Minnessten över Västgöta regemente på lägerplatsen Eggby

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m S korsningen Höjentorpsvägen – Öglundavägen
GPS-angivelse:                        N58°25’51.70″ E13°38’47.06″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-04

Historia
Konung Carl XI mönstrade Västgöta ryttare och knektar på Eggby ängar. Västgöta kavalleriregemente använde övningsplatsen till 1745. Kungl. Västgöta regementes kamratförening reste stenen 1939.
Västgöta regemente var ett kavalleriförband och senare infanteriförband inom Krigsmakten som var i bruk mellan 1628 och 1927. Förbandet var förlagt i Vänersborg och soldaterna som rekryterades kom i de flesta fall därifrån. Från 1689 övade regementet på Eggby ängar öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Regementet avvecklades efter ett försvarsbeslut år 1925 och på nyårsafton 1927 halades fanan på regementet för sista gången. Många av de som tjänstgjorde där förflyttades till Skaraborgs regemente.

 Ägare
Namn:                                       Eggby hembygdsförening (Therese Jonsson, sekr)
Adress:                                      Eggby, Skärvavägen12, 532 92 Axvall
Tfnnr:                                         073-984 86 70
Mail-adress                              tirre.eggby@gmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit rest 1939 av regementets kamratförening
Text: KONUNG CARL XI MÖNSTRADE PÅ EGGBY ÄNGAR VÄSTGÖTA RYTTARE OCH KNEKTAR
VÄSTGÖTA KAVALLERIREGEMENTE ANVÄNDE ÖVNINGSPLATSEN TILL 1745
KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTES KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 1939
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1956 Minnessten över bortgångna kamrater vid Södertörns flygflottilj i Tullinge

 Län                                         Stockholm

Kommun (motsv)                Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Nedanför fd Kanslihuset
GPS-angivelse:                        N59°11’7.34″ E17°54’41.74″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-06-13

Historia
Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagens den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947. Året innan, 1941, hade ÖB Olof Thörnell reviderat den femårsplan som låg till grund för försvarsbeslutet. Då föreslog han att F 16, F 17 och F 18 skulle sättas upp. För F 18 fick han även stöd från dåvarande marinchefen, som separat föreslog F 18 som ett skydd för kustflottan. Beslut om F 18 uteblev inför 1942 års försvarsbeslut, där endast F 16 och F 17 antogs. I oktober 1943 återkom ÖB till regeringen, där han framhöll vikten av att sätta upp F 18. Hans främsta argument var att F 18 skulle verka som ett skydd för marinen och dess basområden i södra Stockholmsregionen. Riksdagen antog år 1944 ett förslag från regeringen, om att F 18 skulle sättas upp som en sjunde jaktflottilj inom Flygvapnet den 1 juli 1946.
Efter en analys av tänkbara platser, där bland annat det då friliggande Årstafältet hade föreslagits som lokaliseringsort, föreslog Chefen för Flygvapnet Bengt Nordenskiöld att man istället skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård. Marken omfattade då en areal på 380 hektar, och hade år 1941 köpts från friherre Anders Cederström, en ättling till Carl Cederström. 
Den 11 november 1946 invigdes flottiljen officiellt. Den 1 maj 1947 bildades flottiljens 1:a division, och med det tillfördes flottiljen sina två första egna J 22:or. Vid denna tidpunkt var även berghangaren, värnpliktskasernen och kanslihuset färdigställt. Den 29 april 1948 organiserades 2:a divisionen, och den 1 oktober 1948 organiserades 3:e divisionen.
Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) tillsattes i februari 1967 och hade i uppdrag att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation. När väl utredningen var färdig, kom beskedet att F 2 Hägernäs och F 8 i Barkarby skulle avvecklas, och F 18 skulle omorganiseras till en skolenhet för Flygvapnets markutbildning. Denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal, skolor och enheter från både F 2 och F 8 skulle omlokaliseras till F 18, medan flygförare vid F 18 i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer.
År 1974 var flottiljens sista verksamma år, de två kvarvarande divisionerna hade avvecklats året innan. Först hade 1:a divisionen avvecklats i juni och sedan avvecklades 3:e divisionen den 31 december 1973. Slutligen avvecklades flottiljen den 30 juni 1974.
(Utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text under flygvapentecknet: TILL MINNE AV KAMRATER
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten Ing 1 Almnäs

 Land                                         Sverige

Kommun (motsv)               Södertälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väster om f d regementsmatsalen
GPS-angivelse:                       59°10’16.79″N 17°31’34.45″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-06-13

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Sappörkompaniet som sattes upp på Östermalm i Stockholm 1855, var till en början värvat, men tillfördes från 1885 beväring. Snoilskyska gården eller Norra kasern var ursprungligen en malmgård som byggdes 1738. Kronan köpte gården 1811 av kaptenen Gustaf Snoilsky, som var farfader till skalden. Den största nackdelen ur kompaniets synpunkt var det stora avståndet till Hovjaktvarvet där kompaniet hade sin huvudsakliga verksamhet. Efter 10 månader 1856 lämnades förläggningen på Östermalm och kasernerna på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet togs i bruk. Hösten 2005 sattes en minnestavla upp på Norra kasern i samband med högvaktsavlösning mellan Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Norrlands ingenjörkompani.
År 1902 ändrades namnet till Svea ingenjörkår, Ing 1. Förbandet var förlagd till Stockholm men 1908 förlades kårens fästningsingenjörkompani till Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästningar. Svea ingenjörkår flyttade 1922 till Frösunda norr om Stockholm, från start i Frösundavik och från 1958 även i Lilla Frösunda.
Svea ingenjörkår omorganiserades 1957 och fick regementsstatus under namnet Svea ingenjörregemente (Ing 1). Under 1960-talet beslutades att ett antal regementen i Stockholm skulle utlokaliseras från Stockholm, vilket gav upphov till den så kallade Stockholmskarusellen. Bland annat beslutades att Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Arméns fältarbetsskola och Ingenjörstruppernas kadettskola, skulle omlokaliseras till Södertälje. Ett helt nytt kasernetablissemang uppfördes i Almnäs, och stod färdigt i slutet av 1969 varefter verksamheten från Frösundavik successivt överfördes dit. 
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek ej heller skulle benämnas regemente. Regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Svea ingenjörkår (Ing 1).
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog regeringen att krigsorganisationen skulle minskas, och ett ingenjörförband skulle utgå. Vilket fick regeringen att föreslå att Svea ingenjörkår skulle upplösas och avvecklas. Inför att kåren skulle avvecklas, hölls en officiell ceremoni i Almnäs den 29 augusti 1997. Officiellt upplöstes och avvecklades Svea ingenjörkår den 31 december 1997.
Efter att förbandet lades ned 1997, kom militär aktivitet fortgå i Almnäs fram till 2004, i form av bland annat SWEDINT.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Övrigt
Minnessten av granit med textplatta av blankpolerad granit. Stenen stod från början vid kasernvakten för att ange vilket regemente som låg i Almnäs i stället för en skylt. Egentligen är det ingen minnessten men har utan avsikt blivit det. Jag har föreslagit kamratföreningen att sätta dit en minnesplatta.
Text: bredvid ingenjörtruppernas truppslagstecken SVEA INGENJÖRREGEMENTE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1955 Minnestavla över Åkerby krigsflygfält (nr 36) vid Gräve kyrka i Gräveby

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Örebro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnestavlan står i fältkanten strax norr Gräve kyrka och dess kyrkogård, ca 8 km väster om Örebro, vägen mot Garphyttan.
GPS-angivelse:                      59°16’51.96″N 15° 3’58.68″E

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      2018-08-17

Historia
Minnestavlan erinrar om Åkerby krigsflygfält som iordningställdes under 2.a världskriget. Fältet, ett gräsflygfält, ingick i en serie reservflygfält i Västsverige till vilket flygförband skulle kunna ombaseras för att understödja markförsvaret, bland annat i Värmland. Flygfältet lydde flygoperativt under Västra flygbasområdet, Göteborg, medan själva markförsvaret av flygfältet var underställt försvarsområdesbefälhavaren i Örebro. Fältet omnämns tidigast i försvarsområdets handlingar i augusti 1940.
Kring fältet fanns fyra uppställningsområden försedda med flygplansuppställningsvärn samt mindre hangarer för flygunderhåll, men även för drivmedel och ammunition. Fältet torde ha använts i huvudsak av lättare bombflygplan. Fältet försvarades av 51. flygfältsplutonen med bl.a. åtta luftvärnsautomatkanoner, 4 st. 40 mm m/36 och 4 st. 20 mm m/40. Ett skyttekompani och ett trepjäs 7,5 cm luftvärnsbatteri hade i uppgift att förstärka försvaret av flygfältet. Under september 1942 genomfördes en större flygvapenövning varvid fältet ingick i övningen för att öva samverkan mellan flygförband och försvarande luftvärnsförband.
I och med att flygvapnet efter kriget införde moderna jetflygplan utgick behovet av detta flygfält (liksom andra liknande) och fältet var avvecklat 1955. Dock revs den sista hangarladan först 1976.

Ägare
Namn:                                        Svensk Flyghistorisk Förening, Örebroavdelningen
Adress:                                       Lars Tolkstam, Restalundsvägen 89, 703 16 Örebro
Tfnnr:                                         070-54 94 380
Mail-adress                              lars.tolkstam@gmail.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnestavla uppsatt år 2000  av  Svensk Flyghistorisk Förening, Regionavdelning Örebro
Text: Se Historia ovan

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1904 Minnessten över Livregementets husarer på Sanna hed

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)                Kumla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnesstenen står i södra delen av den gamla lägerplatsen Sanna hed, belägen mellan Hallsberg och Kumla och i närheten av trevägskorsningen Kungsleden – Sannahedsvägen – Pålsbodavägen.
GPS-angivelse:                      59° 5’12.48″N 15° 9’31.68″E

Inventerad
Namn:                                        Olle och Eva Strid
Datum:                                      2018-08-17

Historia
Hedens södra del var mellan åren 1846 – 1904 mötesplats för Livregementets Husarkår, ett från 1815 självständigt, indelt förband med manskap främst från Närke och norra Västergötland. Husarkåren hade sitt ursprung från den år 1791 bildade Livregementsbrigadens lätta dragonkår, i sin tur sprunget ur Livregementet till häst. Under åren 1815–1836 hade Husarkåren haft sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm (mellan Köping och Västerås). Från 1836 hade kåren sin expedition och skolor förlagda till Örebro. (Se  även T 07) År 1893 namnändrades Livregementets Husarkår till Livregementets Husarer och den 11 november 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Skövde.
År 1815 förvärvade kronan hedområdet söder om Kumla, mellan byarna Rala och Sanna, på vilket iordningställdes ett övnings- och lägerområde som fick namnet Sanna hed. Sanna hed var också mötes- och lägerplats för Närkes regemente 1815–93 och Livregementets grenadjärer 1893–1912. Några lägerbyggnader finns fortfarande kvar; bland annat har den gamla mässen restaurerats. Sanna hed är mycket sevärt och ligger till stor del i ett mycket naturskönt område. Kvarvarande byggnader och platser längs promenadstigar i området är väl skyltade och ger en god uppfattning om hur lägret var organiserat.

Ägare
Namn:                                       Kumla kommun
Adress:                                      Stadshuset, 692 80 KUMLA
Tfnnr:                                         019-58 80 00
Mail-adress                              servicecenter@kumla.se

Vårdare
Namn:                                       Kumla-Sannaheds Hembyggdsförening
Adress:                                      Jan Klingberg, ordförande
Telefon                                      070 278 2920
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1920. Stenen är uppsatt i anslutning till den s k Husarkällan.
Text under en ryttare och lilla riksvapnet:  TILL MINNE AF DEN TID SANNA HED VAR KUNGLIGA LIFREGEMENTETS HUSARERS MÖTESPLATS, RESTES DENNA STEN 1920
Informationsskylt:  Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1912 Minnessten över Nerikes regemente på lägerplatsen Sanna hed i Kumla

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Kumla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sanna hed, beläget mellan Hallsberg och Kumla. Minnesstenen står i norra delen av lägerplatsen, längs genomgående vägen Kungsleden och i omedelbar närhet av korsningen Kungsleden –Backvägen.
GPS-angivelse:                    59° 5’44.26″N 15° 9’39.89″E

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
År 1812 bildades Närkes regemente efter delning av det tidigare Närke-Värmlands regemente.
År 1815 förvärvade kronan hedområdet söder om Kumla, mellan byarna Rala och Sanna, på vilket iordningställdes ett övnings- och lägerområde som fick namnet Sanna hed. Heden blev Närkes regementes fasta övningsplats.
Regementsorganisationen bestod till 1893 då regementet slogs samman med Livregementets Grenadjärkår, bildat 1796 (med ursprung ur Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon, ingående i Livregementsbrigaden) och fick namnet Livregementet till fot. År 1904 ändrades namnet ytterligare en gång, nu till Livregementets grenadjärer. Regementet lämnade Sanna hed 1912 för att flytta in i nybyggda kaserner i Rynninge, Örebro. Regementet (I 3) lades slutligen ned år 2000.
Sannahed var också mellan åren 1846 – 1904 mötes- och lägerplats för Livregementets Husarkår. Några lägerbyggnader finns fortfarande kvar; bland annat har den gamla mässen restaurerats. Sanna hed är mycket sevärt och ligger till stor del i ett mycket naturskönt område. Kvarvarande byggnader och platser längs promenadstigar i området är väl skyltade och ger en god uppfattning om hur lägret var organiserat.

 Ägare
Namn:                                        Kumla kommun
Adress:                                       Stadshuset, 692 80 KUMLA
Tfnnr:                                          019-58 80 00
Mail-adress                              servicecenter@kumla.se

Vårdare
Namn:                                        Kumla-Sannaheds Hembyggdsförening
Adress:                                      Jan Klingberg, ordförande
Tfnnr:                                         070 278 2920
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit rest den 21 augusti 1921. Minnesstenen är omgiven av låga stenar som är förbundna med en kedja.
Text under Närkes vapensköld omgiven av tre öppna kronor:  FÖR KONUNG OCH FÄDERNESLAND VAPENÖVADES Å SANNA HED
KUNGL. NERIKES REGEMENTE 1815 – 1893
KUNGL. LIFREGEMENTET TILL FOT 1894 – 1904
KUNGL. LIFREGEMENTETS GRENADJÄRER 1904 – 1912
Informationsskylt:  Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Helikopter 3 vid Försvarsmuseet i Boden (AF1)

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid infarten till Försvarsmuseum Boden
GPS-angivelse:                      65°48’24.44″N 21°40’51.39″E

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
Helikopter 3 (HKP 3) var den svenska Försvarsmaktens militära beteckning på Bell 204B och var licenstillverkad av Agusta. HKP 3 var en medeltung helikopter som anskaffades till både Flygvapnet samt Arméflyget som HKP 3A.
Relativt snart visade det sig dock att man hade motorproblem med HKP 3A, vilket gjorde att man sedermera bytte till en starkare motor på alla helikopterindivider varvid beteckningen ändrades till HKP 3B. Armén valde senare att även modifiera sina HKP 3 med en större huvudrotor (48-fot mot ursprungliga 44-fot) för att förbättra fartprestanda och manöverbarhet samt höja den maximala startvikten, denna variant fick beteckningen HKP 3C.
Totalt anskaffades 23 stycken HKP 3 och den var i tjänst fram till 2001. Den roll HKP 3 hade haft inom Flygvapnet som FRÄD-helikopter togs över av HKP 10 och den roll HKP 3 hade haft i Arméflyget som medeltung transporthelikopter togs över av HKP 11.

 Ägare
Namn:                                        Flygvapenmuseet
Adress:                                      Carl Cederströms gata 2, 586 63 Linköping
Tfnnr:                                         013-495 97 00
Mail-adress                              flygvapenmuseum@sfhm.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmuseum Boden / AF 1 Kamratförening
Adress:                                       Granatvägen 2, 961 43 Boden
Tfnnr:                                         0921-628 00
Mail-adress                              ulf.renlund@boden.se

Övrigt
Helikoptern uppsattes år 2009
Informationsskylt:  Ja

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Manskapsgrav för Ing 3 på kyrkogården Lundagård i Boden

 Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)              Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Kyrkogårdsgatan 1, Boden
GPS-angivelse:                    65°49’0.89″N 21°40’47.64″E

Inventerad
Namn:                                      Lennart Holtrin
Datum:                                     Hösten 2017

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. Årligen utbildades ett ingenjörkompani på Notviksheden och under höstarna repetitionsövades ett ingenjörkompani. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. 1 augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
Ingenjörförbandets uppgifter var från början helt avhängigt till behovet av ingenjörtrupp i Bodens fästning och ingick från 1907 i Bodens besättningstrupper under kommendanten i Bodens fästning. Förutom fästningsingenjörtjänst bedrevs periodvis från 1910 utbildning i signaltjänst vid ett kompani inom ingenjörkåren, men åren 1915 till 1925 vid kåren förlagt, detachement ur Fälttelegrafkåren (Ing 3). Strax före första världskriget hade även fästningsballongtjänst införts som utbildningslinje, som efter 1925 överfördes till artilleriet.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Bodens artilleriregemente (A 8) med Bodens försvarsområde (Fo 63) och bildade 1975 försvarsområdesregemente A 8/Fo 63.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente varvid regementet den 1 juli 1994 ombenämndes till Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Även om förbandet avvecklades, ansåg regeringen att en ingenjörbataljon den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon, och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på. Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de bataljoner i Boden som berördes av försvarsbeslutet, ceremonin hölls på Norrbottens regementes kaserngård. Med anledning av att försvaret lämnade delar av kasernetablissemangen i Boden, hölls en avvecklingsceremoni den 26 augusti 2005 på kårbacken.

 Ägare
Namn:                                        Bodens pastorat
Adress:                                      Kyrkogårdsgatan 1, 961 77 Boden
Tfnnr:                                        0921-774 52
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (Ing 3 kamratförening)

Övrigt
Minnesvård av grå granit
Text över och under fortifikationens emblem:  KUNGL BODENS INGENJÖRKÅRS MANSKAPSGRAV  FURIR HARRY M ÅSTRÖM ARMASJÄRVI 24/10 1940   KORPRAL RUDOLF L ABRAHAMSSON ARMASJÄRVI 24/10 1940
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Äldre minnesvård för Ing 3 på kyrkogården Lundagård i Boden

 Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)              Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Kyrkogårdsgatan 1, Boden
GPS-angivelse:                    65°49’0.89″N 21°40’47.64″E

Inventerad
Namn:                                      Lennart Holtrin
Datum:                                     Hösten 2017

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. Årligen utbildades ett ingenjörkompani på Notviksheden och under höstarna repetitionsövades ett ingenjörkompani. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. 1 augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
Ingenjörförbandets uppgifter var från början helt avhängigt till behovet av ingenjörtrupp i Bodens fästning och ingick från 1907 i Bodens besättningstrupper under kommendanten i Bodens fästning. Förutom fästningsingenjörtjänst bedrevs periodvis från 1910 utbildning i signaltjänst vid ett kompani inom ingenjörkåren, men åren 1915 till 1925 vid kåren förlagt, detachement ur Fälttelegrafkåren (Ing 3). Strax före första världskriget hade även fästningsballongtjänst införts som utbildningslinje, som efter 1925 överfördes till artilleriet.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Bodens artilleriregemente (A 8) med Bodens försvarsområde (Fo 63) och bildade 1975 försvarsområdesregemente A 8/Fo 63.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente varvid regementet den 1 juli 1994 ombenämndes till Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Även om förbandet avvecklades, ansåg regeringen att en ingenjörbataljon den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon, och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på. Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de bataljoner i Boden som berördes av försvarsbeslutet, ceremonin hölls på Norrbottens regementes kaserngård. Med anledning av att försvaret lämnade delar av kasernetablissemangen i Boden, hölls en avvecklingsceremoni den 26 augusti 2005 på kårbacken.

Ägare
Namn:                                       Bodens pastorat
Adress:                                      Kyrkogårdsgatan 1, 961 77 Boden
Tfnnr:                                        0921-774 52
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (Ing 3 kamratförening)

Övrigt
Minnesvård av svart granit
Text under fortifikationens emblem:  KUNGL. BODENS INGENJÖRKÅR  FURIR ERIK ALBIN SVENSSON  VPL P M PERSSON  A O LINDSKOG  J A BERGGREN  E A OLOFSSON  J L LÅNG  H S GENBERG  K O H BRÄNDSTRÖM  LÖJTNANT BERTIL STARK  FURIR A H W ÖSTERLING
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravsten över stupade soldater i kriget 1808-1809

Län                                            Norrbotten      

Kommun (motsv)               Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På andra sidan vägen sett från kyrkogårdens södra del i Gammelstaden (invid Ö03)
GPS-angivelse:                    N65°38’20” E22°2’18”

Inventerad
Namn:                                       Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
Finska kriget, även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Ryssland. Kriget fick stora följder för både Sverige och Finland. 
Den ryska huvudarmén ställdes mot de kvarvarande finska trupperna vid Torneå som sammansmälts med trupperna i norra Sverige och kom att kallas Norra Armén.
Den 23 mars kapitulerade Hans Henrik Gripenberg med sina styrkor vid Kalix efter att ha hört om statskuppen mot Gustav IV Adolf.  Den slutliga vapenvilan ingicks i Frostkåge gästgivaregård norr om Skellefteå den 2 september 1809. Freden undertecknades senare i Fredrikshamn den 17 september 1809. Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland avträddes till Ryssland och blev Storfurstendömet Finland. 
Man räknar med att Sverige förlorade minst 7 000 stupade. Om man medräknar civila offer, lantvärnsmän och andra offer så stiger dödssiffran över 20 000. De ryska trupperna förlorade minst 10 000 stupade i slag, okänt nummer andra förluster.^[25] De flesta förlusterna gick till olika sjukdomar som spreds och frodades under de dåliga förhållandena i fält. Man räknar med att åtminstone en tredjedel av de svenska trupperna som sattes in i striderna dog i olika fältsjukdomar

 Ägare
Namn:                                        Luleå kommun
Adress:                                       Stadshuset, Rådhusgatan 11, 971 85 Luleå
Tfnnr:                                         0920-45 30 00
Mail-adress                              lulea.kommun@lula.se n

 Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Upprensning runt minnesmärket krävs
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Nederluleå församling
Adress:                                       Församlingsvägen 12, 954 33 Gammelstad
Tfnnr:                                          0920-27 40 43
Mail-adress                              nederlulea.forsamling@svenskakyrkan.se

Övrigt
Minnesmärke av granit med två metallplattor
Text på svenska och ryska:  HÄR VILAR BEGRAVDA SOLDATER I SVENSKA OCH RYSKA HÄRAR. DE STUPADE OCH DOG AV FÄLTSJUKA UNDER FINSKA KRIGET 1808 – 1809. DÖDEN FÖRSONAR DEM. MÅ DE VILA I FRID!
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten