Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr Y07

1898 Minnessten över Västernorrlands regementes lägerplats på Sånga mo

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå (Sånga  socken)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Följ väg söderut från Sånga kyrka till vägskäl, höger skogsstig ca 450 m
GPS-angivelse:                   63°10’25.0″N 17°34’19.0″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-18

Historia
Regementet var det enda regemente som växte fram ur 1812 års beväringsorganisation som under åren 1836 – 1847 övades på Viksmon. Västernorrlands beväringsbataljon bildades den 19 oktober 1854. Beväringsbataljonen var fram till den 29 mars 1869 underställd chefen för Jämtlands fältjägarkår (№ 23). Från den 29 mars 1869 blev bataljonen ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 ändrades namnet till Västernorrlands bataljon. Den 1 januari 1893 omorganiserades bataljonen till regemente, och antog namnet Västernorrlands regemente (№ 29), som 1902 justerades till № 28.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Västernorrlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 28.
Under åren 1848-1898 övades bataljonen, från 1893 regementet på Sånga mo. Övningstiden var kort. Under 1860-talet bestod den bara av 30 dagar men senare ökades den till 90 dagar varvid Sånga mo inte längre uppfyllde tidens krav. Den kraftiga befolkningstillväxten i länet gjorde att årskullarna blev för stora. Mathållning och sanitära förhållanden var alltför primitiva. 1898 flyttades övningsverksamheten till Sollefteå.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Vårdare
Namn:                                        Sollefteå-Boteå pastorat
Adress:                                       Kyrkvägen 18, 881 34 Sollefteå
Telefon:                                     0620-835 00
Mail-adress:                             solleftea.pastorat@svenskakyrkan.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1918 av regementet. Stenen omges av fyra fyrkantshuggna stenar förenade av en kedja
Text: Å SÅNGA MO VAPENÖFVADES KUNGL. VÄSTERNORRLANDS BATALJON OCH REGEMENTE ÅREN 1848 – 1898
STENEN RESTES ÅR 1918
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y04

1847 Minnessten över Västernorrlands regementes lägerplats på Viksmon i Graninge

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I vägskälet i Viksmon
GPS-angivelse:                     63° 3’55.00″N 17° 0’25.00″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2019-09-16

Historia
Regementet var det enda regemente som växte fram ur 1812 års beväringsorganisation som under åren 1836 – 1847 övades på Viksmon. Västernorrlands beväringsbataljon bildades den 19 oktober 1854. Beväringsbataljonen var fram till den 29 mars 1869 underställd chefen för Jämtlands fältjägarkår (№ 23). Från den 29 mars 1869 blev bataljonen ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 ändrades namnet till Västernorrlands bataljon. Den 1 januari 1893 omorganiserades bataljonen till regemente, och antog namnet Västernorrlands regemente (№ 29), som 1902 justerades till № 28.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Västernorrlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 28. 
Övningstiden vid Västernorrlands Beväringsbataljon var kort. Under 1860-talet bestod den bara av 30 dagar. Viksmons dåliga kommunikationer gjorde att man efter några år flyttade övningsplatsen till Sånga mo, 20 km nedströms Sollefteå.

Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun (Ulf Johansson)
Adress:                                       Djupövägen 3, 881 80 Sollefteå
Tfnnr:                                         0620-68 20 57, 073-274 53 68
Mail-adress                              kommun@solleftea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1936 och invigd den 25 augusti 1937. Minnesstenen har en stenkula på övre sidan.
Konstnär; Arkitekt Waldemar Granlund och huggen av stenhuggaren Pher Fritiof  Lögdberg
Text under Ångermanlands och Medelpads vapensköldar: WIKSMON VAPENÖVNINGSPLATS 1836 – 1847 FÖR VÄSTERNORRLANDS BEVÄRINGSMANSKAP. TILL VÄRN FÖR FRED OCH FRIHET ÖVAS NU LÄNETS VÄRNPLIKTIGA VID KUNGL. VÄSTERNORRLANDS REGEMENTE. EFTERFÖLJARE TILL FORNA TIDERS KRIGSMANNAUPPBÅD INOM ÅNGERMANLAND OCH MEDELPAD.
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y10

1939-45 Minnessten över förolyckade vid Västernorrlands regemente i Sollefteå

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I Västernorrlands regementes park
GPS-angivelse:                      63°09’49.0″N 17°17’36.9″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-16

Historia

 Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun
Adress:                                      Djupövägen 3, 881 80 Sollefteå
Tfnnr:                                        0620-68 20 57, 073-274 53 68
Mail-adress                             kommun@solleftea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest 21/8 1949 på Regementets dag. Se också Y 18.
Konstnär: Valdemar Granlund
Text under tre kronor: TILL MINNET AV UNDER BEREDSKAPSTJÄNSTGÖRING 1939 – 1945 FÖROLYCKAD PERSONAL VID VÄSTERNORRLANDS REGEMENTE
FÄNRIK N C PETTERSSON *28/6 1916 †21/8 1942
FÄNRIK C H MALMQVIST *6/12 1919 †28/3 1943
VÄRNPLIKTIGE E S SJÖBERG *28/11 1919 †20/6 1943
VÄRNPLIKTIGE R H B SAHLBERG *1/9 1920 †3/9 1943
VÄRNPLIKTIGE E PERSSON *2/11 1913 †8/12 1943
VÄRNPLIKTIGE A W NÄSLUND *2/7 1909 †8/12 1943
VÄRNPLIKTIGE S G THYR *20/4 1922 †5/6 1944
VÄRNPLIKTIGE C H BJÖRKLUND *14/10 1922 †5/6 1944
LÖJTNANT O H R LÖNNBLAD *26/1 1918 †28/10 1944
VÄRNPLIKTIGE S E NORDLANDER *17/3 †23/11 1942
VÄRNPLIKTIGE B HANSSON *11/12 1914 †7/6 1940
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y15

 

1994 Minnesplatta över Norrlands trängregemente i Sollefteå

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På f d T 3 kanslihus
GPS-angivelse:                     63°10’30.62″N 17°16’11.82″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-17

Historia
Förbandet sattes upp 1893 som Norrlands trängbataljon och förlades till en början till Fredrikshovs slott i Stockholm (se minnesmärke A28). Under tiden byggdes nya kaserner i Sollefteå och flytten dit skedde 1898. År 1902 omorganiserades bataljonen till att bli Norrlands trängkår (T 3). Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att   avveckla Tygtrupperna och Intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick under åren 1948 och 1951 i trängtrupperna. Genom den omorganisationen upphöjdes kåren den 1 juli 1949 till regemente, och tilldelades namnet Norrlands trängregemente (T 3). 
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, blev Norrlands trängregemente som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Västernorrlands regemente, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Den 1 juli 1983 uppgick regementet i Sollefteå armégarnison (SAG), vilken var en försöksorganisation bestående av Västernorrlands regemente (I 21), Försvarsområdesstaben (Fo 23) och Ångermanlandsbrigaden (NB 51). Den 30 juni 1990 upplöstes försöksorganisationen, och Norrlands trängregemente blev åter ett självständigt förband.
Som ett led i försvarsutredning 1988 beslutades att Norrlands trängregemente skulle lämna sina kaserner på Trängvägen, för att samlokaliseras med Västernorrlands regemente (I 21) på Regementsvägen. Regementet reducerades den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Norrlands trängkår (T 3).
Inför försvarsbeslutet 2000 stod det klart att en av de två trängkårerna, Göta trängkår (T 2) och Norrlands trängkår (T 3), skulle avvecklas. Regeringen ansåg att trängkåren i Skövde hade bäst förutsättningar till att utvecklas till en försvarsmaktsgemensam huvudenhet för underhållstjänst. Detta dels på grund av att regeringen även föreslog en avveckling av Västernorrlands regemente (I 21) samt Ångermanlandsbrigaden (NB 21). Vilket då skulle lämna Norrlands trängkår ensamt inom Sollefteå garnison. Dock ansåg regeringen att det borde finnas underhållsutbildning med vinterutbildning i norra Sverige, vilken då skulle förläggas till Östersunds garnison och samlokaliseras med Arméns tekniska skola (ATS) och Motorskolan (MS).
Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades Norrlands trängkår den 30 juni 2000 som självständigt förband. Från den 1 juli 2000 uppgick kåren som en utbildningsbataljon under namnet Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) i Jämtlands fältjägarregemente (I 5).
I samband med försvarsbeslutet 2004 beslutade riksdagen att bataljonen tillsammans med Jämtlands fältjägarregemente skulle upplösas och avvecklas. Den officiella avvecklingen med traditionsenlig ceremoni genomfördes i Östersund den 8 april 2005.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Hemfosa Sollefteå AB
Adress:                                      Box 165, Sundsvall
Tfnnr:                                        070-297 39 86 (Peter Ekdahl)
Mail-adress                              peter.ekdahl@hemfosa.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesplatta av brons uppsatt den 30/6 1994 vid avvecklingen av regementsområdet
Text: HÄR HADE NORRLANDSTRÄNGARNA SIN FÖRLÄGGNING 1898 – 1994
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y02

1721 Minnessten över slaget vid Sundsvall-Selånger vid Widebron

 Län                                           Västernorrland

Kommun (motsv)               Sundsvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vid Mittuniversitetet på NÖ sidan av Widebron över Selångerån
GPS-angivelse:                    62°23’36.47″N 17°16’53.51″E

Inventerad
Namn:                                         Anders Kihl
Datum:                                        2019-09-18

Historia
År 1721 hade återigen en rysk galärflotta siktats utefter Norrlandskusten på sin väg norrut. Länsstyrelsen som vid denna tid låg i Gävle bestämde att sända major Johan Henrik Fieandt till Sundsvall för att organisera stadens försvar. Väl framme satte Fieandt upp en försvarsstyrka bestående av 80 båtsmän från Första Norrlands båtsmanskompanis andra del samt en avdelning om 80 ryttare från Jämtlands kavallerikompani och ett allmogeuppbåd om cirka 150 man. Fieandt hade dock hoppats på att 700–800 man skulle kunna uppbådas av allmoge och stadsbor och skrev i bittra ordalag efter striden om medelpadingarnas oförmåga och vilja.
Ryttarkompaniet, under löjtnant Johan Lindstedts befäl, var strandvakt i Sundsvall. 25 av ryttarna var veteraner från Armfelts tåg mot Norge, vissa även från Finland och Baltikum, men majoriteten av ryttarna var nyrekryterade bönder som fyllt luckorna efter katastrofen på Öjfjället.
Striden började i Sundsvall med att den ryska eskadern på 33 galärer, 33 lodjor och 33 slupar fullastade med manskap och materiel attackerade staden med artillerield och prickskytteeld. Ryssarna landsatte därpå trupper vid Mon, söder om stadens centrum. Svenskarna var då tvungna att bränna magasinshusen samt två köpmanskepp och ett större fartyg vilka var lastade med järn och virke för att de inte skulle falla i fiendens händer. Försvararna, som inte hade något understöd av artilleri förutom några små pjäser som gav eld från gårdarna och båtarna i närheten, lyckades ändå med de 80 kavalleristerna, 80 båtsmännen och 77 bönderna och borgargardet, hålla de landstigande ryssarna stången i en timmes tid vid västra Stadsbron vid Åkroken. När major Fieandt, som var högste befäl för svenskarna, med sina små resurser hotades av att bli kringränd av de ryska kosackerna och det ryska infanteriet vid västra bron, beordrade han att man skulle dra sig tillbaka på vägen mot Jämtland och med 70 man inta stridsställning i skogen vid Holmbron. Detta skulle visa sig omöjligt då bönderna och båtsmännen flydde och lämnade de jämtländska kavalleristerna ensamma att tillsammans med Fieandt slåss mot den ryska övermakten, som bestod av omkring 600 kosacker och 6870 man infanteri. Kavalleristerna försvarade sig väl och lyckades genom två motanfall hejda ryssarna. Svenskarna måste sedan retirera vidare via Selångersdalen till Nävsta och Valla byar i Selångers socken cirka åtta kilometer väster om Sundsvall, där man återigen satte sig till motvärn.

Ägare
Namn:                                        Sundsvalls kommun
Adress:                                       Landskapsarkitekt Annika Näsmo
Tfnnr:                                          070-345 32 41

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av murat vitt tegel rest år 1979 av Sundsvalls Gille. Läs mer om slaget på Google: Det sista Karolinska slaget vid Sundsvall/Selånger år 1721
Text: JOHAN HENRIK FIEANDT KÄMPADE HÄR MOT HÄRJANDE FIENDE DEN 25 MAJ 1721. FÖDD DEN 3 FEBR 1683 I ESTLAND. STUPAD DEN 23 AUG 1741 VID VILLMANSTRAND
Text på minnesmärkets högra sida: SUNDSVALLS GILLE RESTE MONUMENTET ÅR 1979. OVANFÖR STENPLATTAN RYSK KANONKULA FRÅN KRIGET 1721 FUNNEN ÅR 1850 VID FJÄL

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y01

1721 Minnessten över slaget vid Sundsvall-Selånger vid Selånger kyrka

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)               Selånger

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid gamla kyrkoruinen S Selångers kyrka
GPS-angivelse:                      62°24′20″N, 17°12′31.52″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-18

Historia
Striden började i Sundsvall med att den ryska eskadern på 33 galärer, 33 lodjor och 33 slupar fullastade med manskap och materiel attackerade staden med artillerield och prickskytteeld. Försvararna, som inte hade något understöd av artilleri förutom några små pjäser som gav eld från gårdarna och båtarna i närheten, lyckades ändå med de 80 kavalleristerna, 80 båtsmännen och 77 bönderna och borgargardet, hålla de landstigande ryssarna stången i en timmes tid vid västra Stadsbron vid Åkroken. När major Fieandt, som var högste befäl för svenskarna, med sina små resurser hotades av att bli kringränd av de ryska kosackerna och det ryska infanteriet vid västra bron, beordrade han att man skulle dra sig tillbaka på vägen mot Jämtland och med 70 man inta stridsställning i skogen vid Holmbron. Detta skulle visa sig omöjligt då bönderna och båtsmännen flydde och lämnade de jämtländska kavalleristerna ensamma att tillsammans med Fieandt slåss mot den ryska övermakten, som bestod av omkring 600 kosacker och 6870 man infanteri.
Svenskarna lyckades med två motanfall uppehålla ryssarna, men fick efter det att ryssarna fått förstärkning utkämpa en hopplös kamp mot övermakten. Ryssarna lyckades få fram förstärkning och det blev en svår strid för svenskarna. 22 man blev nedsablade på landsvägen vid Valla. Omkring tio man lyckades hugga sig igenom ryssarnas linjer och fly. Tio svenskar blev tagna som fångar och förda till S:t Petersburg jämte kavallerikompaniets fana. Hela Sundsvall skövlades och brändes ned och endast kyrkan med klockstapeln klarade sig utan skador.

 Ägare
Namn:                                       Selångers församling
Adress:                                      Kungsnäs 158, 855 91 Sundsvall
Tfnnr:                                         060 56 35 75
Mail-adress                              selanger.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        se ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit med plåt av koppar rest år 1972 av Jämtar. Läs mer om slaget på Google: Det sista Karolinska slaget vid Sundsvall/Selånger år 1721
Text: TILL MINNE AV DE 22 JÄMTLÄNDSKA KAROLINER SOM STUPADE I SELÅNGER I DRABBNING MED RYSK ÖVERMAKT DEN 25 MAJ 1721
JÄMTAR RESTE MINNESVÅRDEN 1972
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort DK39

Minnesplatta över belägringen 1658 – 1659 av Köpenhamn

Land                                         Danmark

Kommun (motsv)               Köpenhamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I Nationalmuseums kolonnad på Stormgade mellan Rådhuset och Christiansborg
GPS-angivelse:                      55°40’29.55″N 12°34’26.86″E

Inventerad
Namn:                                        Alexander Roth
Datum:                                       2019-09

Historia
Under en period av nära två år, efter freden i Roskilde 1658, belägrades Köpenhamn av svenska styrkor, sedan Karl X Gustav brutit freden och under ett drygt halvår försökt bemäktiga sig staden, med stora svenska förluster som följd. Svenskarnas lägerplats kallades Carlstad och låg på Bellahøj. I februari 1659 gjorde svenskarna ett försök att storma staden, men misslyckades – till stor del på grund av att en nederländsk flotta hade landsatt soldater och besegrat svenskarna i Öresund. Karl X Gustavs död 1660 gjorde definitivt slut på de svenska försöken att inta huvudstaden.

 Ägare
Namn:                                        Nationalmuseum
Adress:                                       Prinsens palats Ny Vestergade 10 1471 Köpenhamn
Tfnnr:                                         +45 4120 6850
Mail-adress:                             post@natmus.dk

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesskylt av marmor uppsatt år 1959 av Köpenhamns kommun
Text under Köpenhamns sigill: TIL MINDE OM SVENDSKE OG HOLLANDSKE SOLDATER SOM FALDT UNDER KÖPENHAVNS BELEJRING 1658 – 1659
OPSAT AF KÖPENHAVNS KOMMUNE 1959
Informationsskylt: Nej

Thomas Roth
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr CE401

Gravsten över svensk båtsman från HMS Eugenie 1852 i Valparaiso

 Land                                         Chile

Kommun (motsv)               Valparaiso

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Dissidents Cemetery
GPS-angivelse:

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
HMS Eugenie (1846-1888) var en svensk fregatt och ett segelfartyg bestyckad med 40 kanoner. Hon var byggd på Karlskronavarvet och sjösatt 1844, längd 46 meter och besättning på 300 man. Fartyget omklassificerades som korvett från 1877 innan hon 1888 gjordes om till logementsfartyg vid Skeppsholmen. Hon togs ur tjänst fullständigt år 1919 och såldes till ett norskt rederi i Moss för att användas som flytande arbetarbostad. År 1926 såldes hon vidare till en skrothandlare i Halmstad för att huggas upp. Eugenie lades upp vid Torekov där naturen tog hand om upphuggningen. Fartyget har fått sitt namn av Prinsessan Eugénie, dotter till Oscar I.
Eugenie genomförde svenska flottans första världsomsegling 1852-53. Den 1 oktober 1852 avseglade fartyget från Karlskrona örlogshamn under befäl av kommendörkapten Christian Adolf Virgin (1797-1870) och den 1 juli 1853 ankrade hon på Älvsborgsfjorden utanför Göteborg.
Hon anlände söndagen den 22 februari 1853 till Valparaiso i Chile där hon kvarlåg till den 5 mars. Ankomstdagen präglades dock av förstämning. Bara några timmar efter ankringen dog båtsmannen från 6:e Blekinge kompani, nr 97 Märsfall Löfman efter bara några timmars våldsamt illamående. Fartygschefen beslutade om obduktion av liket och Dr Kinberg kunde därvid konstatera att Löfman avlidit av en kronisk sjukdom i hjärnan som nu nått sin fullbordan oberoende av de yttre omständigheterna. En bestämmelse i Valparaiso vid denna tid stadgade att döda endast fick gravsättas mellan midnatt och klockan fyra på morgonen. Skälet till detta märkliga påbud nämns inte och är nu svårt att gissa sig till, men sekundlöjtnant Carl August Fries skriver lite syrligt att det i varje fall orsakade att pastor Samuel Pontén, vid gravsättningen av Löfman den 24 februari, fick fullgöra sin enda hundvakt under resan.
(utdrag ur Fregatten Eugenies Världsomsegling av Christer Hägg).

Ägare
Namn:                                        Dissidents Cemetery
Adress:                                       Dinamarca 217, Valparaíso
Tfnnr:                                         +56 32 221 3700
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Gravvård uppsatt 1853
Text:
Informationsskylt:

Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr D501

Regementets grav på Lilla Malma gamla kyrkogård i Malmköping

Land                                          Sverige

Kommun                                  Flen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Lilla Malma kyrkogård i Malmköping, centrum
GPS-angivelse:                        59° 8’6.31″N  16°43’35.38″E

Inventerad
Namn:                                        Hans Norlén och Per-Olof Rosén (foto)
Datum:                                      2018

Historia
Lilla Malma kyrka är en kyrka som tillhör Dunker-Lilla Malma församling i Strängnäs stift. Kyrkan ligger ganska centralt i Malmköping, mellan genomfartsleden Landsvägsgatan och den gamla militärexercisplatsen Malma hed.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                       Dunker-Lilla Malma församling
Adress:                                      Tingsgatan 1, 64260 MALMKÖPING
Tfn:                                             +46(157)20052
Mail:                                           dunker-lillamalma.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Gravsten av granit.
Mindre minnessten över olyckan 1880 vid Ådö färjställe är uppsatt framför regementets gravplats och en namntavla över de 14 omkomna soldaterna finns inne i kyrkan
Text: KUNGL SÖDERMANLANDS REGEMENTES GRAVPLATS
GRAVEN UNDERHÅLLS AV KYRKORÅDET
Text mindre sten: ÅDÖ 18 2/7 80
Informationsskylt:  Ja

Hans Norlén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

 

Registerkort Nr D02

Minnestavla över generalen Gustaf Adolf von Siegroth

Land                                         Sverige

Kommun                                 Flen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Malmköping, i     f d officersmässen
GPS-angivelse:                      59° 8’0.32″ 16°43’44.97″

Inventerad
Namn:                                       Hans Norlén och Per-Olof Rosén(foto)
Datum:                                     2018

Historia
Siegroth studerade i Uppsala, ingick 1744 på den militära banan som volontär vid Fortifikationen samt blev sedan kornett vid Västgöta kavalleri. 1745-53 var han i fransk krigstjänst och utmärkte sig därunder vid flera tillfällen samt befordrades till kapten. Under frånvaron befordrad dels till kammarherre, dels till major vid Kalmar regemente, beordrades han 1758 till armén i Pommern, där han hade åtskilliga viktiga kommenderingar och från 1761 tjänstgjorde som generaladjutant. 1766 utnämndes han till överste i armén. Sedermera innehade han efter vartannat chefskapet för JämtlandsVästmanlands och Södermanlands regementen, förestod landshövdingeämbetet i Södermanlands län under sommaren 1773 samt blev s. å. generalmajor och 1778 generallöjtnant.
1771 blev han chef för Södermanlands regemente, som han omvandlade till det bäst övade i hela armén. Samma år valde han ut Malma hed till permanent exercisplats (1774-1921). Siegroth lät på egen bekostnad inköpa ett fältartilleri (8 kanoner) för soldaternas övning, upprättade på regementets av honom inköpta exercisplats en militärskola för befälet, skänkte till skolan ett bibliotek med mera. Han utfäste årligen belöningar för de officerare som vid mötestidens slut författat de bästa avhandlingarna över uppgivet ämne. Siegroth var en föregångsman och inrättade ett fältlasarett; dessutom skapade han Sveriges första janitscharorkester.
1784 ritade han en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter.
Under fälttåget 1788 förde han först befälet över de trupper, som landsteg vid Fredrikshamn, kommenderades sedan att försvara gränsen, men återvände sårad 1789 till Sverige, med fullmakt som general i armén. Efter Gustav III:s död förmåddes han att begära avsked från sin överstebeställning, men kvarstod i armén. Siegroth var en för sin tid ovanligt kunnig militär och driftig regementschef samt även synnerligen skicklig i fortifikationssaker.
(utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                       Flens kommun
Adress:                                      Sveavägen 1, 642 81 Flen
Tfn:                                             0157-43 00 00
Mail:                                           flenskommun@flen.se

Vårdare
Namn:
Adress:
Tfn:
Mail:

Minnesmärket
Medaljongen finns på följande platser: Stadshuset Malmköping, Lagersbergs säteri Eskilstuna, Clara kyrka Sthlm, Officersmässen Trianon i Eksjö.
Text: Malmköpings grundare, friherre G A von Siegroth, Chef för Kgl. Söd. Regemente 1771-1792
Informationsskylt: Nej

Hans Norlén
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM