Väggplakett över Cart XII 1714 i Budapest

 Land                                         Ungern

Kommun (motsv)               Budapest

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Váci utca  43 i Budapests 5:e distrikt
GPS-angivelse:                      47°29’29.08″N 19° 3’14.95″E

Inventerad
Namn:                                        Urban Schwalbe och Pelle Molin
Datum:                                       2017-11-16

Historia
Det svenska nederlaget vid Poltava den 28 juni 1709 och kapitulationen vid floden Dnjepr tre dagar senare, innebar en vändpunkt för Sveriges och Europas historia. Åtföljd av endast c:a 1000 man nådde kungen staden Bender i nuvarande Moldavien i slutet av juli. Här kom de att stanna i tre år. Kungens plan var att få den turkiske sultanen att gå i krig mot tsaren, som nu allt mer hotade det osmanska väldet, men år efter år gick utan att något avgörande nåddes. I november 1712 hade Turkiet för tredje gången förklarat Ryssland krig, men denna gång krävde sultanen ordentlig militär hjälp från Sverige. Därför krävde han att Carl XII skulle ge sig iväg hem från Bender och sätta fart på de svenska rustningarna. I detta läge kom beskedet att Magnus Stenbock med den nya karolinska armén slutit vapenvila med fienden i Pommern. Sultanen fick uppfattningen att svenskarna avsåg att låta Turkiet bära hela krigsbördan och blev förbittrad. Han gav order om att kungen med våld skulle bortföras ur det svenska lägret och söndagen den 1 februari utbröt det som gått till historien som kalabaliken i Bender. Den förvirrade striden mot en sjufald övermakt slutade med att kungen och hans män blev fångar.
Fångenskapen tog dock snart slut då ett nytt bud från Pommern kom om att Stenbock slagit den gemensamme fienden vid Gadebusch. Sultanen ändrade genast åsikt och kungen fördes som högt ärad gäst till staden Demotika i nuvarande nordöstra Grekland. Sedan Turkiet slutit fred med Ryssland insåg kungen till sist att hans bemödanden varit förgäves. Det gällde nu att så snabbt som möjligt ta sig hem till Sverige för att försvara det svenska väldets yttermurar, sedan Stenbock slutligen tvingats kapitulera i fästningen Tönningen i Holstein 1713. I slutet av september 1714 bröt Carl XII upp med sitt följe på 1.500 man för att söka sig hem till Sverige. Efter en månads långsam färd var man framme i staden Pitesti i Valakiet, nuvarande Rumänien. Här beslöt kungen att lämna huvudstyrkan och så snabbt som möjligt ta sig hem. För att dölja sina förehavanden drog han sig undan med sin uppvaktning till en lantgård och roade sig med ryttarlekar i två dagar, d.v.s. han tränade ridning inför den långa hemfärden.
Sent på kvällen den 27 oktober bröt kungen upp med två följeslagare, generaladjutanten Gustaf Fredrik von Rosen och överstelöjtnanten Otto Fredrik von Düring, var och en medförande en handhäst. Själv kallade sig kungen Peter Frisk, medan von Rosen fick namnet Johann Palm och von Düring Erik Ungern. Alla tre gav sig ut för att vara kaptener, men bar inte den sedvanliga karolinska uniformen.
De red hela natten över Valakiets slätter upp mot de transsylvanska alperna in i Siebenbürgen. De red fort och försökte hitta genvägar, med följd att de red vilse. Klockan tre på morgonen såg de en eld i skogen och hittade en svinaherde som låg och sov. De blev visade rätt väg och kom på kvällen fram till en by där de fick nattkvarter och bytte hästar. Här kvarlämnades von Rosen, kanske för att hålla kontakt med följet, men för de andra gick färden vidare över den Ungerska slätten. Man utnyttjade nu ordinarie postskjuts nattetid, för att Düring skulle få tillfälle att återhämta sig. Efter en särskilt skarp ritt hade han nämligen fallit som död av hästen.
I Debrecen övernattade Karl XII på just detta värdshus, som då var mindre och ursprungligen ett skjutshåll (idag värdshus och pensionat). Som minne har man en Karl XII-svit (inrett under 1800-talet och man vet idag inte om det var det rätta rummet).
Framme i Wien steg de på nytt till häst – det var nu den 3 november – och fortsatte färden upp längs Donau genom Tyskland, med undvikande av de större städerna. I Kassel tvingades dock konungen att, mot sin vana, tömma en bägare vin för att dölja vem han var.
Natten mellan den 10 och 11 november nådde kungen och hans följeslagare Stralsund. Det var 15 dagar sedan de lämnat Pitesti och på åtta dygn hade de tillryggalagt vägen mellan Wien och Stralsund.

 Ägare
Namn:                                        Budapest stad genom Budapest galleri

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnestavla av brons med stenram uppsatt) år 1914. H 250 cm och B 150 cm
Konstnär: Otto Jarl
Text (på ungerska och svenska): CARL XII RASTADE HÄR PÅ RIDT FRÅN TURKIET TILL STRALSUND NOV 1714
DR. BAYER KRUCSAY D. SVENSK KONSULS GÅVA DEN 17/11-1914
Informationsskylt:  Nej

Urban Schwalbe
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur

Väggplakett över Carl XII 1714 i Debrecen

 Land                                         Ungern

Kommun (motsv)               Debrecen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På väggen till Régi Posta Restaurant, Széchenyi utca 6, 4025 Debrecen
GPS-angivelse:                      47°31’42.49″N 21°37’24.41″E

Inventerad
Namn:                                         Urban Schwalbe och Pelle Molin
Datum:                                        2017-11-17

Historia
Det svenska nederlaget vid Poltava den 28 juni 1709 och kapitulationen vid floden Dnjepr tre dagar senare, innebar en vändpunkt för Sveriges och Europas historia. Åtföljd av endast c:a 1000 man nådde kungen staden Bender i nuvarande Moldavien i slutet av juli. Här kom de att stanna i tre år. Kungens plan var att få den turkiske sultanen att gå i krig mot tsaren, som nu allt mer hotade det osmanska väldet, men år efter år gick utan att något avgörande nåddes. I november 1712 hade Turkiet för tredje gången förklarat Ryssland krig, men denna gång krävde sultanen ordentlig militär hjälp från Sverige. Därför krävde han att Carl XII skulle ge sig iväg hem från Bender och sätta fart på de svenska rustningarna. I detta läge kom beskedet att Magnus Stenbock med den nya karolinska armén slutit vapenvila med fienden i Pommern. Sultanen fick uppfattningen att svenskarna avsåg att låta Turkiet bära hela krigsbördan och blev förbittrad. Han gav order om att kungen med våld skulle bortföras ur det svenska lägret och söndagen den 1 februari utbröt det som gått till historien som kalabaliken i Bender. Den förvirrade striden mot en sjufald övermakt slutade med att kungen och hans män blev fångar.
Fångenskapen tog dock snart slut då ett nytt bud från Pommern kom om att Stenbock slagit den gemensamme fienden vid Gadebusch. Sultanen ändrade genast åsikt och kungen fördes som högt ärad gäst till staden Demotika i nuvarande nordöstra Grekland. Sedan Turkiet slutit fred med Ryssland insåg kungen till sist att hans bemödanden varit förgäves. Det gällde nu att så snabbt som möjligt ta sig hem till Sverige för att försvara det svenska väldets yttermurar, sedan Stenbock slutligen tvingats kapitulera i fästningen Tönningen i Holstein 1713. I slutet av september 1714 bröt Carl XII upp med sitt följe på 1.500 man för att söka sig hem till Sverige. Efter en månads långsam färd var man framme i staden Pitesti i Valakiet, nuvarande Rumänien. Här beslöt kungen att lämna huvudstyrkan och så snabbt som möjligt ta sig hem. För att dölja sina förehavanden drog han sig undan med sin uppvaktning till en lantgård och roade sig med ryttarlekar i två dagar, d.v.s. han tränade ridning inför den långa hemfärden.
Sent på kvällen den 27 oktober bröt kungen upp med två följeslagare, generaladjutanten Gustaf Fredrik von Rosen och överstelöjtnanten Otto Fredrik von Düring, var och en medförande en handhäst. Själv kallade sig kungen Peter Frisk, medan von Rosen fick namnet Johann Palm och von Düring Erik Ungern. Alla tre gav sig ut för att vara kaptener, men bar inte den sedvanliga karolinska uniformen.
De red hela natten över Valakiets slätter upp mot de transsylvanska alperna in i Siebenbürgen. De red fort och försökte hitta genvägar, med följd att de red vilse. Klockan tre på morgonen såg de en eld i skogen och hittade en svinaherde som låg och sov. De blev visade rätt väg och kom på kvällen fram till en by där de fick nattkvarter och bytte hästar. Här kvarlämnades von Rosen, kanske för att hålla kontakt med följet, men för de andra gick färden vidare över den Ungerska slätten. Man utnyttjade nu ordinarie postskjuts nattetid, för att Düring skulle få tillfälle att återhämta sig. Efter en särskilt skarp ritt hade han nämligen fallit som död av hästen.
I Debrecen övernattade Karl XII på just detta värdshus, som då var mindre och ursprungligen ett skjutshåll (idag värdshus och pensionat). Som minne har man en Karl XII-svit (inrett under 1800-talet och man vet idag inte om det var det rätta rummet).
Framme i Wien steg de på nytt till häst – det var nu den 3 november – och fortsatte färden upp längs Donau genom Tyskland, med undvikande av de större städerna. I Kassel tvingades dock konungen att, mot sin vana, tömma en bägare vin för att dölja vem han var.
Natten mellan den 10 och 11 november nådde kungen och hans följeslagare Stralsund. Det var 15 dagar sedan de lämnat Pitesti och på åtta dygn hade de tillryggalagt vägen mellan Wien och Stralsund.

 Ägare
Namn:                                        Ferenc Mérész, Régi Posta Étterem és Fogadó
Adress:                                       4025 Debrecen, Széchenyi u. 6
Tfnnr:                                         +36-52-325-325
Mail-adress                              info@regiposta.hu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                       Debrecens kommun, Dr. Dóra Léka
Adress:                                      Mayor´s office, City of Debrecen, 20. Piac Street, Debrecen H
4024
Telefon:                                     0036 52 511 415
Mail-adresS:                            kulugy@ph.debrecen.hu

Övrigt
Minnesplatta med granitram med bronsrelief och förgyllda detaljer uppsatt år 1914 i samband med 200-årsjubileet av Karl XII:s besök i det dåvarande värdshuset av en studentorganisation, kallad Debrecen Mensa Academia i syfte att förarga Ryssland under det då pågående första världskriget. Organisationen finns inte kvar idag. B  73 cm och H 110 cm. Huset är numera kulturmärkt
Text (översättning från ungerska): HÄR RASTADE KARL XII SVENSK KUNG DEN 13:e NOVEMBER 1714  UPPSATTES AV MENSA ACADEMIA I DEBRECEN MED TACKSAMHET OCH RESPEKT FÖR DET SVENSKA FOLKET
Informationsskylt: Nej

Urban Schwalbe
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur

Minnesmärke över slaget 1710 i Romhány

 Land                                         Ungern

Kommun (motsv)               Romhány

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kossuth utca i NV utkanten av Romhány
GPS-angivelse:                      47°56’2.61″N 19°14’55.15″E

Inventerad
Namn:                                        Urban Schwalbe och Pelle Molin
Datum:                                       2117-11-16

Historia
Efter slaget vid Trencsény/Trencin 1708 under det ungerska frihetskriget upplöstes Rákóczis armé. Befolkningen var trött på kriget som hade hållit på i sju år och ville inte proviantera soldaterna längre. Samtidigt var de österrikiska befälhavarnas manövrar väl planerade och därför framgångsrika. Ungefär samtidigt ansökte Mihály Potoczki om att få gå in i Ungern med sina svenska soldater, som efter slaget vid Poltava hade skiljts från Karl XII:s armé och var förföljda av ryssarna. Rákóczi sa ja med villkoret att svenskarna och polackerna stödjer honom.
Svenska översten Zülich ogillar tanken att Rákóczi skickar dem mot den österrikiska kejserliga armén, något han gör klart för Rákóczi.
Tanken var att bryta igenom österrikarnas linje och för detta valde man nordöstra Ungern. Det fanns en stark fästning i Érsekújvár/Nové Zámky som tillhörde Rákóczi. Motståndaren heter Heister. Han hade det inte lätt på grund av att kejsaren koncentrerade sig på andra konflikter bland annat i Spanien och vid Rhenfloden. Rákóczi hade haft samma ryttare i 5-6 år, de kände till terrängen och motståndet väl. Den ungerska hären bestod av
17 050 ryttare (31 regemente), 3500 hajdukar (5 regemente), Zays grenadjärregemente, 3000 soldater under Antal Esterhazys befäl samt cirka 3000 legosoldater (svenskar och polacker). Totalt cirka 27 000 soldater. Österrikarna förfogade över 36 320 soldater.
Slaget började klockan tre på eftermiddagen när svenskarna som fanns i mitten på frontlinjen, och polackerna attackerade med stor kraft. Svenskarna tryckte tillbaka fienden mot sumpmarken i närstrid. Attacken gick väldigt bra i början men i brist på tydlig ledning började kuruc-soldaterna plundra för tidigt. Det verkar som att varken Rákóczi eller Károlyi kunde påverkade händelserna, detta trots att huvudstyrkan fortfarande väntade lite längre bort och var redo att ingripa.
Svenskarna omgrupperade sig och gick till attack ännu en gång med svärd i hand. De andra trupperna blev efter och kunde inte hjälpa till. Ungefär samtidigt vänder turen för Rákóczi (och svenskarna) när österrikarna går till motattack. Saint-Croix upptäcker en lucka mellan svenskarna och hajdukerna när hajdukerna flyr. När svenskarna ser vad som händer följer de efter infanteriet.
Slaget tog allt som allt endast en och en halv timma. En orsak till det snabba slaget var januarimörkret.
Svenskarna uppmanade Rákóczi att förfölja fienden, men han vill inte trots att man fortfarande hade en chans att segra.
Theatrum Europeum uppgav att antalet döda uppgår till 1500. I Kolinovics krönika nämns liknande siffror. Turóczi László hävdar däremot i Ungaria att fyrtio svenskar och fyrtio polacker hade stupat.
Rákóczi hade lärt sig en hel del under slaget, bland annat insåg han att det behövs välutbildade officerare. Han är mycket nöjd med svenskarna och polackerna och har förhoppningen att i framtiden kunde dessa vara arméns kärna, men i början av mars vill de resa hem. Rákóczi försöker hålla de tillbaka, men förgäves.
Slaget vid Romhány blev hela frihetskrigets sista stora slag.

 Ägare
Namn:                                        Orten Romhány genom dess borgmästare Mr.(Mayor) Attila Vezér,
Adress:                                      2654 Romhány, Kossuth út 63
Tfnnr:                                        0036 35 355 011, 0036 35 520-012 355-232 eller mobil 06/30-621-9340
Mail-adress                              rompolg@is.hu eller onkormanyzat@romhany.hu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Monumentet invigdes 1933-01-20 med närvaro av bl a Ungerns premiärminister Gyula Gömbös. Det är 8 m högt och 2 m brett, byggt av mycket speciell ”Romhány-sten” från ett stenbrott i närheten. Det är krönt av den mytomspunna ungerska (örnliknande) turulfågeln. På framsidan finns en relief av Rákóczi, på högra sidan en bronsplatta med text om den svenska insatsen och en polsk motsvarighet finns på vänstra sidan.
Text under lilla riksvapnet: SÖNER AV SVERIGE GÅVO HÄR SIDA VID SIDA MED RAKOCZIS UNGERSKA OCH POLSKA HJÄLTAR DEN 22 JANUARI 1710 SITT LIV FÖR UNGERNS FRIHET. TACKSAMMA UNGRARE RESTE STENEN ÅR 1932
Informationsskylt:  Nej

Urban Schwalbe
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Klockstapel i Panmunjom

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Panmunjom

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) Camp
GPS-angivelse:                    37°57’21.6″N 126°40’37.2″E

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grunewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärket består av ett klocktorn som används för att ringa ut de som tjänstgjort i NNSC, ett slag per månad lär ringas. Klockstapeln har mässingsskyltar med följande inskription:
Text på svenska och koreanska: KLOCKSTAPEL EFTER SVENSK FÖREBILD, INVIGD 1 MAJ 1960. Vidare anges: ”NY KLOCKSTAPEL INVIGD 26 SEP 2008. SWEDISH MEMBERS TO NNSC
Därefter följer namnen på samtliga kontingentschefer på mässingsskyltar
S. GRAFSTRÖM 1953, P. MOLIN 1953-54, O. JÖDAHL 1954, T. GRÖNWALL 1954-55, T. MALLING 1955, Ö. LUNDBORG 1955-56, C.A. BERGENSTRÅLE 1956, B. BENKERT 1956-57, T. WIGFORSS 1957,  S. TILLY 1957-58, C. REUTERSWÄRD 1958, A. ADEBÄCK 1958-59, K. ÅNGSTRÖM 1959, B. LIND AF HAGEBY 1960, G.A. WESTRING 1960-61, A. WIKLAND 1961-62, G. SCHILDT 1962, C. KLINGENSTIERNA 1962-63, M. FLACH 1963, S. UGGLA 1963-64, A. HALLSTRÖM 1964, I. BRATT 1964-65, B. HASSELROT 1965, C. BENNEDICH 1965-66, B. HÅRD AF SEGERSTAD 966, I. BERG 1966-67, A. RAAB 1967, G. SMEDMARK 1967-68, L. FINNMARK 1968, N.-E. SERGEL 1968-69, T. GRÖNVALL 1969-70, T. SJÖLIN 1970-71, N. HOLMSTEDT 1971-72, M. BRUZELIUS 1972-73, G. LJUNGDAL 1973-74, G. GERRING 1974-75, A. MANSSON 1975-76, L. WERNSTEDT 1976-77, J. BECKMANN 1977-78, S. FORNWALL 1978-79, S. TORFGÅRD 1979-80, G. BLOM 1980-82, O. RATHSMAN 1982-83, G. PEYRON 1983-84, G. UNELL 1984-85, U. NORDSTRÖM 1985-86, L. FRICK 1986-87, J. BING 1987-88, F. WERNER 8811-9003, C. HOLMBERG 9006-9112, L. NILSSON 9201-9310, V. THAM 9311-9410, K.G. WIDÉN 9411-9512, M. MARLING 9601-9612, L. RÖNNBERG 9701-9802, S. JUHLIN 9802-9906, K. BLIXT 9906-0006, P. HAMMARSTRÖM 0006-0106, K. KOSERIUS 0106-0206, B. ELMÉR 0206-0401, L. FRISK 0401-0610, S. TEOLIN 0610-0810, C. LIDSTRÖM 0810-1103, A. GRENSTAD 1103-1310, B. GRUNDEVIK 1310-1504, M. ENGMAN 1504-1705, A. GRENSTAD 1705-.
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över överste Nore Erikssons död i Panmunjom

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Panmunjom

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) Camp
GPS-angivelse:                    37°57’21.6″N 126°40’37.2″E 

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grunewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

Från Aftonbladet: Nore Eriksson omkom i en trafikolycka, under arbetet med att övervaka vapenstilleståndet mellan Nord- och Sydkorea. Aftonbladet skrev: ”Översten gick på den livligt trafikerade grusvägen mellan Panmunjom och ett framskjutet läger. Han blev erbjuden skjuts av en amerikansk militärlastbil, som stannade vid hans sida. Han avböjde och bilen fortsatte några meter, då den stannades av passagerarna, som sett översten ligga på vägen. Förmodligen hade han halkat under bilens bakhjul. Olyckan inträffade kl 11 lokal tid.”

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke består av en planterad gran och kvadratisk stenstod, ca en meter hög och med sidor om ca 25 cm, och en lätt sluttande överdel som rymmer en mässingsskylt med inskriptionen:
Text:  TILL MINNE AV ÖVERSTE NORE ERIKSSON OMKOMMEN VID TRAFIKOLYCKA DEN 7 JANUARI  1956 GRANEN PLANTERAD AV DOTTERN ULLA-CATHARINA DEN 25 OKTOBER 1996
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Det yngre minnesmärket över Svenska fältsjukhuset i Seoul

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Seoul

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 War Memorial Museum
GPS-angivelse:                    37°32’10”N 126°58’37”E

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                        War Memorial Museum
Adress:                                      Seoul

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Något närmare museets huvudbyggnad finns ett nyare arrangemang, invigt 2015, bestående av, de i kriget deltagande ländernas, flaggor vilka har placerats i stor en halvcirkel framför entrén. Vid respektive lands flagga finns ett granitfundament med inskription om tiden för deltagandet, antal deltagare, vilken typ av deltagande samt på den liggande delen en dikt (motsvarande
Något närmare museets huvudbyggnad finns ett nyare arrangemang bestående av, de i kriget deltagande ländernas, flaggor vilka har placerats i stor en halvcirkel framför entrén. Vid respektive lands flagga finns ett granitfundament med inskription om tiden för deltagandet, antal deltagare, vilken typ av deltagande samt på den liggande delen en dikt (motsvarande
Text på minnesmärket: SVERIGE  DATE OF PARTICIPATION 1950.9.23 – 1957,4  TROOPS PROVIDED SWEDISH RED CROSS FIELD HOSPITAL, TOTAL PARTICIPANTS 1.124
Text på liggande delen på svenska, koreanska och engelska:
BÄST ÄR MÄNNISKAN.
BÄST ÄR MÄNNISKAN NÄR HON ÖNSKAR DET GODA HON INTE FÖRMÅR
OCH SLUTAR ODLA DET ONDA SOM HON LÄTTARE FÖRMÅR.
DÅ HAR HON DOCK EN RIKTNING. DEN HAR INGET MÅL.
DEN ÄR FRI FRÅN HÄNSYNSLÖS STRÄVAN
(Last part/words of ”Li Kan talar under trädet”.  Passad, 1945)
Texten togs fram av Sveriges försvarsattaché övlt Johan Larsson inför högtidlighållandet av FN 70 års jubileum. Museet kontaktade svenska ambassaden och bad dem om att ta fram en lämpligt dikt för att rista i en minnessten. Valet föll på Harry Martinson, i egenskap av nobelpristagare och fredsvän, ett lämpligt namn.
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Det äldre minnesmärket över Svenska fältsjukhuset i Seoul

Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Seoul

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  War Memorial Museum
GPS-angivelse:                     37°32’10”N 126°58’37”E

Inventerad
Namn:                                       Urban Rettig
Datum:                                      2017-06-29

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                        War Memorial Museum
Adress:                                      Seoul

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Det äldre minnesmärket, Peace Plaza, är anlagd i en oval och består av en centralt placerad pelare, ca 20 meter hög samt 21 bronsstoder, ca 3 meter höga. Det är sannolikt uppfört 1976. Bronsstoderna över de deltagande länderna står i följande ordning sett från vänster på bilden ovan: Grekland, Belgien, Luxemburg, Etiopien, Columbia, Sverige, Indien, Danmark, Norge, Italien på den östra delen av minnesmärket. På den västra delen står de i följande ordning: USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Nederländerna, Frankrike, Nya Zeeland, Filippinerna, Turkiet, Thailand och Sydafrika.
Text: SWEDEN
Informationstavla av granit med text: SYMBOLIZING THE IMAGE OF A BRONZE SWORD AND A TREE OF LIFE. THE BRONZE SWORD REPRESENTS THE TIME . HONORED HISTORY AND THE WARRIOR SPIRIT, THE TREE OF THE LIFE SYMBOLIZING THE PROSPERITY AND THE PEACE OF THE KOREAN PEOPLE

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

United Nations Memorial Cemetery in Busan

 Land                                       Sydkorea

Kommun (motsv)             Busan (Pusan)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Pyeonghwa-ro, Nam-gu, 48529 Busan
GPS-angivelse:                    35°07’38”N 129°05’54”E

Inventerad
Namn:                                      Urban Rettig
Datum:                                     2017-06-28

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                       FN, United Nations Memorial Cemetery in Korea (UNMCK)
Adress:                                      Pyeonghwa-ro, Nam-gu, 48529 Busan
Tfnnr:                                        +82-51-625-0625 eller +82-51-901-1400
Mail-adress                             unmck@unmck.or.kr

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Begravningsplatsen invigdes 1955,
Minnesplatta av granit framför den ena flaggstången
På UNMCK finns utöver ett antal grav- och minnesstenar över stupade även en minnesvägg där namnen på de 40 896 stupade FN-soldaterna graverats in.  Här finns svenska flaggor på två olika platser ingående i flaggsamlingar, dels på den övre delen (vilken framgår på översiktsbilden), dels vid minnesväggen. Vissa länder har, utöver gravarna, rest egna minnesmärken vid sina respektive flaggor men vid den svenska flaggan på kyrkogårdens övre del finns endast en mindre sten ca 20 x 20 cm med text på en metallbricka. Ytterligare en svensk flagga finns vid minnesväggen.
Sydkoreanska soldater ur den 53 divisionen är avdelade för att bevaka UNMCK och dagligen kl 1000 och kl 1700 (maj till september)/ kl 1600 (oktober till april) genomförs även flagghissnings- och flagghalningsceremoni.
Inne i UNMCK:s minneshall finns även en tavla med ett fotografi av minnesstenen vid Lotte varuhuset (KR01)
Text:  SWEDEN
Informationsskylt: Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmonument över Svenska Röda Korsets fältsjukhus i Busan

 Land                                        Sydkorea

Kommun (motsv)               Busan (Pusan)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På ön Yeongdo i Taejongdae parken i södra Busan
GPS-angivelse:                     35° 3’40.23″N 129° 4’53.80″E

Inventerad
Namn:                                       Urban Rettig
Datum:                                      2017-06-28

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                        Sydkoreanska staten
Adress:                                       Ministry of Patriots and Veterans

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Busan Infrastructure CorporationAdress: Mr Chang-il Cho, Director of Taejongdae Park Office, Busan Infrastructure Corporation
Tfn:                                             +82-51-860-7870
E-mail:                                       Ch3793@bisco.or.kr Caution-mailto:Ch3793@bisco.or.kr

Övrigt
Minnesmärke av betong rest (uppsatt) år 1976-09-22 troligen av sydkoreanska staten, Minnesmärket är placerat i en sluttning med två ganska branta trappavsatser upp mot byggnationen. Det är, enligt inskriptionen, rest till minne av de fem nationer, Danmark, Indien, Italien, Norge och Sverige, som under FN-mandat lämnade sjukvårdsstöd under och i vissa fall även efter Koreakriget. Minnesmonumentet består av en centralt placerad pelare och en ”fasad” med två flyglar. Pelaren i mitten bedöms vara ca 15 m hög, fasaden är ca 12 meter lång och två meter hög åt vartdera hållet vilka bär varsin uthuggen bild i betong. består av en centralt placerad pelare och en ”fasad” med två flyglar. Pelaren i mitten bedöms vara ca 15 m hög, Fasaden är ca 12 meter lång och två meter hög åt vartdera hållet vilka bär varsin uthuggen bild i betong. Flyglarna mäter ca 1,5 x 3 meter och bär var sin större bronsstaty. På minnesmärkets framsida på den centrala pelaren finns på väster sida sett framifrån, på ca två meters höjd, den danska och indiska flaggan och på den högra sidan den italienska, norska och svenska flaggan. I toppen på pelaren finns på den vänstra sidan röda korsets symbol och på den högra en  symbol för läkekonsten, På fasaden finns två inskriptioner, till vänster på koreanska och till höger på engelska, lydande:
Text: MONUMENT DEDICATED TO THE MEDICAL ASSISTANCE UNITS IN THE KOREAN WAR
På de båda flyglarna finns bronstavlor med inskriptioner, på den vänstra på koreanska och på den högra på engelska, lydande:
Text: DURING THE KOREAN WAR DENMARK, INDIA, NORWAY AND SWEDEN DISPATCHED MEDICAL UNIT IN ACCORDANCE WITH THE UN`s DECISION  AND IN THE SPIRIT OF THE RED CROSS. WE DEDICATE THIS MONUMENT TO THE EVERLASTING MEMORY OF THEIR HEROIC AND HUMANITARIAN EFFORTS IN RENDERING MEDICAL SERVICE TO THE KOREAN PEOPLE, BOTH MILITARY AND CIVILIAN
På minnesmärkets baksida finns sex metallplattor. Den första plattan ger en generell beskrivning om verksamheten och visar med en kartbild etableringen av de olika fältsjukhusen. De övriga fem bronsplattorna innehåller inskriptioner över de olika ländernas fältsjukhus med avseende på tidsförhållande, grupperingsplatser samt en kronologi över sjukhuscheferna. Texten på plattorna är skriven i tre olika kolumner, den vänstra är på bidragslandets språk, den mittersta på koreanska och den högra på engelska.
Plattornas storlek är ca 1 x 3 meter.
Den sjätte plattan bär det svenska bidraget:
Text på svenska, koreanska och engelska: SVENSKA RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS
1950  14 JULI   SVERIGES REGERING BESLUTAR UPPRÄTTA ETT FÄLTSJUKHUS
1950  24 AUG  SVENSKA RÖDA KORSETS SJUKVÅRDSPERSONAL RESER FRÅN STOCKHOLM TILL KOREA
1950 23 SEP  PERSONALEN ANLÄNDER TILL BUSAN
1950 5 OKT   SVENSKA FÄLTSJUKHUSET ETABLERAS I BUSAN COMMERCIAL HIGH SCHOOL
OCH KALLAS SVENSKA RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS
1952 3 MAJ    SJUKHUSET BÖRJAR BEHANDLA ÄVEN CIVILA KOREANER
1953 27 JULI EFTER STILLESTÅNDET ÖVERGÅR MAN TILL ATT HELT ÄGNA SIG ÅT CIVIL VÅRD
1957 10 APR  SVENSKA RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS LÄMNAR KOREA
CHEFER FÖR RÖDA KORSETS FÄLTSJUKHUS:
CARL ERIK GROTH, NILS TOLAGEN, ARNE EKENGREN, ROLF KAIJSER, BODO VON GARRELTS, GUNNAR JUNGNER, OLA MANSSON, SVEN ÅKESSON, BO EWERT, EINAR FRANKE, ÅKE S HÄGER, TORSTEN BERGWK, STURE RÖDÉN, GÖSTA RYLANDER, FRITZ KARLSTRÖM

Informationsskylt:  Nej

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Svenska Röda Korsets fältsjukhus 1950 -53 i Busan

 Land                                         Sydkorea

Kommun (motsv)               Busan (Pusan), Yeongdo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   NO Lotte Departement store, 772, Gaya-daero, Busan jin-gu, i Seomyeon
GPS-angivelse:                      35° 9’26.38″N 129° 3’25.52″E

Inventerad
Namn:                                        Urban Rettig
Datum:                                       2017-06-28

Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.

 Ägare
Namn:                                       Lotte Departement store
Adress:                                      c/o Chang Joon Shin 772, Gaya-daero, Busan jin-gu, i Seomyeon
Tfnnr:                                        +8551 810 2211 alt +8510 8523 0172
Mail-adress                              nockti@korea.kr

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:           

Minnesmärket består av en av stålstaket omgärdad yta på ca 6,5 x 4 meter. Innanför inhägna-den finns från vänster en minnesplatta i stål och två minnesstenar. På den större (h 240 cm, b 150 cm, d 150 cm) finns en mässingsskylt med inskription på tre språk och på den mindre (h 140 cm, b 40 cm d 40 cm) finns på tre av sidorna svenska flaggor och under dessa en likalydande text på koreanska. Minnesmärket restes 1 oktober 1971 av Svenska Koreaföreningen.
Text på svenska, koreanska och engelska: DETTA MONUMENT ÄR TILLÄGNAT DEN EVIGA VÄNSKAPEN MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN KOREA TILL ÅMINNELSE AV SVERIGES DELTAGANDE I KOREAKRIGET 1950 . 1953 TILL FÖRSVAR FÖR REPUBLIKEN KOREAS FRIHET GENOM ATT, UNDER FÖRENTA NATIONERNAS BEFÄL, SVARA FÖR THE SWEDISH FIELD HOSPITAL HÄR I PUSAN SOM UPPRÄTTADES DEN 23 SEPTEMBER 1950
OCTOBER 1, 1971 THE ASSOCIATION OF THE SWEDISH FIELD HOSPITAL  SVENSKA KOREAFÖRENINGEN
Informationsskylt: Ja men med text enbart på koreanska

Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten