Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr T10

1955 Minnestavla över Åkerby krigsflygfält (nr 36) vid Gräve kyrka i Gräveby

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Örebro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnestavlan står i fältkanten strax norr Gräve kyrka och dess kyrkogård, ca 8 km väster om Örebro, vägen mot Garphyttan.
GPS-angivelse:                      59°16’51.96″N 15° 3’58.68″E

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      2018-08-17

Historia
Minnestavlan erinrar om Åkerby krigsflygfält som iordningställdes under 2.a världskriget. Fältet, ett gräsflygfält, ingick i en serie reservflygfält i Västsverige till vilket flygförband skulle kunna ombaseras för att understödja markförsvaret, bland annat i Värmland. Flygfältet lydde flygoperativt under Västra flygbasområdet, Göteborg, medan själva markförsvaret av flygfältet var underställt försvarsområdesbefälhavaren i Örebro. Fältet omnämns tidigast i försvarsområdets handlingar i augusti 1940.
Kring fältet fanns fyra uppställningsområden försedda med flygplansuppställningsvärn samt mindre hangarer för flygunderhåll, men även för drivmedel och ammunition. Fältet torde ha använts i huvudsak av lättare bombflygplan. Fältet försvarades av 51. flygfältsplutonen med bl.a. åtta luftvärnsautomatkanoner, 4 st. 40 mm m/36 och 4 st. 20 mm m/40. Ett skyttekompani och ett trepjäs 7,5 cm luftvärnsbatteri hade i uppgift att förstärka försvaret av flygfältet. Under september 1942 genomfördes en större flygvapenövning varvid fältet ingick i övningen för att öva samverkan mellan flygförband och försvarande luftvärnsförband.
I och med att flygvapnet efter kriget införde moderna jetflygplan utgick behovet av detta flygfält (liksom andra liknande) och fältet var avvecklat 1955. Dock revs den sista hangarladan först 1976.

Ägare
Namn:                                        Svensk Flyghistorisk Förening, Örebroavdelningen
Adress:                                       Lars Tolkstam, Restalundsvägen 89, 703 16 Örebro
Tfnnr:                                         070-54 94 380
Mail-adress                              lars.tolkstam@gmail.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnestavla uppsatt år 2000  av  Svensk Flyghistorisk Förening, Regionavdelning Örebro
Text: Se Historia ovan

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr T03

1904 Minnessten över Livregementets husarer på Sanna hed

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)                Kumla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnesstenen står i södra delen av den gamla lägerplatsen Sanna hed, belägen mellan Hallsberg och Kumla och i närheten av trevägskorsningen Kungsleden – Sannahedsvägen – Pålsbodavägen.
GPS-angivelse:                      59° 5’12.48″N 15° 9’31.68″E

Inventerad
Namn:                                        Olle och Eva Strid
Datum:                                      2018-08-17

Historia
Hedens södra del var mellan åren 1846 – 1904 mötesplats för Livregementets Husarkår, ett från 1815 självständigt, indelt förband med manskap främst från Närke och norra Västergötland. Husarkåren hade sitt ursprung från den år 1791 bildade Livregementsbrigadens lätta dragonkår, i sin tur sprunget ur Livregementet till häst. Under åren 1815–1836 hade Husarkåren haft sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm (mellan Köping och Västerås). Från 1836 hade kåren sin expedition och skolor förlagda till Örebro. (Se  även T 07) År 1893 namnändrades Livregementets Husarkår till Livregementets Husarer och den 11 november 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Skövde.
År 1815 förvärvade kronan hedområdet söder om Kumla, mellan byarna Rala och Sanna, på vilket iordningställdes ett övnings- och lägerområde som fick namnet Sanna hed. Sanna hed var också mötes- och lägerplats för Närkes regemente 1815–93 och Livregementets grenadjärer 1893–1912. Några lägerbyggnader finns fortfarande kvar; bland annat har den gamla mässen restaurerats. Sanna hed är mycket sevärt och ligger till stor del i ett mycket naturskönt område. Kvarvarande byggnader och platser längs promenadstigar i området är väl skyltade och ger en god uppfattning om hur lägret var organiserat.

Ägare
Namn:                                       Kumla kommun
Adress:                                      Stadshuset, 692 80 KUMLA
Tfnnr:                                         019-58 80 00
Mail-adress                              servicecenter@kumla.se

Vårdare
Namn:                                       Kumla-Sannaheds Hembyggdsförening
Adress:                                      Jan Klingberg, ordförande
Telefon                                      070 278 2920
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1920. Stenen är uppsatt i anslutning till den s k Husarkällan.
Text under en ryttare och lilla riksvapnet:  TILL MINNE AF DEN TID SANNA HED VAR KUNGLIGA LIFREGEMENTETS HUSARERS MÖTESPLATS, RESTES DENNA STEN 1920
Informationsskylt:  Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr T06

1912 Minnessten över Nerikes regemente på lägerplatsen Sanna hed i Kumla

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Kumla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sanna hed, beläget mellan Hallsberg och Kumla. Minnesstenen står i norra delen av lägerplatsen, längs genomgående vägen Kungsleden och i omedelbar närhet av korsningen Kungsleden –Backvägen.
GPS-angivelse:                    59° 5’44.26″N 15° 9’39.89″E

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
År 1812 bildades Närkes regemente efter delning av det tidigare Närke-Värmlands regemente.
År 1815 förvärvade kronan hedområdet söder om Kumla, mellan byarna Rala och Sanna, på vilket iordningställdes ett övnings- och lägerområde som fick namnet Sanna hed. Heden blev Närkes regementes fasta övningsplats.
Regementsorganisationen bestod till 1893 då regementet slogs samman med Livregementets Grenadjärkår, bildat 1796 (med ursprung ur Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon, ingående i Livregementsbrigaden) och fick namnet Livregementet till fot. År 1904 ändrades namnet ytterligare en gång, nu till Livregementets grenadjärer. Regementet lämnade Sanna hed 1912 för att flytta in i nybyggda kaserner i Rynninge, Örebro. Regementet (I 3) lades slutligen ned år 2000.
Sannahed var också mellan åren 1846 – 1904 mötes- och lägerplats för Livregementets Husarkår. Några lägerbyggnader finns fortfarande kvar; bland annat har den gamla mässen restaurerats. Sanna hed är mycket sevärt och ligger till stor del i ett mycket naturskönt område. Kvarvarande byggnader och platser längs promenadstigar i området är väl skyltade och ger en god uppfattning om hur lägret var organiserat.

 Ägare
Namn:                                        Kumla kommun
Adress:                                       Stadshuset, 692 80 KUMLA
Tfnnr:                                          019-58 80 00
Mail-adress                              servicecenter@kumla.se

Vårdare
Namn:                                        Kumla-Sannaheds Hembyggdsförening
Adress:                                      Jan Klingberg, ordförande
Tfnnr:                                         070 278 2920
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest den 21 augusti 1921. Minnesstenen är omgiven av låga stenar som är förbundna med en kedja.
Text under Närkes vapensköld omgiven av tre öppna kronor:  FÖR KONUNG OCH FÄDERNESLAND VAPENÖVADES Å SANNA HED
KUNGL. NERIKES REGEMENTE 1815 – 1893
KUNGL. LIFREGEMENTET TILL FOT 1894 – 1904
KUNGL. LIFREGEMENTETS GRENADJÄRER 1904 – 1912
Informationsskylt:  Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö83

2009 Helikopter 3 vid Försvarsmuseet i Boden (AF1)

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid infarten till Försvarsmuseum Boden
GPS-angivelse:                      65°48’24.44″N 21°40’51.39″E

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
Helikopter 3 (HKP 3) var den svenska Försvarsmaktens militära beteckning på Bell 204B och var licenstillverkad av Agusta. HKP 3 var en medeltung helikopter som anskaffades till både Flygvapnet samt Arméflyget som HKP 3A.
Relativt snart visade det sig dock att man hade motorproblem med HKP 3A, vilket gjorde att man sedermera bytte till en starkare motor på alla helikopterindivider varvid beteckningen ändrades till HKP 3B. Armén valde senare att även modifiera sina HKP 3 med en större huvudrotor (48-fot mot ursprungliga 44-fot) för att förbättra fartprestanda och manöverbarhet samt höja den maximala startvikten, denna variant fick beteckningen HKP 3C.
Totalt anskaffades 23 stycken HKP 3 och den var i tjänst fram till 2001. Den roll HKP 3 hade haft inom Flygvapnet som FRÄD-helikopter togs över av HKP 10 och den roll HKP 3 hade haft i Arméflyget som medeltung transporthelikopter togs över av HKP 11.

 Ägare
Namn:                                        Flygvapenmuseet
Adress:                                      Carl Cederströms gata 2, 586 63 Linköping
Tfnnr:                                         013-495 97 00
Mail-adress                              flygvapenmuseum@sfhm.se

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmuseum Boden / AF 1 Kamratförening
Adress:                                       Granatvägen 2, 961 43 Boden
Tfnnr:                                         0921-628 00
Mail-adress                              ulf.renlund@boden.se

Övrigt
Helikoptern uppsattes år 2009
Informationsskylt:  Ja

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö62

Manskapsgrav för Ing 3 på kyrkogården Lundagård i Boden

 Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)              Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Kyrkogårdsgatan 1, Boden
GPS-angivelse:                    65°49’0.89″N 21°40’47.64″E

Inventerad
Namn:                                      Lennart Holtrin
Datum:                                     Hösten 2017

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. Årligen utbildades ett ingenjörkompani på Notviksheden och under höstarna repetitionsövades ett ingenjörkompani. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. 1 augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
Ingenjörförbandets uppgifter var från början helt avhängigt till behovet av ingenjörtrupp i Bodens fästning och ingick från 1907 i Bodens besättningstrupper under kommendanten i Bodens fästning. Förutom fästningsingenjörtjänst bedrevs periodvis från 1910 utbildning i signaltjänst vid ett kompani inom ingenjörkåren, men åren 1915 till 1925 vid kåren förlagt, detachement ur Fälttelegrafkåren (Ing 3). Strax före första världskriget hade även fästningsballongtjänst införts som utbildningslinje, som efter 1925 överfördes till artilleriet.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Bodens artilleriregemente (A 8) med Bodens försvarsområde (Fo 63) och bildade 1975 försvarsområdesregemente A 8/Fo 63.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente varvid regementet den 1 juli 1994 ombenämndes till Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Även om förbandet avvecklades, ansåg regeringen att en ingenjörbataljon den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon, och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på. Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de bataljoner i Boden som berördes av försvarsbeslutet, ceremonin hölls på Norrbottens regementes kaserngård. Med anledning av att försvaret lämnade delar av kasernetablissemangen i Boden, hölls en avvecklingsceremoni den 26 augusti 2005 på kårbacken.

 Ägare
Namn:                                        Bodens pastorat
Adress:                                      Kyrkogårdsgatan 1, 961 77 Boden
Tfnnr:                                        0921-774 52
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (Ing 3 kamratförening)

Minnesmärket
Minnesvård av grå granit
Text över och under fortifikationens emblem:  KUNGL BODENS INGENJÖRKÅRS MANSKAPSGRAV  FURIR HARRY M ÅSTRÖM ARMASJÄRVI 24/10 1940   KORPRAL RUDOLF L ABRAHAMSSON ARMASJÄRVI 24/10 1940
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö61

Minnesvård för Ing 3 på kyrkogården Lundagård i Boden

 Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)              Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Kyrkogårdsgatan 1, Boden
GPS-angivelse:                    65°49’0.89″N 21°40’47.64″E

Inventerad
Namn:                                      Lennart Holtrin
Datum:                                     Hösten 2017

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. Årligen utbildades ett ingenjörkompani på Notviksheden och under höstarna repetitionsövades ett ingenjörkompani. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. 1 augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
Ingenjörförbandets uppgifter var från början helt avhängigt till behovet av ingenjörtrupp i Bodens fästning och ingick från 1907 i Bodens besättningstrupper under kommendanten i Bodens fästning. Förutom fästningsingenjörtjänst bedrevs periodvis från 1910 utbildning i signaltjänst vid ett kompani inom ingenjörkåren, men åren 1915 till 1925 vid kåren förlagt, detachement ur Fälttelegrafkåren (Ing 3). Strax före första världskriget hade även fästningsballongtjänst införts som utbildningslinje, som efter 1925 överfördes till artilleriet.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Bodens artilleriregemente (A 8) med Bodens försvarsområde (Fo 63) och bildade 1975 försvarsområdesregemente A 8/Fo 63.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente varvid regementet den 1 juli 1994 ombenämndes till Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Även om förbandet avvecklades, ansåg regeringen att en ingenjörbataljon den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon, och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på. Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de bataljoner i Boden som berördes av försvarsbeslutet, ceremonin hölls på Norrbottens regementes kaserngård. Med anledning av att försvaret lämnade delar av kasernetablissemangen i Boden, hölls en avvecklingsceremoni den 26 augusti 2005 på kårbacken.

Ägare
Namn:                                       Bodens pastorat
Adress:                                      Kyrkogårdsgatan 1, 961 77 Boden
Tfnnr:                                        0921-774 52
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (Ing 3 kamratförening)

Minnesmärket
Minnesvård av svart granit
Text under fortifikationens emblem:  KUNGL. BODENS INGENJÖRKÅR  FURIR ERIK ALBIN SVENSSON  VPL P M PERSSON  A O LINDSKOG  J A BERGGREN  E A OLOFSSON  J L LÅNG  H S GENBERG  K O H BRÄNDSTRÖM  LÖJTNANT BERTIL STARK  FURIR A H W ÖSTERLIN
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö63

1808-1809 Gravsten över stupade soldater i kriget

Län                                            Norrbotten      

Kommun (motsv)               Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På andra sidan vägen sett från kyrkogårdens södra del i Gammelstaden (invid Ö03)
GPS-angivelse:                    N65°38’20” E22°2’18”

Inventerad
Namn:                                       Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
Finska kriget, även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Ryssland. Kriget fick stora följder för både Sverige och Finland. 
Den ryska huvudarmén ställdes mot de kvarvarande finska trupperna vid Torneå som sammansmälts med trupperna i norra Sverige och kom att kallas Norra Armén.
Den 23 mars kapitulerade Hans Henrik Gripenberg med sina styrkor vid Kalix efter att ha hört om statskuppen mot Gustav IV Adolf.  Den slutliga vapenvilan ingicks i Frostkåge gästgivaregård norr om Skellefteå den 2 september 1809. Freden undertecknades senare i Fredrikshamn den 17 september 1809. Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland avträddes till Ryssland och blev Storfurstendömet Finland
Man räknar med att Sverige förlorade minst 7 000 stupade. Om man medräknar civila offer, lantvärnsmän och andra offer så stiger dödssiffran över 20 000. De ryska trupperna förlorade minst 10 000 stupade i slag, okänt nummer andra förluster.[25] De flesta förlusterna gick till olika sjukdomar som spreds och frodades under de dåliga förhållandena i fält. Man räknar med att åtminstone en tredjedel av de svenska trupperna som sattes in i striderna dog i olika fältsjukdomar

 Ägare
Namn:                                        Luleå kommun
Adress:                                       Stadshuset, Rådhusgatan 11, 971 85 Luleå
Tfnnr:                                         0920-45 30 00
Mail-adress                              lulea.kommun@lula.se n

Vårdare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Nederluleå församling
Adress:                                       Församlingsvägen 12, 954 33 Gammelstad
Tfnnr:                                          0920-27 40 43
Mail-adress                              nederlulea.forsamling@svenskakyrkan.se

Övrigt
Minnesmärke av granit med två metallplattor
Text på svenska och ryska:  HÄR VILAR BEGRAVDA SOLDATER I SVENSKA OCH RYSKA HÄRAR. DE STUPADE OCH DOG AV FÄLTSJUKA UNDER FINSKA KRIGET 1808 – 1809. DÖDEN FÖRSONAR DEM. MÅ DE VILA I FRID!
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö54

Gravsten över den siste indelte soldaten furir Axel Gustafsson Mård på Gammelstads kyrkogård

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Kyrkogården i Gammelstad
GPS-angivelse:                      65°38’33.86″N 22° 2’13.11″E

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
Ständiga knektehållet, yngre indelningsverket eller rotering uppkom som ett åtagande
från allmogens sida, att ständigt hålla ett visst antal män under vapen. I gengäld åtnjöt man frihet från utskrivning.
Dalarna åtog sig redan 1621 att uppställa 1400 man och avtal om ständigt knektehåll ingicks även mellan kronan och allmogen i vissa socknar av Västmanland 1623, Jämtland 1645, Västerbotten 1649 och Hälsingland 1675.
Under Karl XI infördes det ständiga knektehållet i nästan hela riket. Det skedde genom ömsesidiga avtal mellan landskapen och kronan. Endast Österbotten vägrade till 1733 att delta i det ständiga knektehållet.
Undantagna från roteringen var adelns rå- och rörshemman, kungsgårdar, prästgårdar, civila och militära boställen, rusthållbergsmanshemman och bergsfrälse samt gästgivargårdar.
Ägarna av den roteringsskyldiga jorden indelades i rotar. Varje rote skulle anskaffa, utrusta och avlöna en soldat. Den största gården i roten, på vars mark soldattorpet vanligen byggdes kallades stamrote och ansvarade för att rotens skyldighet uppfylldes. Övriga gårdar kallades strörotar.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan Nederluleå församling
Adress:                                       Församlingsvägen 12, 954 33 Gammelstad
Tfnnr:                                         0920-27 70 01
Mail-adress                              nederlulea.forsamling@svenskakyrkan.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Gravsten av granit uppsatt år 1969
Text: INDELTE FURIREN AXEL MÅRD * 3.4.1876 † 10.5.1969
Text på platta av metall: FURIR AXEL GUSTAFSSON MÅRD NEDERLULEÅS SISTE INDELTE SOLDAT NR 36 MÅRD. 66 TJÄNSTEÅR VID I 19 I NOTVIKEN OCH BODEN
SVÄRDSMEDALJ 1917  WASAMEDALJ 1935
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö45

2017 Veteranminnessten i Regementsparken i Boden 

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Regementsparken i Boden
GPS-angivelse:                      N65°49’9″ E21°39’12”

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
För drygt femtio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Norrbottens regemente, I 19
Adress:                                       Norrbottensvägen 3, 961 19 Boden
Tfnnr:                                         0921-34 80 00
Mail-adress                              exp-i19@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit
Text under lilla riksvapnet:  TILL MINNE AV VÅRA AVLIDNA KAMRATER
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö44

2005 Minnessten över Norrbottens arméflygbataljon i Boden

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid infarten till gamla AF 1 i Boden
GPS-angivelse:                      65°48’26.57″N 21°40’55.27″E

Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                       Hösten 2017

Historia
Från att Arméns helikopterskola bildades 1959 tillhörde den organisatoriskt Artilleriflyget.
Artilleriflyget tillhörde formellt truppslaget Artilleriet. Den 1 januari 1980 omorganiserades skolan till Norrbottens arméflygbataljon
(AF 1). Tre år senare, den 1 juli 1983, avskildes Artilleriflyget från Artilleriet och bildade ett eget truppslag, Arméflyget. Fastän Arméflyget nu var ett självständigt truppslag, så hade man gemensam truppslagsinspektör med Artilleriet fram till sommaren 1991. Den 1 juli 1991 fick Arméflyget egen truppslagsinspektör, som var chef för Arméflygcentrum och Norrbottens arméflygbataljon (AF 1). Den 1 juli 1994 skiljdes AFC från AF 1, och blev därigenom detta ett eget verksamhetsställe, samtidigt byte Arméflygcentrum namn till Arméns flygcentrum.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten och regeringen att samla Försvarsmaktens helikopterresurser i ett nytt försvarsgemensamt förband, Försvarsmaktens helikopterflottilj. Vilket skulle underlätta ledning av större samlade insatser under kris och i krig, samt även typsamordning och samordning avseende beredskap och utbildning. I regeringens budgetproposition för statsbudget för år 1998 i utgiftsområde 6 fastställde riksdagen den nya organisationen för Helikopterflottiljen, vilken skulle organisera sin verksamhet i fyra delar med ledningen baserad i Linköping.

 Ägare
Namn:                                        Norrbottens regemente I 19
Adress:                                       Norrbottensvägen 3, 961 19 Boden
Tfnnr:                                         0921-34 80 00
Mail-adress                              exp-i19@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av blankpolerat svart granit
Text under AF 1 heraldiska vapen: DENNA PLATS VAR FLYGBAS FÖR HELIKOPTERFÖRBAND  ARMÉNS HELIKOPTERSKOLA 1959 – 1979  NORRBOTTENS ARMÉFLYGBATALJON 1979 – 1998  ARMÉFLYGCENTRUM 1991 – 1994  ARMÉNS FLYGCENTRUM 1994 – 1998  NORRLANDS HELIKOPTERBATALJON 1998 – 2000  NORRLANDS HELIKOPTERSKVADRON 2000 – 2005
STENEN RESTES TILL MINNE ÖVER ALLA DEM SOM PÅ DENNA PLATS MED HELIKOPTER OCH FLYGPLAN HÄNGIVET VERKAT FÖR FOSTERLANDET
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten