Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr M08

1710 Minnessten över lägerplats för Stenbocks armé i N Rörum

 Län                                            Malmöhus (Skåne län)

Kommun (motsv)                Höör

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Magnus Stenbocks väg, N Rörum
GPS-angivelse:                      N56°1’43.25″ E13°30’40.75″  

Inventerad
Namn:                                        Per Åke Karlsson
Datum:                                      2022

Historia
I oktober 1709 skickade Danmark en krigsförklaring till Sverige. Den svenska armén var slagen i spillror efter nederlaget mot den ryska armén i Poltava i juni samma år och nu passade Danmark på att starta ett nytt krig. Krigsförklaringen var nog den tunnaste i historien. Syftet var naturligtvis att försöka ta tillbaka Skåne, Blekinge och Halland.
Den 2 november 1709 landsattes 15.000 danska soldater vid Råå, strax söder om Helsingborg. Magnus Stenbock som var guvernör över Skåne hade enbart tre regementen till Skånes försvar. Denna styrka var helt otillräcklig för att möte den danska invasionen så han kunde enbart bedriva spaning och i övrigt dra sig norrut. Fästningarna i Landskrona och Malmö förblev dock i svenska händer under hela kriget.
I Sverige arbetade man för fullt med att sätta upp nya regementen. Snart fanns ca: 16.000 svenska soldater samlade i Växjö. Stenbocks plan var att lura den danskarna att den svenska armén sökte skära av deras reträttvägar mot Öresund. Därigenom skulle man få de danska styrkorna att lämna det inre av Skåne och dra sig mot Landskrona och Malmö.
Med 8.000 man ryckte Stenbock söderut den 12 februari. Den danske överbefälhavaren general Rantzau fruktade att bli avskuren från Sundet och tågade mot Helsingborg. Stenbock marscherar ända ned till Landskrona och Malmö och kan där komplettera sina styrkor med artilleri. Stenbocks armé omfattar nu 16.000 man. Han vänder nu norrut för att ta upp kampen med Rantzau och den 17 februari 1710 bivackerar han i N Rörum. Den 28 februari 1710 möts de båda arméerna nordost om Helsingborg.

 Ägare
Namn:                                       Frosta härads hembygdsförening
Adress:                                      Ö Strö 918, 241 91 Eslöv
Tfnnr:                                         0708-43 65 41
Mail-adress                              frostabygden@gmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       Behov av rengöring och textförbättring

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten på sockel av fyra stenblock, allt av grå granit uppförd 1927 som ett minne över Magnus Stenbocks och hans karoliners lägervistelse DE 17 februari 1710 i Norra Rörum och byarna runt omkring. Det var ett kort uppehåll, en natts bivackering, under uppmarschen mot den invaderande danska armén och det följande slaget vid Helsingborg.
Dåvarande kyrkoherde Albin Olsson (1869-1939) hade ivrigt verkat för minnesstenens tillkomst och den invigdes under festliga former söndagen den 3 juli 1927.
Konstnär: Otto Widell i Karlarp
Text under två korslagda svärd och en kanon: LÄGERPLATS FÖR STENBOCKS ARMÉ 17 FEBR 1710
Informationsskylt: Nej

 Per Åke Karlsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr BA02

1994 Minnesmärke på stridsplats i Ribnica

Land                                       Bosnien Hertzegovina

Kommun (motsv)            Ribnica

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:
GPS-angivelse:                   N44°20’25.10″ E18°24’30.00″

Inventerad
Namn:                                    Stig Inge Blennow
Datum:                                   2018

Historia
1994-02-22 blev 3 svenska FN PBV302 kraftigt beskjutna då de var ute på rekognosering för att öppna en underhållsväg till Staden Tuzla. Under beskjutningen som bestod av bland annat eldhandvapen, 12,7mm HMG (heavy machine gun) och ryska pansarvärnsrobotar Sagger AT3. 2 vagnar blev träffade av Sagger som bildar RSV stråle vid träff ( RSV= Riktad Sprängverkan). En PBV blev träffad i fronten som gick igenom styrbromsen och in i motorn och en PBV blev träffad i sidan och ut på andra sidan. Roboten på denna vagn gick in i sidan framför skyttens ben in under förarens häck och in under fötterna på vagnschefen och ut.

Ägare
Namn:                                    Stig Inge Blennow
Adress:                                   Skonaregatan 13 23442 Lomma
Tfnnr:                                     070-6410206
Mailadress                            blennow@hotmail.com

Vårdare
Namn:                                   Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 2018 av Stig Inge Blennow
Konstnär: Stig-Inge Blenow tillsammans med Walli & Perssons stenhuggeri AB
Text under FN-emblemet och bredvid bild av en Pbv 302: MEMORY OF RIBNICA SHOOTING  5 SWEDISH UN SOLDIERS WERE INJURED AT THIS LOCATION  THEY WILL NEVER FORGET
Informationsskylt: Nej

Stig Inge Blennow
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har sponsrats av Walli & Perssons stenhuggeri AB oh skänkts till de svenska veteraner som deltog vid uppsättandet av stenen

Registerkort Nr BA01

Minnesmärke över Nordbat 2 på Camp Valhall i Vares 1992-2000

 Land                                         Bosnien Hertzegovina

Kommun (motsv)               Vares

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:
GPS-angivelse:                       N44°10’38.75″ E18°21’18.38″

Inventerad
Namn:                                       Stig Inge Blennow
Datum:                                      2018

Historia
Den första Nordiska Nordbat 2 som skickades ned till Bosnien är mycket omtalad och bestod av svenskar, danskar och norrmän. Denna bataljon var rikligt utrustad med diverse pansarfordon som t ex Leopard 1, PBV302, APC M113 och Sisu. BA01 som denna första bataljon benämndes deltog i flera stridsliknande situationer och var ibland först ta till vapen för att kunna hantera situationen i bataljonens område. BA01 var med om dagliga beskjutningar och hela den nordiska bataljonen visade något av den Nordiska mentaliteten (Firm, fair and friendly). De kommande nordiska bataljonerna levde också upp till detta rykte och minnesstenen i Vares som först restes för att 8 kompaniets Camp har rivits och inte fanns kvar växte sedermera och blev betydligt större. Idag så är denna minnessten något av alla bosniska FN missioners minnessten. Den hjälper idag många veteraner att gå vidare i livet och besöks inte bara av nordiska veteraner utan även av andra nationers.

 Ägare
Namn:                                        Stig Inge Blennow
Adress:                                       Skonaregatan 13 23442 Lomma
Tfnnr:                                         070 641 02 06
Mail-adress                              blennow@hotmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     2000 kr/år
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren med hjälp av Adisa Likic, Vares

Övrigt
Minnesstenen är tillverkad av Hallandsgranit och skiftar färg då den blir blöt från gråsvart till svart och röd. Tanken bakom detta är att Sveriges medalj skadad i strid har band med inslag av rött och svart. Rest år 2018 av Stig Inge Blennow
Konstnär: Stig-Inge Blennow med hjälp av Wallins& Perssons Stenhuggeri AB
Text  under FN-emblemet: MEMORY OF och under en svensk flagga: 8TH MECH INF COY NORDBAT 2 CAMP VALHALL
WE CAME IN PEACE WE FOUGHT FOR PEACE LET HERE ALWAYS BE PEACE
Informationsskylt: Nej

Stig-Inge Blennow
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av BA 01 veteraner

Registerkort Nr M34

2007 Minnessten över major Tomas Dahlberg 400 m NV Hallgrenska gården, Revinge

 Län                                            Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)                Lund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    2,4 km VSV Silvåkra kyrka
GPS-angivelse:                       N55°40’57.99″ E13°27’26.07″

Inventerad
Namn:                                       Peter Danilo
Datum:                                      2022-09-24

Historia
Det var under en övning i förflyttning under mörker som det över 20 ton tunga stridsfordonet välte. Det hamnade upp och ner i ett dike. I närheten fanns fullt med andra fordon eftersom det pågick en övning med 700 man. Räddningspersonal var snabbt på plats liksom en bärgnings-bandvagn.
– Fordonet lade sig på taket. Man fick ut de tre personerna som satt bak i fordonet. Den fjärde fick man inte ut helt enkelt. Inte förrän man kunde vända på stridsfordonet, säger informationschefen vid P 7 Jan Bohman.
Den fjärde ombord var vagnchefen, Thomas Dahlberg. Vagnchefen. i ett stridsfordon 90 sitter längst fram och högre upp, och han hamnade alltså nederst vid olyckan. Men hans liv gick inte att rädda.
(Ur SvD 2007-03-24)

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                         08-7887500
Mail-adress                             exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med aluminiumskyltar inhägnat med ett trästaket
Text under en pansartruppsymbol: MAJOR THOMAS DAHLBERG, CHEF 712.KOMPANIET, SÖDRA SKÅNSKA REGEMENTET, DOG PÅ DENNA PLATS VID EN OLYCKA UNDER FÖRBANDSÖVNING 2007-03-24
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO602

1716 Massgrav efter träffningen vid Norderhov 

Land                                       Norge

Kommun (motsv)             Ringerike

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Kartbeskrivning: Graven är belägen 10 meter norr om huvudingången till Norderhovs kyrka, Norderhovsbakken 7
GPS-angivelse:                     N60°07’53.5″ E10°16’11.3″

Inventerad
Namn:                                       Björn Tomtlund
Datum:                                      2022-09-16

Historia
Slaget vid Norderhov ägde rum under Karl XII första fälttåg mot Norge. Senare kallat ”Det glömda fälttåget”. Målet var att erövra Norge, men fälltåget som inleddes den 25 februari 1716, var dåligt förberett och slutade med svensk reträtt efter 56 dagar.
Den 28 mars 1716 befann sig ca 500 karoliner i Buskerud och närmade sig Norderhov på sin väg ner mot Lier (idag en kommun väster Oslo) för att skära av de norska förbindelserna mellan Christiania och Drammen. De leddes av den oerfarne översten Axel Löwen, från ingenjörstrupperna, hans bristande erfarenhet låg sannolikt till grund för både vägval och bristande uppmärksamhet. Vid Norderhovs prästgård blev de bjudna på kost och logi av prästfrun Anna Colbjørnsdatter. Hon ställde enligt sägnen till med en riktig fest för officerarna, samtidigt som fotfolket fick en god chans att vila utomhus. Det bjöds på kött, bröd och alkohol till långt in på natten och så småningom slappnade de svenske av alltmer. Överste Löwen och hans befäl vilade på prästgården och soldaterna hade slagit tält i anslutning till prästgården.
Vid tretiden på morgonen den 29 mars genomförde en norsk dragonstyrka på 150 man ett överraskande angrepp på de sovande svenskarna. Många karoliner blev nedhuggna omgående, överste Löwen och minst 130 karoliner blev tillfångatagna. Totalt stupade eller sårades 42 svenskar och 21 norska dragoner. De stupade från båda sidor begravdes i en massgrav på kyrkogården vid Norderhovs kyrka.
Enligt sägnen ska prästfrun Anna Colbjørnsdatter bjudit svenskarna på brännvin så att de blev fulla och somnade.  Anna sände då, enligt sägnen, bud till dragonerna vid Stein gård i Hole om svenskarnas bristande beredskap vid prästgården. Hon tillskrevs en avgörande betydelse för den norska segern och fick status som hjältinna.
Idag är hennes roll lite mer ifrågasatt, men det står ändå klart att det var hos henne det bjöds på fest, och att det var där slaget stod.
Storleken på minnesmärket över henne ger en uppfattning om hur eftervärlden värderade hennes insats! Att jämföra med den spartanska gravstenen över de stupade soldaterna.

 Ägare
Namn:                                       Ringerike kirkelige fellesråd
Adress:                                      Kirkegata 12, 3510 Hönefoss
Tfnnr:                                        32 18 15 20
Mail-adress                              post@ringerike.kirken.no

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Liggande gravsten med idag oläslig text
Text på bronsplatta: FELLESGRAV FOR NORDMENN OG SVENSKER SOM FALT VED NORDERHOV 29 MARS 1716
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO06

Minnesmärke över stupade 1808 i slaget vid Trangen vid Åsnes kyrka

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)                Åsnes

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Åsnes kyrkogård någon km väster Flisa
GPS-angivelse:                      N60°36’36.81″ E11°58’38.76″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund
Datum:                                      2022-09-14

Historia
Slaget vid Trangen var ett fältslag mellan svenska och norska trupper under kriget mellan Danmark-Norge och Sverige 1808–1809. Det utspelades den 25 april 1808 i passet Trangen vid orten Flisa i Hedmark fylke. Svenska trupper under befäl av överste Carl Pontus Gahn omringades och kapitulerade inför  norska trupper.
Efter den svenska segern vid Lier den 18 april, drevs norrmännen tillbaka till Kongsvinger. Generalmajor Gustaf Mauritz Armfelt planerade då att erövra den strategiskt viktiga och befästa staden Kongsvinger med hjälp av överste Gahns ”flygande kår”. Planen var att Gahn skulle rycka fram med sina trupper över svensk-norska gränsen från byn Medskogen till Flisa, och därifrån marschera söderut längs floden Glomma till Kongsvinger.
På kvällen den 24 april 1808 korsade Gahn den svensk-norska gränsen och flyttade hela sin bataljon västerut längs södra sidan av Flisaälven. I gryningen stod bataljonen nära Flisa, där den stötte på första norska utposten i Trangenpasset. Norrmännen öppnade omedelbart eld mot svenskarna och rapporterade om den svenska framryckningen.
De norska trupperna, en brigad under befäl av överste Bernhard Ditlef von Staffeldt, var osäker på de svenska planerna och tvekade att ge anfallsorder till sina trupper. Han ansåg att det var mycket osannolikt att svenskarna skulle välja att tåga in i Trangenpasset med sin huvudstyrka. Han fruktade därför att den svenska framryckningen söder älven kunde vara en fälla.
Efter ungefär en timmes strid såg det ut som att de svenska trupperna kunde bryta genom de norska försvarslinjerna. Staffeldt beslöt då att skicka patruller i riktning mot svenska gränsen för att kontrollera om fler svenska soldater var på väg. Efter att spejarna rapporterat att inga fler svenska soldater var på väg, beslöt Staffeldt att anfalla svenskarna i ryggen.
Anfallet skedde med 500 soldater, såväl längs vägen som på flyglarna. De framryckande norrmännen drev snabbt den svenska eftertruppen framför sig. Gahn insåg att det fanns en stor styrka som anföll kolonnen bakifrån, vilken hotade svenskarna med omringning. Vad han inte insåg, var att det var norrmännens huvudstyrka. Han valde dock att vända runt på hela bataljonen för att möta angriparna, och beordrade trupperna som höll på att bryta igenom i Trangenpasset att dra sig tillbaka för att omgruppera med resten av bataljonen och sedan göra ett samlat motanfall.
Svenskarna lyckades inte bryta igenom den norska linjen och kunde därför inte dra sig tillbaka längs samma väg som de hade kommit. Situationen förvärrades också för svenskarna efter att de anfallits av kompanierna som försvarade Trangenpasset, vilket tvingade Gahn att bilda fronter åt två håll.
De omringade svenska trupperna kapitulerade efter att ammunitionen tagit slut. Hela styrkan, 450 soldater tillfångatogs, 25 svenska och 8 norska soldater stupade under slaget.
De tillfångatagna officerarna, inklusive överste Carl Pontus Gahn, fördes till gården Bjørneby, där det norska fältsjukhuset var beläget. Detta fylldes snabbt av 100-talet sårade svenska och norska soldater. De oskadda svenska fångarna fördes till Åsnes kyrka, varefter de senare skickades vidare till Drammen.
Slaget vid Trangen blev i norsk historia en händelse som gav upphov till heroiska berättelser. Striden vid Trangen anses dock inte varit av avgörande betydelse för kriget, men en svår motgång för Sverige. Slaget vid Trangen var den näst sista större militära striden mellan Sverige och Danmark-Norge. Ytterligare ett skedde i det andra slaget vid Lier 1814.

Ägare
Namn:                                     Åsnes kommun
Adress:                                    Rådhusgata 1, 2270 Flisa
Tfnnr:                                       62 95 66 00
Mail-adress                           post@asnes.kommune.no

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Hög obelisk av granit på kyrkogården i Åsnes
Text: FALDNE VID TRANGEN 25 APRIL 1808
NORMAEN REJSTE DENNE STEN OVER NORSKE OG SVENSKE KRIGERE
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO02

Minnessten över stupade dragoner 1716 vid Hakadal

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Hakadal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Hakadals kyrkogård. Gå in från parkeringen bakom kyrkan och se åt vänster så står stenen vid den låga muren
GPS-angivelse:                      N60°06’21.0″ E10°52’38.8″

Inventerad
Namn:                                       Björn Tomtlund
Datum:                                     2022-09-16

Historia
Dragonerna som namnges på minnessten i Hakadal, stupade under Karl XII första fälttåg mot Norge 1716. Senare kallat ”Det glömda fälttåget”. Målet var att erövra Norge, men fälltåget som inleddes den 25 februari, var dåligt förberett och slutade med svensk reträtt efter 56 dagar. Troligen tillhörde dragonerna Västgöta kavalleriregemente.
Den 26 mars 1716 lämnade överste Axel Löwen sitt läger utanför Christiania med ca 500 karoliner och red mot norr till Hakadal där de slog läger. Planen var att göra en en nordlig omfattning och avskära de norska förbanden mellan Christiania och Drammen. Dagen efter framryckte Löwen och hans karoliner vidare norrut och stötte på beväpnade norska bönder som förberett ett försvar i den passartade terrängen vid Bjørgeseter några kilometer från Harestua. Strid utbröt och karolinerna kunde först efter många timmar slå sig igenom det norska försvaret.
De svenska förlusterna var sannolikt ett tiotal stupade och ett trettiotal sårade. Enligt muntlig tradition transporterades de stupade till Hakadals kyrkogård och begravdes där. Striden vid Bjørgeseter fördröjde den svenska framryckningen så att de norska förbanden kunde förvarnas.
Löwen och hans karoliner anlände försenade till Norderhov den 28 mars där utsattes för ett överraskande angrepp tidigt den 29 mars med katastrofalt resultat.

Ägare
Namn:                                       Hakadals kyrka
Adress:                                      Gamleveien 633, 1488 Hakadal
Tfnnr:                                        +47 67 05 90 41
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1986 av vänkommunerna Håbo och Nittedal.
Enligt muntlig tradition blev de stupade svenskarna vid Bjørgeseter transporterade med häst och släde till Hakadal kyrkogård och begravda bakom vapenhuset i sina uniformer. 1955 fann man skelettdelar och föremål, bl.a. rester av läderstövlar och uniformer. Fynden gjordes i blåleran på en meters djup under nuvarande sakristian i samband med grävarbete för en ny grundmur till utbyggnad av sakristian. En minnessten blev rest på platsen 1986 på initiativ av en Magne Klafstad som på 1980-talet var ”kirkeverge” i Hakadal.
Text: MINNE OM DE SVENSKE SOLDATER ANDERS GRAVANDER  OLUF LÖFBERG  NILS MÅNSSON M FL SOM FALT VED BJÖRGESETER 27 MARS 1716
MINNESSTEINEN REIST I 1986 AV HÅBO OG NITTEDAL VENNSKAPSKOMMUNER
Informationsskylt: Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr NO01

Minnesmärke över Georg Sinclairs död i Kringen 1612

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Nord-Fron

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  20 meter från Gudbrandsdalsvegen, nära älven och på andra sidan järnvägen
GPS-angivelse:                      N61°39’51.1″ E9°43’24.6″

Inventerad
Namn:                                       Björn Tomtlund
Datum:                                      2022-09-15

Historia
George Sinclair, född omkring 1575 i Skottland, död 26 augusti 1612 i slaget vid Kringen.
var kapten och kompanichef i en grupp på 300 skotska legosoldater som den svenske kungen, Gustav II Adolf, hade värvat under Kalmarkriget. På väg till Södra Sverige genom Gudbrandsdalen i Norge råkade truppen i bakhåll och blev anfallna av ett bondeuppbåd i slaget vid Kringen söder om Otta den 26 augusti 1612.
Av okänd anledning har Sinclair ofta blivit betraktad som ledare för den skotska truppen men dess chef var överstelöjtnant Alexander Ramsay. Denne gick i land med sina soldater på Klungnes i Romsdalen och hade planerat att gå längs Gudbrandsdalen till Sverige och ansluta sig till Gustav II Adolfs trupper. När det blev känt att en skotsk legohär på cirka 300 man var på marsch uppför Romsdalen och ner genom Gudbrandsdalen mobiliserade bönderna ett uppbåd som lade sig i bakhåll för skottarna i branterna vid Kringen söder om Otta.
Bönderna utlöste ett klippskred som krossade många av skottarna. Därefter anföll bönderna och dödade huvuddelen, ett fåtal överlevande togs till fånga. Av 300 skottar överlevde 18, bland dessa anföraren Alexander Ramsay, som togs till fånga. De flesta av skottarna som tagits till fånga avrättades dagen efter.
George Sinclair blev skjuten och stupade under slaget. Enligt traditionen blev han skjuten med en silverknapp som Ringebu-bonden Berdon Segalstad hade stöpt och använt som kula i sin bössa. George Sinclair är begravd på platsen där Kvams gamla stavkyrka ödelades av en brand på 1770-talet.
George Sinclair var en av de skotska kompanicheferna. Det är oklart varför det är hans namn som använts i beskrivningen av händelsen och varför en minnessten restes över honom vid kyrkan i Kvam 20 km söder Kringen.
Slaget vid Kringen skapade en rad av myter och traditioner i Gudbrandsdalen som var viktiga i den senare nationalromantiken. Mest känd av de litterära produkterna efter slaget är ”Sinklarvisan” av Edvard Storm. Från 2002 framförs varje sommar ett historiskt spel på en Sinclair-festival i Rauma kommun i Romsdalen.

 Ägare
Namn:                                       Norska staten. Kulturvernavdelningen inom Kulturdepartementet
Adress:                                      Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                        22 24 90 90
Mail-adress                              postmottak@kud.dep.no

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
En minnessten som senare restes efter Sinclairs död finns på dödsplatsen.
Text: HER BLEV SKOTTERNES ANFÖRER GEORG SINCLAIR BEGRAVEN ETTERÅT HAN VAR FALDEN VED KRINGEN DEN 26 AUGUST 1612
På platsen för slaget vid Kringen restes ett minnesmärke 1912 högt uppe på en klippa på E 6:ans östra sida ca 1 km söder avfarten till Otta som erinrar om böndernas tapperhet 1612, känd som Sinclairstøtta.
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O33

2003 Minnessten över omkomna vid hkp-olycka 2003 på Amf 4 och minnesplatta på Barlind

 Län                                             Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                 Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      På norra delen av Amf 4 kasernområde
GPS-angivelse:                         N57°40’43.60″ E11°51’50.21″
Kartbeskrivning:                      På sydsidan av skäret Barlind
GPS-angivelse:                         N57°47’27.87″ E11°41’26.29″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-04

Historia
Den 18 november 2003 inträffade den värsta flygolycka som drabbat Försvarsmakten på 35 år. En helikopter typ HKP 10 Superpuma stationerad på Säve havererade vid en samövning med livräddningskryssaren ”Märta Collin”. Olyckan skedde i dålig sikt vid 19-tiden på kvällen. Platsen var nära den lilla ön Barlind öster om Rörö i Göteborgs norra skärgård.
Av besättningen på sju man överlevde bara en enda, den värnpliktige ytbärgaren Jacob de Vries. Omkomna var försteföraren, kapten Owe Persson, andreförare, kapten Ola Hidefält, tekniker/färdmekaniker löjtnant Anders Lindquist, teknikern löjtnant Michael Waerneman, navigatören kapten Thomas Lagerström samt värnpliktige ytbärgaren Oskar Andersson.

 Ägare
Minnesstenen på Amf 4 område
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                         08-7887500
Mail-adress                               exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen på Amf 4 fick sin första plats den 18 november 2004 på Säve flottiljområde. Den flyttades 2006 till Amf 4 område. Minnesplattan på Barlind sattes på plats 18 november 2004
Text: På stenen: TILL MINNE AV BESÄTTNINGSMÄNNEN SOM OMKOM VID HAVERIET MED RÄDDNINGSHELIKOPTERN H 99 VID BARLIND DEN18:E NOVEMBER 2003. OWE PERSSON, THOMAS LAGERSTRÖM, OSKAR ANDERSSON, OLA HIDEFÄLT, ANDERS LINDQUIST, MICHAEL WAERNEMAN
Text på båda minnesplattorna under en Puma-helikopter: DET SÄGS ATT HAVET GER OCH HAVET TAR. VI STÄLLER OSS FRÅGAN OM DET ÄR VÄRT ATT RÄDDA ANDRAS LIV TILL KOSTNADEN AV SITT EGET? DET VI KAN VARA SÄKRA PÅ ÄR ATT VÄRLDEN VORE OSÄKRARE OCH MINDRE TRYGGOM INTE NÅGRA TOG PÅ SIG DETTA ANSVAR. FÖR BESÄTTNINGEN PÅ H 99 VAR DETTA ETT SJÄLVKLART VAL
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O36

2021 Veteranminnesmärke i Färjenäsparken, Göteborg

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Mitt i Färjenäsparken
GPS-angivelse:                       N57°41’45.48″ E11°54’7.85″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-03

Historia.
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Göteborgs stad
Adress:                                       404 82 Göteborg
Tfnnr:                                         031-36500
Mail-adress                              goteborg@gotborg.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket

Konstverk för veteraner av Ebba Matz med titeln ”Under samma himmel” invigdes i Färjenäsparken Veterandagen 2021. Konstverket är en skulptur i form av en paviljong med himlen som tak. Åtta pelare av rostfritt stål håller upp en ring, där vajrar är uppspända så att de bildar ett mönster av en kompassros. Pelarna står i riktningarna syd, nord, öst, väst, sydost och så vidare, och kan användas som en faktisk kompass. I vajrarna i taket hänger små ringar av stål i varje skärningspunkt, som blänker när de träffas av solens strålar.
I mitten av verket, på marken, står en polerad sten med en ingraverad text. Runt omkring kommer det så att växa upp en äng
Text: I FREDENS TJÄNST FÖR DEMOKRATIN UNDER SAMMA HIMMEL
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten