1994 Minnessten över Västgöta flygflottilj i Karlsborg

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid f d kasernvakten
GPS-angivelse:                       N58°31’25.12″
E14°31’24.96″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Inför 1936 års försvarsbeslut, föreslogs det i 1930 års försvarskommissions betänkande som offentliggjordes år 1935, att de fyra befintliga flygkårerna skulle utökas till sju flottiljer. Till regionen runt Vänern skulle två flottiljer förläggas, den sjätte till Karlstad, och den sjunde till Karlsborg. Den 11 juni 1936 biföll riksdagen försvarsutskottets betänkande om en ny försvarsordning. Under hösten samma år växlades numreringen på de tänkta flottiljerna i Karlstad respektive Karlsborg. Det vill säga F 6 som var planerat att förläggas till Karlstad, istället blev den numreringen på flottiljen i Karlsborg. I samband med att växlingen av numreringen, fastställdes även att flottiljen i Karlsborg skulle vara en medeltung bombflottilj, och vara fullt uppsatt till år 1942.
I försvarsbeslutet från 1936, angavs att F 6 skulle överta det gamla arméflygfältet, det vill säga Gräshultsfältet. Fältet hade upptäckts av löjtnant Gösta von Porat, som år 1913 landade med en Nieuport IV G på exercisheden ”Lusharpan” och fann att markerna skulle vara användbara vid flygövningar. År 1915 använde arméflyget Karlsborg som en av sina baser, då det fanns stora möjligheter att öva skjutning och bombfällning på artilleriets skjutfält. Byggverksamheten kom i gång 1936, då en stor hangar (hangar 81) för två divisioner uppfördes. Fältet utvidgades år 1937 till att omfatta 1 600 × 1 200 meter och 1939 uppfördes en flygverkstad.
Flottiljens första flottiljchef var överstelöjtnant John Stenbeck, som fastställde flottiljens första flottiljorder den 1 juli 1939. Där det fastställdes att flottiljen uppsattes från och med denna dag, Den 30 maj 1940 drabbades den nybyggda hangaren av en explosion, vid vilken Kurt Björkvall och ytterligare fyra människor omkom.
Den 23 oktober 1992 offentliggjordes propositionen, vilken angav att flottiljen skulle börja avvecklas från och med den 1 juli 1993, att flygverksamheten skulle upphöra den 30 juni 1994, flottiljen avvecklas och utgå ur fredsorganisationen den 30 juni 1995. Den 10 december 1992 antog riksdagen regeringens proposition, där det angavs att flottiljen skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen den 30 juni 1994.
Torsdag den 30 juni hölls en avskedsceremoni, där flottiljchefen Claes Bjärle och Chefen för Flygvapnet Lars-Erik Englund höll i ceremonin. Ceremonin som inleddes klockan 10.30 innehöll ett korum, avtäckning av en minnessten och överlämning av flottiljens fana till chefen för Skaraborgs flygflottilj (F 7), vilken var den flottilj som utsetts att bevara Västgöta flygflottiljs traditioner. Klockan 11.30 hade den svenska fanan halats en sista gång, och Lars-Erik Englund hade förklarat Västgöta flygflottilj som avvecklad.

Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                       F 7 kamratförening
Adress:                                      c/o Claes Bjärle, Strömdalsvägen 1, 544 30 Hjo
Tfnnr:                                         053-143 33
Mail-adress:                             c.bjaerle@telia.com

 Övrigt
Minnessten av röd granit
Text under flygvapenemblemet: KUNGL VÄSTGÖTA FLYGFLOTTILJ 1939-1994 TRO OCH VILJA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1904 Minnessten över Göta Ingenjörkårs vägbygge på Hökensås

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Tidaholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I vägkorset 500 m öster om  Älgamossen 10 km Ö Tidaholm
GPS-angivelse:                       N58°11’35.83″ E14° 8’51.66″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Älgamossen är en typisk högmosse omgiven av höga moränkullar.
Vägen över Älgamossen som byggdes i början av förra seklet ligger på en risbädd. Står man på vägen när det kommer ett tungt fordon, så känner man hur det gungar.
Ett minne från vägbygget är Sappörstenen som står i närheten, i vägkorset 500 m öster om mossen. Soldater från Göta ingenjörskår byggde vägen. Sappörer kallades de soldater som bl.a. utförde lättare befästningsarbeten vid fästningar.

 Ägare
Namn:                                        Tidaholms kommun
Adress:                                      522 83 Tidaholm
Tfnnr:                                        0502-60 60 00
Mail-adress                              tidaholms.kommun@tidaholm.se

Vårdare
Namn:                                        Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                       Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

Övrigt
Minnessten (Sappörstenen) av granit uppsatt 1904 av Göta ingenjörskår.
Soldater från kåren byggde vägen.
Text: GÖTA INGENJÖRKÅRS SKOLKOMPANI 1903-1904
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1905 Minnessten över Göta trängkår vid Slutvärnet på Karlsborgs fästning

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                 Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Karlsborgs fästning
GPS-angivelse:                        N58°31’41.77″ E14°31’44.31″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                        2018-07-03

Historia
Regementet har sitt ursprung i Trängbataljonen, det första trängförbandet som sattes upp i Stockholm 1885. År 1891 delades bataljonen i två delar, vilka bildade Svea trängbataljon och Göta trängbataljon. Göta trängbataljon (T 2) omlokaliserades 1892 till Karlsborgs fästning, och förlades i östra delen av slutvärnet vid sidan av artillerister och ingenjörer.^[2]
Vid införandet av 1901 års härordning erhöll bataljonen namnet Första Göta trängkår (T 2), och samtidigt påbörjades planeringen för att flytta från Karlsborg till ett nytt kasernetablissemang i endera Alingsås, Falköping eller Skövde. Beslutet blev 1902 i Skövde. Kåren bytte 1904 namn till Göta trängkår (T 2) och förlades 1905 till Norrmalm i Skövde.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                        se ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text under förbandets vapenbild: KUNGL GÖTA TRÄNGBATALJON 1892-1901, KUNGL FÖRSTA GÖTA TRÄNGKÅR 1902-1904, KUNGL GÖTA TRÄNGKÅR 1904-1905
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnesplatta över Göta signalregemente på Karlsborgs fästning

 Län                                              Skaraborg

Kommun (motsv)                  Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Sitter på slutvärnets vägg till höger om ingången till Paradvalvet under kyrkan
GPS-angivelse:                        N58°31’43.78″ E14°31’37.65″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet har sitt ursprung från ett kompani ur Signalregementet som detacherades 1944 Skövde garnison, Signalregementets kompani i Skövde och som samlokaliserades Livregementets husarer (K 3). Kompaniet fick förbandsbeteckningen S 1 Sk, och omorganiserades den 1 juli 1958 till en fristående bataljon under namnet Signalbataljonen i Skövde (S 2).
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) skulle avvecklades den 31 mars 1961. Genom den avvecklingen stod garnisonen utan ett utbildningsregemente, medan både staber och skolor kvarstod. Samtidigt var Skövde garnison hårt trångbodda. Detta kom att lösas genom att i samma försvarsbeslut beslutades att Signalbataljonen omlokaliserades till Karlsborg den 1 april 1961, under namnet Göta signalkår. Den 1 juli 1962 fick förbandet regementsstatus och namnändrades samtidigt till Kungl. Göta signalregemente. Fallskärmsjägarskolan var förvaltningsmässigt underställt regementet mellan 1962 och 1984.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Skaraborgs regemente (P 4) med Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) och bildade 1974 försvarsområdesregemente P 4/Fo 35. Detta medförde att Göta signalregemente som ingick i Skaraborgs försvarsområde kom att bli ett utbildningsregemente och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Skaraborgs regemente, som blev ett försvarsområdesregemente.
Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog Överbefälhavaren att avveckla Göta signalregemente senast år 1984. För att istället förlägga huvuddelen av regementets utbildningsansvar till Upplands regemente (S 1). Även om regementet skulle avvecklas, så skulle det i Karlsborg finnas kapacitet och resurser för grundutbildning av ett kompani, samt för repetitionsutbildning av vissa stabs- och sambandsförband. Vid denna förändring i försvarets grundorganisation, friställdes lokaler i Karlsborg, vilka övertogs av Livregementets husarer (K 3), som omlokaliserades till Karlsborg sommaren 1984.
Den 30 juni 1984 upplöstes Göta signalregemente som självständigt förband. Från den 1 juli 1984 uppgick förbandet som en utbildningsbataljon inom Livregementets husarer (K 3). Livregementets husarer övertog samtidigt förvaltningsansvaret för Fallskärmsjägarskolan.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som inte satte upp ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen. I samband med det kom dessa förband att benämnas kår istället för regemente. Från den 1 juli 1994 antog Göta signalbataljon namnet Göta signalkår, dock inom bibehållen organisationen, som en del av Livregementets husarer. Genom försvarsbeslutet 1996 kom även bataljonen att avvecklades den 31 december 1997.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                        se ägaren

 Övrigt
Minnestavla av kopparplåt
Text under förbandets vapenbild: S1 SK 1942-1958; SIGNALBATALJONEN I SKÖVDE S 2 1958-1961; KUNGL GÖTA SIGNALKÅR S 2 1961-1962; KUNGL GÖTA SIGNALREGEMENTE S 2 1962-1984; GÖTA SIGNALBATALJON 1984-1994; GÖTA SIGNALKÅR S 2 1994-1997
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Tre minnestavlor över omkomna vid regementet på Karlsborgs fästning

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sitter i Fästningskyrkans västra del
GPS-angivelse:                       N58°31’44.14″ E14°31’37.71″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia

Löjtnant Fritz Bohnstedt , officer 1900. Blev 1908 ihjälsparkad av en häst.
Underlöjtnant Gustaf von Segebaden , officer 1910. Dog 1921 i en ridolycka.
Löjtnant Fredrik Ribbing, officer 1917. Inledde sin karriär på Smålands husarregemente. 1925 förflyttades han till K 3. Dog 1928 i en ridolycka.
öjtnant Melcher Wernstedt, officer 1932. Stupade 1940 i Finska vinterkriget på patrulluppdrag bakom fiendens linjer.
Löjtnant Rolf Cederström, officer1940. Störtade och omkom 1944 med hästen Too Good på sista jordvallen före mål på Jägersros kapplöpningsbana.
Löjtnant Bertil Strömberg, officer 1956. Störtade och omkom 1964 med hästen Smaragd på ett av de första hindren (koppelräck före nedhopp i ravin) på Strömsholms-tävlingarnas terrängritt.
Oscar Johansson vådaskjuten till döds under övning med Nordic Battle Group i Skövde 2007.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
En minnesplats har skapats i Fästningskyrkans västra del.
Text tavla 1: TILL ÄRA OCH MINNE AV ALLA LIVHUSARER SOM GAV SINA LIV FÖR SVERIGES VÄL UNDER 1600-, 1700- OCH 1800-TALEN
DERAS UPPOFFRING FÖR VÅRT LAND OCH FOLK ÄR INTE GLÖM
Text tavla 2: F BORNSTEDT 1908; G VON SEGEBADEN 1921; F RIBBING 1928; M WERNSTEDT 1940; R CEDERSTRÖM 1940; B STRÖMBERG 1964
Text tavla 3: OSKAR JOHANSSON 2007
Informationsskylt:  Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1928 Minnessten över fortifikationsbefäl och chefer på Göta ingenjörkår på Karlsborgs fästning

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid Fortifikationsvillan
GPS-angivelse:                       N58°31’49.57″ E14°31’31.56″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
Den 1 juli 1937 delades Kungl. Fortifikationen upp i Fortifikationskåren, Ingenjörtruppslaget och Signaltruppslaget. Fortifikationsbefälhavaren hade befäl över personalen vid fästningens fortifikationsstab och var styresman för fästningsfortifikationsförrådet samt ansvarade för de medel som förvaltades av fortifikationskassören. Själv lydde fortifikationsbefälhavaren under chefen för Fortifikationen samt fästningens kommendant.
Göta ingenjörkår har sitt ursprung i Sappörbataljonen, som sattes upp mellan 1873 och 1878 i Stockholm och sedan överfördes till Karlsborgs fästning. Bataljonen var värvad fram till 1885 då den började tillföras beväringar. 1892 ändrade bataljonen sitt namn till Göta ingenjörbataljon och genom 1901 års härordning organiserades truppslaget till fyra stycken kårer. Svea ingenjörkår (Ing 1), Göta ingenjörkår (Ing 2) och Bodens ingenjörkår (Ing 4) samt Fälttelegrafkåren (Ing 3).
Enligt 1925 års försvarsbeslut organiserades Göta ingenjörkår i tre fältingenjörkompanier, ett krigsbrokompani samt ett tygkompani, därutöver ett fästningsingenjörkompani i Karlskrona. Från 1928 blev regementet förlagt till Eksjö i förutvarande Smålands husarregementes kaserner.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                       Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                       se ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit.
Text på framsidan: FORTIFIKATIONSBEFÄLHAVARE Å CARLSBORG
P SÖDERMARK 1819-1825; M? LUNDSTRÖM 1825-1838; J AF KLEEN 1838-1856; WIGGMAN 1856-1868; C LJUNGBERG 1868-1869; E ZETTERGREN 1869-1881; V NORRMAN 1881-1891; P J HÖGFELDT 1891-1893; TH BERGELIN 1893-1900; O  F HAVERMAN 1900-1905
Text på höger sida: CHEFER FÖR K GÖTA ING-KÅR SOM BEBODT CHEFSBYGGNADEN; ÖVERSTELÖJTNANT E A ERICSON 1916-1917; ÖVERSTELÖJTNANT F G BERGENSTRÅHLE 1917-1922; ÖVERSTE G J RABE 1922-1926; ÖVERSTE S E BJUGGREN 1926-1928. Samtliga har bott i Fortifikationsvillan
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Gravsten över E Jonsson stupad i Frankrike på Örsjö kyrkogård

 Län                                       Kalmar

Kommun (motsv)          Nybro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:              Örsjö kyrkogård, NV delen
GPS-angivelse:                 56°42’1.68″N 15°45’8.26″E

Inventerad
Namn:                                 Carl-Gustav Petersson, Astor Engqvist och Mats Einarsson
Datum:                                 31 maj 2018

Historia
Stupade som frivillig i 1.världskriget, Nordamerikas Förenta Staters Armé

 Ägare
Namn:                                 Kyrkogårdsförvaltningen Örsjö
Adress:                                Nybro pastorat Kyrkogatan 5, 382 33 Nybro
Tfnnr:                                   0481-42952

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Familjegravsten
Text: KORPRALEN ERNST JONSSON NO 1 ÖRSJÖ FÖDD 22/1 1893, DÖD I FRANKRIKE 2/9 1918. Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1941 Minnessten över minolyckan i Gräsgård på Öland

 Län                                       Kalmar

Kommun (motsv)           Mörbylånga, Öland

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Gräsgårds hamn på södra Öland
GPS-angivelse:                 56°19’2.49″N 16°31’56.60″E

Inventerad
Namn:                                   Carl-Gustav Petersson, Astor Engqvist och Mats Einarsson
Datum:                                    2018-05-31

Historia
Den svenska minröjningsstyrkan låg i november 1941 utanför Gräsgård och arbetade med att ta upp en minlinje som tidigare legat sex kilometer söderut, utanför Össby.
Flyttningen av minorna gjordes för att tyskarna skulle kunna bärga tre tyska fartyg som sprängts utanför Össby. En sprängning som är betydligt mer omskriven än den som skedde fyra månader senare utanför Gräsgård. Men nu närmade sig vintern och minorna skulle tas upp för att inte driva iväg med isen. 
Trålaren Libanon hade byggts på Öckerö 1938, men inkallades under kriget som ”silljagare” under namnet Hjälpvedettbåt 282. Besättningen kom från hela södra Sverige. Libanon bistod marinens M-båtar med sin lyftkran. M-båtarna och deras jollar draggade med en vajer o vattnet, samt snärjde och oskadliggjorde minorna genom att sätta stålhuvor på de utskjutande ”hornen”. Med hjälp av lyftkranen togs sedan minorna upp och förvarades på Libanon. Ett oerhört riskfyllt arbete skulle det visa sig.
Med kalla fingrar slet besättningen i november diset med att först säkra och sedan lyfta ombord minan man just fångat i vattnet utanför Gräsgård. Just då gjorde fänrik Radner den fruktansvärda upptäckten:
– Oj, jag tror visst att vi fått hela minbandet med oss….. Längre han fänriken inte. Sedan exploderade båten och tio människor miste livet. Besättningen hade inte uppmärksammat en andra mina och förödelsen blev total. Ingen hade upptäckt den andra minan som satt tätt intill den första. Inte förrän fänrik Radner spärrade upp ögonen men då var det för sent. Samtidigt som den desarmerade minan lyftes ombord så slog den andra minan in i Libanons akterparti.
Vittnen på de andra båtarna vittnade om det fasansfulla: ”En rödgul eldsflamma slog upp ur båten och en fruktansvärd explosion hördes. En svart pelare av rök och eld sköt upp från den plats där båten befunnit sig. Av Libanon återstod bara träsplitter, klädtrasor och annan bråte som flöt omkring och mitt ibland allt flöt desarmerade minor från Libanons däck.”
Tio personer omkom i sprängningen, sju personer på Libanon och tre personer från minsveparen Bremön som gått ombord på trålaren för att bistå i minhanteringen.
Offrens familjer fick telegram om att deras anhöriga hade stupat och det ska tydligen sedan i marinens regi kastats kransar i havet.
De omkomna vid olyckan utanför Gräsgård: Konstituerande fänriken i flottans reserv Ernst Arne Holger Radner, Lund. löjtnanten i flottans reserv Karl-Erik Fagerlund, Kalmar, värnpliktige flaggkorpralen Erik Gustav Patrik Nilsson, Helsingborg, furiren Allan Fingal Lundgren, Karlskrona, korpralen Jon Helge Andersson, Karlskrona, furiren Karl Gustav Zerny Hansson, Kristianstad, värnpliktige Gustav Harald Danielsson, Ljungbyholm, värnpliktige Karl Manfred Frank, Oskarshamn, värnpliktige furiren Einar Svensson, Ekeryd och värnpliktige Ludvig Vilhelm Karlsson, Fiskebäckskil.

Se också https://alvarsamt.wordpress.com/2011/11/22/1100-i-grasgards-hamn/

Ägare
Namn:                                      Marinbasen
Adress:                                     Box 527, 371 23 Karlkrona
Tfnnr:                                         0455-850 00                      
Mail-adress:                            exp-marinb@mil.se

Vårdare                                    Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av grå granit rest 2011, 70 år efter olyckan i Gräsgårds hamn. Sten avtäcktes av kommendör Johan Forslund och projektansvarige Morgan Backman. Komminister Torgny Jansson-Greek bad för de omkomna och Flottans mäns sångarlag i Västervik sjöng. Svenska försvaret bekostade stenen. Morgan Backman och Carl-Axel Olsson var de två drivande för projektet.
Konstnär: Carl-Erik Edström
Text: Under en avbildning av vedettbåten: TILL MINNE AV DE TIO MÄN SOM OFFRADE SINA LIV I FOSTERLANDETS TJÄNST VID MINSPRÄNGNINGSOLYCKAN UTANFÖR GRÄSGÅRD DEN 22 NOVEMBER 1941
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1716 Minnessten över Carl XII:s återkomst till Sverige Ö Skåre läge

 Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Trelleborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Trelleborgs golfbana 200 m V klubbhuset
GPS-angivelse:                       55°22’7.66″N 13° 4’37.83″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2018-07-08

Historia
Sveriges situation var vid ingången av år 1715 katastrofal. Finland med Kexholms län och Karelska näset, Ingermanland, Estland och Livland var ockuperat av ryssarna. I Nordtyskland var endast del av Vor-Pommern med Stralsund och Rügen och staden Wismar fritt från fiender. Karl XII valde att stanna i Stralsund. Han planerade att föra kriget vidare i Nordtyskland. Trupper skulle överskeppas från Sverige. Franska sändebud utlovade subsidier och kungen beordrade den svenska flottan att gå till sjöss för att säkra förbindelsen mellan Stralsund och de svenska hamnarna men allt gick snett. Den danska flotta utmanövrerade den svenska flottan och underhållsvägen till Sverige bröts. Friedrich Wilhelm I av Preussen anslöts sig nu till Sveriges fiender. Han ville ha svenska Pommern. Inte nog med detta. Kurfursten Georg av Hannover gick med i kriget. Han ville åt Bremen-Verden med flodmynningarna vid Nordsjön. Kurfursten av Hannover var dessutom kung av Storbritannien och förfogade som sådan över en formidabel flotta. Karl XII hade en armé med 13 000 man mot fiendens 55 000 man. Under sommaren 1715 började danska, sachsiska och preussiska trupper belägra Stralsund och i november landsteg 15 000 man på Rügen. Karl XII gjorde då ett plötsligt utfall med ca 3 000 man. Manövern misslyckades. I striden stupade kungens medryttare från Piteşti, Otto Fredrik von Düring och kungen själv fick en skottskada i bröstet. Rügen fick uppges och fiendens belägring blev alltmer intensiv. Karl XII beslutade sig nu att lämna Stralsund och överlämnade befälet till Dücker, som fick tillåtelse att kapitulera. Sent på kvällen den 10 december lämnade kungen Stralsund i en roddslup. Färden mot öppet vatten var farlig. Fienden hade kanonbatterier på stränderna runt Stralsund och ett pris var satt på kungens huvud. I gryning siktades roddslupen och kanonbatterierna öppnade eld men skotthållet var för stort. Genom en isränna lyckades slupen nå öppet vatten och kofferdisten Whalfisken, som tog ombord kungen. Faran var inte över, danska flottan fanns i farvattnen. Den norske sjöhjälten Peder Wessel, som senare adlades Tordenskjold, hade tidigare patrullerat dessa vatten men han var för tillfället på väg mot Köpenhamn. Från Whalfisken fördes kungen över till den snabbseglande brigantinen Snappupp, som satte kurs mot Ystad. Vinden förde emellertid skeppet till Skåre läge invid Trelleborg. I gryningen den 13 december 1715 steg Karl XII iland. Han hade då varit borta från Sverige i 15 år. Kungen och hans följe begav sig till fots till Trelleborg och skaffade där skjutsvagnar. På vägen mot Ystad skaffades ridhästar. Kungen stannade i Ystad och fortsatte inte till Stockholm. Man befarade en landstigning i Skåne och kungens högkvarter kom för en tid att upprättas i Ystad men flyttades efter en tid till Lund.

Ägare
Namn:                                        Trelleborgs kommun
Adress:                                       Algatan 123, 231 83 Trelleborg
Tfnnr:                                          0410-73 30 00
Mail-adress                               trelleborgs.kommun@trelleborg.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):    Texten oläslig. Bör förbättras. Kedjan behöver målas

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit. Området är inhägnat av fyrkantiga pelare av granit med en kanonkula högst upp. Pelarna förenas av en svartmålad kätting
Text (delvis oläslig): HÄR LANDSTEG KONUNG CARL XII DÅ HAN Å. 1715 D. 23 DECEMB. FRÅN STRALSUND ANLENDE. TIL ÅMINNET DERAF ÄR DENNA STEN RESTER AF CARL ADLERFELT Å. 1768
En mindre sten av granit står inom kedjeavspärrningen med text: RESTAURERADT OCH INHÄGNADT AF TRELLEBORGS FOSTERLÄNDSKA UNGDOMSFÖRENING ÅR 1912
Informationsskylt:  Ja (skadad)

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1891 Minnessten över häxor, soldater och fångar i Malmö

 Län                                             Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)                Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I  Garnisonsparken, ”Tjyvaparken” 200 m SO om torget i Kirseberg
GPS-angivelse:                      55°36’29.7″N 13°02’02.8″E

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum:                                      2018-07-08

Historia
Gravplats för fattiga soldater från Malmö garnisonsförsamling under åren 1809 – 1870.

 Ägare
Namn:                                        Malmö stad
Adress:                                      Malmö stad, 205 80 Malmö
Tfnnr:                                        040-34 10 00
Mail-adress                              malmostad@malmo.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit rest år 1997 av Backaborna. Minnesstenen är belyst från marken
Text: HÄXBRÄNNING ———
GRAVPLATS. HÄR I GARNISONSPARKEN – TJYVAPARKEN” – LÅNGT UTANFÖR STADEN, BEGRAVDES FATTIGA SOLDATER FRÅN MALMÖ GARNISONSFÖRSAMLING UNDER ÅREN 1809 – 1870 OCH 1827 – 1891 DE FÅNGAR SOM DOG UNDER SIN FÄNGELSETID PÅ FÄSTNINGEN MALMÖHUS
DENNA STEN HEDRAR ALLA DESSA PERSONER SOM AV OLIKA ANLEDNINGAR UTESLUTITS UR SIN TIDS GEMENSKAP OCH UPPMANAR FRAMTIDEN TILL EFTERTANKE
BACKABORNA 27 OKTOBER 1997
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten