1961 Minnesplatta över Karlsborgs luftvärnsregemente på  Karlsborgs fästning

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Sitter på slutvärnets vägg till vänster om ingången till Paradvalvet
GPS-angivelse:                      N58°31’43.78″ E14°31’37.65″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03 (2024-05-23)

Historia
Karlsborgs artillerikår bildades den 1 januari 1920, genom en uppdelning av Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8), där delarna förlagda till Karlsborg bildade Karlsborgs artillerikår (A 10), och delarna förlagda till Bodens fästning bildade Bodens artilleriregemente (A 8). Redan 1921 genomfördes de första försöken med luftvärn och regementet omorganiserades den 1 januari 1928 till luftvärnsregemente under namnet Karlsborgs artilleriregemente (A 9). Regementet som tidigare betecknats A 9, Positionsartilleriregementet hade året innan slagits samman med Smålands artilleriregemente (A 6).
Inom artilleriregementet fortsatte utvecklingen av det svenska luftvärnet. Från detta regemente har alla övriga luftvärnsregementen i Sverige utvecklats. Regementet omorganiserades den 1 juli 1937 till Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente (A 9).
Det nya namnet var följden av att luftvärnet fick en mer självständig roll inom artilleriet. 1938 och 1939 tillkom även två nya luftvärnsartilleriregementen, Östgöta (A 10) och Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11).
Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) bildades 1942 genom att Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente (A 9) omorganiserades och överfördes till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet. Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades det att regementet skulle avvecklas. Den 12 mars 1961 hölls det en avvecklingsceremoni, och den 31 mars 1961 avvecklades regementet officiellt. Efter att regementet avvecklats, övertogs kaserden 1 april 1961 av Göta signalkår (S 2), vilket omlokaliserades från Skövde garnison.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                        se ägaren

 Övrigt
Ny bild kommer när renoveringen av entrén till Fästningskyrkan är klar.
Text: DETACHEMENT UR KONGL GÖTA ARTILLERIREGEMENTE 1881-1893, KONGL KARLSBORGS ARTILLERIKÅR 1893-1902, 1920-1927; KUNGL BODEN KARLSBORGS ARTILLERIREGEMENTE 1902-1920; KUNGL KARLSBORGS ARTILLERIREGEMENTE 1928-1937; KUNGL KARLSBORGS LUFTVÄRNSREGEMENTE A 9 1937-1942; KUNGL KARLSBORGS LUFTVÄRNSREGEMENTE LV 1 1942-1961
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1913 Minnessten över Ing 2 vägbygge på Källegårdsområdet i Skövde

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Bäcken i grönområdet N Källegården
GPS-angivelse:                       N58°22’38.88″ E13°50’4.87″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-04

Historia
1.komp ur Göta Ingenjörkår byggde en 900 m lång väg från Skaraborgs regementes nya kaserner till den nyanlagda skjutbanan vid Klasborgs gård i augusti 1913.
Här följer vad Skaraborgs Läns Annonsblad skrev i september 1913 om vägbygget:
”EN AFDELNING ur Göta Ingenjörskår under befäl af kaptenen Carl Olsson har i dagarne afslutat förberedande arbeten för en väganläggning från Skaraborgs regementes nya kaserner i Sköfde till regementets blifvande skjutbana vid Klasborg. Truppen 157 man, 5 officerare och 1 underofficer, anlände till arbetsplatsen i onsdags och slog då läger i en ängs­backe nära Ekeskogen, och på torsdagens morgon var man färdig att gripa sig an med arbetet. Detta har sedan med lif och lust pågått till lördagen, då uppbrottet ägde rum och truppstyrkan återgick till Karlsborg för delta­gande i Kårens påbörjande repetitionsöfningar.
Den nya väganläggningen tager sin början vid Ekeskogen och går med en bredd af 6 meter (vanlig landsvägsbredd) i sydlig riktning cirka 250 meter. Härefter viker vägen af mot väster och går med 4 meters bredd öfver Källegårdens och Klasborgs ägor fram mot den blifvande skjutbanan. Flera betydande skärningar hafva blifvit gjorda och ansenliga fyllningar verkställda. Broar hafva slagits vid Ekeskogen och på vägen mot Klasborg, hvarjämte bron öfver bäcken nedanför Södermalm blifvit omlagd. Hela den utlagda vägsträckan upptager en längd av cirka 900 meter.
Truppens uppförande under vistelsen i Sköfde stads omedelbara grannskap har varit det allra bästa.”

 Ägare
Namn:                                        Skövde kommun
Adress:                                      Fredsgatan 4, 541 83 Skövde
Tfnnr:                                        0500-49 80 00
Mail-adress                              skovdekommun@skovde.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit rest 1913
Text: Kungl.Göta Ing-kårs 1.komp 21/8-29/8 1913
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1984 Minnessten på Göta trängregementes f d kasern i Skövde

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   100 m NO korsningen Mariestadsvägen-Högskolegatan
GPS-angivelse:                       N58°23’39.74″ E13°51’14.09″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Trängregementets ursprung är ”Konglig Göta Trängbataljon” som uppsattes 1 april 1891 på Marieberg i Stockholm. Bataljonen flyttade den 12 maj 1892 till Karlsborg.
År 1902 utvecklades bataljonen till kår.
Den 26 september 1905 flyttade Trängkåren till nybyggda kaserner på fastigheten Alfhem i Skövde. År 1949 utvecklades kåren till regemente och erhöll namnet Kunglig Göta Trängregemente.
År 1984 flyttade regementet till Heden och övertog Livhusarernas (K3) kasernområde och år 1994 bytte regementet åter namn till Göta Trängkår.
År 2000 utvecklades kåren åter till trängregemente och kallades Göta Trängregemente.
Regementet har tidigare haft viss verksamhet i Nora (T 2 N) under tiden 1947-1952 och under åren 1940-1947 i Karstorp, i norra delen av Skövde.
Trängregementet för traditionerna vidare och för T 2 fana vid högtidliga tillfällen.

 Ägare
Namn:                                        Skövde kommun
Adress:                                      Fredsgatan 4, 541 83 Skövde
Tfnnr:                                        0500-49 80 00
Mail-adress                              skovdekommun@skovde.se

Vårdare
Namn:                                       Trängregementets kamratförening (Christet Rapp (ordf)
Adress:                                      Kasernvägen, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                        0500-46 50 00
Mail-adress                             exp-trangr@mil.se

 Övrigt
Minnessten av grå granit på låg sockel rest 1984 av regementets personal
Text på framsidan: HÄR VAPENÖVADES KUNGL. GÖTA TRÄNGKÅR 1905 – 1949,KUNGL. GÖTA TRÄNGREG. 1949 – 1984
Text på baksidan: KUNGL. GÖTA TRÄNGREG. PERSONAL RESTE STENEN 1984
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1984 Minnesmärke över Livregementets husarer i Skövde

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Strax söder om T 2 kasernvalv
GPS-angivelse:                       N58°22’58.31″ E13°50’58.83″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Livregementets husarer härstammar från de ryttarfanor som sattes upp av Gustav Vasa 1536 i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Dessa sammanfördes till två regementen vilka enligt 1634 års regeringsform sammanfördes till ett. Regementet benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryttare. Dess förste chef var Isak Axelsson Silversparre. Den 26 november 1667 upphöjdes regementet till kunglig livtrupp, som tack för sina insatser under Karl X Gustavs fälttåg, och fick namnet Livregementet till häst. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676, under Nils Bielkes befäl. Karl XI lär ha yttrat efter segern: ”min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud har min tappre Bielke samt mitt Livregemente att tacka för segern”. Bielkes berömda värja finns fortfarande bevarad inom familjen.
År 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand. Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna, som bildade fyra kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, sex kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente.
År 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden, och som utgjorde tungt kavalleri. Livregementsbrigadens lätta dragonkår bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier. Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon bestod av kompanierna i Västmanland, och från 1804 även Södermanlands kompani. År 1815 blev Livregementsbrigadens lätta dragonkår självständig och fick namnet Livregementets husarkår. Kåren var indelt främst i Närke och norra Västergötland.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Livregementets husarer tilldelades № 3. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. År 1893 ändrades namnet till Livregementets husarer. För Livregementets husarer innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen K 3. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Genom ett Kungligt brev från den 11 maj 1956 beslutades att regementet skulle reduceras med en bataljon, då utbildning av manskap för beriden tjänst skulle upphöra vid kavalleribataljonen. Vid denna tidpunkt omfattade bataljon cirka 600 hästar av olika kategorier. Dock var ett stort antal av dessa hästar redan utackorderade och placerade vid andra förband. Kvar vid regementet kvarstod endast 15 stamhästar, som bibehölls för befälets utbildning.
Den 1 juli 1955 reducerades regementet till att omfatta en bataljon vilken blev administrativt ansluten till Skaraborgs pansarregemente (P 4).^] Även om Livregementets husarer administrativt underställdes Skaraborgs pansarregemente, lydde fortfarande sekundchefen under militärbefälhavaren, avseende utbildning och övningar. Även underofficerarna och officerarna var fortfarande placerade inom kavalleriet.
Livregementets husarer var nu avsuttna och en bataljon hade utgått. Den kvarstående bataljonen organiseras till att utbilda jägarförband. Även den till Svea livgarde förlagda utbildningen av fältpoliser skulle överföras till Livregementets husarer. Totalt skulle den årliga utbildningen uppgå till 150 jägarsoldater på motorcykel och cykel samt omkring 200 fältpoliser.  Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog Överbefälhavaren (ÖB) att Livregementets husarer (K 3) senast 1985 skulle omlokaliseras till Karlsborg. Vidare önskade ÖB att inom Skövde garnison omlokalisera Göta trängregemente (T 2). Regeringen delade Överbefälhavarens förslag, och föreslog för riksdagen att Livregementets husarer (K 3) skulle överta myndighetsansvaret för Fallskärmsjägarskolan, samt ansvaret för viss Stabs- och sambandsutbildning i Karlsborg. Det kasernområde som friställdes med omlokaliseringen av Livregementets husarer (K 3), skulle utnyttjas för att samlokalisera kvarvarande förband i Skövde.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                       se ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit, gjord avv bildhuggare Sigvard Lidbom, rest av regementets kamratförening år 1984
Text på framsidan under bild av en anfallande husar: KUNGL. LIVREGEMENTETS HUSARER 1905 – 1984
Text på en mässingsplatta på baksidan: KUNG. LIVREGEMENTET HUSARERS KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 19 20/6 84
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1928 Minnessten över Skaraborgs regemente i Regementsparken, Skövde

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   P 4 regementspark
GPS-angivelse:                       N58°22’52.68″ E13°50’47.33″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Skaraborgs län. År 1613 slogs dessa fänikor samman med andra från närliggande landskapet Dalsland och Älvsborgs län och omorganiserades av Gustav II Adolf till Västergötlands storregemente där åtta av totalt 25 kompanier rekryterades från Skaraborg län. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Skaraborgs regemente var ett. Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet till tre mindre regementen där Skaraborgs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 10 mars 1624
Skaraborgs regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som finns nämnda i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Bengt Pilefelt. Regementet deltog 1709 i Slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna. Skaraborgs regemente återuppsättas i Sverige samma år.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Skaraborgs regemente tilldelades № 9. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Skaraborgs regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 9. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades med en infanteribataljon, och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner. I samband med att Göta livgarde (I 2) avvecklades den 30 september 1939 erhöll Skaraborgs regemente samma år en pansarbataljon från Göta livgarde. Skaraborgs regemente kom senare genom försvarsbeslutet 1942 att omorganiserades den 1 oktober 1942 till Skaraborgs pansarregemente (P 4), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna.

 Ägare
Namn:                                        Skaraborgs regemente (Försvarsmakten)
Adress:                                      Pansarvägen 4, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                         0500-46 50 00
Mail-adress                              exp-p4@mil.se

Vårdare
Namn:                                        ägaren
 Övrigt

Minnessten av bohuslänsgranit rest den 19 september 1928 av Skaraborgs regemente och avtäckt av arméfördelningschefen generalmajor Nauckhof i närvaro av prins Lennart. Stenen bekostades av Enskilda lägerkassan, Allmänna lägerkassan och av direktör A L Andersson i Axvall. Den är huggen och rest av Skövde granitindustri. De två kanonerna är av 1887 års modell.
Text på framsidan: TILL MINNE AV DE TAPPRE SOM KÄMPAT FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND UNDER KUNGLIGA SKARABORGS REGEMENTES FANOR
VARBERG, AXTORNA, BOHUS, BREITENFELD LÜTZEN, LEIPZIG, GNESEN, WARSCHAU, LUND, LANDSKRONA, MALATITZE, POLTAVA, FREDRIKSHALD, GROSSBEEREN, DENNEWITZ M FL
”SÄG ÄR DU FÄRDIG OFFRA ALLT, OM FRIHET, FOSTERLANDET SÅ BEFALLT”
Text på baksidan: DENNA STEN RESTES ÅR 1928 AV KUNGL. SKARABORGS REG:TE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1913 Minnessten över Skaraborgs regemente på lägerplatsen Axvalla hed

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  1,25 km SSO korsningen Skaravägen-Hedvägen, vid infarten till Vallehemmet
GPS-angivelse:                     N58°23’4.68″ E13°35’34.46″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-04

Historia
Regementet har sina rötter i 1500-talets Västgöta fänikor som sattes upp i landskapet och bestod som mest av 9 fänikor år 1565. Fänikan från Västergötland gjorde redan i mitten av 1500-talet en stor insats mot den småländske upprorsmakaren Nils Dacke. Stora delar av fänikan medverkade dessutom 1565 vid belägringen av Varbergs fästning, liksom vid stormningen av Narva 1581. Där gjorde bland annat fänikan som hämtat sitt manskap i Skaraborg en stor insats.
Västergötlands storregemente med 3 600 man bildades 1617 av fänikorna från landskapet samt från de dalsländska fänikorna. För att få en bättre organisation på försvaret, delades detta storregemente upp i tre förband, Skaraborgs regemente, Älvsborgs regemente och Västgöta Dals regemente. Varje regemente med åtta kompanier och 150 man i varje kompani.
Under 30 åriga kriget på kontinenten skulle de svenska trupperna förstärkas, varvid man 1631 överskeppade en skvadron (fyra kompanier) ur Bengt Pilefelts regemente till Pommern. 1634 utökades den Pilefeltska skvadron i Pommern med ytterligare en skvadron varför det i 1634 års regeringsform kom att nämnas som ”det andre Vestgöte regementet, därunder hörer Scharaborgs län”.  Skaraborgs regemente kan räkna sina obrutna traditioner från denna tid i början av 1630-talet.
Under hela trettioåriga kriget deltog soldaterna från Skaraborg bland annat i slaget vid Lützen och Leipzig. Skaraborgs regemente stora insatser bland annat i bataljen vid Warschava 1656.
I samband med inrättandet av Indelningsverket i Skaraborg år 1685 erhöll regementet namnet Skaraborgs Läns regemente. Regementet var ett av de första förband som Carl XII mobiliserade när han samtidigt fick tre krigsförklaringar mot sig. Regementet skeppades år 1699 till Svenska Pommern och förlades i Wismar som vaktstyrka av de svenska provinserna. Manskapet i regementet var sedan med under Carl XII:s hela krigståg. En bataljon var med i slaget vid Poltava den 29 juni 1709.
Det var sedan i Göteborg år 1710 som ett nytt Skaraborgs regemente satts upp vilket förlades i garnison i Wismar. Vid Karl XII:s fälttåg mot Norge deltog Regementet i belägringen av Fredrikstens fästning där kungen dödades den 30 november 1718. Under Gustav III krig mot Ryssland var regemente satt att försvara gränsen mot Norge men 1789 överfördes manskapet till Finland och deltog där bland annat i strider vid Kymmene älv. Under striderna mot Napoleon var Skaraborgs regemente engagerat i Nordarmén. 1814 var regementet åter på svensk mark och därmed sattes också punkt för regementets deltagande i strider på kontinenten. Dock fick inte manskapet särskild lång ledighet utan 1814 marscherade regementet åter mot Norge för att delta i unionskonflikten mellan Norge till Sverige.
På försommaren 1848 överfördes en av regementets bataljoner till Fyn i Danmark för att bistå danskarna i kriget mot Slesvig-Holsteinska. Under unionsupplösningen 1905 var Skaraborgs regemente kommenderad till norska gränsen.
Under 1800-talets fredsperiod gjorde regementets soldater stora insatser i offentligt arbete bland mycket annat i bygget av Göta Kanal och fästningsarbeten vid många av landets fästningar.
När Göta livgarde I 2 lades ner 1939, övertog Skaraborg regemente I 9 en pansarbataljon. Det blev sedan 1942 som regementet kom att bli ett av landets pansarförband med namnet Skaraborgs Pansarregemente P 4.
Det gamla namnet Skaraborgs regemente satt dock kvar hos många varför man återtog det 1963.

Ägare
Namn:                                        Skara kommun
Adress:                                      Stortorget 2, 532 88 Skara
Tfnnr:                                        0511-320 00
Mail-adress                              skara.kommun@skara.se

Vårdare
Namn:                                       Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                      Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text på framsidan under regementets vapensköld: AXEVALLA HED VAR MÖNSTRINGS- OCH MÖTESPLATS FÖR KUNGL SKARABORGS REGEMENTE ÅREN 1729-1913
Text på baksidan: LÜTZEN 1632, LEIPZIG 1642, WARSCHAU 1656, GNEDEN 1656, HALMSTAD 1676, LUND 1676, HELSINGBORG 1676, LANDSKRONA 1677, BOHUS FÄSTNING 1678, THORN 1703, MALATYCZE 1708, WEPRIX 1709, FRISCHES HAFF 1759, WOLLIN 1759, DESSAU 1813
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1916 Minnessten över Västgöta regementes på lägerplatsen Axvalla hed

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    280m NO korsningen Skaravägen-Hedvägen
GPS-angivelse:                        N58°23’24.69″ E13°34’38.67″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Västgöta regemente var ett kavalleriförband och senare infanteriförband inom Krigsmakten som var i bruk mellan 1628 och 1927. Förbandet var förlagt i Vänersborg och soldaterna som rekryterades kom i de flesta fall därifrån. Från 1689 övade regementet på Eggby ängar öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Regementet avvecklades efter ett försvarsbeslut år 1925 och på nyårsafton 1927 halades fanan på regementet för sista gången. Många av de som tjänstgjorde där förflyttades till Skaraborgs regemente.

Ägare
Namn:                                        Skara kommun
Adress:                                       Stortorget 2, 532 88 Skara
Tfnnr:                                          0511-320 00
Mail-adress                              skara.kommun@skara.se

Vårdare
Namn:                                        Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                       Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

 Övrigt
Den magnifika stenen av röd granit är omgärdad kättingar fästade i små stenpelare med kompaninamn och –märke,
Text: KUNGL VÄSTGÖTA REGEMENTE HAR UNDER ÅREN 1701 – 1916 UNDER NAMNEN VÄSTGÖTA KAVALLERI REGEMENTE, VÄSTGÖTA LINJE DRAGON REGEMENTE, VÄSTGÖTA DRAGON REGEMENTE, KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE VERKSTÄLLT ÖFNINGAR OCH MÖNSTRATS Å AXVALLA HED
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Västgöta regemente på lägerplatsen Eggby

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m S korsningen Höjentorpsvägen – Öglundavägen
GPS-angivelse:                        N58°25’51.70″ E13°38’47.06″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-04

Historia
Konung Carl XI mönstrade Västgöta ryttare och knektar på Eggby ängar. Västgöta kavalleriregemente använde övningsplatsen till 1745. Kungl. Västgöta regementes kamratförening reste stenen 1939.
Västgöta regemente var ett kavalleriförband och senare infanteriförband inom Krigsmakten som var i bruk mellan 1628 och 1927. Förbandet var förlagt i Vänersborg och soldaterna som rekryterades kom i de flesta fall därifrån. Från 1689 övade regementet på Eggby ängar öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Regementet avvecklades efter ett försvarsbeslut år 1925 och på nyårsafton 1927 halades fanan på regementet för sista gången. Många av de som tjänstgjorde där förflyttades till Skaraborgs regemente.

 Ägare
Namn:                                       Eggby hembygdsförening (Therese Jonsson, sekr)
Adress:                                      Eggby, Skärvavägen12, 532 92 Axvall
Tfnnr:                                         073-984 86 70
Mail-adress                              tirre.eggby@gmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit rest 1939 av regementets kamratförening
Text: KONUNG CARL XI MÖNSTRADE PÅ EGGBY ÄNGAR VÄSTGÖTA RYTTARE OCH KNEKTAR
VÄSTGÖTA KAVALLERIREGEMENTE ANVÄNDE ÖVNINGSPLATSEN TILL 1745
KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTES KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 1939
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1956 Minnessten över bortgångna kamrater vid Södertörns flygflottilj i Tullinge

 Län                                         Stockholm

Kommun (motsv)                Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Nedanför fd Kanslihuset
GPS-angivelse:                        N59°11’7.34″ E17°54’41.74″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-06-13

Historia
Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagens den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947. Året innan, 1941, hade ÖB Olof Thörnell reviderat den femårsplan som låg till grund för försvarsbeslutet. Då föreslog han att F 16, F 17 och F 18 skulle sättas upp. För F 18 fick han även stöd från dåvarande marinchefen, som separat föreslog F 18 som ett skydd för kustflottan. Beslut om F 18 uteblev inför 1942 års försvarsbeslut, där endast F 16 och F 17 antogs. I oktober 1943 återkom ÖB till regeringen, där han framhöll vikten av att sätta upp F 18. Hans främsta argument var att F 18 skulle verka som ett skydd för marinen och dess basområden i södra Stockholmsregionen. Riksdagen antog år 1944 ett förslag från regeringen, om att F 18 skulle sättas upp som en sjunde jaktflottilj inom Flygvapnet den 1 juli 1946.
Efter en analys av tänkbara platser, där bland annat det då friliggande Årstafältet hade föreslagits som lokaliseringsort, föreslog Chefen för Flygvapnet Bengt Nordenskiöld att man istället skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård. Marken omfattade då en areal på 380 hektar, och hade år 1941 köpts från friherre Anders Cederström, en ättling till Carl Cederström. 
Den 11 november 1946 invigdes flottiljen officiellt. Den 1 maj 1947 bildades flottiljens 1:a division, och med det tillfördes flottiljen sina två första egna J 22:or. Vid denna tidpunkt var även berghangaren, värnpliktskasernen och kanslihuset färdigställt. Den 29 april 1948 organiserades 2:a divisionen, och den 1 oktober 1948 organiserades 3:e divisionen.
Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) tillsattes i februari 1967 och hade i uppdrag att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation. När väl utredningen var färdig, kom beskedet att F 2 Hägernäs och F 8 i Barkarby skulle avvecklas, och F 18 skulle omorganiseras till en skolenhet för Flygvapnets markutbildning. Denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal, skolor och enheter från både F 2 och F 8 skulle omlokaliseras till F 18, medan flygförare vid F 18 i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer.
År 1974 var flottiljens sista verksamma år, de två kvarvarande divisionerna hade avvecklats året innan. Först hade 1:a divisionen avvecklats i juni och sedan avvecklades 3:e divisionen den 31 december 1973. Slutligen avvecklades flottiljen den 30 juni 1974.
(Utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text under flygvapentecknet: TILL MINNE AV KAMRATER
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten Ing 1 Almnäs

 Land                                         Sverige

Kommun (motsv)               Södertälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väster om f d regementsmatsalen
GPS-angivelse:                       59°10’16.79″N 17°31’34.45″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-06-13

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Sappörkompaniet som sattes upp på Östermalm i Stockholm 1855, var till en början värvat, men tillfördes från 1885 beväring. Snoilskyska gården eller Norra kasern var ursprungligen en malmgård som byggdes 1738. Kronan köpte gården 1811 av kaptenen Gustaf Snoilsky, som var farfader till skalden. Den största nackdelen ur kompaniets synpunkt var det stora avståndet till Hovjaktvarvet där kompaniet hade sin huvudsakliga verksamhet. Efter 10 månader 1856 lämnades förläggningen på Östermalm och kasernerna på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet togs i bruk. Hösten 2005 sattes en minnestavla upp på Norra kasern i samband med högvaktsavlösning mellan Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Norrlands ingenjörkompani.
År 1902 ändrades namnet till Svea ingenjörkår, Ing 1. Förbandet var förlagd till Stockholm men 1908 förlades kårens fästningsingenjörkompani till Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästningar. Svea ingenjörkår flyttade 1922 till Frösunda norr om Stockholm, från start i Frösundavik och från 1958 även i Lilla Frösunda.
Svea ingenjörkår omorganiserades 1957 och fick regementsstatus under namnet Svea ingenjörregemente (Ing 1). Under 1960-talet beslutades att ett antal regementen i Stockholm skulle utlokaliseras från Stockholm, vilket gav upphov till den så kallade Stockholmskarusellen. Bland annat beslutades att Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Arméns fältarbetsskola och Ingenjörstruppernas kadettskola, skulle omlokaliseras till Södertälje. Ett helt nytt kasernetablissemang uppfördes i Almnäs, och stod färdigt i slutet av 1969 varefter verksamheten från Frösundavik successivt överfördes dit. 
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek ej heller skulle benämnas regemente. Regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Svea ingenjörkår (Ing 1).
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog regeringen att krigsorganisationen skulle minskas, och ett ingenjörförband skulle utgå. Vilket fick regeringen att föreslå att Svea ingenjörkår skulle upplösas och avvecklas. Inför att kåren skulle avvecklas, hölls en officiell ceremoni i Almnäs den 29 augusti 1997. Officiellt upplöstes och avvecklades Svea ingenjörkår den 31 december 1997.
Efter att förbandet lades ned 1997, kom militär aktivitet fortgå i Almnäs fram till 2004, i form av bland annat SWEDINT.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Övrigt
Minnessten av granit med textplatta av blankpolerad granit. Stenen stod från början vid kasernvakten för att ange vilket regemente som låg i Almnäs i stället för en skylt. Egentligen är det ingen minnessten men har utan avsikt blivit det. Jag har föreslagit kamratföreningen att sätta dit en minnesplatta.
Text: bredvid ingenjörtruppernas truppslagstecken SVEA INGENJÖRREGEMENTE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten