Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr B86

1992 Minnesankare på Hemvärnets stridsskola

 Län                                          Stockholms

Kommun (motsv)              Salem

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  6 km V Norsborg
GPS-angivelse:                      59°15’46.33″N 17°42’41.86″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                      2018-09-19

Historia
På hösten 1941 började hemvärnet söka efter en central plats för utbildningar och dåvarande hemvärnschefen Gustaf Petri besökte bland annat herrgården Vällinge. Man fann platsen lämplig och fick tillstånd av bland annat Stockholms vattenledningsverk att utnyttja byggnaderna och markerna runt omkring för en symbolisk summa av 200 kronor per år.
I mars 1942 sändes ett upprop ut till företag och vissa enskilda personer om bidrag till renovering av skolan, bland annat undertecknat av kronprins Gustaf Adolf och inom kort hade man samlat 445 000 kronor. Av denna summa byggdes två elevlokaler samt en skjutbana.
Hemvärnets stridsskola invigdes den 27 juni 1943
Hemvärnets stridsskola utbildar befäl inom Hemvärnet för uppgifter inom krigsförhållanden, beredskap och fredstid. Skolan utbildar även elever från Norge och Danmark. Hemvärnets stridsskola utbildar årligen cirka 1 500 hemvärnsbefäl från gruppchef upp till bataljonschef.
Skolan har även som uppgift att kvalitetssäkra utbildningar som sker på de olika utbildningsgrupperna runt om i Sverige. Man samarbetar med bland annat Markstridsskolan för att utveckla hemvärnets markstridsteknik och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för utbildning av skyddsvakter.
Hemvärnets stridsskola utvecklar även metoder och rutiner för rekrytering till hemvärnet

 Ägare
Namn:                                       Stockholms stad
Adress:                                      Fastighetskontoret Humlegården Stockholm
Tfnnr:                                        08-678 92 90

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Hemvärnets stridsskola
Adress:                                       Vällinge 145 90 Norsborg
Telefon:                                     08-584 549 19
Mail-adress:                             hvss-utbildningsadjutant@mil.se

Övrigt
Minnesankare: Stockankare av järn
Text: KRETSCHEFSKURS. HÖGRE KURS, NOVEMBER 1992, MARS OCH DECEMBER 1993.  BO CONNY BLOMQVIST  ÖRJAN DAHLBERG  HENRY EKLUND  GUNNAR ERIKSSON  SUNE FONSERIUS  ANTONIO FORK  ERLAND JANNER LEIF JANLÖV  GUNNAR LENNHED  ARNE LINDÉN  LEIF-INGE NORDSTRÖM  LARS-OLOV OLSSON  GÖRAN PETTERSSON  BERTIL SVENSSON ÖVERLÄMNAR, SOM SYMBOL FÖR HVSS ÖKANDE BETYDELSE FÖR UTBILDNING AV MARINA HEMVÄRNSMÄN, ETT STOCKANKARE FRÅN DET FÖRSTA UBÅTSBÄRGNINGSFARTYGET H M S BELOS
DEPOSITION FRÅN OSTKUSTENS MARINKOMMANDO
Informationsskylt:  Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr B84

1946 Minnesstaty av Gustav Vasa på Hemvärnets stridsskola

Län                                            Stockholms

Kommun (motsv)               Salem

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   6 km V Norsborg
GPS-angivelse:                      59°15’46.18″N 17°42’39.98″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2018-09-19

Historia
På hösten 1941 började hemvärnet söka efter en central plats för utbildningar och dåvarande hemvärnschefen Gustaf Petri besökte bland annat herrgården Vällinge. Man fann platsen lämplig och fick tillstånd av bland annat Stockholms vattenledningsverk att utnyttja byggnaderna och markerna runt omkring för en symbolisk summa av 200 kronor per år.
I mars 1942 sändes ett upprop ut till företag och vissa enskilda personer om bidrag till renovering av skolan, bland annat undertecknat av kronprins Gustaf Adolf och inom kort hade man samlat 445 000 kronor. Av denna summa byggdes två elevlokaler samt en skjutbana.
Hemvärnets stridsskola invigdes den 27 juni 1943
Hemvärnets stridsskola utbildar befäl inom Hemvärnet för uppgifter inom krigsförhållanden, beredskap och fredstid. Skolan utbildar även elever från Norge och Danmark. Hemvärnets stridsskola utbildar årligen cirka 1 500 hemvärnsbefäl från gruppchef upp till bataljonschef.
Skolan har även som uppgift att kvalitetssäkra utbildningar som sker på de olika utbildningsgrupperna runt om i Sverige. Man samarbetar med bland annat Markstridsskolan för att utveckla hemvärnets markstridsteknik och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för utbildning av skyddsvakter.
Hemvärnets stridsskola utvecklar även metoder och rutiner för rekrytering till hemvärnet

 Ägare
Namn:                                        Stockholms stad
Adress:                                      Fastighetskontoret Humlegården Stockholm
Tfnnr:                                        08-678 92 90

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
R<enovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Hemvärnets stridsskola
Adress:                                       Vällinge 145 90 Norsborg
Telefon:                                     08-584 549 19
Mail-adress:                             hvss-utbildningsadjutant@mil.se

Övrigt
Minnesstaty av brons på plint av granit, rest år 1946
Konstnär: Anders Zorn
Text: REPLIK AV ANDERS ZORNS BERÖMDA GUSTAV VASA-STATY. SKÄNKT AV HEMVÄRNSRÅDET 1946
Informationsskylt:  Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr ZM01

Minnesmärke över flygolyckan i Ndola 1961

 Land                                         Zambia

Kommun (motsv)               Ndola, Copperbelt Province

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   15 km V Ndola airport
GPS-angivelse:                     S12°58’28” E28°31’24”

Inventerad
Namn:                                        Peter L:son Björkman, Stig von Bayer och Bengt Wicksén
Datum:                                       2018-09-19

Historia
Dag Hammarskjöld, generalsekreterare i FN (1953-1961), avled natten mellan den 17 och 18 september 1961 när planet han färdades med kraschade, under en flygning mellan Kongo-Léopoldville (nuvarande Kongo-Kinshasa) och Nord-Rhodesia (nuvarande Zambia) där han skulle träffa Katangarebellernas ledare Moïse Tshombe. Planet var en  DC -6B med 5 mans svensk besättning från Malmö. Hammarskjöld hade sällskap med 10 personer varav tre svenska soldater. Platsen där planet kraschade ligger 10 km sydväst om Ndola, i provinsen Copperbelt i Zambia. Cirka 10 minuter efter midnatt, bara en mil från landningsbanan i Ndola kraschar flygplanet i djungeln varvid endast en person överlevde, den amerikanske sergeanten Harold Julian som var en medlem av FN:s säkerhetstjänst. Tyvärr avled även han kort därefter i sviterna av olycka. Omfattande spekulationer kring orsaken till flygplanskraschen förekommer.
Följande personer förolyckades i flygplanskraschen:

FN-personal Dag Hammarskjold, H. A. Wiesschhoff, Vladimir Fabry, William Ranallo, Alica Lalande, Harold M. Julien, Serge L. Barrau, Francis Eivers
FN-soldater från Sverige Fänrik Carl-Eric Gabriel Rosén, ONUC, Furir Stig Olof Hjelte, UNEF XIG, Menige Per Evald Persson, UNEF XIG
Transairs besättning på DC-6B ”Albertina”

Per Hallonquist,Nils-Eric Aahreus, Lars Litton,

Nils Goran Wilhelmsson, Harald Noork

1964, efter att Zambia blivit självständigt, byggdes en väg till platsen och ett minnesmärke skapades. 1970 fick minnesmärket status som ett nationalmonument av typen historiskt landmärke. Minnesmärket består av en trädgård med ett murat stenmonument i dess mitt omgiven av en gräsmatta och en ring av buskar och träd i en yttre cirkel. Här finns också ett museum som öppnade 1981. På området finns även den termitstack vid vilken Hammarskjölds kropp återfanns.
Under åren sedan monumentets uppförande har flertalet minnesstenar adderats runt monumentet. Dessa företräder grupper med koppling till Dag Hammarskjöld och FN samt minner om besök som gjorts av utmärkande personer. Bland dessa finns minnesstenar från de svenska veteranerna från FN-insatsen i Kongo 1961-64, Kofi Annans besök på platsen 2001, den svenska regeringens besök på platsen 2001 m.fl.
Vid inventeringen 2018 fanns platsen vara i gott skick och vid samtal med lokala företrädare framkom en bild av detta monument som varande en viktig symbol för det interna zambiska sammanhållningsarbetet.
Vid tiden för kraschen var Zambia fortfarande en brittisk koloni vid namn Nord-Rhodesia i uppstarten av sin frigörelseprocess. I grannlandet Kongo 10 km från kraschplatsen pågick ett blodigt inbördeskrig. Risken för motsvarande händelseförlopp förelåg även för det blivande Zambia bestående av 73 etniska grupper. Dag Hammarskjölds död på blivande zambiskt territorium kom att bli en symbol där lokala frihetsföreträdare valde att se Hammarskjölds offer som ett offer för den afrikanska freden och friheten. I denna anda ville man genomföra frigörelsen från Storbritannien på ett fredligt sätt där det blev viktigt att samlas under det fortfarande gällande slagorden “One Zambia, One nation”. Till denna dag ses Hammarskjölds offer för de afrikanska folken som en inspiration och detta ger minnesplatsen stor betydelse nu och för framtiden för den lokala regeringen och Zambia.
Varje år högtidlighålls hans minne genom en ceremoni på platsen och flertalet lokala verksamheter bär hans namn. Bland dessa Dag Hammarskjöld Memorial Primary school, Dag Hammarskjöld Institute for peace and conflict studies på Copperbelt University i grannstaden Kitwe.

Ägare
Namn:                                        National Heritage Conservation Commission
Adress:                                       Richard Hanguwa
Mail-adress                              richardhanguwa@gmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
I mittenkretsen av det ca en hektar stora minnesplatsområdet finns en murad sten krönt med en jordglob i metall. På stenen sitter en tavla med texten “SITE OF HAMMARSKJOLD PLANE CRASH 18TH SEPTEMBER 1961”.
Nedanför stenen ligger en huvudplatta med följande text:
“IN MEMORY OF DAG HAMMARSKJÖLD SECRETARY GENERAL OF THE UNITED NATIONS 1953 TO 1961 AND THOSE WHO WITH HIM LOST THEIR LIVES AT NDOLA IN SEPTEMBER 1961 IN QUEST FOR PEACE IN THE KONGO
THOSE WHO DIED  DAG HAMMARSKJOLD  H A WIESSCHHOFF  VLADIMIR FABRY  WILLIAM RANALLO  ALICA LALANDE  HAROLD M JULIEN  SERGE L BARRAU  FRANCIS EIVERS  PER HALLONQUIST  NILS-ERIC AAHREUS  LARS LITTON  NILS GORAN WILHELMSSON  HARALD NOORK  KARL ERIK ROSEN  S O HJELTE  P E PERSSON
Vid sidan av denna platta ligger ytterligare ett antal plattor från olika organisationer i en ring kring stenen. Därefter följer en blomsterrabatt i form av en ring följd av ytterligare en ring av plattor. Därefter följer en plattbelagd stig som löper runt monumentet och ut från det i fyra riktningar. I slutet av varje stig finns en sten med citat av Dag Hammarskjöld. Den plattbelagda stigen är omgiven av rabatter tillsammans med ytterligare minnesplattor närmast stenen.
Runt detta finns en gräsmatta, en bilväg samt trädplanteringar. I ena änden återfinns termitstacken där Dag Hammarskjölds kropp påträffades. Denna kröns av en liten utsiktsplats under tak. I andra änden återfinns den lilla byggnad som innehåller platsens museum. På museet återfinns en utställning om Dag Hammarskjölds karriär före och under FN-tiden, en presentation om alternativa skäl till planets krasch, en återgivelse av hans begravning och andra ceremonier för offren samt ett bibliotek med böcker om i huvudsak Zambia, FN och Sverige.

Peter L:son Björkman
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr IT02

Minneskors över nedslagsplatsen vid flygkatastrofen utanför Salerno 1947

Land                                         Italien

Provins                                   Salerno

Kommun (motsv)               Scala

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På berget ovanför Scala
GPS-angivelse:                      40°39’32.93″N 14°35’28.98″E

 Inventerad
Namn:                                        Raymond Andersson och Ove Larsson
Datum:                                      2017-11-17

Historia
Sverige efter krigsslutet 1945 hade ett överskott på militära flygplan. Eftersom svenskar, med den legendariske Carl-Gustaf von Rosen i spetsen, hade anställts för att bygga upp det etiopiska flygvapnet, gavs en möjlighet att sälja svenska plan till Etiopien. Mellan 1947 och 1953 såldes sammanlagt 47 störtbombplan av typen B 17A till etiopierna, och sammanlagt 175 svenskar ur flygvapnet verkade i Etiopien fram till 1960-talets början.
I november 1947 levererades de första sjutton bombplanen. De flögs ned från Sverige av piloter ur F 6 i Karlsborg, F 7 i Såtenäs och F 21 i Luleå, och hade sällskap av personal från flygstaben och tekniker. Den 17 november var uppdraget fullgjort och 21 svenska flygofficerare och flygtekniker skulle återvända hem. De gick ombord på ett chartrat fraktplan, en Bristol 170 Freighter, från bolaget T-flyg. Ombord fanns också en besättning på tre man.
Vid sextiden på morgonen den 17 november lyfte planet från Addis Abeba och flög via Khartoum i Sudan där man gick ned för bränslepåfyllning. Därefter gjorde man ytterligare två mellanlandningar i Nordafrika innan man följande morgon flög ut över Medelhavet och tog en första paus i Catania på Sicilien. Därefter lyfte planet med sikte på Rom.
Enligt färdplanen skulle det svenska planet flyga rakt över öppet hav till en punkt ungefär tio mil norr om Neapel, där man skulle komma in över land. Redan i höjd med Stromboli något norr om Messinasundet lämnade kaptenen över till andrepiloten med order att gå direkt mot Rom på en höjd av 1 000 meter över havet, och sedan på 2 000 meters höjd när man kom in över land. Själv gick kaptenen för att sova.
Sedan hände något. Planet vek av i 90 grader in mot kusten. Varför? Var det den mänskliga faktorn, vilket den överlevande kaptenen förnekade i sitt försvar av den omkomne andrepiloten? Eller var det vädret: molnen tätnade och skymde de branta bergssidor som kantade den annalkande Amalfikusten? Än i dag vet vi inte säkert svaret.
Däremot vet vi alltför väl vilka konsekvenserna blev. Planet slog omkring klockan 16.15 lokal tid in i sidan på berget Monte Carro nära Scala, strax norr om Salerno, och bröts omedelbart i tre delar innan det kanade ned mot en ravin. Av de 24 ombord omkom 20 man direkt och en skadades så svårt att han avled kort senare. Endast tre personer överlevde, inklusive planets kapten.
Lokalbefolkningen hjälpte till att bärga överlevande och omkomna. Som tack för befolkningens insatser inrättade det svenska flygvapnet ett barnhem i trakten. Med en viss byråkratisk fördröjning kom de 21 omkomnas namn på plats på ”Minnenas vägg” i Flygvapnets minneshall i Försvarets materielverks byggnad i Stockholm. På Monte Carro är ett minneskors rest. Vid en ceremoni på platsen med anledning av 60-årsminnet av olyckan 2007 deltog både det svenska och italienska flygvapnet.
Med i olycksplanet befann sig också den etiopiska statens kontanta betalning för de levererade flygplanen: en kista med guldtackor. För säkerhets skull hade tackorna målats svarta, och när de vid kraschen spreds ut runt flygplansresterna så anade ingen av räddningsarbetarna vad det var. Samtliga guldtackor kunde dock bärgas och föras till Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Comune di Scala
Adress:                                       Piazza Municipio
Tfnnr:                                         089-857115

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minneskors av genomskuren metall. Framför korset tre snedställda stenplattor. Rest 1987 till minne av flygkatastrofen 1947.
Text på den mellersta plattan:  NEL 40° ANNIVERSARIO DELLA SCIAGURA DELL AVIAZIONE SVEDESE SUL MONTE CARRO IL POPOLO SCALESE MEMORE POSE  SCALA 18.11.47 – 18.11.87
Text på vänstra plattan: ANDERSSON NILS EINAR,  ATLESTAM ERIK LENNART,  AULEN GUSTAF EINAR HILDEBRAND,  BENGTZON BENGT RAGNAR,  CARLSSON DAN GEORG VINCENT,  FELDT STIG GUSTEN,  FRANDÈN TORSTEN OLOF,  HAMMENFORS GÖSTA,  HOLM NILS OSKAR, LANDGREN BENGT MAGNUS,  MENOTTI BO
Text på högra plattan: OLSSON PER ELIS LENNART, PEHRSON SVEN OLOF,  RAPPER OLOF GÖTHE,  ROBERTSSON MAC ROBERT WALTER,  THELNER PER GUSTAF SIXTEN, TILLBERG SVEN SIGURD,  WALLIN CARL JOHAN,  WESTDAHL JOHAN ESKIL,  WANGE AXEL INGVAR,  ÅGREN SVEN ARVID
Informationsskylt: Ja

Raymond Andersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L47

Minnessten över Wendes artilleriregementes brandsläckning i Loshult

Län                                            Kristianstad

Kommun (motsv)               Östra Göinge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid Missionskyrkan i Övraryd
GPS-angivelse:                       N56O 25´23´´ O14 O 11´36´´
Inventerad
Namn:                                        Carl-Gustav Petersson
Datum:                                      2018-09-24

Historia
Tisdagen den 12 juli 1921 utbröt en brand som kom att bli en av landets värsta skogsbränder. Det var ett tåg på sträckan Kristianstad-Älmhult som antände banvallen strax söder om Loshults station. Loket nr 17, som var torveldat, satte enligt uppgift ofta eld när det var torrt i markerna. Militär hjälp rekvirerades redan på tisdagskvällen från Wendels artilleriregemente (A 3) , men trots detta lyckades man inte begränsa eldens framfart. Under onsdagen rasade den vidare mot Ållekulla, Fjärkulla, och mot Hököns samhälle som ansågs starkt hotat. Under onsdagen brann den första gården ner. Det var August Nilssons gård i Ållekulla. Torsdagen den 14 juli kom att bli den stora katastrofdagen. Blåsten svängde till nordvästlig, vilket blev Hököns räddning.
Elden spred sig istället med våldsam hastighet över Björnön, S:a Hulta, Svinön och in i Glimåkra socken. På fredagen kunde man konstatera att inte mindre än 12 torp och gårdar, samt en ladugård blivit lågornas rov. 55 personer hade blivit hemlösa. Av gårdarna låg 8 i Loshults socken. 34 personer bodde på dessa gårdar. Av de fyra gårdarna i Glimåkra socken låg tre i Norraryd och en i Biskopsgården. Här blev 21 personer hemlösa.
Gemensamt för alla gårdarna var att samtliga byggnader brann ner till grunden. Lite kläder och sängkläder var i stort sett vad som räddades. Branden krävde märkligt nog inga människoliv. Däremot fick en del husdjur sätta livet till. Mest höns, får, ett par kalvar och någon gris.
Branden drog fram över ett tolv kilometer långt och två kilometer brett område. Av gårdarna som brann återuppbyggdes endast två, en i Norraryd samt ovan nämnda i Ållekulla, vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att alla hus hade brunnit, odlingarna som bestod av mossar var uppbrända och skogen förstörd. Det fanns inget att försörja sig på. Det tog sedan flera veckor innan branden var under kontroll. Helt släckt blev den inte förrän höstregnen kom. Långt fram på hösten kunde man hitta ställen där det fortfarande pyrde i jorden.
På denna plats där stenen är rest upprättade A 3 stabsplats samt förläggning av manskapet.

Ägare
Namn:                                        Jane Rigmor Fält
Adress:                                       Sprängarevägen 8 lgh 1004, 181 51 Hässleholm
Tfnnr:                                           0451-15136    Mobil 070 863 08 31
Mail-adress                               –

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Behov av avtvättning och ifyllning av text

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1921 av Wendes artilleriregemente
I samband med ett vägbygge flyttades stenen till sin nuvarande plats där den återinvigdes
Text: MINNE FRÅN LOSHULTBRANDEN 1921
Informationsskylt: Nej

Carl-Gustav Pettersson
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B74

1914 Garnisonskyrkogården i Silverdal, Sollentuna

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)                Sollentuna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Sollentunavägen 19, Solna
GPS-angivelse:                       N59°24’20” E17°58’18”

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2015-10-17

Historia
Garnisonskyrkogården i Silverdal invigdes 1914-10-18 och bland annat deltog militär från Kungl. Svea Livgarde (I 1), Kungl. Göta Livgarde (I 2) , Kungl. Svea Artilleriregemente (A 1), Positionsartilleriet (A 9), Kungl. Livgardet till häst (K 1), Kungl. Livregementets dragoner (K 2) och Flottans örlogsstation.
Sollentuna församling övertog begravningsplatsen 1960 och har utvidgat den till erforderligt behov.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan (Sollentuna församling)
Adress:                                      Sköldvägen 10, 191 47 Sollentuna
Tfnnr:                                        08-505 513 00
Mail-adress                             sollentunaforsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
De flesta av de begravda, ca 45 unga soldater, begravdes år 1918, när spanska sjukan härjade i Stockholm. Sammanlagt finns 148 militära stående och liggande grifter.
Text (exempel):  FANJUNKARE EMANUEL ASPHOLM * 20.6.1909  † 17.11.1951
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr C12

1924 Minnessten över byggandet av hängbron i Överboda, Skutskär

Län                                             Uppsala

Kommun (motsv)                Älvkarleby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:  5,5 km N Karl XIII:s bro i Älvkarleby
GPS-angivelse:           N60°36’42.07″ E17°26’26.25″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-09-02

Historia
Att ingenjörsförbanden gjorde arbeten för det civila var inte ovanligt. Den första hängbron trupp ur Svea och Göta Ingenjörkårer byggde var över Västerdalsäven, Limedsforsen 1916. Konstruktör var löjtnanten i Väg- och vattenbyggnadskåren (VVK), professorn vid Tekniska högskolan Carl Forssell. På 1920-talet kom arbeten för civila beställare åter igång på allvar. 1922 byggde Svea Ingenjörkår en bro vid Voxna-Lobonäs och två år därefter denna hängbro vid Överboda. Bron var 110 m lång och byggdes i två etapper, 20 maj – 20 juni utfördes grundläggnings- och betongarbetena och en månad senare överbyggnaden. Konstruktör var Carl Forssell.
6 september 1924 invigdes den 137 meter långa hängbron med pompa och ståt. Först över bron gick kyrkoherden Frans Tivell tillsammans med landshövding Hjalmar Hammarsköld och kårchefen överstelöjtnant Karl Amundson. Ingenjörkårens musikkår spelade och det var feststämning.
Det var kyrkoherden Frans Tivell som såg till att bron byggdes. Han satt med i byggnads-kommittén och åtog sig alla uppdrag kring bygget. Han lyckades övertala cheferna vid ingenjörkåren på Laxön att ställa upp med gratis byggarbetskraft. Tivell kallade sig själv ”den stora tiggaren” och tiggde ihop byggmaterial för att kunna sammanföra församlingsborna. Totalt kostade bron 40 000 kronor.
Bron betydde mycket för de boende på Överboda-sidan då många boende i Gårdskär, Överboda, Sågarbo och Tegelbruket jobbade i Skutskär. Innan bron byggdes fick de ta vägen runt Älvkarleby över Karl XIII:s bro när de skulle till arbetet. Det innebar att många sov över i enkla kaserner i Svarthamn i veckorna. Tack vare hängbron kunde arbetarna ta sig hem varje dag. Innan brobygget hade färjkarlen Karl Holmgren fullt upp. Han rodde folk över älven i ur och skur. Det var bara att gå ner till älvkanten och ropa ”båt” så kom han med roddbåten.
Efter ett tiotal år begränsades trafiken på hängbron. 1943 stod nuvarande Dalälvsbron färdigbyggd och en rivning av hängbron diskuterades. Det blev dock ingen rivning utan på 1950-talet renoverades hängbron och fick förstärkta bropelare samt valvbågar av stål. 1956 återinvigdes bron av landshövding Georg Andrén.

 Ägare
Namn:                                        Älvkarleby kommun
Adress:                                       Box 4, 814 21 Skutskär
Tfnnr:                                         026-830 00
Mail-adress                              kommun@alvkarleby.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Text: KUNGLIGA FORTIFIKATIONEN BYGGDE BRON ÅR 1924
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr A07

1856 Minnestavla över Sappörkompaniet

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Styrmansgatan 31
GPS-angivelse:                      59°20’6.20″N 18° 5’1.75″E

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                      Nov 2014

Historia
Sappörkompaniet, som bestod av 125 man sattes upp 1855 på Östermalm i Stockholm var till en början värvat, men tillfördes från 1885 beväring. 1738 byggdes hörnhuset av bryggaren Lars Malmborg, 1749 flygeln utmed Skeppargatan med mälthus och magasin. Fastigheten köptes 1812 av staden för att användas som kasern. Kronan köpte gården 1811 av kaptenen Gustaf Snoilsky, som var farfader till skalden. Kasernen rymde vintertid 372 man och var därmed fullt tillräckligt för kompaniets 120 man. Det var en enkel förläggning med stora sanitära brister, som kompaniet disponerade. Den största nackdelen från kompaniets synpunkt var det stora avståndet till Hovjaktvarvet där kompaniet hade sin huvudsakliga verksamhet. Efter 10 månader 1856 lämnades förläggningen på Östermalm och kasernerna på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet togs i bruk. Hösten 2005 sattes en minnestavla upp på Norra kasern i samband med högvaktsavlösning mellan Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Norrlands ingenjörkompani.
Hovjaktvarvet på Kungsholmen kom att bli den plats där Ing 1 var förlagt under den längsta delen av sin tillvaro, nämligen från 1856 till 1922. Jaktvarvet var beläget söder om  Hantverkargatan och mellan Polhemsgatan och S.t Eriksgatan. På platsen hade tidigare det Kungliga hovjaktvarvet varit förlagt under 150 år. I dag finns endast en minnessten och namnen Pontonjärgatan och Pontonjärparken som minner om förläggningen där.
År 1864 tillfördes ett kompani, och förbandet kom då att benämnas Sappörkåren.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av järn uppsatt år 2005
Text: KONGL. INGENJÖR CORPSENS SAPPÖRKOMP.
KUNGLIGA FORTIFIKATIONENS SAPPÖRKOMPANI, URSPRUNGET TILL INGENJÖRTRUPPERNA, VAR FRÅN UPPSÄTTANDET I JANUARI 1855 FÖRLAGT I DESSA BYGGNADER – NORRA KASERNEN.
UNDER 1856 FLYTTADE KOMPANIET TILL KUNGLIGA HOVJAKTVARVET PÅ KUNGSHOLMEN- I OMRÅDET KRING DAGENS PONTONJÄRPARK
DENNA PLAKETT AVTÄCKTES AV REPRESENTANTER UR DAGENS INGENJÖRTRUPPSLAG UNDER EN CEREMONI DEN 24 SEPTEMBER 2005 – 150 ÅR EFTER ATT BYGGNADERNA TOGS I ANSPRÅK
INGENJÖRTRUPPERNA SAMT ING 1, ING 2 OCH ING 3 KAMRATFÖRENINGAR

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö12

Minnessten över Norrlands ingenjörkår på Notvikens lägerplats

 Län                                   Norrbotten

Kommun (motsv)       Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Från Luleå väg 97, på vänster sida strax före Storheden
GPS-angivelse:              N65°37’15” E22°3’57”

 Inventerad
Namn:                                  Lennart Holtrin
Datum:                                 2016-11-24

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. I augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, medförde att Bodens ingenjörregemente kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente).
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och antog namnet Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Regeringen ansåg dock att ingenjörutbildning skulle kvarstå i Boden i form av en ingenjörbataljon som från den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på.
Som en följd av försvarsbeslutet 2004 beslutades att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle avvecklas. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni på Norrbottens regementes kaserngård.

Ägare
Namn:                                      Luleå kommun
Adress:                                      971 85 Luleå
Tfnnr:                                         0920-45 30 00
Mail-adress                               lulea.kommun@lulea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                         Ing 3 kamratförening
Adress:                                        Box 9105, 961 19 Boden

Övrig
Minnesmärke av granit rest den 15 september 1990
Text: KUNGL BODENS INGENJÖRKÅR UPPSATT 1902 VAR HÄR FÖRLAGT 1902 – 1904
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R13

1958 Minnesmärke över omkomne Jan Bengtsson i Lunden, Nossebro

 Län                                            Skaraborg  (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Essunga

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Bäreberg 2 km N Nossebro
GPS-angivelse:                        N58°11’36.08″ E12°37’32.86″

Inventerad
Namn:                                         Otto von Krusenstierna
Datum:                                        2018-07-23

Historia
Totalhaveri 1958-09-23 vid Bäreberg, 2 km norr Nossebro. Fältflygaren Jan Einar Bengtsson som ingick i Haglind-gruppen, omkom.
Hans uppgift var kontrollflygning med J 29 Tunnan, ett stigprov till 14.000 meter direkt efter start. Efter provet och på väg hem, sker haveriet. Det var dimbankar och ett vittne ser planet komma genom dimman i en glugg i molntäcket. Klockan är då 09 49. Planet kolliderar med några trädtoppar och höger vingspets slits loss Kraschen sker 400 meter längre fram, planet splittras och delar sprids ut i terrängen. Orsaken till haveriet var troligen att Bengtsson inte i tid observerat de höga träden i dimman och den dåliga sikten.

 Ägare
Namn:                                        Främmestads och Bärebergs hembygdsföreningar
Adress:                                       c/o Tage Brolin (ordf Främmestads hbf)
Tfnnr:                                          0512-531 50
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket utgörs av en del av olycksplanets landningsställ, monterat på ett stycke rostfri metall. Det invigdes den 29 september 2008 vid Lunden i närheten av Nossebro i Västergötland Nära 300 personer hade kommit till haveriplatsen för att hedra minnet av fältflygaren Jan Bengtsson, F 9 Säve.
Bakom arrangemanget stod Främmestads och Bärebergs hembygdsföreningar och efter några inledningsord av Malena Ivehag Niklasson därifrån gjorde Olle Norén tre överflygningar med J 29 Gul Rudolf från Swedish Air Force Historic Flight. Korta tal hölls av Ulf Edlund, ordförande i SFF, lantbrukaren Gunnar Ahlberg, som var ögonvittne till olyckan, och brandmannen Rune Läkka Johansson. Därefter vandrade publiken de 100 metrarna genom skogen ut till skogsvägen där Ulf Edlund avtäckte monumentet. Minnesmärket utgörs av en del av olycksplanets landningsställ, monterat på ett stycke rostfri metall.
Malena Ivehag avslutade ceremonin med att tacka markägarna i området och passade också på att tacka SFF-medlemmen Åke Söderberg för all hjälp vid planeringen av ceremonin
Konstnär: Teo Pauckstadt, Främmestad
Text: Se bilder
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten