1940 Minnessten över Roslagens luftvärnsregementes beredskap i Norrtälje

Län                                          Stockholm

Kommun (motsv)             Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vilhelm Mobergs gata 1, Norrtälje
GPS-angivelse:                      N59°45’4.73″  E18°40’31.17″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-04-15

Historia
Förbandet uppsattes den 1 oktober 1939 i Stockholm som Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10 S). Den 1 oktober 1941 avskildes detachementet från Östgöta luftvärnsartilleriregemente och blev ett självständigt förband under namnet Stockholms luftvärnsregemente (A 11). Som ett led i försvarsbeslutet 1942 överfördes regementet 1942 till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet som Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3).
Ett batteri ur regementet detacherades till Gotland 1944 under beteckningen Lv 3 G. Den 1 juli 1952 påbörjades en omlokalisering av regementet till Norrtälje, varvid Gotlandsbatteriet överfördes till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) under beteckningen Lv 2 G. När omlokaliseringen till Norrtälje var fullt genomförd namnändrades regementet till Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).
I samband med OLLI-reformen blev Roslagens luftvärnsregemente som ingick i Stockholms försvarsområde ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Livgardets dragoner, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Roslagens luftvärnskår (Lv 3).
Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra luftvärnsbataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen.
Valet stod mellan att behålla Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje eller Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad som huvudalternativ för den framtida luftvärnsutbildningen. Regeringen kom i sin proposition gällande försvarsbeslutet 2000 att avveckla Roslagens luftvärnskår samt behålla Göta luftvärnskår då Göta luftvärnskår hade en större och bättre möjlighet till garnisonssamordning med en utbyggd infrastruktur för att klara en ökad mekanisering av luftvärnet.
Med försvarsbeslutet koncentrerades utbildningen av luftvärnet till fyra luftvärnsbataljoner, tre i Halmstad samt till Norrlands luftvärnsbataljon i Boden. Genom att Göta luftvärnskår blev en samlad enhet för landets luftvärn, innehållandes tre luftvärnsbataljoner samt Luftvärnets stridsskola, upphöjdes kåren till regemente, och antog den 1 juli 2000 det nya namnet Luftvärnsregementet (Lv 6). Roslagens luftvärnskår avvecklades och upplöstes den 30 juni 2000.

 Ägare
Namn:                                        ??
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Roslagens luftvärnsstiftelse

Övrigt
”Det första beredskapsmonumentet i Sverige”. Det var rubriken till en tidningsartikel 1940. Bysten, en bröstbild av en beredskapssoldat, är gjord av konstnären J H Zachrisson som var luftvärnssoldat vid Lv 13. Lv 13 var ett luftvärnsbatteri i beredskap vid Bromma i Stockholm.
Sockeln är huggen i granit från Småland, huggen av en soldat i Lv 13 som var stenhuggare i det civila. Beredskapsmonumentet invigdes under högtidliga former, som inleddes med sången Svenskmannasång av en kvartett ur Operakören. Därefter hälsade batterichefen A Hammarskiöld välkommen. Sedan förrättade chefen för ”allt luftvärn i Stockholm”, överste Einar Sporrong avtäckningen som föregicks av ett tal. 1952 flyttades monumentet till sin nuvarande plats på initiativ av Lv 3 kamratförening och kapten Gunnar Melander.
Text på frånsidan: LV 13 I BEREDSKAP 1940
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnesmonument över Lv 3 i Norrtälje

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)                Norrtälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Framför ICA Flygfyren på Stockholmsvägen
GPS-angivelse:                       N59°45’8.83″ E18°41’33.77″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-04-15

Historia
Förbandet uppsattes den 1 oktober 1939 i Stockholm som Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10 S). Den 1 oktober 1941 avskildes detachementet från Östgöta luftvärnsartilleriregemente och blev ett självständigt förband under namnet Stockholms luftvärnsregemente (A 11). Som ett led i försvarsbeslutet 1942 överfördes regementet 1942 till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet som Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3).
Ett batteri ur regementet detacherades till Gotland 1944 under beteckningen Lv 3 G. Den 1 juli 1952 påbörjades en omlokalisering av regementet till Norrtälje, varvid Gotlandsbatteriet överfördes till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) under beteckningen Lv 2 G. När omlokaliseringen till Norrtälje var fullt genomförd namnändrades regementet till Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).
I samband med OLLI-reformen blev Roslagens luftvärnsregemente som ingick i Stockholms försvarsområde ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Livgardets dragoner, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Roslagens luftvärnskår (Lv 3).
Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra luftvärnsbataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen.
Valet stod mellan att behålla Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje eller Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad som huvudalternativ för den framtida luftvärnsutbildningen. Vad som talade för att behålla Roslagens luftvärnskår var bland annat goda övningsområdena samt att Luftvärnets stridsskola (LvSS) var lokaliserad i Norrtälje, vilken även hade en försöksplats på Väddö skjutfält. Vad som talade för en avveckling av Roslagens luftvärnskår var behovet av att bygga upp kompetens för robotsystem 77/97 samt att kåren var en isolerad organisationsenhet med begränsade möjligheter till garnisonssamordning. Detta var något som ansågs vara en fördel för Göta luftvärnskår då den redan ingick i en garnison som inrymde både Militärhögskola samt Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Till det som talade för en avveckling av Göta luftvärnskår var begränsade skjutfältsmöjligheter vid skjutfältet Ringenäs samt stora investeringskostnader i Halmstad för att omlokalisera Luftvärnets stridsskola till Halmstad.
Regeringen kom i sin proposition gällande försvarsbeslutet 2000 därför att avveckla Roslagens luftvärnskår samt behålla Göta luftvärnskår då Göta luftvärnskår hade en större och bättre möjlighet till garnisonssamordning med en utbyggd infrastruktur för att klara en ökad mekanisering av luftvärnet.
Med försvarsbeslutet koncentrerades utbildningen av luftvärnet till fyra luftvärnsbataljoner, tre i Halmstad samt till Norrlands luftvärnsbataljon i Boden. Genom att Göta luftvärnskår blev en samlad enhet för landets luftvärn, innehållandes tre luftvärnsbataljoner samt Luftvärnets stridsskola, upphöjdes kåren till regemente, och antog den 1 juli 2000 det nya namnet Luftvärnsregementet (Lv 6). Roslagens luftvärnskår avvecklades och upplöstes den 30 juni 2000.

 Ägare
Namn:                                        ????
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Roslagens luftvärnsstiftelse

Övrigt
Text:  VI UTBILDADE LUFTVÄRN TILL SVERIGES FÖRSVAR UNDER ÅREN 1941-2000.
KUNGLIGA STOCKHOLMS LUFTVÄRNSREGEMENTE – ROSLAGENS LUFTVÄRNSKÅR A 11/Lv 3
Informationsskylt: Nej
 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

J29 Tunnan utanför F 21

 Län                                           Norrbotten

Kommun (motsv)               Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På uppfartsvägen till F 21
GPS-angivelse:                     65°32’44.11″N                  22° 5’45.84″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-07-09

Historia
I 1941 års vårriksdag beslutades det om en utökning av Flygvapnet, någon flottilj kom inte att förläggas till Övre Norrland. Som en kompromiss beslutades istället att en permanent flygbasorganisation skulle sättas upp och förläggas till Kallax strax söder om Luleå, och förbandet skulle heta Norrbottens flygbaskår (F 21).
År 1949 erhöll F 21 sin första division, vilken organiserades som 1:a spaningsdivision, med anropssignal Urban Röd. Kåren fick den 1 juli 1963 det nya namnet Kungl. Norrbottens Flygflottilj (F 21).
I samband med att Sveriges riksdag beslutade om en förlängning av det svenska bidraget i Operation Unified Protector, kom flottiljen att överta ansvaret för Flyginsats Libyen och satte upp förbandet FL02 för perioden juli till oktober 2011.
Flottiljen utgjorde under åren 2005 till 2015 tillsammans med Blekinge flygflottilj (F 17) Flygvapnets två insatsflottiljer, där totalt fyra stycken insatsdivisioner ingick, samtliga beväpnade med JAS 39C/D.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en J29 Tunnan
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

S35E Draken utanför Luleå airport

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid infarten till Luleå airport
GPS-angivelse:                      65°33’6.07″N 22°7’35.27″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-07-09

Historia
I 1941 års vårriksdag beslutades det om en utökning av Flygvapnet, någon flottilj kom inte att förläggas till Övre Norrland. Som en kompromiss beslutades istället att en permanent flygbasorganisation skulle sättas upp och förläggas till Kallax strax söder om Luleå, och förbandet skulle heta Norrbottens flygbaskår (F 21).
År 1949 erhöll F 21 sin första division, vilken organiserades som 1:a spaningsdivision, med anropssignal Urban Röd. Kåren fick den 1 juli 1963 det nya namnet Kungl. Norrbottens Flygflottilj (F 21).
I samband med att Sveriges riksdag beslutade om en förlängning av det svenska bidraget i Operation Unified Protector, kom flottiljen att överta ansvaret för Flyginsats Libyen och satte upp förbandet FL02 för perioden juli till oktober 2011.
Flottiljen utgjorde under åren 2005 till 2015 tillsammans med Blekinge flygflottilj (F 17) Flygvapnets två insatsflottiljer, där totalt fyra stycken insatsdivisioner ingick, samtliga beväpnade med JAS 39C/D.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       Dåligt skick

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en S35 E Draken
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

J29 Tunnan på Frösön

 Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)                Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Frösö Park
GPS-angivelse:                      63°11’31.29″N 14°29’15.96″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-04-22

Historia
Jämtlands flygflottilj, även F 4 Frösön och F 4, var en svensk flygflottilj inom Flygvapnet som verkade mellan åren 1926 och 2005. Flygflottiljen var förlagd till Frösö flygbas inom Östersunds garnison.
Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren. Totalt skulle fyra flygkårer och en flygskola organiseras från och med den 1 juli 1926. Till Frösön i Jämtland beslutades att Fjärde flygkåren skulle sättas upp och förläggas till Frösö läger, som fram till 1910 varit förläggningsplats till Jämtlands fältjägarregemente.
Den 1 juli 1936 bytte Fjärde flygkåren namn till Kungliga Jämtlands flygflottilj, och blev en av de två lätta bombflottiljerna^. För Frösöns del kom försvarsbeslutet att utlösa en stor utbyggnad av flygfältet. Med utbyggnaden kom även en del historiska byggnader behövas rivas, bland annat det gamla hästjägarlägret tillsammans med Ångmansgården, just för att frigöra mark till den nya flottiljen. Till flottiljen uppfördes bland annat tre nya hangarer, byggnad för trafikledning och väderlekstjänst, nytt sjukhus och ett nytt kanslihus.
I samband med krigsutbrottet 1939 baserades två divisioner ur flottiljen återigen till Karlsborg, fast då krigsorganiserade och ingående i Flygeskadern^., År 1942 kom flottiljen att ingå i Första flygeskadern med en bombdivision.
Efter krigsslutet beslutades hösten 1946 att flottiljen skulle omorganiseras till jaktflottilj,
År 1958 överfördes flottiljen till Fjärde flygeskadern (E 4), och stod för jaktrollen. År 1966 upplöstes eskadern.
Inför försvarsbeslutet 2000 var det första gången flottiljen nämndes i ett försvarsbeslut sedan år 1975, det vill säga nämndes i den omfattning att det varit föremål utredning om en avveckling. Flottiljen överlevde dock denna utredning men genom försvarsbeslutet 2004, beslutade riksdagen att flottiljen skulle avvecklades den 31 december 2004.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Frösö Park Fastighet AB
Adress:                                      Frösö Park, byggnad 1, Frösön
Tfnnr:                                        070-674 14 01, 063-665 13 52
Mail-adress                              froso@park.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfn:                                              08-788 75 99 (vx)
E-mail:                                       exp-hkv@mil.se

Övrigt
Minnesmärke i form av en J29 ”flygande tunnan
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

J35D Draken på Frösö

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Frösö Park
GPS-angivelse:                     63°11’34.02″N 14°29’9.15″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-04-22

Historia
Jämtlands flygflottilj, även F 4 Frösön och F 4, var en svensk flygflottilj inom Flygvapnet som verkade mellan åren 1926 och 2005. Flygflottiljen var förlagd till Frösö flygbas inom Östersunds garnison.
Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren. Totalt skulle fyra flygkårer och en flygskola organiseras från och med den 1 juli 1926. Till Frösön i Jämtland beslutades att Fjärde flygkåren skulle sättas upp och förläggas till Frösö läger, som fram till 1910 varit förläggningsplats till Jämtlands fältjägarregemente.
Den 1 juli 1936 bytte Fjärde flygkåren namn till Kungliga Jämtlands flygflottilj, och blev en av de två lätta bombflottiljerna^. För Frösöns del kom försvarsbeslutet att utlösa en stor utbyggnad av flygfältet. Med utbyggnaden kom även en del historiska byggnader behövas rivas, bland annat det gamla hästjägarlägret tillsammans med Ångmansgården, just för att frigöra mark till den nya flottiljen. Till flottiljen uppfördes bland annat tre nya hangarer, byggnad för trafikledning och väderlekstjänst, nytt sjukhus och ett nytt kanslihus.
I samband med krigsutbrottet 1939 baserades två divisioner ur flottiljen återigen till Karlsborg, fast då krigsorganiserade och ingående i Flygeskadern^., År 1942 kom flottiljen att ingå i Första flygeskadern med en bombdivision.
Efter krigsslutet beslutades hösten 1946 att flottiljen skulle omorganiseras till jaktflottilj,
År 1958 överfördes flottiljen till Fjärde flygeskadern (E 4), och stod för jaktrollen. År 1966 upplöstes eskadern.
Inför försvarsbeslutet 2000 var det första gången flottiljen nämndes i ett försvarsbeslut sedan år 1975, det vill säga nämndes i den omfattning att det varit föremål utredning om en avveckling. Flottiljen överlevde dock denna utredning men genom försvarsbeslutet 2004, beslutade riksdagen att flottiljen skulle avvecklades den 31 december 2004.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                        Frösö Park Fastighet AB
Adress:                                      Frösö Park, byggnad 1, Frösön
Tfnnr:                                         070-674 14 01, 063-665 13 52
Mail-adress                              froso@park.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfn:                                             08-788 75 99 (vx)
E-mail:                                       exp-hkv@mil.se

Övrigt
Minnesmärke i form av en J35D Draken
Informationsskylt:  Nej

Anders Kihl
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

J 35 Draken i Rinkaby

Län                                            Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)               Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Rinkaby Läger
GPS-angivelse:                     55°58’59.98″N 14°16’36.00″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2016-02-20

Historia
Rinkaby skjutfält, är ett militärt övningsfält som ligger utanför Rinkaby strax söder om Kristianstad i Skåne. Skjutfältet används bland annat av Södra skånska regementet (P 7)
Rinkaby skjutfält består av ett skjutfält närmast havet med riskområde ut i havet samt ett övningsfält i anslutning till skjutfältet. Inom området finns också Gälltofta flygplats som var en av Flygvapnets flygbaser. Denna plats är historisk i militärflygets era. Man började redan under 1920-talet flyga på denna ”bas” i regi av något som kallades Spanareskolan. När flygvapnets bildades 1926 blev det en bas, som under de första krigsåren (1939-40) uppgraderades med hårdgjorda banor (triangelform). Ett antal hangarer och TL-byggnad uppfördes. Under denna tid inköptes också en gård samt mindre boningshus. Under 2:a världskriget fungerade basen som krigsbas. Under denna tid skedde flera utländska nödlandningar med både tyska och allierade flygplan.
Basen har varit krigsbas för både Skånska flygflottiljen och Krigsflygskolan. Sista tiden som basen var aktiv som flygfält användes den i huvudsak för krigsflygskolans (F 5) propellerplans utbildning. I början av 1980-talet lämnades platsen över till P 6 som övningsfält. Omkring 1986 fanns det behov för FV att åter använda denna plats för utbildning i banreparation. Idag tillhör basen Luftstridsskolan i Halmstad och lyder under Flygbasavdelningen. Fortfarande övas banreparation, men även annan R3 tjänst. Trots att basen inte längre används för aktiv flygverksamhet är det fortfarande en militär övningsplats. Övningsbas Rinkaby är en av få platser i Sverige där förstöring och reparation av banor kan övas.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Rinkaby Skjutfält, Gälltoftavägen 29176 Rinkaby
Tfnnr:                                         Kapten Tomas Hjärne 044-225288
Mail-adress:                             tomas.hjarne@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       Halvdåligt skick

Vårdare
Namn:                                          Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en J35 Draken
Informationsskylt: Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

J35 Draken i Ängelholm

Län                                            Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)               Ängelholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   200 m efter f d  F10 flottiljvakt
GPS-angivelse:                    56°17’9.24″N 12°50’30.77″E

Inventerad
Namn:                                       Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2016-02-20

Historia
Vid krigsutbrottet 1939 bestod Flygvapnet av endast en jaktflottilj och av den anledningen beslutade riksdagen den 28 februari 1940 att Flygvapnet skulle stärkas med ytterligare två jaktflottiljer. F 9 i Göteborg och F 10 i Skåne, i syfte att försvara luftrummet över Göteborgsregionen samt Skåne. Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement på Svea flygflottilj (F 8). Där grunden till flottiljen byggdes upp, och den 1 oktober 1940 omlokaliserades verksamheten provisoriskt till Bulltofta flygplats utanför Malmö. När flottiljen inledde sin verksamhet den 1 oktober 1940, bar den namnet Tionde flygflottiljen, och bestod enbart av en depåstab. Den 1 november samma år utökades dock flottiljen till att omfatta två divisioner. Ett år senare, den 1 november 1941 hade flottiljens organisation utökats till att omfatta tre flygande divisioner, en markdivision och en depåstab. Flottiljen tillhörde till en början Tredje flygeskadern (E 3), vilken var jakteskadern.
Även om Bulltofta var flottiljens huvudbas, så var flygplanen under längre perioder baserade på krigsflygfälten i Skåne. Flitigast användes Rinkaby flygbas, men även flygbaserna vid Sövdeborgs flygbas, Ripa flygbas och Everöd flygbas. Fram till andra världskrigets slut år 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält. Totalt omkom sjutton män från F 10 under krigsåren.
Bulltofta var endast en provisorisk flygbas för flottiljen. I den fortsatta planeringen av flottiljens slutliga placering studerades Ödåkra som ett lämpligt alternativ till att förlägga flottiljen. Dock så låg det inom artilleriräckvidd från Danmark. Istället så valdes Barkåkra strax norr om Ängelholm till att förlägga flottilj permanent. Riksdagen beslutade år 1942 om att börja bygga upp flottiljen i Ängelholm trots att det fanns vissa invändningar mot själva placeringen, eftersom man tog i anspråk bördig åkermark. Samma år, 1942, fick flottiljen den 1 juli namnet Skånska flygflottiljen. Den 1 oktober 1945, det vill säga fyra år efter flottiljens officiella födelsedatum, omlokaliserades flottiljen från Malmö till Ängelholm. Samma år ersattes flottiljens J 20 med det svenskkonstruerade J 22. År 1948 överfördes flottiljen till Andra flygeskadern (E 3), vilken samtidigt omorganiserades till en jakteskader.
År 1981 reducerades antalet luftförsvarssektorer till fyra, för Skånska flygflottiljens del innebar det att man övertog sektoransvar för sektor S2, som tidigare innehafts av Blekinge flygflottilj (F 17). Sektor S2 slogs samman med S1 och bildade Sektor Syd, vilken omfattade hela södra Sverige. F 10 blev med det en så kallad Storsektorflygflottilj.
År 1993 genomfördes en ny omorganisation, då Storsektorflottilj omorganiserades till Flygkommando Syd (F 10/FK S). Vilken avskildes från flottiljen och fristående från den 1 juli 1994 som Södra flygkommandot (FKS).
Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om en avveckling av Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, med att krigsförbandsproducerande flygflottiljer i första hand borde vidmakthållas. Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10). Vid F 10 inordnades Krigsflygskolans flygverksamhet operativt under 3. kompaniet.
År 1998 beslutade Regeringen om att flottiljen skulle påbörja en ombeväpning till JAS 39-systemet. Flottiljen kom därmed att anpassas både gällande utbildning till personal samt olika tillbyggnader. Den 30 september 1999 mottog flottiljen sitt första Gripenflygplan, och blev därmed Flygvapnets andra JAS-flottilj.
Som ett led av försvarsbeslutet 2000 beslutades bland annat att F 10 och Södra flygkommandot (FKS) skulle avvecklas. FKS skulle avvecklas den 30 juni 2000, och F 10 skulle avvecklas senast den 31 december 2002. De två JAS-divisionerna vid flottiljen skulle överföras till F 17 i Kallinge, ombaseringen gjordes den 1 oktober respektive den 1 december 2002. Den stridsledningscentral som flottiljen förvaltade utanför Hässleholm överfördes organisatoriskt till F 17. Den 20 december 2002 avvecklades flottiljen efter en ceremoni, där bland annat flygvapeninspektören Jan Andersson närvarade.
(Utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        PEAB AB
Adress:                                      Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv
Tfnnr:                                        0431-890 00 (vx)

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Telefon:                                      08-788 7500 (vx)
Mail-adress:                             exp-hkv@mil.se

Övrigt
Minnesmärke i form av en J35 Draken
Informationsskylt: Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

SK 60 i Ljungbyhed

Län                                            Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)                Ljungbyhed

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Gamla Bonarpsvägen, Ljungbyhed
GPS-angivelse:                      56° 4’28.76″N 13°13’24.74″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                       2016-07-10

Historia
Krigsflygskolan, även F 5 Ljungbyhed och F 5, var ett svenskt skolförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1926 och 1998. Skolförbandet var förlagt till Ljungbyheds flygplats i Ljungbyhed.
Krigsflygskolan kom till genom 1925 års försvarsbeslut, där det fastställdes att Sverige skulle ha ett självständigt Flygvapen, det vill säga att den flygverksamhet som hittills fanns inom armén och marinen skulle överföras till den nya försvarsgrenen. I beslutet angavs det att fem flygkårer skulle sättas upp, varav en flygkår skulle lokaliseras till flygfältet i Ljungbyhed och vara en flygskola. Denna flygkår blev den 5:e flygkåren, och började sin verksamhet den 1 juli 1926, under namnet Flygskolan. De första piloterna kom därav av naturlig anledning från Armén och Marinen.
År 1928 tillkom Flygvapnets jaktskola från Tredje flygkåren i Malmslätt, vilken den år 1933 fördes tillbaka till. Genom att skolan nu bestod av två skolor, gjordes en namnändring år 1929 till Flygskolkåren. Genom 1936 års försvarsbeslut kom en större satsning på Flygvapnet, bland annat i större årligt ekonomiskt anslag, men även i form av nya flygförband. Kårerna skulle organiseras som flottiljer, och Flygskolkåren skulle organiseras som Flygkrigsskolan.
I april 1939 utexaminerades de första piloterna från Flygvapnets egen rekrytering till officersutbildning, vilken hade tillkommit under samma år. Med denna förändring gjordes en större utbyggnad av skolan i Ljungbyhed. Genom krigsutbrottet och den svenska upprustningen bildades en ny skola, Flygreservskolan. Flygreservskolan var i huvudsak förlagd till Eslöv, även om utbildning skedde under kortare perioder på flygfälten i Bulltofta, Eskilstuna och Örebro. Orsaken var att samtliga flygskolor evakuerades från Ljungbyhed den 9 april 1940, på grund av den tyska invasionen av Danmark och Norge.
Genom försvarsbeslutet 1942 följde även ett tredje namnbyte, denna gång till Krigsflygskolan.
Under krigsåren åren 1939–1945 kom skolan att utbilda totalt 1182 elever vid de tre skolorna. I slutet av 1940-talet omorganiserades hela förbandet, och flygskolan delades upp i två flygskolor, Första och Andra flygskolan.
År 1960 överfördes från Roslagens flygkår (F 2) fackskolan Förberedande fältflygarskolan (FÖFS) till Krigsflygskolan. FÖFS förlades inte i Ljungbyhed som övriga delar i Krigsflygskolan, utan övertog den gamla remontdepån vid Herrevads kloster.
I samband med att F 5 tog steget in i jetåldern år 1955, fördelades utbildningen av jetflygplan till Första flygskolan och propellerflygplan till Andra flygskolan. Där Andra flygskolan förlades till Rinkaby flygbas. När sedan SK 60 tillfördes till F 5, började flygtiden mellan de två skolorna hamna i obalans, då Första flygskolan stod för cirka 80 procent av den totala flygtiden. För att nå en balans och en högre effektivitet slogs de båda skolorna samman 1969 till en flygskola. Den nya flygskolan bestod av fem flygdivisioner, och F 5 ansågs då som världens största flygförband, eftersom då all flygande personal i flygtjänsthänseende tillhörde Flygskolan.
I samband med OLLI-reformen som pågick inom Armén 1973–1975, genomfördes inom Flygvapnet en liknande reform, OLLI-U/FV. Vilken slutfördes 1976, och fick som följd att även Krigsflygskolan införde flottiljorganisation vid skolan, och med det följde även ett mobiliseringsansvar för flottiljen över vissa krigsförband.
I 1982 års försvarsbeslut överfördes Flygvapnets väderskola till Krigsflygskolan och samlokaliserades med övrig verksamhet i Ljungbyhed. År 1984 utökades återigen antalet fackskolor i Ljungbyhed, denna gång med bildandet av Trafikflygarhögskolan.
Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om att Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10).
Den 26 juni 1997 utexamineras de sista eleverna i Ljungbyhed. Totalt hade skolan sedan starten utdelat 5345 vingar, varav 430 vid Reserv- och Flygreservskolorna.
Den 30 juni 1998 avvecklades Krigsflygskolan officiellt, genom en avvecklingsceremoni förrättad av Chefen för Flygvapnet Kent Harrskog. Under den senare delen av år 1998 överfördes Flygledarskolan och Väderskolan till Halmstad, vilka kom att från den 1 januari 1999 ingå i det nya försvarsmaktsgemensamma förbandet Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Kvar vid flygplatsen blev Trafikflyghögskolan och ett krigsflygfält, där den senare utgick 2000.
(Utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        PEAB AB
Adress:                                      Margretetorpsvgen 84, 269 73 Förslöv
Tfnnr:                                        0431-890 00 (vx)
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Telefon:                                      08-788 7500 (vx)
Mail-adress:                             exp-hkv@mil.se

Övrigt
Minnesmärke i form av en SK 60
Informationsskylt: Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

JA37 Viggen i Ronneby

Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Kallinge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid trafikplats 56 Ronneby
GPS-angivelse:                     56°13’49.69″N 15°15’34.57″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2017-06-15

Historia
Genom försvarsbeslutet 1942 fastslogs att Flygvapnet skulle sätta upp ytterligare fem flottiljer. F 17 var en av de fem flottiljerna, vilken skulle en sättas upp i Blekinge som marinsamverkande torpedflygflottilj.
Den 1 juli 1944 sattes flottiljen upp i Kallinge, och tilldelades namnet Kungliga Blekinge flygflottilj. År 1947 beväpnades flottiljen med den marina versionen av Saab 18 benämnd T 18B. Vilken var avsedd till att bekämpa fartyg med minor och torpeder. Flygplanet beväpnades aldrig med torpeder, utan istället blev huvudvapnen bomber och raketer och tre automatkanoner. Med den vapenkombinationen blev flygplanet och flottiljen något av en föregångare till senare tiders attackflyg. Vilket medförde att flottiljen överfördes år 1948 till Första flygeskadern. Den 24 maj 1956 levererades de första flygplanen av A 32 Lansen, och under hösten hade flottiljens tre divisioner ombeväpnats från T 18B till A 32A. Med A 32 Lansen omorganiserades flottiljen till attackflottilj. Flottiljen blev därmed Flygvapnet första flottilj som tillfördes Lansen, men även den första attackflottiljen.
Avveckling av F 11 och F 12 kom i hög grad att både beröra och påverka F 17. Bland de första förändringarna var att flottiljens kvarvarande attackdivision upplöstes i december 1975, detta istället för att omorganisera den till jakt. Från F 11 överfördes under år 1978 en spaningsdivision. Vid F 11 hade divisionen varit beväpnad med S 35 Draken, men vid F 17 beväpnades den istället med SF 37/SH 37 Viggen. Spaningsdivisionen blev därmed först vid flottiljen med beväpnades med Viggen.
Samma år, det vill säga 1978, övertog F 17 sektoransvaret, vilket F 12 hade över sektor S2 och luftförsvarscentralen kallad Vargen. År 1981 övertogs sektoransvaret till Skånska flygflottiljen, då sektor S1 och sektor S2 slogs samman och bildade Sektor Syd, vilken övertog all luftbevakning över södra Sverige.
Som ett led av försvarsbeslutet 2000 beslutades bland annat att Skånska flygflottiljen (F 10) och Södra flygkommandot (FKS) skulle avvecklas. Den 19 mars 2015 slutlevererades JAS 39 Gripen till Flygvapnet. Detta genom att individ 39294 (JAS 39C) levererades till Blekinge flygflottilj, vilken var den sista individen av de totalt 204 beställda A/B och C/D flygplanen.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en JA37 Viggen
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten