Minneskors över nedslagsplatsen vid flygkatastrofen utanför Salerno 1947

Land                                         Italien

Provins                                   Salerno

Kommun (motsv)               Scala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På berget ovanför Scala
GPS-angivelse:                      40°39’32.93″N 14°35’28.98″E

 Inventerad
Namn:                                        Raymond Andersson och Ove Larsson
Datum:                                      2017-11-17

Historia
Sverige efter krigsslutet 1945 hade ett överskott på militära flygplan. Eftersom svenskar, med den legendariske Carl-Gustaf von Rosen i spetsen, hade anställts för att bygga upp det etiopiska flygvapnet, gavs en möjlighet att sälja svenska plan till Etiopien. Mellan 1947 och 1953 såldes sammanlagt 47 störtbombplan av typen B 17A till etiopierna, och sammanlagt 175 svenskar ur flygvapnet verkade i Etiopien fram till 1960-talets början.
I november 1947 levererades de första sjutton bombplanen. De flögs ned från Sverige av piloter ur F 6 i Karlsborg, F 7 i Såtenäs och F 21 i Luleå, och hade sällskap av personal från flygstaben och tekniker. Den 17 november var uppdraget fullgjort och 21 svenska flygofficerare och flygtekniker skulle återvända hem. De gick ombord på ett chartrat fraktplan, en Bristol 170 Freighter, från bolaget T-flyg. Ombord fanns också en besättning på tre man.
Vid sextiden på morgonen den 17 november lyfte planet från Addis Abeba och flög via Khartoum i Sudan där man gick ned för bränslepåfyllning. Därefter gjorde man ytterligare två mellanlandningar i Nordafrika innan man följande morgon flög ut över Medelhavet och tog en första paus i Catania på Sicilien. Därefter lyfte planet med sikte på Rom.
Enligt färdplanen skulle det svenska planet flyga rakt över öppet hav till en punkt ungefär tio mil norr om Neapel, där man skulle komma in över land. Redan i höjd med Stromboli något norr om Messinasundet lämnade kaptenen över till andrepiloten med order att gå direkt mot Rom på en höjd av 1 000 meter över havet, och sedan på 2 000 meters höjd när man kom in över land. Själv gick kaptenen för att sova.
Sedan hände något. Planet vek av i 90 grader in mot kusten. Varför? Var det den mänskliga faktorn, vilket den överlevande kaptenen förnekade i sitt försvar av den omkomne andrepiloten? Eller var det vädret: molnen tätnade och skymde de branta bergssidor som kantade den annalkande Amalfikusten? Än i dag vet vi inte säkert svaret.
Däremot vet vi alltför väl vilka konsekvenserna blev. Planet slog omkring klockan 16.15 lokal tid in i sidan på berget Monte Carro nära Scala, strax norr om Salerno, och bröts omedelbart i tre delar innan det kanade ned mot en ravin. Av de 24 ombord omkom 20 man direkt och en skadades så svårt att han avled kort senare. Endast tre personer överlevde, inklusive planets kapten.
Lokalbefolkningen hjälpte till att bärga överlevande och omkomna. Som tack för befolkningens insatser inrättade det svenska flygvapnet ett barnhem i trakten. Med en viss byråkratisk fördröjning kom de 21 omkomnas namn på plats på ”Minnenas vägg” i Flygvapnets minneshall i Försvarets materielverks byggnad i Stockholm. På Monte Carro är ett minneskors rest. Vid en ceremoni på platsen med anledning av 60-årsminnet av olyckan 2007 deltog både det svenska och italienska flygvapnet.
Med i olycksplanet befann sig också den etiopiska statens kontanta betalning för de levererade flygplanen: en kista med guldtackor. För säkerhets skull hade tackorna målats svarta, och när de vid kraschen spreds ut runt flygplansresterna så anade ingen av räddningsarbetarna vad det var. Samtliga guldtackor kunde dock bärgas och föras till Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Comune di Scala
Adress:                                       Piazza Municipio
Tfnnr:                                         089-857115

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minneskors av genomskuren metall. Framför korset tre snedställda stenplattor. Rest 1987 till minne av flygkatastrofen 1947.
Text på den mellersta plattan:  NEL 40° ANNIVERSARIO DELLA SCIAGURA DELL AVIAZIONE SVEDESE SUL MONTE CARRO IL POPOLO SCALESE MEMORE POSE  SCALA 18.11.47 – 18.11.87
Text på vänstra plattan: ANDERSSON NILS EINAR,  ATLESTAM ERIK LENNART,  AULEN GUSTAF EINAR HILDEBRAND,  BENGTZON BENGT RAGNAR,  CARLSSON DAN GEORG VINCENT,  FELDT STIG GUSTEN,  FRANDÈN TORSTEN OLOF,  HAMMENFORS GÖSTA,  HOLM NILS OSKAR, LANDGREN BENGT MAGNUS,  MENOTTI BO
Text på högra plattan: OLSSON PER ELIS LENNART, PEHRSON SVEN OLOF,  RAPPER OLOF GÖTHE,  ROBERTSSON MAC ROBERT WALTER,  THELNER PER GUSTAF SIXTEN, TILLBERG SVEN SIGURD,  WALLIN CARL JOHAN,  WESTDAHL JOHAN ESKIL,  WANGE AXEL INGVAR,  ÅGREN SVEN ARVID
Informationsskylt: Ja

Raymond Andersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Wendes artilleriregementes brandsläckning i Loshult

Län                                            Kristianstad

Kommun (motsv)               Östra Göinge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid Missionskyrkan i Övraryd
GPS-angivelse:                       N56^O 25´23´´ O14 ^O 11´36´´
Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson
Datum:                                      2018-09-24

Historia
Tisdagen den 12 juli 1921 utbröt en brand som kom att bli en av landets värsta skogsbränder. Det var ett tåg på sträckan Kristianstad-Älmhult som antände banvallen strax söder om Loshults station. Loket nr 17, som var torveldat, satte enligt uppgift ofta eld när det var torrt i markerna. Militär hjälp rekvirerades redan på tisdagskvällen från Wendels artilleriregemente (A 3) , men trots detta lyckades man inte begränsa eldens framfart. Under onsdagen rasade den vidare mot Ållekulla, Fjärkulla, och mot Hököns samhälle som ansågs starkt hotat. Under onsdagen brann den första gården ner. Det var August Nilssons gård i Ållekulla. Torsdagen den 14 juli kom att bli den stora katastrofdagen. Blåsten svängde till nordvästlig, vilket blev Hököns räddning.
Elden spred sig istället med våldsam hastighet över Björnön, S:a Hulta, Svinön och in i Glimåkra socken. På fredagen kunde man konstatera att inte mindre än 12 torp och gårdar, samt en ladugård blivit lågornas rov. 55 personer hade blivit hemlösa. Av gårdarna låg 8 i Loshults socken. 34 personer bodde på dessa gårdar. Av de fyra gårdarna i Glimåkra socken låg tre i Norraryd och en i Biskopsgården. Här blev 21 personer hemlösa.
Gemensamt för alla gårdarna var att samtliga byggnader brann ner till grunden. Lite kläder och sängkläder var i stort sett vad som räddades. Branden krävde märkligt nog inga människoliv. Däremot fick en del husdjur sätta livet till. Mest höns, får, ett par kalvar och någon gris.
Branden drog fram över ett tolv kilometer långt och två kilometer brett område. Av gårdarna som brann återuppbyggdes endast två, en i Norraryd samt ovan nämnda i Ållekulla, vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att alla hus hade brunnit, odlingarna som bestod av mossar var uppbrända och skogen förstörd. Det fanns inget att försörja sig på. Det tog sedan flera veckor innan branden var under kontroll. Helt släckt blev den inte förrän höstregnen kom. Långt fram på hösten kunde man hitta ställen där det fortfarande pyrde i jorden.
På denna plats där stenen är rest upprättade A 3 stabsplats samt förläggning av manskapet.

Ägare
Namn:                                        Jane Rigmor Fält
Adress:                                       Sprängarevägen 8 lgh 1004, 181 51 Hässleholm
Tfnnr:                                           0451-15136    Mobil 070 863 08 31
Mail-adress                               –

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Behov av avtvättning och ifyllning av text

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1921 av Wendes artilleriregemente
I samband med ett vägbygge flyttades stenen till sin nuvarande plats där den återinvigdes
Text: MINNE FRÅN LOSHULTBRANDEN 1921
Informationsskylt: Nej

Carl-Gustav Pettersson
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914 Garnisonskyrkogården i Silverdal, Sollentuna

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)                Sollentuna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Sollentunavägen 19, Solna
GPS-angivelse:                       N59°24’20” E17°58’18”

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2015-10-17

Historia
Garnisonskyrkogården i Silverdal invigdes 1914-10-18 och bland annat deltog militär från Kungl. Svea Livgarde (I 1), Kungl. Göta Livgarde (I 2) , Kungl. Svea Artilleriregemente (A 1), Positionsartilleriet (A 9), Kungl. Livgardet till häst (K 1), Kungl. Livregementets dragoner (K 2) och Flottans örlogsstation.
Sollentuna församling övertog begravningsplatsen 1960 och har utvidgat den till erforderligt behov.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan (Sollentuna församling)
Adress:                                      Sköldvägen 10, 191 47 Sollentuna
Tfnnr:                                        08-505 513 00
Mail-adress                             sollentunaforsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

MInnesmärket
De flesta av de begravda, ca 45 unga soldater, begravdes år 1918, när spanska sjukan härjade i Stockholm. Sammanlagt finns 148 militära stående och liggande grifter.
Text (exempel):  FANJUNKARE EMANUEL ASPHOLM * 20.6.1909  † 17.11.1951
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1924 Minnessten över byggandet av hängbron i Överboda, Skutskär

Län                                             Uppsala

Kommun (motsv)                Älvkarleby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:  5,5 km N Karl XIII:s bro i Älvkarleby
GPS-angivelse:           N60°36’42.07″ E17°26’26.25″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-09-02

Historia
Att ingenjörsförbanden gjorde arbeten för det civila var inte ovanligt. Den första hängbron trupp ur Svea och Göta Ingenjörkårer byggde var över Västerdalsäven, Limedsforsen 1916. Konstruktör var löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren (VVK), professorn vid Tekniska högskolan Carl Forssell. På 1920-talet kom arbeten för civila beställare åter igång på allvar. 1922 byggde Svea Ingenjörkår en bro vid Voxna-Lobonäs och två år därefter denna hängbro vid Överboda. Bron var 110 m lång och byggdes i två etapper, 20 maj – 20 juni utfördes grundläggnings- och betongarbetena och en månad senare överbyggnaden. Konstruktör var Carl Forssell.
6 september 1924 invigdes den 137 meter långa hängbron med pompa och ståt. Först över bron gick kyrkoherden Frans Tivell tillsammans med landshövding Hjalmar Hammarsköld och kårchefen överstelöjtnant Karl Amundson. Ingenjörkårens musikkår spelade och det var feststämning.
Det var kyrkoherden Frans Tivell som såg till att bron byggdes. Han satt med i byggnads-kommittén och åtog sig alla uppdrag kring bygget. Han lyckades övertala cheferna vid ingenjörkåren på Laxön att ställa upp med gratis byggarbetskraft. Tivell kallade sig själv ”den stora tiggaren” och tiggde ihop byggmaterial för att kunna sammanföra församlingsborna. Totalt kostade bron 40 000 kronor.
Bron betydde mycket för de boende på Överboda-sidan då många boende i Gårdskär, Överboda, Sågarbo och Tegelbruket jobbade i Skutskär. Innan bron byggdes fick de ta vägen runt Älvkarleby över Karl XIII:s bro när de skulle till arbetet. Det innebar att många sov över i enkla kaserner i Svarthamn i veckorna. Tack vare hängbron kunde arbetarna ta sig hem varje dag. Innan brobygget hade färjkarlen Karl Holmgren fullt upp. Han rodde folk över älven i ur och skur. Det var bara att gå ner till älvkanten och ropa ”båt” så kom han med roddbåten.
Efter ett tiotal år begränsades trafiken på hängbron. 1943 stod nuvarande Dalälvsbron färdigbyggd och en rivning av hängbron diskuterades. Det blev dock ingen rivning utan på 1950-talet renoverades hängbron och fick förstärkta bropelare samt valvbågar av stål. 1956 återinvigdes bron av landshövding Georg Andrén.

 Ägare
Namn:                                        Älvkarleby kommun
Adress:                                       Box 4, 814 21 Skutskär
Tfnnr:                                         026-830 00
Mail-adress                              kommun@alvkarleby.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Text: KUNGLIGA FORTIFIKATIONEN BYGGDE BRON ÅR 1924
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1856 Minnestavla över Sappörkompaniet

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Styrmansgatan 31
GPS-angivelse:                      59°20’6.20″N 18° 5’1.75″E

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      Nov 2014

Historia
Sappörkompaniet, som bestod av 125 man sattes upp 1855 på Östermalm i Stockholm var till en början värvat, men tillfördes från 1885 beväring. 1738 byggdes hörnhuset av bryggaren Lars Malmborg, 1749 flygeln utmed Skeppargatan med mälthus och magasin. Fastigheten köptes 1812 av staden för att användas som kasern. Kronan köpte gården 1811 av kaptenen Gustaf Snoilsky, som var farfader till skalden. Kasernen rymde vintertid 372 man och var därmed fullt tillräckligt för kompaniets 120 man. Det var en enkel förläggning med stora sanitära brister, som kompaniet disponerade. Den största nackdelen från kompaniets synpunkt var det stora avståndet till Hovjaktvarvet där kompaniet hade sin huvudsakliga verksamhet. Efter 10 månader 1856 lämnades förläggningen på Östermalm och kasernerna på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet togs i bruk. Hösten 2005 sattes en minnestavla upp på Norra kasern i samband med högvaktsavlösning mellan Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Norrlands ingenjörkompani.
Hovjaktvarvet på Kungsholmen kom att bli den plats där Ing 1 var förlagt under den längsta delen av sin tillvaro, nämligen från 1856 till 1922. Jaktvarvet var beläget söder om  Hantverkargatan och mellan Polhemsgatan och S.t Eriksgatan. På platsen hade tidigare det Kungliga hovjaktvarvet varit förlagt under 150 år. I dag finns endast en minnessten och namnen Pontonjärgatan och Pontonjärparken som minner om förläggningen där.
År 1864 tillfördes ett kompani, och förbandet kom då att benämnas Sappörkåren.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av järn uppsatt år 2005
Text: KONGL. INGENJÖR CORPSENS SAPPÖRKOMP.
KUNGLIGA FORTIFIKATIONENS SAPPÖRKOMPANI, URSPRUNGET TILL INGENJÖRTRUPPERNA, VAR FRÅN UPPSÄTTANDET I JANUARI 1855 FÖRLAGT I DESSA BYGGNADER – NORRA KASERNEN.
UNDER 1856 FLYTTADE KOMPANIET TILL KUNGLIGA HOVJAKTVARVET PÅ KUNGSHOLMEN- I OMRÅDET KRING DAGENS PONTONJÄRPARK
DENNA PLAKETT AVTÄCKTES AV REPRESENTANTER UR DAGENS INGENJÖRTRUPPSLAG UNDER EN CEREMONI DEN 24 SEPTEMBER 2005 – 150 ÅR EFTER ATT BYGGNADERNA TOGS I ANSPRÅK
INGENJÖRTRUPPERNA SAMT ING 1, ING 2 OCH ING 3 KAMRATFÖRENINGAR

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1904 Minnessten över Bodens ingenjörkårs lägerplats i Notviken

 Län                                   Norrbotten

Kommun (motsv)       Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Från Luleå väg 97, på vänster sida strax före Storheden
GPS-angivelse:              N65°37’15” E22°3’57”

 Inventerad
Namn:                                  Lennart Holtrin
Datum:                                 2016-11-24

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. I augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, medförde att Bodens ingenjörregemente kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och antog namnet Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Regeringen ansåg dock att ingenjörutbildning skulle kvarstå i Boden i form av en ingenjörbataljon som från den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på.
Som en följd av försvarsbeslutet 2004 beslutades att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle avvecklas. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni på Norrbottens regementes kaserngård.

Ägare
Namn:                                      Luleå kommun
Adress:                                      971 85 Luleå
Tfnnr:                                         0920-45 30 00
Mail-adress                               lulea.kommun@lulea.se

Vårdare
Namn:                                         Ing 3 kamratförening
Adress:                                        Box 9105, 961 19 Boden

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest den 15 september 1990
Text: KUNGL BODENS INGENJÖRKÅR UPPSATT 1902 VAR HÄR FÖRLAGT 1902 – 1904
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1958 Minnesmärke över omkomne Jan Bengtsson i Lunden, Nossebro

 Län                                            Skaraborg  (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Essunga

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Bäreberg 2 km N Nossebro
GPS-angivelse:                        N58°11’36.08″ E12°37’32.86″

Inventerad
Namn:                                         Otto von Krusenstierna
Datum:                                        2018-07-23

Historia
Totalhaveri 1958-09-23 vid Bäreberg, 2 km norr Nossebro. Fältflygaren Jan Einar Bengtsson som ingick i Haglind-gruppen, omkom.
Hans uppgift var kontrollflygning med J 29 Tunnan, ett stigprov till 14.000 meter direkt efter start. Efter provet och på väg hem, sker haveriet. Det var dimbankar och ett vittne ser planet komma genom dimman i en glugg i molntäcket. Klockan är då 09 49. Planet kolliderar med några trädtoppar och höger vingspets slits loss Kraschen sker 400 meter längre fram, planet splittras och delar sprids ut i terrängen. Orsaken till haveriet var troligen att Bengtsson inte i tid observerat de höga träden i dimman och den dåliga sikten.

 Ägare
Namn:                                        Främmestads och Bärebergs hembygdsföreningar
Adress:                                       c/o Tage Brolin (ordf Främmestads hbf)
Tfnnr:                                          0512-531 50
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket utgörs av en del av olycksplanets landningsställ, monterat på ett stycke rostfri metall. Det invigdes den 29 september 2008 vid Lunden i närheten av Nossebro i Västergötland Nära 300 personer hade kommit till haveriplatsen för att hedra minnet av fältflygaren Jan Bengtsson, F 9 Säve.
Bakom arrangemanget stod Främmestads och Bärebergs hembygdsföreningar och efter några inledningsord av Malena Ivehag Niklasson därifrån gjorde Olle Norén tre överflygningar med J 29 Gul Rudolf från Swedish Air Force Historic Flight. Korta tal hölls av Ulf Edlund, ordförande i SFF, lantbrukaren Gunnar Ahlberg, som var ögonvittne till olyckan, och brandmannen Rune Läkka Johansson. Därefter vandrade publiken de 100 metrarna genom skogen ut till skogsvägen där Ulf Edlund avtäckte monumentet. Minnesmärket utgörs av en del av olycksplanets landningsställ, monterat på ett stycke rostfri metall.
Malena Ivehag avslutade ceremonin med att tacka markägarna i området och passade också på att tacka SFF-medlemmen Åke Söderberg för all hjälp vid planeringen av ceremonin
Konstnär: Teo Pauckstadt, Främmestad
Text: Se bilder
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravkvarter på S:t Elin kyrkogård i Skövde

 Län                                           Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    St Elins kyrkogård väster om korsningen Rådhusgatan-Majorsgatan
GPS-angivelse:                       N58°23’39.88″ E13°50’38.93″

Inventerad
Namn:                                         Otto von Krusenstierna
Datum:                                        2025-04-14

Historia
Kyrkogården anlades 1893 och är belägen på en platå väster om nuvarande Garpadammen
Gravindelningen på S:ta Elin påminner om den på S:t Sigfrids kyrkogård, där de rektangulära gravkvarteren avgränsas av gångar som ligger i nordsydlig och östvästlig riktning. Militärkyrkogården på kyrkogårdens nordöstra del är väl förknippad med S:ta Elins kyrkogård liksom de vita träkorsen på kvarteret ”Allmänningen”.

 Ägare
Namn:                                        Skövde församling
Adress:                                       Kyrkogatan 6, 541 30 Skövde
Tfnnr:                                          0500-47 65 00
Mail-adress                               skovde.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
45 personer har begravts på kyrkogården varav det finns 35 kvarvarande gravar..
Text:
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1645 Minnessten över freden i Brömsebro

 Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)                Torsås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  3.5 km NNO Brömsebro där väg 512 och 763 möts
GPS-angivelse:                     56°19’17.59″N 16° 2’18.86″E

Inventerad
Namn:                                          Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                         2017-06-14

Historia
Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstensons krig, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder.
Fredsförhandlingarna initierades av Frankrike som i januari 1644 skickat diplomaten Gaspard Coignet de la Thuillerie. Den 25 december detta år lyckas han få Sverige och Danmark-Norge att skriva under en traktat om att fredsförhandlingar ska inledas vid Brömsebro i februari 1645. I förhandlingarna företräddes Sverige av Axel Oxenstierna och Danmark av Corfitz Ulfeldt.
Det första mötet ägde rum den 8 februari 1645 vid gränsstenen på den lilla holme i Brömsebäck, där Brömsebron leder över bäcken. Därefter skedde förhandlingarna genom att de la Thuillerie reste mellan svenskarnas inkvartering i Söderåkra och danskarnas inkvartering i Kristianopel. Den 13 augusti möttes medlarna åter vid gränsstenen på holmen för att till varandra lämna över det av kungarna godkända och underskrivna traktatet.
De militära framgångarna i kriget för Sverige gjorde att de svenska kraven var mycket långtgående. Freden innebar att Danmark-Norge avträdde de norska landskapen Jämtland och Härjedalen, och de danska öarna Gotland och Ösel i Östersjön till Sverige. Sverige erhöll dessutom Halland under 30 år samt viss tullfrihet i Öresund, också för svenska besittningar på andra sidan Östersjön.
Idre och Särna socknar i Dalarna kom visserligen redan 1644 på svenska händer, men detta glömdes bort i fredstraktaten, och först i ett särskilt avtal 1751 formaliserades dessa socknars tillhörighet till Sverige.
Brömsebro var namnet på bron; någon ort med det namnet fanns inte förrän 1899. Det är därför riktigare att tala om freden vid Brömsebro.

Ägare
Namn:                                       Kalmar kommun
Adress:                                      Östrasjögatan 18, Box 611 391 26 Kalmar
Tfnnr:                                         0480-450000
Mail-adress                              kommun@kalmar.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1915 på holmen i Brömsebäck.
Text:  MINNE AF FREDEN I BRÖMSEBRO  DE LA THUILLERIE  AXEL OXENSTIERNA  CORFITZ ULFELDT  STENEN RESTES 1915
Informationsskylt:  Ja

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

JAS 39 Gripen i Såtenäs

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På flottiljområdet
GPS-angivelse:                      N58°26’13.65″ E12°41’37.55

Inventerad
Namn:                                        Av flottiljen
Datum:                                      Våren 2018

Historia
Den 8 juni 1938 tillförde riksdagen ett extra anslag till försvaret på 20 miljoner. I samma riksdagsbeslut angavs det att sätta upp flottiljen i Såtenäs. I Såtenäs skulle flottiljen förläggas till Såtenäs gods, vilken Staten köpte för 685 000 kronor. Genom riksdagsbeslutet år 1938 ändrades inriktningen på flottiljen till att i stället bli en medeltung bombflottilj under namnet Göta flygflottilj. I februari 1940 beslutade riksdagen om ytterligare två nya flottiljer, där den ena skulle lokaliseras till Göteborg. Detta föranledde till att namnet ändrades till Skaraborgs flygflottilj. Den 1 juli 1940 invigdes flottiljen officiellt.
Den 8 juni 1993 mottog flottiljen sin första serieproducerade JAS 39A Gripen, individ 39102, vid en ceremoni vid Saab:s verkstäder.^[8] Hösten år 1997 hade flottiljens 2:a division, Gustav Blå, omskolats helt från Viggen-systemet till Gripen-systemet, och blev från november 1997 Flygvapnets första operativa och krigsplacerade Gripen-division. Vid den tidpunkten var det planerat att tolv divisioner inom Flygvapnet fram till år 2006 skulle beväpnas med Gripen-systemet. Två år senare, 1998, var det dags för flottiljens 1:a division att ombeväpnas till JAS 39A Gripen.
Under år 2010 påbörjades flottiljens divisioner omskolning till C- och D-versionerna av JAS 39 Gripen. Flottiljen blev sista flottilj inom Flygvapnet att övergå från A/B-versionen till C/D-versionen.
Från den 1 januari 2016 är flottiljen återigen organiserad som ett insatsförband. Detta efter att flottiljen den 1 januari 2005 övergick till att bli ett utbildningsförband inom Flygvapnet.

 Ägar
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnesmärke i form av en JAS 39 Gripen
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten