiden kunde dessa vara arméns kärna, men i början av mars vill de resa hem. Rákóczi försöker hålla de tillbaka, men förgäves.
Slaget vid Romhány blev hela frihetskrigets sista stora slag.

 Ägare
Namn:                                        Orten Romhány genom dess borgmästare Mr.(Mayor) Attila Vezér,
Adress:                                      2654 Romhány, Kossuth út 63
Tfnnr:                                        0036 35 355 011, 0036 35 520-012 355-232 eller mobil 06/30-621-9340
Mail-adress                              rompolg@is.hu eller onkormanyzat@romhany.hu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Monumentet invigdes 1933-01-20 med närvaro av bl a Ungerns premiärminister Gyula Gömbös. Det är 8 m högt och 2 m brett, byggt av mycket speciell ”Romhány-sten” från ett stenbrott i närheten. Det är krönt av den mytomspunna ungerska (örnliknande) turulfågeln. På framsidan finns en relief av Rákóczi, på högra sidan en bronsplatta med text om den svenska insatsen och en polsk motsvarighet finns på vänstra sidan.
Text under lilla riksvapnet: SÖNER AV SVERIGE GÅVO HÄR SIDA VID SIDA MED RAKOCZIS UNGERSKA OCH POLSKA HJÄLTAR DEN 22 JANUARI 1710 SITT LIV FÖR UNGERNS FRIHET. TACKSAMMA UNGRARE RESTE STENEN ÅR 1932
Informationsskylt:  Nej

Urban Schwalbe
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Klockstapel i Panmunjom

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Panmunjom

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) Camp
GPS-angivelse:                    37°57’21.6″N 126°40’37.2″E

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grunewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärket består av ett klocktorn som används för att ringa ut de som tjänstgjort i NNSC, ett slag per månad lär ringas. Klockstapeln har mässingsskyltar med följande inskription:
Text på svenska och koreanska: KLOCKSTAPEL EFTER SVENSK FÖREBILD, INVIGD 1 MAJ 1960. Vidare anges: ”NY KLOCKSTAPEL INVIGD 26 SEP 2008. SWEDISH MEMBERS TO NNSC
Därefter följer namnen på samtliga kontingentschefer på mässingsskyltar
S. GRAFSTRÖM 1953, P. MOLIN 1953-54, O. JÖDAHL 1954, T. GRÖNWALL 1954-55, T. MALLING 1955, Ö. LUNDBORG 1955-56, C.A. BERGENSTRÅLE 1956, B. BENKERT 1956-57, T. WIGFORSS 1957,  S. TILLY 1957-58, C. REUTERSWÄRD 1958, A. ADEBÄCK 1958-59, K. ÅNGSTRÖM 1959, B. LIND AF HAGEBY 1960, G.A. WESTRING 1960-61, A. WIKLAND 1961-62, G. SCHILDT 1962, C. KLINGENSTIERNA 1962-63, M. FLACH 1963, S. UGGLA 1963-64, A. HALLSTRÖM 1964, I. BRATT 1964-65, B. HASSELROT 1965, C. BENNEDICH 1965-66, B. HÅRD AF SEGERSTAD 966, I. BERG 1966-67, A. RAAB 1967, G. SMEDMARK 1967-68, L. FINNMARK 1968, N.-E. SERGEL 1968-69, T. GRÖNVALL 1969-70, T. SJÖLIN 1970-71, N. HOLMSTEDT 1971-72, M. BRUZELIUS 1972-73, G. LJUNGDAL 1973-74, G. GERRING 1974-75, A. MANSSON 1975-76, L. WERNSTEDT 1976-77, J. BECKMANN 1977-78, S. FORNWALL 1978-79, S. TORFGÅRD 1979-80, G. BLOM 1980-82, O. RATHSMAN 1982-83, G. PEYRON 1983-84, G. UNELL 1984-85, U. NORDSTRÖM 1985-86, L. FRICK 1986-87, J. BING 1987-88, F. WERNER 8811-9003, C. HOLMBERG 9006-9112, L. NILSSON 9201-9310, V. THAM 9311-9410, K.G. WIDÉN 9411-9512, M. MARLING 9601-9612, L. RÖNNBERG 9701-9802, S. JUHLIN 9802-9906, K. BLIXT 9906-0006, P. HAMMARSTRÖM 0006-0106, K. KOSERIUS 0106-0206, B. ELMÉR 0206-0401, L. FRISK 0401-0610, S. TEOLIN 0610-0810, C. LIDSTRÖM 0810-1103, A. GRENSTAD 1103-1310, B. GRUNDEVIK 1310-1504, M. ENGMAN 1504-1705, A. GRENSTAD 1705-.
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1956 Minnessten över överste Nore Erikssons död i Panmunjom

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Panmunjom

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) Camp
GPS-angivelse:                    37°57’21.6″N 126°40’37.2″E 

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grunewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

Från Aftonbladet: Nore Eriksson omkom i en trafikolycka, under arbetet med att övervaka vapenstilleståndet mellan Nord- och Sydkorea. Aftonbladet skrev: ”Översten gick på den livligt trafikerade grusvägen mellan Panmunjom och ett framskjutet läger. Han blev erbjuden skjuts av en amerikansk militärlastbil, som stannade vid hans sida. Han avböjde och bilen fortsatte några meter, då den stannades av passagerarna, som sett översten ligga på vägen. Förmodligen hade han halkat under bilens bakhjul. Olyckan inträffade kl 11 lokal tid.”

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke består av en planterad gran och kvadratisk stenstod, ca en meter hög och med sidor om ca 25 cm, och en lätt sluttande överdel som rymmer en mässingsskylt med inskriptionen:
Text:  TILL MINNE AV ÖVERSTE NORE ERIKSSON OMKOMMEN VID TRAFIKOLYCKA DEN 7 JANUARI  1956 GRANEN PLANTERAD AV DOTTERN ULLA-CATHARINA DEN 25 OKTOBER 1996
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Det yngre minnesmärket över Svenska fältsjukhuset i Seoul

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Seoul

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 War Memorial Museum
GPS-angivelse:                    37°32’10”N 126°58’37”E

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                        War Memorial Museum
Adress:                                      Seoul

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Något närmare museets huvudbyggnad finns ett nyare arrangemang, invigt 2015, bestående av, de i kriget deltagande ländernas, flaggor vilka har placerats i stor en halvcirkel framför entrén. Vid respektive lands flagga finns ett granitfundament med inskription om tiden för deltagandet, antal deltagare, vilken typ av deltagande samt på den liggande delen en dikt (motsvarande
Något närmare museets huvudbyggnad finns ett nyare arrangemang bestående av, de i kriget deltagande ländernas, flaggor vilka har placerats i stor en halvcirkel framför entrén. Vid respektive lands flagga finns ett granitfundament med inskription om tiden för deltagandet, antal deltagare, vilken typ av deltagande samt på den liggande delen en dikt (motsvarande
Text på minnesmärket: SVERIGE  DATE OF PARTICIPATION 1950.9.23 – 1957,4  TROOPS PROVIDED SWEDISH RED CROSS FIELD HOSPITAL, TOTAL PARTICIPANTS 1.124
Text på liggande delen på svenska, koreanska och engelska:
BÄST ÄR MÄNNISKAN.
BÄST ÄR MÄNNISKAN NÄR HON ÖNSKAR DET GODA HON INTE FÖRMÅR
OCH SLUTAR ODLA DET ONDA SOM HON LÄTTARE FÖRMÅR.
DÅ HAR HON DOCK EN RIKTNING. DEN HAR INGET MÅL.
DEN ÄR FRI FRÅN HÄNSYNSLÖS STRÄVAN
(Last part/words of ”Li Kan talar under trädet”.  Passad, 1945)
Texten togs fram av Sveriges försvarsattaché övlt Johan Larsson inför högtidlighållandet av FN 70 års jubileum. Museet kontaktade svenska ambassaden och bad dem om att ta fram en lämpligt dikt för att rista i en minnessten. Valet föll på Harry Martinson, i egenskap av nobelpristagare och fredsvän, ett lämpligt namn.
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Det äldre minnesmärket över Svenska fältsjukhuset i Seoul

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Seoul

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  War Memorial Museum
GPS-angivelse:                     37°32’10”N 126°58’37”E

Inventerad
Namn:                                       Urban Rettig
Datum:                                      2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                        War Memorial Museum
Adress:                                      Seoul

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Det äldre minnesmärket, Peace Plaza, är anlagd i en oval och består av en centralt placerad pelare, ca 20 meter hög samt 21 bronsstoder, ca 3 meter höga. Det är sannolikt uppfört 1976. Bronsstoderna över de deltagande länderna står i följande ordning sett från vänster på bilden ovan: Grekland, Belgien, Luxemburg, Etiopien, Columbia, Sverige, Indien, Danmark, Norge, Italien på den östra delen av minnesmärket. På den västra delen står de i följande ordning: USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Nederländerna, Frankrike, Nya Zeeland, Filippinerna, Turkiet, Thailand och Sydafrika.
Text: SWEDEN
Informationstavla av granit med text: SYMBOLIZING THE IMAGE OF A BRONZE SWORD AND A TREE OF LIFE. THE BRONZE SWORD REPRESENTS THE TIME . HONORED HISTORY AND THE WARRIOR SPIRIT, THE TREE OF THE LIFE SYMBOLIZING THE PROSPERITY AND THE PEACE OF THE KOREAN PEOPLE

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

United Nations Memorial Cemetery in Busan

 Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Busan (Pusan)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Pyeonghwa-ro, Nam-gu, 48529 Busan
GPS-angivelse:                    35°07’38”N 129°05’54”E

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-28

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                       FN, United Nations Memorial Cemetery in Korea (UNMCK)
Adress:                                      Pyeonghwa-ro, Nam-gu, 48529 Busan
Tfnnr:                                        +82-51-625-0625 eller +82-51-901-1400
Mail-adress                             unmck@unmck.or.kr

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Begravningsplatsen invigdes 1955,
Minnesplatta av granit framför den ena flaggstången
På UNMCK finns utöver ett antal grav- och minnesstenar över stupade även en minnesvägg där namnen på de 40 896 stupade FN-soldaterna graverats in.  Här finns svenska flaggor på två olika platser ingående i flaggsamlingar, dels på den övre delen (vilken framgår på översiktsbilden), dels vid minnesväggen. Vissa länder har, utöver gravarna, rest egna minnesmärken vid sina respektive flaggor men vid den svenska flaggan på kyrkogårdens övre del finns endast en mindre sten ca 20 x 20 cm med text på en metallbricka. Ytterligare en svensk flagga finns vid minnesväggen.
Sydkoreanska soldater ur den 53 divisionen är avdelade för att bevaka UNMCK och dagligen kl 1000 och kl 1700 (maj till september)/ kl 1600 (oktober till april) genomförs även flagghissnings- och flagghalningsceremoni.
Inne i UNMCK:s minneshall finns även en tavla med ett fotografi av minnesstenen vid Lotte varuhuset (KR01)
Text:  SWEDEN
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmonument över Svenska Röda Korsets fältsjukhus i Busan

 Land                                        Sydkorea

Kommun (motsv)               Busan (Pusan)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På ön Yeongdo i Taejongdae parken i södra Busan
GPS-angivelse:                     35° 3’40.23″N 129° 4’53.80″E

Inventerad
Namn:                                       Urban Rettig
Datum:                                      2017-06-28

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                        Sydkoreanska staten
Adress:                                       Ministry of Patriots and Veterans

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Busan Infrastructure CorporationAdress: Mr Chang-il Cho, Director of Taejongdae Park Office, Busan Infrastructure Corporation
Tfn:                                             +82-51-860-7870
E-mail:                                       Ch3793@bisco.or.kr Caution-mailto:Ch3793@bisco.or.kr

Övrigt
Minnesmärke av betong rest (uppsatt) år 1976-09-22 troligen av sydkoreanska staten, Minnesmärket är placerat i en sluttning med två ganska branta trappavsatser upp mot byggnationen. Det är, enligt inskriptionen, rest till minne av de fem nationer, Danmark, Indien, Italien, Norge och Sverige, som under FN-mandat lämnade sjukvårdsstöd under och i vissa fall även efter Koreakriget. Minnesmonumentet består av en centralt placerad pelare och en ”fasad” med två flyglar. Pelaren i mitten bedöms vara ca 15 m hög, fasaden är ca 12 meter lång och två meter hög åt vartdera hållet vilka bär varsin uthuggen bild i betong. består av en centralt placerad pelare och en ”fasad” med två flyglar. Pelaren i mitten bedöms vara ca 15 m hög, Fasaden är ca 12 meter lång och två meter hög åt vartdera hållet vilka bär varsin uthuggen bild i betong. Flyglarna mäter ca 1,5 x 3 meter och bär var sin större bronsstaty. På minnesmärkets framsida på den centrala pelaren finns på väster sida sett framifrån, på ca två meters höjd, den danska och indiska flaggan och på den högra sidan den italienska, norska och svenska flaggan. I toppen på pelaren finns på den vänstra sidan röda korsets symbol och på den högra en  symbol för läkekonsten, På fasaden finns två inskriptioner, till vänster på koreanska och till höger på engelska, lydande:
Text: MONUMENT DEDICATED TO THE MEDICAL ASSISTANCE UNITS IN THE KOREAN WAR
På de båda flyglarna finns bronstavlor med inskriptioner, på den vänstra på koreanska och på den högra på engelska, lydande:
Text: DURING THE KOREAN WAR DENMARK, INDIA, NORWAY AND SWEDEN DISPATCHED MEDICAL UNIT IN ACCORDANCE WITH THE UN`s DECISION  AND IN THE SPIRIT OF THE RED CROSS. WE DEDICATE THIS MONUMENT TO THE EVERLASTING MEMORY OF THEIR HEROIC AND HUMANITARIAN EFFORTS IN RENDERING MEDICAL SERVICE TO THE KOREAN PEOPLE, BOTH MILITARY AND CIVILIAN
På minnesmärkets baksida finns sex metallplattor. Den första plattan ger en generell beskrivning om verksamheten och visar med en kartbild etableringen av de olika fältsjukhusen. De övriga fem bronsplattorna innehåller inskriptioner över de olika ländernas fältsjukhus med avseende på tidsförhållande, grupperingsplatser samt en kronologi över sjukhuscheferna. Texten på plattorna är skriven i tre olika kolumner, den vänstra är på bidragslandets språk, den mittersta på koreanska och den högra på engelska.
Plattornas storlek är ca 1 x 3 meter.
Den sjätte plattan bär det svenska bidraget:
Text på svenska, koreanska och engelska: SVENSKA RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS
1950  14 JULI   SVERIGES REGERING BESLUTAR UPPRÄTTA ETT FÄLTSJUKHUS
1950  24 AUG  SVENSKA RÖDA KORSETS SJUKVÅRDSPERSONAL RESER FRÅN STOCKHOLM TILL KOREA
1950 23 SEP  PERSONALEN ANLÄNDER TILL BUSAN
1950 5 OKT   SVENSKA FÄLTSJUKHUSET ETABLERAS I BUSAN COMMERCIAL HIGH SCHOOL
OCH KALLAS SVENSKA RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS
1952 3 MAJ    SJUKHUSET BÖRJAR BEHANDLA ÄVEN CIVILA KOREANER
1953 27 JULI EFTER STILLESTÅNDET ÖVERGÅR MAN TILL ATT HELT ÄGNA SIG ÅT CIVIL VÅRD
1957 10 APR  SVENSKA RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS LÄMNAR KOREA
CHEFER FÖR RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS:
CARL ERIK GROTH, NILS TOLAGEN, ARNE EKENGREN, ROLF KAIJSER, BODO VON GARRELTS, GUNNAR JUNGNER, OLA MANSSON, SVEN ÅKESSON, BO EWERT, EINAR FRANKE, ÅKE S HÄGER, TORSTEN BERGWK, STURE RÖDÉN, GÖSTA RYLANDER, FRITZ KARLSTRÖM

Informationsskylt:  Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Svenska Röda Korsets fältsjukhus 1950 -53 i Busan

 Land                                         Sydkorea

Kommun (motsv)               Busan (Pusan), Yeongdo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   NO Lotte Departement store, 772, Gaya-daero, Busan jin-gu, i Seomyeon
GPS-angivelse:                      35° 9’26.38″N 129° 3’25.52″E

Inventerad
Namn:                                        Urban Rettig
Datum:                                       2017-06-28

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                       Lotte Departement store
Adress:                                      c/o Chang Joon Shin 772, Gaya-daero, Busan jin-gu, i Seomyeon
Tfnnr:                                        +8551 810 2211 alt +8510 8523 0172
Mail-adress                              nockti@korea.kr

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:           

Minnesmärket består av en av stålstaket omgärdad yta på ca 6,5 x 4 meter. Innanför inhägna-den finns från vänster en minnesplatta i stål och två minnesstenar. På den större (h 240 cm, b 150 cm, d 150 cm) finns en mässingsskylt med inskription på tre språk och på den mindre (h 140 cm, b 40 cm d 40 cm) finns på tre av sidorna svenska flaggor och under dessa en likalydande text på koreanska. Minnesmärket restes 1 oktober 1971 av Svenska Koreaföreningen.
Text på svenska, koreanska och engelska: DETTA MONUMENT ÄR TILLÄGNAT DEN EVIGA VÄNSKAPEN MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN KOREA TILL ÅMINNELSE AV SVERIGES DELTAGANDE I KOREAKRIGET 1950 . 1953 TILL FÖRSVAR FÖR REPUBLIKEN KOREAS FRIHET GENOM ATT, UNDER FÖRENTA NATIONERNAS BEFÄL, SVARA FÖR THE SWEDISH FIELD HOSPITAL HÄR I PUSAN SOM UPPRÄTTADES DEN 23 SEPTEMBER 1950
OCTOBER 1, 1971 THE ASSOCIATION OF THE SWEDISH FIELD HOSPITAL  SVENSKA KOREAFÖRENINGEN
Informationsskylt: Ja men med text enbart på koreanska

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Karl XII:s ek i Lais

Land                                      Estland

Kommun (motsv)          Jõegava

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Ca 1 mil O Jõgeva stad på väg 36 strax S om vägen vid Laiuse kyrka
GPS-angivelse:                  58°46’46.13″N 26°30’11.30″E

Inventerad
Namn:                                    Lars Ramström, Johan Engström och Peter Holmqvist
Datum:                                   2017-09-20

Historia
Efter segern vid Narva förföljde inte den svenska armén ryssarna in i Ingermanland och Ryssland. De tillbakaryckande ryssarna evakuerade befolkningen och genomförde den brända jordens taktik. Det fanns därmed ingen möjlighet att försörja en framryckande svensk armé. Beslut var dessutom inte fattat om armén skulle anfalla tsar Peter i öster eller August av Sachsen i söder. Karl XII beslutade därför att med armén gå i vinterkvarter och invänta förstärkningar från Sverige. Vinterkvarter i Narva var inte att tänka på. Det ödsliga Narvaområdet kunde inte försörja armén. Valet kom därför att falla på det bördiga Livland med kungens högkvarter i Lais (Laiuse) ca 4 mil norr om Dorpat (Tartu). Lais, en gammal ordensborg, låg efter Livländska kriget 1558-1583 delvis i ruin men i ett hus i borgen, som tillhörde ett adelsgods, kunde kungen bo i. Arméns regementen fick kvarter i bondgårdar i området runt Lais (se plan i Bilaga 2). Under vinterkvarterstiden, november 1700 – maj 1701, reorganiserades regementena, övades och detachement gjorde spaningsanfall in på ryskt område. Kungen och hans officerare jagade björn och älg och deltog i bondbröllop.  Många red till Dorpat(Tartu) inbjudna till baler, där de dansade med det Livländska ridderskapets döttrar. Vinterkvarteret i Lais var för armén en behaglig tid. För lokalbefolkningen kom den svenska närvaron att bevaras i minnet under lång tid. Otaliga är berättelser och myter om kungen och hans karoliner. Kungen, sade man, tappade sin hatt i Embach (Emajõgi) men en dag kommer han tillbaka för att hämta den och Livland blir åter svenskt. Enligt sägnerna skulle kungen ha planterat träd (Karl XII:s Lind i Lais) och även dessa bar på myten om kungens återkomst. Träd och lundar hade djup förankring i den förkristna religionen hos de baltiska folken och levde kvar i folktron långt in i kristen tid.     I maj 1701 bröt armén upp och förenade sig med förstärkningar hemifrån. Marschen gick sedan mot Riga, som hotades av August den starkes sachsiska armé och ett ryskt detachement på den södra stranden av floden Düna(Daugava). Vid inventeringen visade sig linden vara en ek.

 Ägare
Namn:                                        Kyrkan i Laiuse
Adress:                                      c/o f..d. landshövding Margus Oro i Jõgeva län
Tfnnr:                                        + 372 505 6178
Mail-adress:                             margus.Oro@sos-lastekyla.ee

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket är en ek och inte en lind. Enligt traditionen planterades den av Karl XII 1700-1701. Ekens diameter 1 m över nuvarande markyta är 4.60 m.
Informationsskylt: Ja med texten KARLI TAMM (KARLS EK)

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Erik XIV:s riksvapen i Tallinn

 Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Tallinn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kanontornet Paks, Margareta vid Suur , Ranna Värav, Pikk 70
GPS-angivelse:                        59°26’33.24″N 24°44’56.70″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Johan Engström
Datum:                                      2017-09-18

Historia
Från den 6 juni 1561 kom norra delen av nuvarande Estland att tillhöra Sverige. Detta efter att Gustav Vasas son Erik sänt en av Sveriges flottor för att undsätta Estland i kampen mot ryssarna. Efter ytterligare strider mot Ryssland och Polen tvingades dessa slutligen avstå sina estniska landvinningar till Sverige. Sveriges dåvarande konung, Gustav II Adolf, fick således fria händer, och vid freden i Brömsebro 1645 utropades hela Estland som svenskt Under det svenska storhetsväldet blomstrade handel och industri i städerna Tallinn och Narva. Allt ”det goda” fick ett abrupt slut då Estland (liksom Sverige) drabbades av pesten. Ryssarna var inte sena att utnyttja Estlands och Sveriges underläge. Efter det Stora Nordiska kriget överlämnades Estland i freden i Nystad 1721 till Ryssland.

Ägare
Namn:                                        Tallinna Linnamuuseum, Tallinns stadsmuseum, Antikvarie Risto Paju
Mail-adress                              risto.paju@linnamuuseum.ee

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Esti Meremuuseum
Adress:                                      Pikk 70, Lennusadam och Vesilennuk 6, Tallinn
Telefon:                                    + 372 6411408, +372 5131622
Mail-adress:                            urmas@meremuuseum.ee

Övrigt
Minnesmärke av en marmortavla med reliefhugget riksvapen för Erik XIV flankerat av två vildmän rest (uppsatt) år 1561 av amiralen Klas Kristersson Horn. Minnesmärket består av en vapendel och en textdel strax under vapnet. Texten som är på latin är mycket fragmentarisk. Tavlans höjd 2.60 m och Br. 1.27 m. Under riksvapnet avbildas Klas Kristersson Horns ättevapen. Detta motiveras av att Klas Kristersson Horn var i Reval den 23 juni 1561 då staden och dåvarande Estland blev en svensk östersjöprovins. Han var då tvungen att med belägringsartilleri driva ut en polsk garnison från Domberget.
Minnestavlan förvaras på gården vid kanontornet Paks Margareta i Tallinns sjöfartsmuseum vid Stora strandporten (Suur Rannavärav) och är monterad på murens insida mellan Paks Margareta och tornet Stolting, som ingår i den medeltida ringmuren. Dess ursprungliga plats var slottet på Domberget.  Minnestavlan är tillverkad efter det att borgarna i Reval och ridderskapet i Harrien (Harjumaa), Jerwen (Jerwamaa) och Wierland (Virumaa) svor trohetsed till den svenske kungen Erik XIV.  Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten