1914 och 1939 Minnesplattor över Gustaf V och kronprins Gustaf Adolf besök på Tingstäde fästning

Län                                            Gotland

 Kommun (motsv)             Gotland

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid ingången till Skans 1
GPS-angivelse:                      N57°44’17.05″ E18°37’11.91″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-24

Historia
Redan 1885 hade stabschefen vid militärbefälet W. Unge vid ett föredrag om Gotlands försvar föreslagit att Tingstäde borde bli förläggningsplats för Gotlands nationalbeväring. Prins Carl och löjtnant Axel Bergenzaun fick 1888 i uppdrag att utarbeta ett förslag till befästningar i Tingstäde.
Prins Carl utgick från en placering av fästningen vid Tingstäde och föreslog ett flertal positionsskansar för infanteri och också flera öppna och bombsäkra positionsbatterier. Chefen över fortifikationen Hampus Elliot som hade till uppdrag att granska dessa avstyrkte och föreslog i stället en befästning vid Fårösund. Därmed föll frågan. Neutralitetskommittén som tillsattes av regeringen 1888 kom i sitt betänkande 1890 att framhålla behovet av en befäst stödjepunkt på Gotland. 1891 besökte kung Oscar i sällskap med generalstabschefen Axel Rappe och chefen för fortifikationen Hampus Elliot. Vid ett sammanträde i Myrvälder, Tingstäde där även försvarsminister Hjalmar Palmstierna deltog föredrog prins Carls 1888 utarbetade förslag på befästningar i Tingstäde och dessa lovordades.
1892 debatterades frågan om Tingstäde fästning i riksdagen. Totalkostnaden uppskattades till 4,4 miljoner kronor, inklusive förråd, förläggningsbaracker och taggtrådsfortifikationer runt om hela Tingstäde. Detta ansågs som en alltför stor kostnad, och frågan föll på nytt. 1895 blev Gustaf Björlin, som även var riksdagsman militärbefälhavare på Gotland, något som på nytt göt liv i frågan. Björlin kom att framhålla den dåtida situationen – en fientlig kanonbåt som seglade in i Visby hamn och förbjöd mobilisering kunde ensam stoppa hela Gotlands försvar. Alla mobiliseringsförråden låg inne i Visby inom skottavstånd för kanonbåten. 1897–1898 tillstyrkte en statlig utredning en flytt av mobiliseringsförråden och anslog 100 000 kr för flyttning av förråd och 123 000 för befästningsarbeten och inköp av mark. Riksdagsbeslut fattades 1898, järnvägslinjen Visby–Tingstäde stod färdig 1899 och 22 mars 1900 kom Kunglig Majestäts formella beslut om en flytt. 1902 var förråden i Tingstäde färdigställda.
De första medlen för befästningsbyggandet anslogs av 1902 års riksdag och 1904 inleddes byggnationerna. Enligt denna första plan omfattade fästningen fyra infanteriskansar och en artilleriskans med fyra 8,4 cm kanoner i pansartorn och ställningar för hotchkisskulsprutor m/1900. Vid 1905 års riksdag konstaterades att kostnaderna redan kommit att överskrida de ursprungliga med 69,5 %.
1911 levererades de fyra pansartornen ombord på S/S Gustaf Vasa och monterades och provsköts under året. 1914 stod fästningen klar, men de flesta infanteriskansarna var ännu inte påbörjade. I samband med första världskrigets utbrott anvisade 1914 års urtima riksdag 774 000 kronor för färdigställandet av fästningen. De första trupperna som mobiliserades i samband med krigsutbrottet fick i uppgift att se till att fästningen färdigställdes.
Fästningens försvarsområde omfattade ett område med cirka sex kilometers omkrets. Fästningen bestod av fem skansar, två enklare befästningar, så kallade mellanvärn, fem eldlednings- eller observationsvärn, tre skyddsrum, en kasematt och en krigstelefonväxel. Det fanns även ett stort antal förberedda skjutplatser för artilleriet. Taggtråd hade dragits mellan skansarna. Hela fästningen hade plats för 5 000 man.
När fästningen var klar gjorde Gustav V ett besök. Besöket den 21 september 1914 skedde samma år som kriget bröt ut och var säkert lika mycket ett besök för att gjuta mod i soldaterna, som för att fira att fästningen äntligen stod klar. Gustav V förgyllda namnteckning finns i en sten i skansens ljusgård.  
Även kronprinsen Gustav Adolf gjorde ett besök i Tingstäde fästning på dagen tjugofem år senare. Hans besök föranleddes troligen av andra världskrigets utbrott för att gjuta mod i soldaterna.
Efter andra världskrigets hade fästningen spelat ut sin roll. Den användes däremot som centralförråd för speciellt ammunitions- och livsmedelshantering, ända fram till 1994 då Statens Fastighetsverk tog över driften och skötseln av Skans 1. I början på 1990 började förråden i skansarna att tömmas. De hade sedan kriget nyttjas som förråd. Den största skansen, Tingstäde hembygdsförening håller Skans 1 öppen sommartid då man kan gå runt i de underjordiska gångarna och bland annat se de fyra 8,4-centimeters kanonerna.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                      Sankt Paulsgatan 6, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                         010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Tingstäde Hembygdsförening
Adress:                                       c/o Kjell Pettersson, Bulverksvägen 5, 624 44 Tingstäde
Tfnnr:                                          070-661 59 44
Mail-adress                               tingstadefastning@gmail.com

 Övrigt
Två ovala marmorplattor med text i guld på ömse sidor om huvudingången
Text: GUSTAF 21.IX.1914 samt GUSTAF ADOLF 21.IX.1939
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1981 Minnessten över Carl XVI Gustafs och Silvias besök på P 4 

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Regementsparken
GPS-angivelse:                       N58°22’52.68″ E13°50’47.33″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-05

Historia
Kungabesök vid regementet i samband med 350-årsjubiléet

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (P 4)
Adress:                                       Pansarvägen 4, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                         0500-46 50 00
Mail-adress                              exp-p4@mil.se

 Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                       Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

 Övrigt
Liggande minnessten av granit avtäckt 1981
Text: SKARABORGS REGEMENTE 350 ÅR 1981-05-09 CARL-GUSTAF, SILVIA samt Gula Bandet (Stöd för Sveriges veteraner och soldater i utlandstjänst)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1996 Minnestavla över Carl XVI Gustafs och Silvias besök på Gripencentrum i Såtenäs

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På flottiljområdet
GPS-angivelse:                        N58°26’13.65″ E12°41’37.55″

Inventerad
Namn:                                          av Flottiljen
Datum:                                        2018-07-05

Historia
Gripencentrum är beläget vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). Denna flottilj har sitt säte i Såtenäs i Västergötland. Gripencentrum har i uppgift av det svenska flygvapnet att främja svensk flygexport och att ta emot utländskt besök. Vid Gripencentrum sker också flyguppvisningar och hörsalar för föreläsningar finns. År 1996 invigdes Gripencentrum och i samband med detta var kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på plats.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                      530 32 Såtenäs
Tfnnr:                                        0510-47 70 00
Mail-adress                              exp-f7@mil.se

 Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

 Övrigt
Marmortavla på vägg i Gripencentrum
Text: CARL-GUSTAF, SILVIA 1996-06-09
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1947 Minnessten över Göta trängregementes verksamhet i Karstorp

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Norr om Karstorpsvägen, 250 m SSV korsningen Karstorpsvägen-Timmervägen
GPS-angivelse:                        N58°25’19.58″ E13°51’39.93″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Med anledning av det stora utbildningsbehovet av beredskapsförband under 2.världskriget upprättade Kungl. Göta trängkår (T 2) ett utbildningsläger vid Karstorp (norr Skövde). Lägret togs i bruk den 15.oktober 1940 och kom att inrymma två kompanier. I februari 1947avvecklades Karstorp. Detta beredskapsmärke lät man tillverka hos Sporrong.

 Ägare
Namn:                                        Skövde kommun ?
Adress:                                      Fredsgatan 4, 541 83 Skövde
Tfnnr:                                        0500-49 80 00
Mail-adress                              skovdekommun@skovde.se

Vårdare
Namn:                                        Trängregementets kamratförening (Christet Rapp (ordf)
Adress:                                       Kasernvägen, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                          0500-46 50 00
Mail-adress                               exp-trangr@mil.se

 Övrigt
Minnessten av grå granit rest 1991 av regementet.
Vid kamratföreningens årsmöte 1990 beslöt det att till regementet skänka ett års medlemsavgifter c:a 20 000 kr till en minnessten att resas vid Karstorp.
Text på framsidan; HÄR VAPENÖVADES KUNGL. GÖTA TRÄNGKÅRS KOMPANIER I KARSTORP 1940-1947
Text på baksidan: KUNGL. GÖTA TRÄNGREGEMENTES KAMRATFÖRENING RESTE STENEN VID REGEMENTETS 100-ÅRS JUBILEUM 1991
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1992 Minnessten över byggandet av reservvägbas 44 på väg 44 vid Helgestena

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Grästorp

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Vid Helgestena på riksväg 44 mellan Lidköping och Grästorp
GPS-angivelse:                        N58°24’42” E12°50’41”

Inventerad
Namn:                                          Claes och Eva Grafström
Datum:                                         2018-07-05

Historia
Idén om att skapa vägbaser som ett komplement till de militära flygbaserna föddes i början av 1950-talet. I samband med flygbasutredningen 1954 skapades det nya flygbassystemet Bas 60, där vägbaserna var en viktig del. 1958 fastställdes planen och arbetet inleddes. De följande åren byggdes eller planerandes ett fyrtiotal vägbaser.
Många av vägbaserna byggdes i Västergötland. Här fanns flygvapnets bakre basområde, relativt skyddat genom avståndet till kusten. Det största basområdet fanns i Skaraborg där de låg utspridda längs vägen från Karlsborg, över Skara och Lidköping, till Grästorp. Men även Norrland, Småland och Gotland var viktiga basområden. Vägbaserna på Gotland var i första hand avsedda som landningsbanor för transportplan i en luftbro, som skulle kunna flyga in personal och förnödenheter i händelse av en mobilisering från Sovjetunionen.
En reservvägbas var avsedd att kompletteras med personal, materiel, drivmedel och med vissa fältarbeten för att kunna användas. Resurser fick därför omprioriteras från den ordinarie basen. Rent praktiskt breddades ett antal vägar i landet så att det bildades en raksträcka om cirka 1500 meter, vilket möjliggjorde användning som reservvägbas. Reservbasen, som tillkom senare i planeringen, var i regel ett redan befintligt civilt flygfält som kunde användas som tillfällig ersättning om krigsbasens ordinarie bansystem inte kunde användas.
Under 1970-talet ersattes Bas 60 med systemet Bas 90. Tanken var att göra baserna rörligare och mindre sårbara genom att bygga nya ”kortbanor”, som i vissa fall också var en del av det allmänna vägnätet. Dessa banor var endast 800 meter och främst anpassade för flygplanet Viggen, samt senare även Gripen. Den sista vägbasen av detta slag stod klar 1992, innan systemet stegvis avvecklades.
I början av 1990-talet byggdes fyra ”kortbanor” på riksväg 44 mellan Lidköping och Grästorp, som var förbundna till de längre banorna på Rådafältet. Vägen breddades till 17 meter på en sträcka av 800 meter. Banorna var särskilt avsedda för flygplanet Viggen.

 Ägare
Namn:                                        Trafikverket
Adress:                                       781 89 Borlänge
Tfnnr:                                          0771-921 921
Mail-adress                              trafikverket@trafikverket.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                       c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnessten av granit
Text under FortF och Vägverkets emblem: FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN OCH VÄGVERKET BYGGDE RV 44 HÅLE TÄNG – BJÖRKSÄTER 1990-1992
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1955 Minnesmärke över haveri 1955 i Lillhult, Hjo kommun

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Hjo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    1 km N Lillhult
GPS-angivelse:                       N58°21’17.81″ E14°16’27.40″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-05

Historia
Flyghaveri med Flygande tunnan Väster om Hjo den 29 november 1955
Under en övning i skjutning mot mål på Enebågs udde i Brevik krockade två A29 ”Tunnan” i höjd med Hultadammen väster om Hjo.
Ett plan flögs av fältflygare Crona och ett annat plan av löjtnant Norell. Norell blev försenad i starten på grund av byte av kamera. I höjd med Hjo görs en högersväng för att åter få en flygriktning mot Enebågs udde.
Norells plan träffade Cronas plan snett bakifrån så att vänster vinge har slagit i stjärtpartiet under höjdrodret och med nosringen slagit i vingspetsen.
Under sin fortsatta färd till nedslagsplatserna har det hittats 74 flygplans detaljer.
Båda flygplanen slog ner på mark tillhörig Prästgården i Grevbäck. Båda piloterna hade fallit ut ur planen innan de tog mark.
Planen krockade 10.07 på fredag förmiddag den 29 november 1955.
Många Hjobor blev vittnen till kollisionen och i haverirapporten förhördes följande vittnen. Hilding Bergqvist, Tage Wretman, Karl Rudolf Fredriksson, Arne Nevelius, Gösta Presson, Olof Ferm, August Karlsson.
(utdrag ur SFF hemsida)

Ägare
Namn:                                        Grevbäcks hembygdsförening
Adress:                                       c/o Lars Emilsson (sekr), Hembygdsgården, 544 91 Hjo
Tfnnr:
Mail-adress                              info@grevback.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnestavlan uppsatt 2016 av Grevbäcks hembygdsförening
Text: Se bilder
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1981 Minnessten över Skaraborgs regementes 350 års jubileum i Skövde

 Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)                Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Regementsparken
GPS-angivelse:                       N58°22’43.92″  E13°50’35.04″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Skaraborgs län. År 1613 slogs dessa fänikor samman med andra från närliggande landskapet Dalsland och Älvsborgs län och omorganiserades av Gustav II Adolf till Västergötlands storregemente där åtta av totalt 25 kompanier rekryterades från Skaraborg län. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Skaraborgs regemente var ett. Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet till tre mindre regementen där Skaraborgs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 10 mars 1624
Skaraborgs regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som finns nämnda i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Bengt Pilefelt. Regementet deltog 1709 i Slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna. Skaraborgs regemente återuppsättas i Sverige samma år.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Skaraborgs regemente tilldelades № 9. För Skaraborgs regemente innebar det att regementet 1914 blev tilldelad beteckningen I 9. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades med en infanteribataljon, och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner. I samband med att Göta livgarde (I 2) avvecklades den 30 september 1939 erhöll Skaraborgs regemente samma år en pansarbataljon från Göta livgarde. Skaraborgs regemente kom senare genom försvarsbeslutet 1942 att omorganiserades den 1 oktober 1942 till Skaraborgs pansarregemente (P 4), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna.

 Ägare
Namn:                                       Skaraborgs regemente (Försvarsmakten)
Adress:                                      Pansarvägen 4, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                         0500-46 50 00
Mail-adress                              exp-p4@mil.se

Vårdare
Namn:                                        ägaren
Övrigt
Minnessten av grå granit rst 1981 av P 4 subalternkår
Text: SUBALTERNKÅREN RESTE STENEN VID SKARABORGS REGEMENTES 350 ÅRS JUBILEUM 9 MAJ 1981. ARVET FÖRPLIKTAR
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940-83 Minnessten över F 6 personal som omkommit i flygtjänst

Län                                            f d Skaraborg

Kommun (motsv)               Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Kasernvakten
GPS-angivelse:                       N58°31’24.09″ E14°31’24.47″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-03

Historia
I försvarsbeslutet från 1936, angavs att det nyuppsatta F 6 skulle överta det gamla arméflygfältet, det vill säga Gräshultsfältet. Fältet hade upptäckts av löjtnant Gösta von Porat, som år 1913 landade med en Nieuport IV G på exercisheden ”Lusharpan” och fann att markerna skulle vara användbara vid flygövningar. År 1915 använde arméflyget Karlsborg som en av sina baser, då det fanns stora möjligheter att öva skjutning och bombfällning på artilleriets skjutfält. Byggverksamheten kom i gång 1936, då en stor hangar (hangar 81) för två divisioner uppfördes. Fältet utvidgades år 1937 till att omfatta 1 600 × 1 200 meter och 1939 uppfördes en flygverkstad.
Flottiljens första flottiljchef var överstelöjtnant John Stenbeck, som fastställde flottiljens första flottiljorder den 1 juli 1939. Där det fastställdes att flottiljen uppsattes från och med denna dag,  
Flottiljens första flygplanet var en Sk 11, som landade i Karlsborg den 28 juni 1939 några dagar före flottiljens officiella öppnande. När F 6 officiellt bildats den 1 juli 1939 var personalstyrkan endast 22 personer. Flottiljens flygstyrka bestod av tre man, vilka disponerade en Sk 9 och en Sk 11 samt två S 6 inlånade från Östgöta flygflottilj (F 3) samt en J 8 från Svea flygflottilj (F 8).
Under hösten 1939 har F 6 fjorton egna piloter och bristen på flygplan gjorde att man lånade in ytterligare två J 8 från F 8.
Nästa leverans blev 35 jaktplan av typen Fiat G.50, som levererats med båt till Göteborg, och slutmonterades vid Saab i Trollhättan. Dessa flygplan mellanlandade i Karlsborg för att kontrollera och justera beväpningen, om den skulle behöva användas mot ryskt flyg över Ålands hav. Dessutom kom den av Carl Gustav von Rosen från KLM inköpta Douglas DC-2, som på två veckor modifierades vid Saab till ett långdistansbombplan, beväpnat med fasta och rörliga kulsprutor, att mellanlanda i Karlsborg för vapenkalibrering.
Två B 6 levererades till F 6, innan USA den 10 oktober 1940 genom sitt vapenembargo stoppade all export av krigsflygplan till Sverige. B 4 blev därmed den första huvudflygplanstypen vid F 6. I april 1940 förfogade flottiljen över drygt 20 individer B 4 och nio Sk 14 från Krigsflygskolan i Ljungbyhed, som skulle användas i grundläggande flygslagsutbildning (GFSU).
Redan år 1941 mönstrades B 4 ut och ersattes av B 5. Några exemplar av B 4 behölls som sambandsflygplan och målbogserare men de flesta överfördes till Skaraborgs flygflottilj (F 7). Under de tolv år B 4 tjänstgjorde i flygvapnet, drabbades det av ett antal haverier, men endast två hade dödlig utgång och båda dessa skedde vid F 6.^[4]
I samband med ombeväpningen till B 5 tillkom en tredje flygande division. B 5 innebar kvalitativ förstärkning av flottiljens krigsuppgift. De första flygplanen anlände under våren 1941 och omskolningen gick snabbt utan incidenter. Totalt kom F 6 att disponera 54 stycken B 5. Flygningarna företogs på två korslagda stråk med banorna 09/27 och 01/19 belägna inom flottiljområdet.
På grund av den snörika vintern 1942 görs flera undsättningsflygningar med Tp 9, i början av mars undsätts några infrusna fiskefartyg utanför västkusten, och i slutet av mars undsätts fyrpersonalen vid Gotska Sandön. B 5 matbombade även isolerade byar i Skåne med fallskärmsförsedda aluminiumbehållare fyllda med livsmedel.
Sommaren 1942 påbörjades en ombeväpning av flottiljen till det svenska bombflygplanet B 17. Ombeväpningen, vilken påbörjades vid flottiljens tredje division, tog drygt två år att slutföra, innan flottiljen fått B 4 ersatt med B 17.
Den 27 november 1947 anlände flottiljens två första exemplar av J 21A-3 som tilldelades tredje divisionen under kodbeteckningen Gul Adam och Gul Bertil, ytterligare 30 flygplan levererades direkt från Saab fram till april 1948. Omskolningen av personalen för den nya flygplanstypen genomfördes perioden december 1947 – mars 1948. För att klara servicen av den för F 6 nya motortypen fanns under en kortare tid två tyska verkmästare från Daimler Benz anställda. Den taktiska användningen av A 21 var i stort sett densamma som den sista tiden med B 17, bomber var det viktigaste beväpningsalternativet, även om raketer kunde användas. Dessutom var flygplanet utrustat med tre automatkanoner i nosen och en i vardera vinge. Som mest kom F 6 att disponera 70 individer av A 21. Av dessa avskrevs 30 på grund av haverier, de flesta beroende på gräsfältets dåliga skick. Sju piloter omkom under A 21-epoken vid haverier.
Den 12 januari 1954 hämtades flottiljens tre första individer av J 29B Tunnan (även känd som A 29 Tunnan) vid Saab i Linköping. Med tanke på den höga tillverkningstakt Saab hade på flygplan 29, hade det inom ett år levererats 52 individer till Karlsborg. Vid den tiden, år 1955, när flottiljen var ombeväpnad till Tunnan, fick flottiljen tillsammans med Skaraborgs flygflottilj i uppdrag för utprovning med mörkerflygning med Tunnan.
Inför ombeväpningen av flottiljen till 32 Lansen, förlängdes flygplatsens rullbana sommaren 1956. Under denna period som flygplatsen byggs ut, baserades flottiljens divisioner på krigsflygbaser. I februari 1958 var samtlig personal vid flottiljen omskolad och de tre divisionerna ombeväpnade till A 32 Lansen.
Den 7 november 1977 hämtades de första egna AJ 37 Viggen vid Saab i Linköping. Året därpå, den 30 juni 1978 var omskolningen officiellt genomförd.
Den 23 oktober 1992 offentliggjordes propositionen, vilken angav att flottiljen skulle börja avvecklas från och med den 1 juli 1993, att flottiljen skulle avvecklas den 30 juni 1994. Den 10 december 1992 antog riksdagen regeringens proposition, där det angavs att flottiljen skulle utgå ur freds- och krigsorganisationen den 30 juni 1994.
Torsdag den 30 juni hölls en avskedsceremoni och kl 11.30 hade den svenska fanan halats en sista gång, och chefen FV Lars-Erik Englund hade förklarat Västgöta flygflottilj som avvecklad.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (K 3)
Adress:                                      Karlsborgs fästning, 546 81 Karlsborg
Tfnnr:                                        0505-45 10 00
Mail-adress                              exp-k3@mil.se

Vårdare
Namn:                                       F 7 kamratförening
Adress:                                      c/o Claes Bjärle, Strömdalsvägen 1, 544 30 Hjo
Tfnnr:                                         053-143 33
Mail-adress:                             c.bjaerle@telia.com

 Övrigt
Minnessten i form av en fyrkanshuggen pelare av grå granit
Text på framsidan under flygvapenemblemet: STUPADE UNDER FLYGTJÄNST  1940 RESOFFASP J D JOHNSSON E FESTIN G B R LINDSTRÖM  1941 KORPRAL A T HÖGSTEDT  LÖJTNANT L E KOCH  FURIR O S BERGLUND  VICEKORPRAL S G HYLANDER  1942 KORPRAL A F-W BORG VICEKORPRAL L H E ERIKSSON  RESOFFASP F BLOMDAHL  B A E AXELSSON  OFFASP P O F STRANDBERG  FURIR E O L BERGLUND  1943 VPL KORPRAL T E GRAHN B W ANDREASSON FURIR A L KALLMAN VPL KORPRAL K G JANSSON RESOFFASP A O M OLSSON FURIR B V V WIDUNG VPL G R TORNFELDT  1944 VPL K E SJÖÖ FÄNRIK A H A SVAHLIN FURIR K M ÖBERGH VPL FURIR K G GREEN
Text på sid 2: 1945 FURIR O F LAGER FÄNRIK H H J FORSSELL FURIR E V G JOHANSSON FURIR K G L HALLGREN  1946 OFFASP H U V JUNGMARK  1947 FÄNRIK A LÅFTMAN VPL KORP K PETTERSSON LÖJTNANT S O PEHRSSON LÖJTNANT A I WÅNGE FPLMÄSTARE N O HOLM TEKNIKER P G S THELNER TEKNIKER S A ÅGREN  1948 FURIR S H JOHANSSON  KORPRAL S F TENSMYR  1951 FÄNRIK E R RUNOLD FURIR R E NORSTRÖM FURIR S H EKBOM  1952 VICEKORP B K S AHLIN  1953  KORP P O WAHLIN  1955 LÖJTNANT C I NORELL FÄLTFL 2 GR
K E BRONA  1958 FÄLTFL 2 GR B K A WIKLUND  1959 LÖJTNANT B L KARLSSON FNAC 2 GR G B WAHLSTRÖM  1960 FÖRSTE METASS S E TÖRNEBLAD
Text på sid 3: 1962 FÄLTFL 1 GR B ERIKSSON TEKNIKER T S SANDELIN  1963 FÄLTFL 2 GR S A B WIDÉEN FNAV 2 GR L V KÖRNER-FRIDÉN  1965 FÄLTFL 2 GR T H NORSTRÖM  1971 FÄNRIK L T L MOUCHARD  1974 LÖJTNANT B J JAKOBSSON  1976 FÄNRIK R E JOHNSON
Text på sid 4: 1978 LÖJTNANT E L ANDERSSON LÖJTNANT S K G FREDLUND  1979 KAPTEN H R B-G PETERSSON  1982 ÖVERFURIR L E NILSSON  1983 FÄNRIK K A PERMAN FÄNRIK P S LINDBLAD
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnesmärke över Skaraborgs flygflottiljs 72. attackflygdivisionen på Såtenäs

 Län                                           f d Skaraborg

Kommun (motsv)               Lidköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På flottiljområdet
GPS-angivelse:                      N58°26’13.65″  E12°41’37.55″

Inventerad
Namn:                                        Skaraborgs flygflottilj
Datum:                                      2018-07-05

Historia
Gustav Blå eller Ghost är 2:a divisionen vid flottiljen, eller 72:a stridsflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades som en lätt bombflygdivision 1941 men ombeväpnades och omorganiserades till attack år 1951. Som första flygplan utrustades divisionen med B 16 Caproni. År 1951 gjorde divisionen Gustav Röd sällskap genom att ta steget in i jetåldern, när man började flyga A 21RA. I samband med detta blev Gustav Blå en attackflygdivision och fortsatte sedan med A 32 Lansen.
År 1973 blev divisionen Sveriges första Viggendivision, en flygplanstyp som man flög med fram till år 1998. Då kunde divisionen återigen titulera sig Sveriges första, denna gång var man först att bli operativa med JAS 39 Gripen. Sedan år 2004 har dock divisionens huvudsakliga roll varit att vara en utbildningsflygdivision, med huvuduppgift att utbilda nya piloter på Gripensystemet. Den 1 oktober 2010 fick divisionen ”Ghost” som ny anropssignal. På luciadagen den 13 december 2012 flögs det sista flygpasset med A- och B-version av Gripen, vilket markerades med julgransflygning över Västra Götaland. Divisionen som vart först i Sverige med att beväpnas med JAS, blev med det den sista att ombeväpnas till C/D-versionen. Från den 1 januari 2016 övergick divisionen till att bli en stridsflygdivision inom Flygvapnet.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (F 7)
Adress:                                      530 32 Såtenäs
Tfnnr:                                        0510-47 70 00
Mail-adress                              exp-f7@mil.se

Vårdare
Namn:                                        F 7 kamratförening
Adress:                                      c/o Jan Wikström (sekr), Såtenäs
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text: 72. ATTACKFLYGDIVISIONEN GUSTAV BLÅ 1973 – 1997. VÄRLDENS FÖRSTA VIGGEN-DIVISION
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över första värnpliktiga vid Västgöta flygflottilj på Kanalhotellet i Karlsborg

 Län                                          f d Skaraborg

Kommun (motsv)              Karlsborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  I hotellets SV hörn
GPS-angivelse:                     N58°32’28.55″ E14°30’23.95″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2018-07-03

Historia
Sommaren 1965 genomfördes andra träffen för flottiljens första omgång värnpliktiga flygförare från april 1940 i Karlsborg. Första träffen hölls 1960 på initiativ av kapten Göte Ekdahl och kom att fortsätta fram till mitten av 1980-talet.
En blodlönn planterades 1965 till minne av första omgången vpl flygförare som kom till F 6 1940.  Av de ursprungliga 8 eleverna omkom Agne Högstedt vid ett haveri 11/2 1941 och Sigurd Berglund vid ett haveri 12/8 samma år.

 Ägare
Namn:                                        Kanalhotellet
Adress:                                      Storgatan 94, 546 32 Karlsborg
Tfnnr:                                         0505-121 30
Mail-adress                              info@kanalhotellet.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnesplatta av koppar under en blodbok i Kanalhotellets trädgård
Text: DE FLÖG I OFREDENS ÅR, GÖTE EKDAHL MED STAFFAN ALM, ERIK BRATT, SIGURD BERGLUND, AGNE HÖGSTEDT, RICKARD KÖHNKE, THORSTEN LUNDSTRÖM, BENGT OLOV SVEN SJÖGREN
NÅGRA DOGO DÅ, DE ANDRA PLANTERADE TRÄDET.
På bilden från vänster: Kapten Kurt Wallin, Erik Bratt, Bengt Olow, Rickard Köhnke, Staffan Alm, Sven Sjögren, Thorsten Lundström samt kapten Göte Ekdahl (dåvarande adjutant vid 2 divisionen där de värnpliktiga flygförarna utbildades).
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten