Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr NO16

Minnesmärke över stupade svenskar 1940- 45 i Oslo

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)                Oslo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vestre Gravlund,  Sörkedalsveien 66, Oslo
GPS-angivelse:                       59°55’57.57″N 10°42’10.82″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-09

Historia
I nordöstra hörnet av Vestre Gravlund i Oslo finns krigsminnesmärken från 2.världskriget över stupade soldater från flera länder. För Sveriges del finns två stora monument.
Ett minnesmärke är rest över 92 svenskar som stupat i norsk tjänst under kriget, i huvudsak ombord på norska fartyg. Namnen är ingraverade på monumentet.

 Ägare
Namn:                                     Norsk krigsgravtjenst, en enhet inom Kulturvernavdelningen
inom Kulturdepartementet
Adress:                                     Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                       22 24 90 90
Mail-adress                            postmottak@kud.dep.no

Vårdare
Namn:                                       Gravferdsetaten i Oslo kommune
Adress:                                      Karvesvingen 3, 0579 Oslo
Tfnnr:                                        22 13 31 80
Mail-adress:                            servicekontoret@gfe.oslo.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av kalksten i form av en mittplatta och 20 mindre omkringliggande plattor rest år 1970
Text på mittplattan: TILL MINNE OM SVENSKE STATSBORGERE SOM FALT FOR NORGE UNDER KRIGEN 1940 – 1945
Text på de omgivande plattorna: Namn på samtliga omkomna
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO15

Gravmonument över 4 stupade svenskar 1940 i Oslo

 Land                                        Norge

Kommun (motsv)               Oslo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vestre Gravlund, Sörkedalsveien 66, Oslo
GPS-angivelse:                    59°55’57.57″N 10°42’10.82″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-09

Historia
I nordöstra hörnet av Vestre Gravlund i Oslo finns krigsminnesmärken från 2.världskriget över stupade soldater från flera länder. För Sveriges del finns två stora monument.
Det ena minnesmärket är rest till minne av fyra man som omkom 1940

 Ägare
Namn:                                     Norsk krigsgravtjenst, en enhet inom Kulturvernavdelningen
inom Kulturdepartementet
Adress:                                     Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                       22 24 90 90
Mail-adress                             postmottak@kud.dep.no

Vårdare
Namn:                                       Gravferdsetaten i Oslo kommune
Adress:                                      Karvesvingen 3, 0579 Oslo
Tfnnr:                                        22 13 31 80
Mail-adress:                            servicekontoret@gfe.oslo.kommune.no

Minnesmärket
Minnesmärke av kalksten rest 1962 och finansierat av norska staten. Det renoverades 2020.
Konstnär: Gunnar Jansson. Foto: Haakon Vije
Text:  SVENSK BORGER THORE JACOBSON 30 ÅR FALT 17-5-1940, SVENSK BORGER ALBIN E LINDSTRÖM 15-12-1893 FALT 1-5-1940, SVENSK BORGER CARL A PETTERSSON 21-12-1886 DÖD 30-6 1940, SVENSK BORGER SVEN A R SCHUMAN 12-9-1920 FALT 15-4 1940
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO13

Minnesmärke över slaget 1814 vid Langnes skans

 Land                                        Norge

Kommun (motsv)                Askim

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Från Askim tag väg 128 (gamla E 18) mot Spydeberg. I utkanten av Askim tag höger efter stor REMA 1000 butik, följ skyltar längs Langnesvein till skansen
GPS-angivelse:                       N59°36’33.5″ E11°07’40.8″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                       2017-10-10

Historia
Slaget vid Lagnes skans ägde rum 9 augusti 1814. Skansen var befäst och bemannad av ett förstärkt infanteriregemente. Efter upprepade svenska anfall av regementen från Västergötland och Värmland som alla slogs tillbaka sökte de svenska förbanden ny väg mot den norska huvudstaden. På informationstavlan och minnesstenen anges att detta var sista träffningen mellan broderfolken, vilket inte är helt korrekt.
På svenska sidan stupade eller sårades omkring 100 soldater medan de norska förlusterna uppgick till 30 stupade och sårade

 Ägare
Namn:                                        Riksantikvarien
Adress:                                      Dronningensgate 13, 0034 Oslo
Tfnnr:                                        22 94 04 00
Mail-adress                              postmottak@ra.no

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Askims kommune
Adress:                                       Skolegata 12, 1830 Askim
Telefon:                                     69 68 10 00
Mail-adress:                             postmottak@askim.kommune.no

Övrigt
Minnesmärke av granit. Ett minnesmärke över stupade norska soldater finns uppe på kullen
Text:  HÄR STOD DEN SISTE TREFNING MELLOM SVENSKER OG NORDMENN 9- 8 1814

Detta är inte helt rätt då striden vid Kjölberg bro den 12 augusti

Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO09

Minnesmärke över slagen 1808 och 1814 vid Lier

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Kongsvinger

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Från Kongsvinger tag väg 2 mot Sverige. På vänster sida av vägen ca 3 km söder Kongsvingervid avfarten mot Lier gård
GPS-angivelse:                    60° 8’49.08″N 12° 2’2.11″E

Inventerad
Namn:                                      Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                     2017-10-11

Historia
Två slag mellan Sverige och Norge har utkämpats vid Lier. Det första slaget 1808 vanns av  Sverige. Det andra slaget 1814 vanns av Norge.
Inför det första slaget vid Lier hade norrmännen grupperat styrkor i passet mellan sjöarna Fusker och Tarven för att hindra svenska styrkor från att kunna gruppera belägringsartilleri som hotade Kongsvingers fästning. De norska försvararna bestod av 1.000 man, under befäl av överste Werner Nicolai de Seue. Den 18 april 1808 anföll 1 250 man från den svenska 1:a brigaden de norska ställningarna under personlig ledning av arméchefen Gustaf Mauritz Armfelt. Striden slutade med att norrmännen drog sig tillbaka medan svenskarna besatte ställningarna.
Under 1814 års krig försvarades passet av 2.300 norska soldater under befäl av överstelöjtnant Andreas Samuel Krebs. Ett svenskt detachement om 2.000 svenska soldater under befäl av överste Carl Pontus Gahn försökte sig på en stormning av den starka ställningen, men tvingades efter förlust av ett hundratal man i döda och sårade att dra sig tillbaka.

 Ägare
Namn:                                        Hedmarks fylke
Adress:                                      Parkgata 64, Hamar
Tfnnr:                                         62 54 40 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):    Såväl sten som området innanför kedjeavgränsningen i behov av översyn.

Vårdare
Namn:                                        Kongsvinger kommune och Lier gård
Adress:                                       Rådhusplassen 2, 2212 Kongsvinger
Telefon:                                     62 87 40
Mail-adress:                            postmottak@kongsvinger.kommune.no

Övrigt
Minnesmärke av fyrkantshuggen granit, ca 3 m högt på en liten belagd höjd, omgiven av kedjor mellan stenplintar. En smidd järngrind före en stentrappa leder besökaren upp till monumentet, En norsk vimpel vajar alltid vid monumentet
Text: MINDE OM DEM SOM I 1808 & 1814 HER KJAEMPET FOR FRIHED OG FEDRELAND
Text på baksidan: REIST AV LIER UNGDOMSLAG 2 AUGUST 1914
Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO12

Minnesmärke ”Svenskegraven” efter slaget 1808 vid Gjeddelund 

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I inne i skogen mellan Ørsjøen och svenska gränsen, 300 meter ost-nordost nordspetsen på Elgsjøen
GPS-angivelse:                       N59°01’01.2″ E11°37’17.4″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
I februari 1808 angreps Finland av ryssarna och från mitten av mars rådde krigstillstånd i söder och sydväst med Danmark/Norge, I början av mars kom order att Älvsborgs regemente skulle förflyttas till Göteborg. Efter en kort tid splittrades förbandet upp i flera enheter, några i garnison på Carlstens och Varbergs fästningar och en styrka på 510 man, som senare kom att utgöra 5:e brigaden i Västra armén, förlades till Bohuslän och Dalsland, Den 19:e i samma månad avgick regementets jägarkår till Tanum. I denna trupp ingick 215 man, befäl och meniga.
Under våren förekom flera mindre skärmytslingar mellan inträngande svenska och försvarande norska soldater.
Vid Gjeddelund i Prestebakke, ca halvmilen från svenska gränsen, hade Älvsborgs jägarkår en postering. I gryningen den 9 maj kom ett överrumplande anfall från norrmännen. Svenskarna drevs på flykten, men kvar på marken låg fyra döda och elva som hade sårats. De döda begravdes i skilda gravar vid mosskanten. En bit in på detta sekel flyttades kvarlevorna av de fyra till en gemensam grav i skogsbrynet, ”Svenskegraven”.

De fyra som fick sätta livet till denna vårmorgon var: nr 778 Magnus Ehn, 858 Hans Ähran, 725 Anders Ström och 687 Abraham Dryg. De båda förstnämnda tillhörde Norra Kinds kompani, medan de senare var från Redvägs kompani.

Magnus Ehn var född omkring 1779 och hade tjänat 7 år för Påbo rote i Gällstad. Hustrun hette Caisa Albrechtsdotter och de hade tre söner. Den äldste, Anders Ehn, blev sedermera soldat för nr 7 vid Wästgöta Regemente, vilket var Ekered i Dalstorp.

Hans Ähran föddes den 1 februari 1782 i Hulared och hade varit soldat för Korrebo i Månstad litet över året. Ähran var ogift och barnlös, men i testamentet som upprättades innan han drog ut i fält skrev han ”all den lilla qvarlåtenskap som finnes efter meg skall tillfalla min fästmö och tillkommande hustru, Kerstin Larsdotter enskildt, att derest jag under påstående krig skulle aflida” . Testamentet var underskrivet och bevittnat samt inlämnat till Kinds Häradsrätt. Trots detta gjorde Ährans fader misslyckade försök att få testamentet ogiltigförklarat. Tillgångarna efter Ähran värderades till 45 Rd 39 sk.

Peter Ström var född den 5 juni 1781 i Stora Löckna, Bottnaryd, och det var för denna rote han tjänade under sina fem år som soldat. Makan hette Elin Larsdotter och var 21 år äldre än sin man. I deras äktenskap föddes inga barn.

Abraham Dryg kom till världen den 3 februari 1781 i Kölingared. Med hustrun Annika Jonasdotter fick han två söner och fyra döttrar. Annika dog i ”kolik” 1806, 43 år gammal. De moderlösa barnen kom ”att gå på socknen på rotens bekostnad”, Dryg hade vid sin död varit knekt i elva år.

Under detta krig förekom inga större sammandrabbningar, ganska få dog i strider men antalet döda blev ändå mycket högt på grund av den grasserande fältsjukan. Det kan tilläggas att både Magnus Ehns och Hans Ährans efterträdare, 778 Andreas Eng resp 858 Carl Glad båda dog i fältsjukan detta år.

Författare till texten om soldaterna: Ingvar Hallqvist

 Ägare
Namn:                                        Hembygdsföreningen Idd og Enningdalen Historielag

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke bestående av ett träkors och en minnessten av granit resta 1962
Text:  TILL MINNE AV DE SVENSKE MÄN SOM HÄR VILAR SEDAN OFREDSÅRET 1808
GRÄNSTRAKTENS HEMBYGDSVÄNNER RESTE STENEN 1962
Informationsskylt:  Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO05

Minnessten över belägringen 1718 av Fredrikstens fästning i Fredrikshald

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Fredrikstens fästning i Halden, följ skyltar
GPS-angivelse:                      59° 7’10.29″N 11°23’55.31″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
Den svenska belägringen av fästnigen påbörjades den 20 november 1718 och avslutades den 14 december. De krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att kung Karl stupade den 30 november. Syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge var att en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden.

 Ägare
Namn:                                        Norska försvaret

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Norska statens fortifikationsförvaltning

Övrigt
Monument av granit, ca 1,80 cm högt som visar var löpgraven som svenskarna grävde i samband med belägringen gick. Löpgravens sträckning är utmärkt med mindre stenar ca 50 cm höga. På bilden N04 på höjden i bakgrunden
Text: SVENSK LOBEGRAV UDFÖRT NATTEN TIL 11 DECEMBER 1718
Informationsskylt:  Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO04

Minnessten över belägringen 1718 av Fredrikstens fästning och C XII:s död i Fredrikshald       

Land                                         Norge

Kommun (motsv)               Halden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Fredrikstens fästning i Halden, följ skyltar
GPS-angivelse:                    59° 7’15.37″N 11°24’8.58″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund  och Torsten Lindberg
Datum:                                      2017-10-10

Historia
Den svenska belägringen av fästningen påbörjades den 20 november 1718 och avslutades den 14 december. De krigströtta svenska styrkorna gav upp företaget som en följd av att kung Karl stupade den 30 november. Syftet med Karl XII:s fälttåg mot Norge var att en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden.

 Ägare
Namn:                                        Norska försvaret

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Norska statens fortifikationsförvaltning

Övrigt
Monument är det sjunde sedan 1723. Det är rest 1938, tillverkat i polerad sten och ca
3 meter högt
Text: CARL XII FALT HER 1718
FREDRIKSTEN VERGET FEDRELANDET            SVENSKER OCH NORDMENN REISTE MINNET

Informationsskylt:  Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö43

Minnessten över Lapplands jägarregemente i Kiruna                                            

Län                                           Norrbotten

 Kommun (motsv)             Kiruna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På kasernområdet Ö stabsbyggnaden (g:a sjukhuset) för  Lapplandsjägargruppen
GPS-angivelse:                      67°51’16.22″N 20°15’37.19″E

Inventerad
Namn:                                       Lennart Holtrin och Björn Lundquist
Datum:                                      2017-09

Historia
Lapplands jägarregemente har sitt ursprung i den skidlöparbataljon som 1910 sattes upp i Boden som IV. bataljonen (4:e bataljonen) vid Norrbottens regemente. Bataljonen omlokaliserades 1943 till Kiruna och organiserades som Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna (I 19 K). År 1945 omorganiserades bataljonen till Arméns jägarskola (JS).
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde, och med det blev ett försvarsområdesregemente. Därmed föreslogs en sammanslagning av Arméns jägarskola och försvarsområdesstaben. Genom överbefälhavarens förslag föreslog Chefen för armén att Arméns jägarskola efter integration med staben för Kiruna försvarsområde (Fo 66) skulle få namnet Lapplands jägarregemente (I 22). Den 1 juli 1975 bildades försvarsområdesregementet Lapplands jägarregemente (I 22/Fo 66). Detta medförde att Lapplands jägarregemente blev ett A-förband, och fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret som ensamt förband inom Kiruna försvarsområde. Beteckningen I 22 hade fram till 1939 burits av Värmlands regemente. Genom att skolan omorganiserades och upphöjdes till ett regemente, blev även Lapplands jägarregemente det yngsta infanteriregementet i Sverige.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Norra militärområdet (Milo N) i skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalix, Kiruna och Östersund.
Från den 1 januari 1998 reducerades regementet från ett försvarsområdesregemente till ett utbildningsregemente, det vill säga ett B-förband. Kiruna försvarsområde (Fo 66) införlivades i Bodens försvarsområde (Fo 63), där den kom att utgöra en gränsjägarstab (försvarsområdesgrupp) under namnet Lapplandsjägargruppen.
Inför försvarsbeslutet 2000 var regeringens utgångspunkten att det endast behövdes två enheter för att tillgodose Försvarsmaktens framtida behov av skilda slag av jägarförband. En enhet för avseende utbildning av Norrlandsjägare, och den andra avseende utbildning av underrättelse- och säkerhetsförband. När det gällde vilket förband som skulle kvarstå för utbildning av Norrlandsjägare föll valet på Norrlands dragonregemente, där valet stått mellan Norrlands dragonregemente (K 4) och Lapplands jägarregemente (I 22). Valet blev att Lapplands jägarregemente skulle avvecklas, och att Norrlands dragonregemente skulle kvarstå i fredsorganisationen. Motiveringen var att Norrlands dragonregemente ansågs ha bättre modernitet samt utbildningsbetingelser för att bli kompetenscentrumet för utbildning av Norrlandsjägare. Men även avstånd till Boden ansågs var en fördel för Norrlands dragonregemente, vilket ansågs underlätta för samövning med förbanden där.
Regementet avvecklades den 30 juni 2000. Lapplandsjägargruppen omorganiserades till en utbildningsgrupp, och lydde från och med den 1 juli 2000 under Norra militärdistriktet (MD N). Den 1 juli 2005 uppgick Norrbottens gränsjägargrupp i Kalix, i Lapplandsjägargruppen, som sedan dess är ansvarig för före detta Fo 66 samt GJ 66 och Fo 67 samt GJ 67 områden. De huvudsakliga uppgifterna är att organisera och utbilda hemvärnsförband.
(utdrag  ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        LKAB
Adress:                                       Box 952, 971 28 Luleå
Tfnnr:                                          0771-76 00 00
Mail-adress                              info@lkab.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Lapplands jägare
Adress:                                       Box 84, 981 22 Kiruna
Telefon:                                     076-849 13 22
Mail-adress:                             info@lapplandsjagare.com

Övrigt
Minnesmärke av granit med två metallplattor rest år 1995 vid förbandets 50 års jubileum
Text övre plattan mellan fo 66 och I 22 vapenbilder:  50 ÅR ARMÉNS JÄGARSKOLA 1945 – 1975  LAPPLANDS JÄGARREGEMENTE 1975 – 1995
Text nedre plattan: TILL MINNE AV LAPPLANDS JÄGARREGEMENTE NEDLAGT 30 JUNI ÅR 2000
Informationsskylt: Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr C20

1982 Minnesskylt över f d Försvarets Läroverk i Uppsala

 Län                                            Uppsala

Kommun                                 Uppsala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Byggnaden som har inrymt Försvarets Läroverk och senare namnändrat till Försvarets gymnasieskola ligger väster om Dag Hammarskölds Väg och 1 km söder om Uppsala slott. Skylten är belägen på fasaden mot Dag Hammarskjölds Väg (norra väggen mot huvudingången):
GPS-angivelse59°50’39.26″N  17°38’15.09″E

Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-05-23

Historia
Försvarets läroverk grundades på 1943 i Uppsala, för att ge fler möjlighet att utbilda sig till ett yrke inom dåvarande Krigsmakten. Krigsmaktens utbildningslinjer, till exempel officer eller underofficer, krävde en viss utbildningsnivå. För att säkerställa att utbildningsnivån på officersaspiranterna var likvärdig startades en skola. Den 1 juli 1943 bröts den kompletterande utbildning i allmänna ämnen ur från Arméns underofficersskola (AUS), för att samlas inom den nybildade skolan Försvarets läroverk (FL). I samband med skolreformen Lgy 70, kom Försvarets läroverk att byta namn den 1 september 1971 till Försvarets gymnasieskola (FGS). Den 30 juni 1982 upplöstes och avvecklades Försvarets gymnasieskola.

Verksamhet

 Ägare
Namn:                                       Akademiska Hus  Helene Sedvall
Adress:                                      Artillerigatan 7, 752 37 Uppsala
Tfnnr:                                        018-618314
Mail-adress                             info@akademiskahus.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Byggnaden kallas nu Magistern (Glunten ligger öster om vägen).
Text: DENNA BYGGNAD UPPFÖRDES FÖR FÖRSVARETS LÄROVERK SEDERMERA FÖRSVARETS GYMNASIESKOLA. NÄRMARE 10 000 ELEVER FRÅN ARMÉN, MARINEN OCH FLYGVAPNET FICK HÄR SIN UTBILDNING I CIVILA LÄROÄMNEN UNDER ÅREN 1943 – 1982
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr C09

1908 Minnessten över Sigtuna skvadron ur Livregementets dragoner i Bålsta

 Län                                            Uppsala

Kommun                                Håbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:  I en liten park  mellan Enköpings-vägen och järnvägen 20 m nordväst korsningen Enköpingsvägen och Åsleden inom Bålsta nordvästra del.
GPS-angivelse:  N59°34’47.80″ E17°30’33.52″

Inventerad
Namn:                                        Erik Winell och Ola Jonsson
Datum:                                      2017-05-23

Historia
Regementet leder sitt ursprung till de ryttarfanor som sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Dessa sammanfördes till två regementen, vilka enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryttare.
Den 26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp som tack för sina insatser under Karl X Gustavs fälttåg och fick namnet Livregementet till häst. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676. År 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand. Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat.
Den 23 februari 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri. År 1815 upplöstes brigaden, och de tre ingående förbanden blev självständiga den 16 december 1815. Livregementsbrigadens kyrassiärkår antog med den förändringen namnet Livregementets dragonkår. Den 31 december 1892 antogs namnet Livregementets dragoner (K 2). Regementet övade från 1815 på Polacksbacken i Uppsala och Ladugårdsgärde i Stockholm.
Som ett resultat av försvarsbeslutet 1925 kom regementet att sammanslås den 1 januari 1928 med Livgardet till häst (K 1) och kom att bilda Livregementet till häst (K 1).
Sigtuna skvadron (2.skv) hade sin samlingsplats i Bålsta intill 1908.

Ägare
Namn:                                        Håbo Kommun
Adress:                                      Centrumleden 1, 746 80 Bålsta
Tfnnr:                                        0171-525 00
Mail-adress                              kommun@håbo-se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Stenen höggs och ristades av förre dragonen nr 16 Alm av Sigtuna skvadron.
Invigd 1931-08-20
Text under tre kronor: SIGTUNA SKVADRON AV KUNGLIGA LIVREGEMENTET TILL HÄST HADE HÄR SIN SAMLINGSPLATS INTILL ÅR 1908
Informationsskylt:  Nej

Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten