1612 Minnessten över Nässjöallmogens försvar och livdrabant  E G Queckfeldt i Nässjö

Län                                         Jönköping

Kommun (motsv)            Nässjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Udden norra delen av Ingsbergssjön i Nässjö stadspark
GPS-angivelse:               N57°39’21” E14°42’19”

Inventerad
Namn:                                 C-G Petersson, Astor Engqvist och Morgan Allgurin
Datum:                                1917-04-19

Historia

Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick mellan 1611 och 1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd. I överensstämmelse med det så kallade ”nederländska kriggöringssättet” från 1500-talet rörde sig striden till stor del om intagande och försvar av fasta platser. Danskarna började den 3 maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar och tog den 27 maj staden med storm. Kalmar slott uppgavs 3 augusti utan strid av hövitsmannen Christer Somme. Den 11 juni hade Karl IX anlänt till slottets undsättning, samt efter kronprinsen Gustaf Adolfs lyckade överrumpling av Kristianopel den 25 juni, och ankomsten av förstärkningar, vågat en stormning mot det danska lägret den 17 juli. Men kung Karl IX ansåg sig tvungen att dra sig tillbaka till Ryssby, 20 km norr om Kalmar. Där slog han 22 augusti tillbaka ett anfall från kung Kristian vid slaget vid Ryssby. Kristian IV tågade i januari 1612 in i Västergötland till Skara, som brändes ned, samtidigt som en styrka under Gert Rantzau härjade i Småland. Danmark erövrade Älvsborgs fästning den 24 maj 1612. Under 1612 föll svenskarna också in i Halland och brände Varberg, där det något senare stod ett mindre slag på Köllereds hed med en anfallande dansk ryttarstyrka under Kristian IV, vilket svenskarna vann. Strider förekom även i Bohuslän och Dalsland och för dessa brukar namnet Brännefejden användas. Fred slöts i Knäred 1613.

Karl XII omorganiserade 1699-1700 den gamla drabantkåren, som blev ett helt självständigt förband. Kåren kom nu att enbart bestå av personal som hade officers rang. Kåren bestod som mest av 200 man, av vilka många genom tapperhet utmärkt sig i andra regementen och värvats till drabanterna. Drabanterna var ett elitförband och deras uppgift var bland annat att i strid omge och skydda kungen. De stod under kungens personliga chefskap med en sekundchef som hade titeln kaptenlöjtnant med generalmajors rang. En drabantlöjtnant hade rang av överste, korpraler hade rang närmaste efter major, vicekorpraler näst efter kaptener vid Livgardet och de meniga drabanterna hade rang näst efter ryttmästare vid Livregementet till häst respektive kapten vid Livdragonregementet. Drabanterna deltog med stor utmärkelse i alla den kungliga arméns fälttåg under Stora nordiska kriget i Polen och Ryssland, fram till och med slaget vid Poltava 1709. Merparten av de därefter återstående drabanterna åtföljde kungen till Turkiet och senare tillbaka till Sverige 1714-1715. Vid Karl XII:s hemkomst 1715 var den hemvändande drabantspillran för liten för att uppträda som självständigt förband. I december 1718 återstod av drabanterna kaptenlöjtnanten Johan Giertta, en löjtnant, två adjutanter, två kvartermästare, fem korpraler, fem vicekorpraler och 20 meniga drabanter. En ny livdrabantkår som skulle tjänstgöra till fots organiserades 1722. Under frihetstiden och därefter kallades förbandet oftast Kunglig Majestäts Livdrabantkår i officiella sammanhang. Kåren var nu främst ett palatsgarde. Den var fördelad på sex korpralskap om 25-30 man, vilka turvis gjorde vakttjänst hos kungen.

Ägare
Namn:                                 Nässjö kommun
Adress:                                Rådhusgatan 28, Nässjö
Tfnnr:                                    0380-518000
Mail-adress:                       kommunstyrelsen@nassjo.se

Vårdare
Namn:                                     Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1938
Text: på landsidan under två bronsplattor med bilder i relief:  DENNA STEN RESTES ÅR 1938 TILL MINNE AV NÄSSJÖ ALLMOGEN TAPPRA FÖRSVAR AV HEMBYGDEN UNDER OFREDSÅRET 1612 DÅ GUSTAF II ADOLF VAR KONUNG I SVERIGE  VITTNE DENNA STEN NU OCH FÖR KOMMANDE SLÄKTEN OM VÅRT FOLKS VARMA HEMBYGDSKÄRLEK

Text på sjösidan: UNDER LÖJTNANT LIVDRABANTEN ERIC GUSTAF QUECKFELDT EN AV DE SISTA KAROLINERNA FÖDD PÅ INGSBERG I NÄSSJÖ DEN 14 SEPTEMBER 1688 DOG PÅ STENSHOLM VID HUSKVARNA DEN 17 AUGUSTI 1776 FÖR ÄRA OCH RÄTT FÖR KUNG OCH FOSTERLAND HAN SLÖSADE EJ ORD HAN VÄRNADE SITT LAND SOCKENBOR OCH SLÄKT RESTE DENNA STEN PÅ 250 ÅRSDAGEN AV HANS FÖDELSE

Informationsskylt  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-45 Minnessten över beredskapen vid Vaxholms kustartilleriregemente på Rindö

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Rindö park
GPS-angivelse:                       N59°23’35.59″ E18°26’1.89″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2012

Historia
Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1), var ett svenskt kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1902 och 2000. Förbandet var förlagt till Rindö i Stockholms skärgård i Uppland för bemanning av Vaxholms fästning och Oscar-Fredriksborg fästning samt Hörningsholms kustposition.

 Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet (Vaxholms kommun marken)
Adress:                                      Berga, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                        010-823 30 00Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren?

Övrigt
Minnessten av granit. H 240 cm, B 85 cm D 85 cm. Minnesstenen som har stort konstnärligt värde är gjord av konstnär Elis Erikssson som var värnpliktig vid KA 1 under beredskapsåren. Motiv. Man på post. De skilda vapnen. Grupp med fana, bonde, säd, kvinna och gosse skördar frukter, duvor flyger från denna sida in överst på vänstra sidan.
Text på framsidan:  1939 1945
Informationsskylt  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1890 Minnessten till minne av Täby dragoner och båtsmän på Täby kyrkogård

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Täby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Täby kyrkogård
GPS-angivelse:                       N59°29’27.01″ E18°3’25.83″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                       2017

Historia
Från mitten av 1500-talet hade Täby socken återfått en befolkning av omkring 700 personer. Alla levde av jordbruk och boskapsskötsel. . Den närbelägna, sakta växande huvudstaden krävde arbetskraft. Men framför allt behövdes soldater och båtsmän för krigstjänst. 1600-talets stora krig skördade många offer. Utskrivningarna till krigstjänst följde en gammal stadga från 1567 och tillämpades mycket hårt under trettioåriga kriget. Indelningsverket, signerat Karl XI, stadfästes genom riksdagsbeslut 1682, men ett fullständigt roteringsverk blev inte klart förrän 1694. Då kunde örlogsflottan tillförsäkras utbildade sjömän för tjänstgöring, när så erfordrades. Övrig tid var båtsmännen (liksom soldaterna) hemma ”på roten”. I norra Täby blev Torslunda, Fällbro, Hagby, Karby, Fittja och Täby by huvudrotar. De satte upp båtsmän för tjänstgöring i Södra Roslags Båtsmanskompani. När indelningsverket tillkom, ägde en av dess organisatörer och kungarådgivare Skålhamra gård. Det var översten, sedermera fältmarskalken Carl Gustaf Rehnsköld. Han intresserade sig främst för hur kavalleriet skulle kunna förses med ryttare och hästar. Han skapade vad som kom att kallas rusthåll, dvs på vissa gårdar skulle ägaren mot skattebefrielse hålla ryttare, häst och mundering för tjänst i kavalleriet, när så erfordrades. I norra Täby blev Skålhamra, Broby och Valla rusthåll. Deras ryttare skulle inställa sig vid Livregementet till häst. I samband med indelningsverkets förverkligande upptäckte man i kungens kansli det märkliga förhållandet att Täby socken ”sedan hävd” tillhörde Vallentuna härad med sin norra del och Danderyds skeppslag med sin södra. En sådan tingens ordning kunde Karl XI inte tolerera. Han bestämde att Täby socken i sin helhet skulle ingå i Danderyds skeppslag från och med 1694.

Ägare
Namn:                                       Täby församling
Adress:                                      Attundavägen 3, 183 36 Täby
Tfnnr:                                        08-580 035 00
Mail-adress                              tabyforsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit, rest 1965. Stenen är skänkt av godsägare J A Evén och bekostad av Täby sockens Magasinsfond
Konstnär: Clarence Blum (1897-1984)
Text: Flankerad av en dragonhjälm och en båtsmansmössa: TILL MINNE AV TÄBY DRAGONER OCH BÅTSMÄN
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1719 Minnesmonument över slaget på Skogsö vid Baggensstäket

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Nacka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På södra stranden av Baggensstäket
GPS-angivelse:                       N59°18’12.16″ E18°17’21.39″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      2013

Historia
I juli 1719 siktades en rysk flottavdelning på Baggensfjärden, men sedan ryssarna bränt Boo gård, seglade de åter ut. Därefter vidtogs försvarsåtgärder under ledning av fortifikationsöversten Baltzar von Dahlheim. Vid Knapens hål sänktes några stenlastade skutor, och vid Stäkets krog anordnades inre försänkningar, bakom vilka grova bommar lades tvärs över sundet; vidare utfördes förhuggningar och ett retranchemang (skottfältsröjning) av skogen vid Knapens hål samt en skans med ett mindre batteri vid krogen. Den 13 augusti 1719 siktades en rysk galärflotta under befäl av den ryske generalamiralen Fjodor Apraksin. Omkring klockan ett började fienden landstigning vid Boo och vid stärkelsebruket öster om Skogsö gård. Mot de hastigt tillväxande ryska skarorna kunde von Dahlheim bara ställa två bataljoner Östgöta tremänningar och några 24-pundiga kanoner, vartill kom tre galärer och en styckepråm västerut i Lännerstasundet under kommendör von Groth. Den ryska styrkans storlek har angivits av en del samtida källor till 6000 man, siffran anses idag som något överdriven. Den svenska styrkan var med cirka 1200 man betydligt mindre.^[ Första anfallet, som gällde Stäkesundsskansen, slogs tillbaka, men mellan klocka fyra och fem ryckte en större rysk styrka fram mot retranchemanget, och samtidigt fördes såväl flera fartyg som trupper på Boolandet mot den främsta försänkningen i vattnet. Dahlheim, som under striden sårades svårt i huvudet, lyckades dock slå tillbaka den ena stormningen efter den andra. Först mot kvällen, just när en ny rysk styrka försökte kringgå befästningarna, började begärd hjälp anlända, först den ena och så den andra Södermanlandsbataljonen under överste Rutger Fuchs samt slutligen Västmanlands- och Dalregementena; och då Dahlheim trots sin svåra skada samtidigt skickade fram sina trupper ur förskansningarna blev ryssarna snart tillbakadrivna och inskeppade sig i skydd av mörkret.

 Ägare
Namn:                                       Nacka kommun
Adress:                                     131 81 Nacka
Tfnnr:                                        08-718 80 00
Mail-adress                            info@nacka.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit även kallat Skogsömonumentet, restes och invigdes 1905-07-08 på initiativ av Föreningen för Stockholms stads fasta försvar.
Text på norra sidan:  MED GUD TILL SEGER
Text på södra sidan:  TILL MINNE AF STOCKHOLMS STADS TAPPRE RÄDDARE DEN 13 AUGUSTI 1719 RUTGER FUCHS OCH JOHAN HENRIK v ESSEN MED K. SÖDERMANLANDS RE:TE SAMT BALTZAR v DAHLHEIM MED ÖSTGÖTA TREMÄNNINGAR AFTÄCKTES DENNA STEN AF H.M. KONUNG OSCAR II DEN 8 JULI 1905
FÖRENINGEN STOCKHOLMS FASTA FÖRSVAR RESTE STENEN
Informationsskylt  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över flygkatastrofen utanför Salerno 1947

Land                                        Italien

Provins                                   Salerno

Kommun (motsv)              Scala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Via Vicenzo Amato
GPS-angivelse:                   40°39’4.83″N 14°36’18.91″E

 Inventerad
Namn:                                       Christian och Gustaf Braunstein
Datum:                                      2017-04-24

Historia
Sverige efter krigsslutet 1945 hade ett överskott på militära flygplan. Eftersom svenskar, med den legendariske Carl-Gustaf von Rosen i spetsen, hade anställts för att bygga upp det etiopiska flygvapnet, gavs en möjlighet att sälja svenska plan till Etiopien. Mellan 1947 och 1953 såldes sammanlagt 47 störtbombplan av typen B 17A till etiopierna, och sammanlagt 175 svenskar ur flygvapnet verkade i Etiopien fram till 1960-talets början.
I november 1947 levererades de första sjutton bombplanen. De flögs ned från Sverige av piloter ur F 6 i Karlsborg, F 7 i Såtenäs och F 21 i Luleå, och hade sällskap av personal från flygstaben och tekniker. Den 17 november var uppdraget fullgjort och 21 svenska flygofficerare och flygtekniker skulle återvända hem. De gick ombord på ett chartrat fraktplan, en Bristol 170 Freighter, från bolaget T-flyg. Ombord fanns också en besättning på tre man.
Vid sextiden på morgonen den 17 november lyfte planet från Addis Abeba och flög via Khartoum i Sudan där man gick ned för bränslepåfyllning. Därefter gjorde man ytterligare två mellanlandningar i Nordafrika innan man följande morgon flög ut över Medelhavet och tog en första paus i Catania på Sicilien. Därefter lyfte planet med sikte på Rom. Enligt färdplanen skulle det svenska planet flyga rakt över öppet hav till en punkt ungefär tio mil norr om Neapel, där man skulle komma in över land. Redan i höjd med Stromboli något norr om Messinasundet lämnade kaptenen över till andrepiloten med order att gå direkt mot Rom på en höjd av 1 000 meter över havet, och sedan på 2 000 meters höjd när man kom in över land. Själv gick kaptenen för att sova.
Sedan hände något. Planet vek av i 90 grader in mot kusten. Varför? Var det den mänskliga faktorn, vilket den överlevande kaptenen förnekade i sitt försvar av den omkomne andrepiloten? Eller var det vädret: molnen tätnade och skymde de branta bergssidor som kantade den annalkande Amalfikusten? Än i dag vet vi inte säkert svaret. Däremot vet vi alltför väl vilka konsekvenserna blev. Planet slog omkring klockan 16.15 lokal tid in i sidan på berget Monte Carro nära Scala, strax norr om Salerno, och bröts omedelbart i tre delar innan det kanade ned mot en ravin. Av de 24 ombord omkom 20 man direkt och en skadades så svårt att han avled kort senare. Endast tre personer överlevde, inklusive planets kapten.
Lokalbefolkningen hjälpte till att bärga överlevande och omkomna. Som tack för befolkningens insatser inrättade det svenska flygvapnet ett barnhem i trakten. Med en viss byråkratisk fördröjning kom de 21 omkomnas namn på plats på ”Minnenas vägg” i Flygvapnets minneshall i Försvarets materielverks byggnad i Stockholm. På Monte Carro är ett minneskors rest. Vid en ceremoni på platsen med anledning av 60-årsminnet av olyckan 2007 deltog både det svenska och italienska flygvapnet. Med i olycksplanet befann sig också den etiopiska statens kontanta betalning för de levererade flygplanen: en kista med guldtackor. För säkerhets skull hade tackorna målats svarta, och när de vid kraschen spreds ut runt flygplansresterna så anade ingen av räddningsarbetarna vad det var. Samtliga guldtackor kunde dock bärgas och föras till Sverige.

 Ägare
Namn:                                       Comune di Scala
Adress:                                      Piazza Municipio
Tfnnr:                                        089-857115

Kostnader
Vård, skötsel/år:                  Minnesstenen behöver tvättas och viss städning av området                                                     erfordras.
Renovering (vid behov):   Mindre renovationer erfordras bl a av glasyren . Texter behöver                                                     förbättras

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av ett kluvet granitblock på en låg sockel. Text på framsidan och svenska flaggor på övriga sidor samt inhägnad av blå-gula glaserade stenar. H 210 cm, B och D 90 cm .Framför stenen en äldre liggande textplatta Rest 1997 till minne av flygkatastrofen 1947.
Text på framsidan under en krona:  ANDERSSON NILS EINAR  ATLESTAM ERIK LENNART  AULEN GUSTAF EINAR HILDEBRAND  BENGTZON BENGT RAGNAR  CARLSSON DAN GEORG VINCENT  FELDT STIG GUSTEN  FRANDÈN TORSTEN OLOF  HAMMENFORS GÖSTA  HOLM NILS OSKAR  LANDGREN BENGT MAGNUS  MENOTTI BO  OLSSON PER ELIS LENNART PEHRSON SVEN OLOF  RAPPER OLOF GÖTHE  ROBERTSSON MAC ROBERT WALTER  THELNER PER GUSTAF SIXTEN  TILLBERG SVEN SIGURD  WALLIN CARL JOHAN  WESTDAHL JOHAN ESKIL  WANGE AXEL INGVAR  ÅGREN SVEN ARVID
Text på plattan: IN RICORDO AVIATORI SVEDESI PERITI SULLA MONTAGNA DEL CARRO II, 18-11 1947. IL POPOLO MEMORE POSE.  SCALA 14-7-1950.  NEL 50 ANNIVERSARIO CON RINNOVATA EMOZIOE.  SCALA 18-11-1997 Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrup

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1923 Minnessten över Kalmar regementes 300 års jubileum i stadsparken i Kalmar

Län                                          Kalmar

Kommun (motsv)             Kalmar

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Stadsparken i Kalmar
GPS-angivelse:                     N56°39’34” E16°21’16”

Inventerad
Namn:                                       C-G Petersson
Datum:                                      Maj 2016

Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kalmar län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kronobergs län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kalmar län. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen, där Kalmar regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kalmar regemente var ett. Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Regementet har deltagit i ett flertal krig och slag. Under början av 1700-talet följde regementet Karl XII på alla hans marscher åren 1707, 1708 och 1709. I slaget vid Poltava den 28 Juni 1709 var regementet formerat på en bataljon, och hörde under första striden till den andra kolonnen från höger av de fyra, i vilken fotfolket var indelt, samt kom, fastän med betydlig förlust, genom reduttlinjen. De överlevande delarna av regementet gick i krigsfångenskap den 1 juli 1709 vid kapitulationen vid Perevolotjna. Vid arméns allmänna rekrytering hösten 1709 uppsattes regementet ånyo samt erhöll till chef Carl Björnberg. Och redan året därpå, deltog regementet i Magnus Stenbocks korta vinterfälttåg 1710 i Skåne och bevistade den 28 februari slaget vid Helsingborg. År 1816 fick regementet samtliga regementen ett ordningsnummer, där Kalmar regemente tilldelades Nr 20. År 1892 ändrades den till I 21, då den numreringen blivit ledig från Närkes regemente. Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Kalmar regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 21. Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera den svenska armén. Detta medförde att 17 av arméns truppförband skulle avvecklas av vilka sju var infanteriregementen. Kalmar regemente var ett av dessa. Den 1 oktober 1927 höll regementet en ceremoni över kommande avveckling. Samtidigt avvecklades även Jönköpings regemente (I 12) och dessa två regementen kom den 1 januari 1928 att bilda ett nytt regemente, Jönköping-Kalmar regemente (I 12). Fram till den 1 juli 1974 hade Kalmar försvarsområde letts från en självständig stab grupperad vid Norra vägen 49 i Kalmar men grupperades då i Växjö. När staben åter blev självständig den 1 juli 1990, grupperades den i Kalmar. Åren 1990–1994 benämndes försvarsområdet som Kalmar försvarsområde (Fo 18). Genom försvarsbeslutet 1992 antog samtliga försvarsområdesregementen inom armén samma organisation som den i Kalmar. Detta genom att brigaderna avskildes och bildade egna självständiga staber. Med den omorganisationen antog Kalmar försvarsområde den 1 juli 1994 namnet Kalmar regemente med beteckningen Fo 18. Regementets tidigare beteckningen I 21, var sedan 1928 upptagen av Västernorrlands regemente Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Södra militärområdet (Milo S) i skulle avvecklas senast den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde. Regementet höll sin avvecklingsceremoni den 15 december 1997 och avvecklades officiellt den 31 december 1997.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Kalmar kommun
Adress:                                       Box 611, 391 26 Kalmar
Tfnnr:                                         0480 45 00 00
Mail-adress                              kommun@kalmar.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1923
Text: KUNGL KALMAR REGEMENTE UPPSATTES UR SMÅLANDS FOTFOLK VID MÖNSTRING Å KALMAR SLOTT ÅR 1623. UNDER REGEMENTETS FANOR HAVA SMÅLANDS SÖNER OFFRAT LIV OCH BLOD FÖR SVERIGES VÄRN. TILL MINNE AV REGEMENTETS URSPRUNG, DESS 300-ÅRIGA TILLVARA OCH SAMHÖRIGHET MED KALMAR SLOTT, STAD OCH LÄN UPPRESTES DENNA STEN AV REGEMENTET 1923
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1970 Minnessten över Svea ingenjörregemente på Frösundavik, Solna

Land                                        Sverige

Kommun (motsv)              Solna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   200 m nordväst om kasernens huvudentré
GPS-angivelse:                      N59°22’12.64″ E18° 1’37.72″

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
År 1917 köpte staten genom Järvafältskommissionen in hela området, inklusive de nyligen avsöndrade tomterna. Ett nytt kasernetablissement uppfördes nu åt ingenjörstrupperna. Arméns chefsarkitekt Erik Josephson ritade och projekterade huvuddelen av detta, Herrgårdens läge och infartsalléns sträckning kom vid sidan av områdets topografi att bestämma dispositionsplanen för området. Den stora kasernbyggnaden placerades så att den gamla herrgårdsallén leder fram till den. Områdets byggnader är slätputsade och präglas, med sina väl avvägda proportioner och antikiserande element, starkt av 1920-talsklassicismen. Svea Ingenjörskår kunde flytta in i området 1922. År 1970 flyttade regementet ifrån Frösundavik till Almnäs, Södertälje. Därefter avvecklades successivt den militära verksamheten. Några av de byggnader som tillhörde den militära anläggningen är numera rivna. Solna stad köpte Frösundavik 1984. Därefter såldes en del av marken till fastighetsbolaget Frösundavik. Frösunda Center flyttade sin rehabiliteringsverksamhet till Frösundavik 1992.

Ägare
Namn:                                       Solna stad
Adress:                                     171 86 SOLNA
Tfnnr:                                        08-7461000

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Stenen av granit 2 m hög och 1.5 m bred är rest 20 m väster vägen på fastigheten Haga 2:8 på en åt norr sluttande moränbacke i hagmark nära Frösundaviks herrgård i Solna.
Minnesmärket är rest av Kungl. Svea ingenjörregemente. Militära myndigheter har därefter övervägt att flytta stenen, och därvid gjort omfattande rekognosceringar för att hitta en bättre plats, men man har funnit att den nuvarande platsen är den bästa.
Text framsidan: KUNGL. SVEA INGENJÖRREGEMENTE VAR FÖRLAGT TILL FRÖSUNDAVIK ÅREN 1922-1970
Text baksidan: DENNA STEN ÄR FUNNEN OCH HÄMTAD FRÅN NYA FÖRLÄGGNINGSOMRÅDET ALMNÄS
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Minnessten över Kalmar regementes lägerplats på Hultsfreds slätt

Län                                            Kalmar

Kommun (motsv)              Hultsfred

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I Hultsfreds norra utfart mot Vena
GPSangivelse:                      57°30’28.16″N 15°51’40.28″E

Inventerad
Namn:                                        C-G Petersson
Datum:                                       Maj 2016

Historia
Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i Hulingsryd och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena t.o.m. 1782 vid Staby gästgivargård i Högsby socken och därefter under några år vid Mariannelund i Hässleby socken. Övningsutrymmet där var dock otillräckligt och marken sank. Carl Reutercrona, kapten vid Kalmar regemente fick år 1793 order att upprätta en militärkarta över Hulingsryd eller Hultsfred som det senare fick heta. År 1796 skrev regementschefen vid regementet friherre Carl Mörner af Tuna till Kungl. Maj:t och föreslog att regementets nya mötesplats skulle bli Hultsfreds slätt, vid Hultsfreds gästgivargård i Kalmar län. En uppgörelse med jordägarna blev träffad 14 mars 1796 och 1797 hade Kalmar regemente sina första möten på Hultsfreds slätt. Detta var befälsmötet 19 maj och korprals-kompani- och regementsmötena 2-23 juni Byggnaderna som hade flyttats från Mariannelund fick på Hultsfreds läger samma uppställning som tidigare, nämligen triangelformat och namnet ”Trianon”. Bland byggnaderna fanns en kallad ”Caracters-” eller ”Chefsbyggnaden” där rum för regementschefen samt auditör och kvartermästare fanns inredda. Här fanns också en stor ordersal som tidigare hade använts som regementschefens matsal. Officerarnas matsal fann i den östra flygeln. Ett ”traktörskök” fanns i den västra flygelns som senare blev bostad för regementspastorn och övningssal till regementsorkestern. När järnvägen Hultsfred-Västervik blev färdig 1880 blev kompaniernas transporter till mötesplatsen betydligt lättare och smidigare. 1918 hölls det sista mötet på Hultsfred varefter regementet lades i garnison i Eksjö. Under övningarna under 1797-1873 användes de närbelägna poststationerna Westervik och Wimmerby. 1874 fick Hultsfred en egen poststation och när järnvägen tillkom 1876 flyttades även posten dit. I slutet av 1800-talet kom frågan upp om att Hultsfreds lägerplats skulle få en egen poststation. Detta blev dock inte av förrän 1 juni 1914.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Hultsfreds kommun
Adress:                                      Stora torget 5, 577 26 Hultsfred
Telefon:                                     0495-24 00 00
Mail-adress                              kommunen@hultsfred.se

Vårdare
Namn:                                        Hultsfreds hembygdsförening, c/o Thorbjörn Swahn
Adress:                                       Ekenäsvägen 57, 577 38 Hultsfred
Telefon:                                     070-343 58 27
Mail-adress                              tinne.genberg@gmail.com

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1927. Stenen är omgiven av sex stenpelare förenade med en kätting.
Text: 1685 HÖLL KUNGL KALMAR REGEMENTE SITT FÖRSTA REGEMENTSMÖTE PÅ HULTSFRED REGEMENTETS ORDINARIE MÖTESPLATS 1796 – 1918 REGEMENTET RESTE STENEN 1927
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1883 Minnessten över Kalmar regementes lägerplats i Kulltorp

Län                                          Kalmar

Kommun (motsv)             Kalmar

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Från väg 22 mot Vassmolösa, följ väg mot Kulltorp (Kulltorp 2)
GPS-angivelse:                   56°35’31.91″N 16° 7’52.41″E

Inventerad
Namn:                                       Carl-Gustav Pettersson
Datum:                                      Maj 2016

Historia
Kulltorp var mötesplats för Kalmar regementes norra och södra Möres härader samt Ölands beväringsmanskap 1844 – 1883. Motivet var att Ölandsborna hade klagat på den långa marschvägen mellan Öland och Hultsfred. Av skrivelse till landshövdingen framgår att marschsträckan kunde uppgå till 40 mil fram och tillbaka och tog nästan lika lång tid som själva regementsmötet.

 Ägare
Namn:                                       Kulltorps hembygdsförening, c/o Roland Erlandsson Tfnnr:                                         0491-20218. 070 56 28 290

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1934 av ortsbefolkningen
Text: KUNGL KALMAR REGEMENTES VÄRNPLIKTIGA UNGDOM FRÅN NORRA OCH SÖDRA MÖRE HÄRADER SAMT ÖLAND VAPENÖVADES HÄR 1844 – 1883 BYGDENS BEFÖLKNING RESTE STENEN 1934
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1645 Minnessten vid Långå skans och 1893 Norrlands artilleriregemente, väster Hede

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Härjedalen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Långå by
GPS-angivelse:                      62°27’12.24″N 13°13’45.40″E

 Inventerad
Namn:                                        Sten Bredberg
Datum:                                      2017-03-16

Historia
Efter freden i Brömsebro 1645 byggdes Långå skans omkring 1658. Det var en av de starkaste fästningarna i dåtidens gränsförsvar västerut och en del av det fortifikationssystem som infördes under sextonhundratalets senare hälft. Skansen fick därefter förfalla för att åter renoveras för att tas i bruk vid krigsutbrottet 1700. Fortfarande finns de imponerande jordvallarna väl bevarade i den stjärnformiga skansen som iståndsattes 1809 för tredje och sista gången. Till skansen hörde egen begravningsplats. Två av skansens officerare, Björk och Asp, är begravda vid Kappöle, strax öster om Långå by.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                       Jämtlands länsmuseum (Jamtli)
Adress:                                      Östersund
Tfnnr:                                         063-15 01 00
Mail-adress                              info@jamtli.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med textplatta av brons. H 178 cm, B 50 cm, D: nertill 50 cm upptill 35 m. Sockel: 80 x 100 cm
Text: På stenen: LÅNGÅ-SKANS, 1645-1945, C-O Agell, 19 23/6 46. På textplattan: I LÅNGÅ SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN KUNGL NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Ja

Sten Bredberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten