1997 Signalsten på f d Kronobergs regementes kaserngård

Län                                            Kronoberg

Kommun (motsv)              Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kaserngården f d I 11 mellan klockan och kanslihuset
GPS-angivelse:                       56°52’39.60″N 14°46’44.25″E

Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                      2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816.
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att fyra brigadproducerande regementen skulle avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland annat chef för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom. Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11 då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning,. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs att de, tillsammans med staben i Eksjö, bildade ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                       Växjö kommun ????
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                         0470-410 00

Vårdare

Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Signalplatta av granit på vilken trumpetaren stod för signalgivning med regementets heraldiska vapen
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Peterssson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1876 Minnessten över Kronobergs regementes chefsbostad i Tegnaby

Län                                            Kronoberg

Kommun (motsv)               Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Tegnaholm. Från Växjö mot Ronneby. Efter 8 km tag mot Åryd. Vid T-vägskälet i Tegnaholm  tag höger. Efter 200 m gul byggnad på vänster sida och minnesstenen.

GPS-angivelse:                      56°48’28.29″N 14°54’28.38″E

 Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                      2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att fyra brigadproducerande regementen skulle avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheter inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland annat chef för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.
Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11 då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning,. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs att de, tillsammans med staben i Eksjö, bildade ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                        Växjö kommun
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                        0470-410 00

Vårdare
Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1973
Text under regementets vapenbild: DENNA GÅRD TENGAHOLM VAR UNDER INDELNINGSVERKET 1686 -1876 BOSTÄLLE FÖR ÖVERSTEN VID KUNGL KRONOBERGS REGEMENTE REGEMENTETS KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 1973
Informationsskylt: Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1923 Minnessten över Kronobergs regementes 300 års jubileum i Växjö

 Län                                            Kronoberg

Kommun (motsv)                Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    11-gården
GPS-angivelse:                       N56°52’41.74″ E14°46’56.16″

 Inventerad
Namn:                                         Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                        2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med kapitulationen vid Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att skulle fyra brigadproducerande regementen avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland andra chefen för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.
Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 92 återfick regementet beteckningen I 11. Detta då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden, och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                       Växjö kommun ????
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                         0470-410 00

Vårdare
Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1923
Text: ÅT MINNE AV DEM SOM FÖRDÖMLIGT I SMÅLANDS FOTFOLK OCH FRÅN 1623 UNDER KUNGL KRONOBERGS REGEMENTES FANOR TROGET TJÄNAT KONUNG OCH FÄDERNESLAND RESTES VÅRDEN 1923
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1992 Minnessten över Kronobergs regemente i Växjö

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)              Växjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Bäckalövsgärdet
GPS-angivelse:                     56°52’17.94″N 14°46’47.64″E

 Inventerad
Namn:                                       Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                      2017-03-22

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kronobergs län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kalmar län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kronobergslän. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen där Kronobergs regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kronobergs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 16 april 1623. Regementet deltog 1709 i slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband medkapitulationen i Perevolotjna. Kronobergs regemente återuppsättas i Sverige samma år. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet gavs beteckningen I 11 (Infanteriregemente 11) år 1816. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975 kom staben för Kalmar försvarsområde bli gemensam med staben för Kronobergs försvarsområde. Dessa två försvarsområdesstaber sammanslogs med Kronobergs regemente, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet I 11/Fo 16/18. Genom försvarsutredning 88 stod det klart att skulle fyra brigadproducerande regementen avvecklas. Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras. Avvecklingen av grundutbildningen i Växjö skulle vara helt genomförd den 30 juni 1992. Vidare kom försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde avskiljas från regementet, och bildade en egen stab i Kalmar den 1 juli 1990. Den 16 maj 1992 hölls en ceremoni över att grundutbildningen nu skulle upphöra vid regementet. Vid ceremonin närvarade bland annat chef för armén Åke Sagrén, militärbefälhavaren Gustaf Welin samt landshövdingen Sten Wickbom.
Den 1 juli 1992 antog regementet en ny form, i form av en försvarsområdesmyndighet ledd av en försvarsområdesbefälhavare. Regementet fråntogs numreringen I 11, och kom endast att bära beteckningen Fo 16. Genom försvarsbeslutet 1992 återfick regementet beteckningen I 11. Detta då samtliga försvarsområdesregementen avskildes från brigaden, och antog den 1 juli 1994 samma organisation som Kronobergs regemente. Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 24 augusti 1997, och avvecklades officiellt den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                        Växjö kommun ????
Adress:                                      Västra Esplanaden 18, 352 31 Växjö
Tfnnr:                                        0470-410 00

Vårdare
Namn:                                        Kungl Kronobergs regementes kamratförening
Adress:                                       c/o Karl Johan Krantz, Bråth, 360 30 Lammhult
Telefon:                                     0472-75000
Mail-adress:                             karl@kjkrantz.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med textplåt av brons rest 1994 till minne av grundutbildningens upphörande 1992.
Text: SOLDATER FRÅN SMÅLAND VAPENÖVADES HÄR UNDER KUNGL KRONOBERGS REGEMENTES FANOR ÅREN 1623 – 1778 OCH 1915 – 1992
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

SAKNAS

Minnestavla skänkt av kommunen vid Bohusläns regementes 300 årsjubileum i Uddevalla

Län                                            Göteborg och Bohus(Västra Götaland)

Kommun (motsv)              Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    ?
GPS-angivelse:                        ?

Inventerad

Namn:                                        Ingvar Rodén (kan trots efterforskningar ej återfinnas)
Datum:                                      Nov 2016

Historia
Vid Bohusläns regementes 300 årsjubileum överlämnade Uddevalla stad en minnesrelief till regementet. Enligt stadens ledning skulle den sättas upp ”på en för allmänheten väl synlig plats”.

 Ägare
Namn:                                        ?

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       ?

Övrigt
Minnestavla av svartbränd keramik (ca 1m²) där bohuskavalleristen från gången tid och I 17-soldaten från idag flankerar stadsvapnet. Tavlan överlämnades av stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsman Einar Dahl vid en högtidlig ceremoni i närvaro av försvarsministern, landshövdingen, militärbefälhavaren m fl. Konstnär: Greta Johansson
Text: Okänd

Ingvar Rodén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över slaget 1814 vid Kjölberg bro

Land                                    Norge

Kommun (motsv)          Fredrikstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Från Fredrikstad väg 110 mot Oslo. Vid ankomst till Kjölberg tag väg österut/vänster mot Veum 3 km. Bron ligger ca 500 m från väg 110
GPS-angivelse:                59°15’47.00″N 10°54’14.00″E

Inventerad
Namn:                                  Björn Tomtlund och
Torsten Lindberg
Datum:                                 2017-10-10

Historia I freden i Kiel beslöts att Norge skulle ingå union med Sverige, vilket inte accepterades av den danske prinsen Kristian Fredrik, som representerade den danska kronan i Norge. Efter valet av Kristian Frederik till norsk kung och undertecknandet av den norska grundlagen i Eidsvoll den 17 maj 1814, inleddes en svensk handelsblockad och propaganda mot Norge. Efter misslyckade internationella förhandlingar, för att försöka förmå Norge att gå med på unionen, drogs en svensk armé om 45 523 man ihop och flottan rustades. Norrmännen hade en styrka på omkring 30 000 man.
Den svenske kronprinsen Karl Johan tog befälet och efter förhandlingsförsök anfölls den norska skärgårdsflottan vid Hvalöarna den 26 juli. Svenska marktrupper ryckte in i Norge den 30 juli. Efter en mindre norsk framgång vid Midskog den 5 augusti drog Karl Johan upp planer på att innesluta den norska huvudstyrkan mellan Moss och Glommens nedre lopp. Den svenska huvudstyrkan marscherade mot Glommen mellan den 6 och 8 augusti och Karl Johan beslöt att gå över Glommen för att därigenom sätta press på den norska armén.
Generalmajor Gustav Fredrik Mörner fick order att gå över Kjølbergs bro, som först måste repareras sedan norrmännen raserat den. Reparationsarbetet förhindrades av eldgivning från de norska trupperna på andra sidan, varför överste Carl Eric Skjöldebrand fick order att med 70 man ur Livgrenadjärregementets jägare ta sig över med hjälp av båtar. Norrmännen flydde efter det svenska anfallet. Svenskarna förlorade tre döda och femton skadade, varav Skjöldebrand var en, då han träffades av ett skott i benet, vilket medförde att benpiporna gick av. Han kom att avlida tre år senare till följd av skadorna. Omkring 30 norrmän, varav en officer och en underofficer, togs tillfånga. En av de tre stupade svenskarna var den 32-årige Berndt Storm från Bohusläns regemente och då det finns uppgifter om att regementet ingrep i stridens senare skede, tyder mycket på att Storm var den siste att dö. Därmed skulle han vara den siste svensk att dö i kriget mot Norge. Den 14 augusti undertecknades konventionen i Moss och slaget vid Kjølbergs bro var därmed det hittills sista i den svenska krigshistorien.

Ägare
Namn:                                       Fredrikstads kommun
Adress:                                      Rådhuset, Nygaardsgaten 14-16. 1606 Fredrikstad
Tfnnr:                                         69 30 60 00

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit, 2 meter hög och med en skylt av brons
Text: KJÖLBERG BRO BYGGET 1952.DEN FÖRSTE BRO BLE BYGGET 1711 OG VAR ET LEDD I DEN GAMLE KONGSVEJEN
SLAGET VED KJÖLBERG BRO 15 AUGUSTI 1814. DE SISTE TREFNINGER MELLOM SVERIGE OG NORGE AVSLUTET VED ”KONVENTIONEN TILL MOSS SAMME DAG”
Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1830 Minnessten över Västgöta-Dals regementes färjeolycka på Göta älv vid Lilla Edet

Län                                            Älvsborgs

Kommun (motsv)              Lilla Edet

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vid spånkajen öster kraftverket
GPS-angivelse:                    N58°8’7″ E12°7’18”

 Inventerad
Namn:                                       Ingvar Rodén
Datum:                                      Nov 2016

Historia
Soldater ur Västgötadals regemente var sommaren 1830 kommenderade  att bygga en ny sluss vid Ströms kanal i Göta älv. Man var förlagda i kanalbolagets baracker vid Ströms säteri. Vid revelj den 29 augusti upptäcktes att det brann i sågverket på andra sidan älven. Soldaterna beordrades att hjälpa till att släcka branden och skeppades över till brandplatsen i Lilla Edet. Branden var svårsläckt men på eftermiddagen beordrades soldaterna att dra sig tillbaka till förläggningen. Den färja som användes blev överlastad och sjönk i den strida strömmen varvid flertalet av soldaterna drunknade. Fyrtionio man förolyckades. Soldaterna är gravsatta i en gemensam grav på Fuxernas kyrkogård i Lilla Edet. Någon sten restes aldrig över dessa män. Endast en flat stenhäll vittnade om var deras grav låg. Inte förrän 100 år senare restes en minnessten över de 47 soldater som fick sätta livet till efter att ha hjälpt Lilla Edet borna att släcka branden i deras samhälle.

 Ägare
Namn:                                        Lilla Edets kommun
Adress:                                      Järnvägsgatan 12, 463 80 Lilla Edet
Tfnnr:                                         0520-65 95 0
Mail-adress                              kommunen@lillaedet.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Hallands regementes kamratförening
Adress:                                      Nattsländevägen 8, 302 56 Halmstad
Telefon:                                     070-881 26 95Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1930
Text:  ÅR 1830 DEN 29 AUGUSTI FÖROLYCKADES GENOM DRUNKNING I GÖTA ÄLV HÄR INVID 47 SOLDATER UR VÄSTGÖTA-DALS REGEMENTE VID ÅTERFÄRD FRÅN LILLA EDET DÄR DE BITRÄTT VID SLÄCKNING AV DEN STORA BRANDEN

REGEMENTET OCH SAMHÄLLET RESTE MINNESSTENEN HUNDRA ÅR EFTER OLYCKSHÄNDELSEN
Informationsskylt:  Nej

Ingvar Rodén
chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1906 Minnessten över Västgöta-Dals regementes mötesplats på Grunnebohed

Län                                            Älvsborg

Kommun (motsv)               Vänersborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I Grunnebo vid väg 44
GPS-angivelse:                     58°20’3.57″N 12°13’3.15″E

 Inventerad
Namn:                                        Ingvar Rodén
Datum:                                       Nov 2016

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Åren 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente den 10 mars 1624 bildade ett. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Wilhelm von Salzburg. Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönningen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönningen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen. År 1816 fick samtliga regementen ett ordningsnummer, där Västgöta-Dals regemente tilldelades Nr 16. I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet Hallands regemente (No 16). Vid samma tid överfördes en av regementets bataljoner till Skedalahed, sju km öster om Halmstad, där tidigare Hallands bataljon (I 28) övats.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Vänersborgs kommun
Adress:                                      462 85 Vänersborg
Tfnnr:                                        0521-72 10 00
Mail-adress                              kommun@vanersborg.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Hallands regementes kamratförening
Adress:                                       Nattsländevägen 8, 302 56 Halmstad
Telefon:                                     070-881 26 95
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit
Text under en sköld med regementets vapenbild: KRIGSMÄN TILLHÖRANDE KUNGL VÄSTGÖTADALS SEDERMERA KUNGL HALLANDS REGEMENTE VAPENÖVADES Å GRUNNEBOHED 1863 – 1906
Text på frånsidan: REGEMENTET RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Ingvar Rodén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1862 Minnessten över Västgöta-Dals regementes mötesplats vid Nygårdsängen i Vänersborg 

Län                                            Älvsborgs

Kommun (motsv)             Vänersborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Nygårdsängen, Edsvägen
GPS-angivelse:                    58°21’50.78″N 12°19’1.01″E

 Inventerad
Namn:                                        Ingvar Rodén
Datum:                                      Nov 2016

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Åren 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente den 10 mars 1624 bildade ett. Västgöta-Dals regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Wilhelm von Salzburg. Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, vilket man även fått tilldelat som segernamn. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock
med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönningen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönningen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen. År 1816 fick samtliga regementen ett ordningsnummer, där Västgöta-Dals regemente tilldelades Nr 16. I och med indelningsverkets upphörande genom 1901 års härordning, beslutades att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet Hallands regemente (No 16). Vid samma tid överfördes en av regementets bataljoner till Skedalahed, sju km öster om Halmstad, där tidigare Hallands bataljon (I 28) övats.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Vänersborgs kommun
Adress:                                      462 85 Vänersborg
Tfnnr:                                        0521-72 10 00
Mail-adress                              kommun@vanersborg.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Hallands regementes kamratförening
Adress:                                      Nattsländevägen 8, 302 56 Halmstad
Telefon:                                     070-881 26 95
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1989
Text: KUNGL. VÄSTGÖTADALS REGEMENTE  ÖVNINGSPLATS HÄR PÅ NYGÅRDSÄNGEN 1685 – 1862  REGEMENTET FLYTTADE 1863 TILL GRUNNEBOHED  FRÅN 1907 ÄR I 16 FÖRLAGT I HALMSTAD Text på frånsidan: KUNGL HALLANDS REGEMENTE OCH VÄNERSBORGS KOMMUN RESTE STENEN 1989
Informationsskylt: Nej

Ingvar Rodén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla skänkt av kamratföreningen vid Bohusläns regementes 300 års jubileum

Län                                            Göteborgs och Bohus(Västra Götaland)

Kommun (motsv)              Uddevalla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På södra gaveln av Bohusläns regementes norra kasernbyggnad
GPS-angivelse:                    N58°20’52” E11°57’24”

Inventerad
Namn:                                        Ingvar Rodén
Datum:                                      Nov 2016

Historia
Bohusläns dragonregemente leder sitt ursprung till 1661 när en kavalleri- och en dragonavdelning sattes upp i Bohuslän. Båda förbanden var formerade på 2 kompanier à 150 man. Kavalleriavdelningen kallades Bohus-Jämtlands kavalleribataljon och dess förste chef var major Otto Mörner. Från 1670 kallas avdelningen för Bohusläns kavallerikompani. Dragonavdelningens två bohuslänska kompanier skulle tillsammans med fyra kompanier i Skåne och två kompanier i Jämtland bilda ett dragonregemente. Regementets kallades Dragonregementet i f.d. danska provinserna eller Skåne-Bohuslän-Jämtlands dragonregemente och dess förste chef var Mats Kagg. Från 1670 kallades regementet Skåne-Bohusläns dragonregemente och från 1679 Bohusläns dragonbataljon. Från dragonregementet avskildes 1675 de jämtska kompanierna. I stället ökades de bohuslänska kompanierna till fyra varvid regementet benämndes Tyska eller Gröna dragonerna och inkvarterades i norra Bohuslän. År 1685 blev förbandet indelt. Förutom dessa trupper inkvarterades år 1660 även ett kavalleriregemente om fyra kompanier i Bohuslän. År 1674 fick regementschefen överste Rutger von Ascheberg order om att värva ett komplett kavalleriregemente i södra Bohuslän och Halland. Hans eget kavalleriregemente samt den bohuslänska kavalleriavdelningen tjänade som stam i det nya regementet. Regementet fick namn efter Karl X Gustavs drottning, Riksänkedrottningens livregemente till häst. Regementet kallades även Aschebergska regementet. År 1684 omorganiseras regementet och blir nu indelt. År 1720 slogs dragonerna i norra Bohuslän ihop med de fyra kavallerikompanierna i Riksänkedrottningens livregemente till häst som fanns i södra Bohuslän till ett kavalleriregemente som fick namnet Bohusläns kavalleri- och dragonregemente. Den södra bataljonen förblev kavalleri och den norra dragoner. År 1727 organiserades regementet om till Bohusläns dragonregemente eller Bohusläns gröna dragoner. Regementet övade från 1692 på Stenehed och från 1724 även på Backamo, söder om Uddevalla, men från 1770 användes enbart Backamo. Från år 1776 benämns regementet Bohusläns lätta dragonregemente (eller Bohusläns regemente till häst och fot) samtidigt som den norra bataljonen omorganiserades till infanteri.

 Ägare
Namn:                                        Uddevalla kommun
Adress:                                      451 81 Uddevalla
Tfnnr:                                        0522-69 60 00
Mail-adress                              kommunen@uddevalla.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        I 17 kamratförening c/o Per Moberg
Telefon:                                     0703 240 06 20

Övrigt
Minnestavlan avtäcktes den 26 augusti 1961 av förre regementschefen överste Sven Öberg
Text:  I 17 300 ÅR  REGEMENTETS KAMRATFÖRENING  LOKALAVDELNINGARNA I GÖTEBORG  UDDEVALLA  INLANDS SÖDRE  INLANDS NORDRE  ORUST  FOSS  DINGLEORDEN  STÅNGENÄSET  STOCKHOLM  STRÖMSTAD  19 26/8 61
Informationsskylt:  Nej

Ingvar Rodén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten