1741 Minnesmärke över slaget vid Villmanstrand/Lappenraanta

 Land                                        Finland

Kommun (motsv)               Villmanstrand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Omedelbart söder Villmanstrands fästning, på västra sidan av Kristiinakatu, 50 m norr dess korsning med Vallikatu
GPS-angivelse:                      N61° 3’46.41″ E28°11’1.90″

Inventerad
Namn:                                       Otto von Krusenstierna
Datum:                                      2018-05-17

Historia
Slaget vid Villmanstrand var en strid som utspelade sig under Hattarnas ryska krig den 23 augusti 1741 då ryska styrkor, under ledning av general Peter von Lacy, stormade Villmanstrand. Striden inleddes runt klockan två på eftermiddagen men redan klockan fem drog sig svenskarna tillbaka. Totalt förlorade Sverige 2 000 man i dödade och sårade samt 1 000 tillfångatagna. Bland dessa fanns general Carl Henrik Wrangel. Ryssarna förlorade 2 400 man.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Villmanstrands kommun
Adress:                                       PL11: 531 01 Lappeenranta
Tfnnr:                                         + 358 (0) 56161
Mail-adress                              kirjaamo@lappenraanta.fi

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket ursprungligen en upprättstående trästock (Virstantolppa) från 1741 kompletterades 1818 med fundament och en 130 cm hög sockel (185 x 185 cm) av fyrhuggna stenar, 1924 med koppartäckt tak krönt med en fackla uppburet av fyra ca 1,4 m höga pilastrar och 1949 med en 12,5 x 22 m stenplatå av huggna stenar av granit. En minnesplatta av brons på sockelns framsida och två mindre minnesplattor på baksidan. På ömse sidor
om sockeln ett 12 cm kanoneldrör (skadade bakstycken).
Text: Stora minnesplattan på framsidan ej översatt.
Övre på baksidan i svensk översättning: PÅ DENNA PLATS ”LAPPENS GRÄSMATTA”, MAJOR JUHANA HENRIK FIEANDT, VINTERKRIGARE, FÖRSVARARE AV KAJAANI SLOTT. FÖRFADER TILL FAMILJEN VON FIEANDT
Nedre på baksidan i svensk översättning: VIRSTANTOLPPA ÄR FRÅN 1741, STENBROTTET RUNT 1818, TAKET FRÅN 1924 OCH BASEN FRÅN 1949
Informationsskylt: Nej

Otto von Krusenstierna
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1713 Minnesmärke över slaget vid Pälkäne i Nenäpää

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Pelkäne (Pelkäne kunta)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Nenäpää (västra stranden av Kostiaån)
GPS-angivelse:                      61°19’57.58″N 24°16’0.65″E

Inventerad
Namn:                                        Otto von Krusenstierna
Datum:                                      2018-05-16

Historia
Slaget vid Pelkäne, även känt som slaget vid Kostianvirta, eller slaget vid Pälkäne kyrka, var ett fältslag den 6 oktober 1713 mellan svenska och ryska trupper under det Stora Nordiska kriget där de sistnämnda segrade.
1713 igångsatte tsar Peter ett kombinerat sjö- och landangrepp längs Finlands kuster och invaderade Helsingfors i maj och Åbo i augusti. I Pelkäne inrättade den svenske befälhavaren generalmajor Carl Gustaf Armfeldt en stark försvarsposition på en liten landtunga mellan två sjöar – Pelkänevesi och Massasvesi – och bakom Pelkäne (Kostia) å, cirka två km lång, som förbinder de två sjöarna. Försvarspositionerna var ointagliga framifrån och väl skyddade från sidorna (flankerna), men omöjliggjorde också för försvararna (svenskarna) att genomföra motanfall.
När ryssarnas frontalanfall misslyckades, beslöt de att anfalla över sjön. På en förvånansvärt kort tid tillverkade de ett stort antal flottar och deras landstigning lyckades. Till framgången måste man även lägga ryska arméns överlägsenhet i manskap.
i slaget stupade bl a chefen för Viborgs regemente, översten Adolf Fredrik von Krusenstierna.

Ägare
Namn:                                        Pelkäne kommun
Adress:                                       Keskustie 1; 36600 Pelkäne
Tfnnr:                                         00358 (0) 357911
Mail-adress                              palkane@pelkane.fi

Vårdare
Namn:                                        Matti Vesava (teknisk direktör)
Adress:                                       Keskustie 1; 36600 Pelkäne
Telefon:                                     00358 (0) 400633350 (mobiltfn)
Mail-adress:                             matti.vesava@pelkane.fi

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1906 av lokalbefolkningen. Medel till monumentet donerades av lektor Herman Zidbäck. H 300 cm, B och D 80 x 80 cm (nere), 45 x 45 cm (uppe). Minnesmärket står på en 160 x 160 cm fyrkantig och ca 25 cm hög granitfot vilken i sin tur vilar på och ca 420 x 420 cm fyrkantig jordplatå med sidor av natursten. I varje hörn av jordplatån en fyrkantig 60 x 60 cm och 60-70 cm hög sten av granit
Monumentet står inom ett på tre sidor med huggna en ca 60-70 cm hög fyrkantig stenar och järnkedjor omgärdat 5-sidigt monumentområde. Östra sidan begränsas av Kostia-ån. Inom området finns även skyttegravslämningar samt ett 1963 tidsenligt återställt skyttevärn i vinkel av trä. Norr monumentområdet finns ett större antal skyttegravslämningar (”Skyttegravsområdet”). De två områdena iordningställdes till 250 års-jubileet 1963
Konstnär: Stenhuggare Juho Packalin
Text: KOSTIA  17 6/X 13
Informationsskylt: Ja, En vid monumentet och en vid parkeringen

Otto von Krusenstierna
Chef SvMM inventeringsgrup

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över militär verksamhet på Stumholmen i Karlskrona

Län                                     Blekinge

Kommun (motsv)        Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Nära fyren på sydvästra Stumholmen, en ö belägen öster om Trossö ingående i Karlskrona tätort
GPS-angivelse:              56°9’32.87″N 15°35’49.32″E            

Inventerad
Namn:                                 Carl-Gustav Petersson och Astor Engkvist
Datum:                               2017-06-15

Historia                                                  
Stumholmen är en ö belägen öster om Trossö, ingående i Karlskrona tätort. Den fick redan i befästningsplanen från 1683 rollen som produktions- och provianteringsområde med verkstäder och förråd. Att området upplevs idag som en enda ö är resultatet av utfyllnader mellan Stumholmen, Laboratorieholmen och Bastion Kungshall. Här finns militära byggnader från 1700-talet och fram till 1950-talet.
Stumholmen var en stor militär arbetsplats till och med 1970-talet men är numera ett civilt område. Bebyggelsen kompletterades i början av 1990-talet med flerbostadshus. Bland de verksamheter som finns på Stumholmen finns bland annat Marinmuseum, öppnat 1997, med samlingar och utställningar kring örlogsflottan och varvet, samt en världsarvsportal, Kustbevakningen med sitt operativa centrum samt Hyper Island.

Ägare                                                                            
Namn:                                  Blekinge museum
Adress:                                 Borgmästargatan 21, 371 35 Karlskrona
Tfnnr:                                    0455-30 49 60
Mail-adress:                       karlskrona.kommun@karlskrona.se       

Vårdare
Namn:                                   Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1993
Text: HÄR PÅ STUMHOLMEN HAR I FÖRFLUTEN TID 1730 – 1977 IDOGA ARBETEN UTFÖRTS FÖR SVENSKT FÖRSVAR AV BL.A, SKRÄDDARE – SÖMMERSKOR – FÖRRÅDSARBETARE – TVÄTTARE – BAGARE – CHARKUTERISTER. MINNESSTENEN RESTES AV REPRESENTANTER FÖR DESSA ARBETSKATEGORIER ÅR 1993
STUDIECIRKELN STUMMIS
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1973 Minnessten över Oscarsvärn i Karlskrona

 Län                                     Blekinge

Kommun (motsv)         Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Oscarsvärn Karlskrona kommun
GPS-angivelse:               56°11’7.66″N 15°37’4.94″E

Inventerad
Namn:                                  Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                 2017-06-14

Historia
Oscarsvärn ingick i Karlskrona fästnings landfront för skydd av den nya örlogsbasen. På norra Wämö påbörjades på 1720-talet anläggningar vid Hvita Krog.
På 1860-talet påbörjades en omfattande ombyggnad av Västra Hästholmen, samtidigt som Kungsholmen försågs med pansarbatterier. Vidare påbörjades en omfattande utfyllnad av inloppen till Karlskrona, så kallade försänkningar. Slutligen skedde en omfattande ut- och ombyggnad av befästningarna vid Hvita Krog, som nu fick namnet Oscarsvärn.
I kungligt brev den 20 januari 1893 fastställs det, att det i Karlskrona skulle uppsättas en artillerikår motsvarande den som satts upp i Vaxholm 1889. Carlskrona Artillerikår, som förbandet kom att heta, tillhörde sjöförsvaret. Vaxholmskåren tillhörde däremot lantförsvaret. Det blev artillerikåren, som kom att bemanna forten vid och i Karlskrona. Artillerikåren bestod till en början av 4 kompanier, två på Kungsholmen och ett på vardera Västra Hästholmen och Oscarsvärn.
Området överläts av militären till Karlskrona kommun år 1965

 Ägare
Namn:                                 Blekinge museum
Adress:                                Borgmästargatan 21, 371 35 Karlskrona
Tfnnr:                                    0455-30 49 60
Mail-adress:                       karlskrona.kommun@karlskrona.se

Vårdare
Namn:                                 Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit
Text: OMRÅDET MELLAN SUNNA KANAL OCH NUVARANDE OSCARSVÄRNSVÄGEN, URSPRUNGLIGEN KALLAT HVITA KROG, BÖRJADE BEFÄSTAS 1709. SIN FÖRSTA FREDSBEMANNING ERHÖLL BEFÄSTNINGARNA – OSCARVÄRNSLINJERNA – 1896 DÅ KUNGL CARLSKRONAS ARTILLERIKÅRS 4. KOMPANI FÖRLADES HIT. NÄR KUNGL KARLSKRONA KUSTARTILLERIREGEMENTE FÖRLADES HIT 1902 ÖVERTOGS UPPGIFTERNA AV DETTA FÖRBAND OCH OSCARSVÄRN BLEV DÅ FÖRLÄGGNINGS- OCH ÖVNINGSPLATS FÖR KA 2 RÖRLIGA ARTILLERI- OCH MOTORUTBILDNING.
DENNA UTBILDNING FLYTTADES 1973 TILL ROSENHOLM OCH OSCARSVÄRN ÖVERLÄMNADES TILL KARLSKRONA KOMMUN 1973-12-06.
Informationsskylt: Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1927 Minnessten över Karlskrona grenadjärregemente i Gräsvik, Karlskrona

 Län                                       Blekinge

Kommun (motsv)           Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               I anslutning till f.d garnisonsområdet Gräsvik Karlskrona. 100 m VNV korsningen Valhallavägen-Minervavägen
GPS-angivelse:                N56°10’51” E15°35’32”

Inventerad
Namn:                                    Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                   2017-06-15

Historia
Genom försvarsreformen 1901 bilades regementet den 1 januari 1902, genom en sammanslagning av Smålands grenadjärkår (I 7) och Blekinge bataljon (I 30). Regementet kom att stå för infanteribesättning i Karlskrona fästning.
Genom försvarsbeslutet 1925 kom regementet att upphöra som självständigt förband, och reducerades den 1 januari 1928 till ett detachement ingåendes i Kronobergs regemente (I 11). Detachementet utgjordes av Kronobergs regementes III. bataljon, med namnet Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona.
Detachement och bataljonen avvecklades den 30 september 1939 och dess förläggning i Gräsvik övertogs 1943 av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2).

 Ägare
Namn:                                       Blekinge museum
Adress:                                      Borgmästargatan 21, 371 35 Karlskrona
Tfnnr:                                          0455-30 49 60
Mail-adress:                            karlskrona.kommun@karlskrona.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnessten av granit omgivet av fyra fyrkantshuggna stenar med en grenadjärgranat på varje. Stenarna har minnesplattor och är förenade med en järnkätting. Avtäckningen skedde den 18 september 1927. När detachementet drogs in 1939 sattes de fyra bronsplattorna upp på de fyra hörnstenarna.
Text:  KUNGL. KARLSKRONA GRENADJÄRREGEMENTE 1902 – 1927
Kring Smålandslejonet segernamnen: BREITENFELD 1631, LÚTZEN 1632, CLISSOW 1702, WARSCHAU 1705, HOLOFZIN 1708
Därunder: STAMMAR FRÅN SMÅLAND OCH BLEKINGE BÄRA VITTNE OM FÄDRENS DÅDKRAFT OCH ÄRA
På minnesplattorna står:
1) MARINREGEMENTET uppsattes 1845. Uppgick 1886 i BLEKINGE BATALJON.
2) BLEKINGE BATALJON uppsattes 1886. Uppgick 1902 i KARLSKRONA GRENADJÄRREGEMENTE.
3) SMÅLANDS RYTTARE 1543. Från dessa utgick SMÅLANDS GRENADJÄRKÅR som 1902 uppgick i KARLSKRONA GRENADJÄRREGEMENTE.
4) KRONOBERGS REGEMENTES DETACHEMENT I KARLSKRONA uppsattes 1928 av personal ur KARLSKRONA GRENADJÄRREGEMENTE. Indrogs 1939
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1892 Minnessten över införandet av allmän värnplikt i Blädinge

 Län                                         Kronoberg

Kommun (motsv)             Alvesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                700 m Norr Blädinge kyrka 300 m öster om vägen i ”Blendas dunge”
GPS-angivelse:                  56°51’4.71″N 14°32’21.12″E

Inventerad
Namn:                                    Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                   2017-09-24

Historia
1885 års värnpliktslag innebar att varje svensk man var värnpliktig mellan 21 och 32 år. 1892 ingicks slutligen en bred uppgörelse om försvaret, som innebar att värnplikten förlängdes till 90 dagar och att omfatta män mellan 21 och 41 år, samtidigt som grundskatterna och indelningsverket skulle avvecklas under en tioårsperiod.
Av glädje att allmän värnplikt infördes i Sverige upprättade Bälaryds skytteförening denna minnessten.

 Ägare
Namn:                                     Blädinge hembygdsförening, Erik Östergren
Adress:                                    Katåsen  1, 342 52 Vislanda
Tfnnr:                                       070-667 72 42
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 1892 av Blädinge hembygdsförening.
Text: Under Oscar II:s namnchiffer: VÄRENDS SÖNER HÄGNE FOSTERBYGDEN
18  22/11  92
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1612 Minnessten över försvaret av Blädinge svedja 

Län                                          Kronoberg

Kommun (motsv)             Alvesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                70 m SV Blädinge kyrka invid vägens västra sida
GPS-angivelse:                  56°50’51.34″N 14°31’51.08″E

Inventerad
Namn:                                     Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                     2017-09-24  

Historia
Denna olyckliga strid, som slutade med allmogehärens undergång och bygdens fullständiga förhärjning, betecknar slutet på ett sekellångt krigstillstånd för Värendsbygden.
Det sista anfallet på Värend skedde i januari 1612. I stark vinterköld gick fienden den 21 januari över gränsen. Då danskarna kommit till Gottåsa har troligen en avdelning sänts norrut på den gamla genvägen mot Alvesta för att plundra och skövla, under det att huvudstyrkan tagit av mot Växjö. I närheten av Blädinge kyrka stötte den mindre avdelningen på en stark bondevakt, bestående av bönder från Blädinge, Slätthög och Mistelås.
Det blev en häftig strid, som slutade med böndernas fullständiga nederlag. De flesta av dem stannade på valplatsen.
Striden vid Blädinge har varit helt och hållet okänd för de författare som sysselsatt sig med studiet av Kalmarkriget. Inte ens någon tradition om det har bevarats till vår tid.

Ägare
Namn:                                 Blädinge hembygdsförening, Erik Östergren
Adress:                               Katåsen  1, 342 52 Vislanda
Tfnnr:                                   070-667 72 42
Mail-adress:

Vårdare
Namn:                                 Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen är nära två och en halv meter hög och består av grå granit. Kostnaderna för den täcktes till större delen av frivilliga bidrag från sockenborna. På framsidan är överst skulpterat Gustav II Adolfs vapen, en krona, genom vilket går ett svärd och spira. Därunder står årtalet 1612.
Text: DENNA STEN RESTES 1937 TILL MINNE AV DE ALLMOGEMÄN SOM I JANUARI 1612 STUPADE VID BLÄDINGE SVEDJA VID FÖRSVARET AV HEMBYGDEN.
Nederst på stenen står initialerna N.A.H., vilket betyder Norra Allbo hembygdsförening, som genom resandet av minnesstenen åter visat sin stora kärlek till hembygdens minnen.
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940 Minnessten över Roslagens luftvärnsregementes beredskap i Norrtälje

Län                                          Stockholm

Kommun (motsv)             Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vilhelm Mobergs gata 1, Norrtälje
GPS-angivelse:                      N59°45’4.73″  E18°40’31.17″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-04-15

Historia
Förbandet uppsattes den 1 oktober 1939 i Stockholm som Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10 S). Den 1 oktober 1941 avskildes detachementet från Östgöta luftvärnsartilleriregemente och blev ett självständigt förband under namnet Stockholms luftvärnsregemente (A 11). Som ett led i försvarsbeslutet 1942 överfördes regementet 1942 till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet som Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3).
Ett batteri ur regementet detacherades till Gotland 1944 under beteckningen Lv 3 G. Den 1 juli 1952 påbörjades en omlokalisering av regementet till Norrtälje, varvid Gotlandsbatteriet överfördes till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) under beteckningen Lv 2 G. När omlokaliseringen till Norrtälje var fullt genomförd namnändrades regementet till Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).
I samband med OLLI-reformen blev Roslagens luftvärnsregemente som ingick i Stockholms försvarsområde ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Livgardets dragoner, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Roslagens luftvärnskår (Lv 3).
Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra luftvärnsbataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen.
Valet stod mellan att behålla Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje eller Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad som huvudalternativ för den framtida luftvärnsutbildningen. Regeringen kom i sin proposition gällande försvarsbeslutet 2000 att avveckla Roslagens luftvärnskår samt behålla Göta luftvärnskår då Göta luftvärnskår hade en större och bättre möjlighet till garnisonssamordning med en utbyggd infrastruktur för att klara en ökad mekanisering av luftvärnet.
Med försvarsbeslutet koncentrerades utbildningen av luftvärnet till fyra luftvärnsbataljoner, tre i Halmstad samt till Norrlands luftvärnsbataljon i Boden. Genom att Göta luftvärnskår blev en samlad enhet för landets luftvärn, innehållandes tre luftvärnsbataljoner samt Luftvärnets stridsskola, upphöjdes kåren till regemente, och antog den 1 juli 2000 det nya namnet Luftvärnsregementet (Lv 6). Roslagens luftvärnskår avvecklades och upplöstes den 30 juni 2000.

 Ägare
Namn:                                        ??
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Roslagens luftvärnsstiftelse

Övrigt
”Det första beredskapsmonumentet i Sverige”. Det var rubriken till en tidningsartikel 1940. Bysten, en bröstbild av en beredskapssoldat, är gjord av konstnären J H Zachrisson som var luftvärnssoldat vid Lv 13. Lv 13 var ett luftvärnsbatteri i beredskap vid Bromma i Stockholm.
Sockeln är huggen i granit från Småland, huggen av en soldat i Lv 13 som var stenhuggare i det civila. Beredskapsmonumentet invigdes under högtidliga former, som inleddes med sången Svenskmannasång av en kvartett ur Operakören. Därefter hälsade batterichefen A Hammarskiöld välkommen. Sedan förrättade chefen för ”allt luftvärn i Stockholm”, överste Einar Sporrong avtäckningen som föregicks av ett tal. 1952 flyttades monumentet till sin nuvarande plats på initiativ av Lv 3 kamratförening och kapten Gunnar Melander.
Text på frånsidan: LV 13 I BEREDSKAP 1940
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnesmonument över Lv 3 i Norrtälje

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)                Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Kaserngatan framför  fd Kanslihuset
GPS-angivelse:                     N59°45’6.19″ E18°40’56.09″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2025-04-013

Historia
Förbandet uppsattes den 1 oktober 1939 i Stockholm som Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10 S). Den 1 oktober 1941 avskildes detachementet från Östgöta luftvärnsartilleriregemente och blev ett självständigt förband under namnet Stockholms luftvärnsregemente (A 11). Som ett led i försvarsbeslutet 1942 överfördes regementet 1942 till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet som Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3).
Ett batteri ur regementet detacherades till Gotland 1944 under beteckningen Lv 3 G. Den 1 juli 1952 påbörjades en omlokalisering av regementet till Norrtälje, varvid Gotlandsbatteriet överfördes till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) under beteckningen Lv 2 G. När omlokaliseringen till Norrtälje var fullt genomförd namnändrades regementet till Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).
I samband med OLLI-reformen blev Roslagens luftvärnsregemente som ingick i Stockholms försvarsområde ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Livgardets dragoner, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Roslagens luftvärnskår (Lv 3).
Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra luftvärnsbataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen.
Valet stod mellan att behålla Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje eller Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad som huvudalternativ för den framtida luftvärnsutbildningen. Vad som talade för att behålla Roslagens luftvärnskår var bland annat goda övningsområdena samt att Luftvärnets stridsskola (LvSS) var lokaliserad i Norrtälje, vilken även hade en försöksplats på Väddö skjutfält. Vad som talade för en avveckling av Roslagens luftvärnskår var behovet av att bygga upp kompetens för robotsystem 77/97 samt att kåren var en isolerad organisationsenhet med begränsade möjligheter till garnisonssamordning. Detta var något som ansågs vara en fördel för Göta luftvärnskår då den redan ingick i en garnison som inrymde både Militärhögskola samt Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Till det som talade för en avveckling av Göta luftvärnskår var begränsade skjutfältsmöjligheter vid skjutfältet Ringenäs samt stora investeringskostnader i Halmstad för att omlokalisera Luftvärnets stridsskola till Halmstad.
Regeringen kom i sin proposition gällande försvarsbeslutet 2000 därför att avveckla Roslagens luftvärnskår samt behålla Göta luftvärnskår då Göta luftvärnskår hade en större och bättre möjlighet till garnisonssamordning med en utbyggd infrastruktur för att klara en ökad mekanisering av luftvärnet.
Med försvarsbeslutet koncentrerades utbildningen av luftvärnet till fyra luftvärnsbataljoner, tre i Halmstad samt till Norrlands luftvärnsbataljon i Boden. Genom att Göta luftvärnskår blev en samlad enhet för landets luftvärn, innehållandes tre luftvärnsbataljoner samt Luftvärnets stridsskola, upphöjdes kåren till regemente, och antog den 1 juli 2000 det nya namnet Luftvärnsregementet (Lv 6). Roslagens luftvärnskår avvecklades och upplöstes den 30 juni 2000.

 Ägare
Namn:                                        ????
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Roslagens luftvärnsstiftelse

Minnesmärket
Minnesstenen avtäcktes 2000 och stod då vid ICA Flygfyren. 2024 flyttades den till Kaserngatan framför fd kanslihuset. Stenen nyinvigdes i samband med kamratföreningens nationaldagsfirande 6 juni 2024.
Text:  VI UTBILDADE LUFTVÄRN TILL SVERIGES FÖRSVAR UNDER ÅREN 1941-2000.
KUNGLIGA STOCKHOLMS LUFTVÄRNSREGEMENTE – ROSLAGENS LUFTVÄRNSKÅR A 11/Lv 3
Informationsskylt: Nej
 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

J29 Tunnan utanför F 21

 Län                                           Norrbotten

Kommun (motsv)               Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På uppfartsvägen till F 21
GPS-angivelse:                     65°32’44.11″N                  22° 5’45.84″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-07-09

Historia
I 1941 års vårriksdag beslutades det om en utökning av Flygvapnet, någon flottilj kom inte att förläggas till Övre Norrland. Som en kompromiss beslutades istället att en permanent flygbasorganisation skulle sättas upp och förläggas till Kallax strax söder om Luleå, och förbandet skulle heta Norrbottens flygbaskår (F 21).
År 1949 erhöll F 21 sin första division, vilken organiserades som 1:a spaningsdivision, med anropssignal Urban Röd. Kåren fick den 1 juli 1963 det nya namnet Kungl. Norrbottens Flygflottilj (F 21).
I samband med att Sveriges riksdag beslutade om en förlängning av det svenska bidraget i Operation Unified Protector, kom flottiljen att överta ansvaret för Flyginsats Libyen och satte upp förbandet FL02 för perioden juli till oktober 2011.
Flottiljen utgjorde under åren 2005 till 2015 tillsammans med Blekinge flygflottilj (F 17) Flygvapnets två insatsflottiljer, där totalt fyra stycken insatsdivisioner ingick, samtliga beväpnade med JAS 39C/D.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke i form av en J29 Tunnan
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten