1982 Minnessten över Sundsvalls luftvärnsregementes skjutplats på Åstön  

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)               Timrå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vid kapellet i Skeppshamn, Åstön
GPS-angivelse:                     62°24′14.89″N, 17°43′32.28″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2019-09-18

Historia
Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division som förlades till Sundsvall. Divisionen upprättades den 4 oktober 1940 som en beredskapsdivision ur Östgöta luftvärnsregemente. Den 1 oktober 1941 omorganiserades beredskapsdivision till Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su). Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att luftvärnet skulle avskiljas från artilleriet. Den 1 oktober 1942 bildades luftvärnet som ett självständigt truppslag. Förändringen resulterade bland annat i att Sundsvalls luftvärnsdivision avskiljdes från Östgöta luftvärnsregemente för att den 1 oktober 1942 organiseras som Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5). Efter provisorisk förläggning på Gustav Adolfskolan på Södra Järnvägsgatan i Sundsvall, förlades kåren officiellt den 12 april 1943 i ett kasernetablissemang vid Regementesvägen 8.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västernorrlands regementet (I 21) med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) och bildade 1974 försvarsområdesregemente I 21/Fo 23. Detta medförde att Sundsvalls luftvärnskåren som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente. Vid samma tidpunkt kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1974 och antog därmed namnet Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5).
Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Sundsvalls luftvärnsregemente hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Sundsvall. Och att kasernetablissemanget i Sundsvall var i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt, vidare var det inte heller lämpade att byggas ut för att rymma större utbildningsenheter. Inför propositionen hade regeringens utredning kommit fram till att endast ett luftvärnsförband kunde avvecklas för besparings- och rationaliseringsskäl.
Utredningen förespråkade därför en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente under budgetåret 1983/1984.^] Den 30 juni 1982 avvecklades regementet, kvar blev en avvecklingsorganisation fram till den 31 december 1982, vilken var underställd chefen för Västernorrlands regementet (I 21).

 Ägare
Namn:                                       Timrå kommun?
Adress:                                      Köpmangatan 14, 861 82 Timrå
Tfnnr:                                        060-16 31 00
Mail-adress                              timra.kommun@timra.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med plåt av koppar rest år 1982 av Sundsvall och Timrå kommuner, Sundsvalls frivilliga försvarsorganisationer samt företag, föreningar och enskilda. H 1,35 M. B 0,79 M, D 0,25 M
Text:  SUNDSVALLS LUFTVÄRNSREGEMENTE VERKADE 1940 – 1982 OCH KNÖT STARKA BAND MED BYGDEN
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1982 Minnessten över Sundsvalls luftvärnsregemente i Sundsvall

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sundsvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På södra Stadsberget vid vandrarhemmet
GPS-angivelse:                    62°22’36.31″N 17°18’33.97″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2019-09-18

Historia
Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division som förlades till Sundsvall. Divisionen upprättades den 4 oktober 1940 som en beredskapsdivision ur Östgöta luftvärnsregemente. Den 1 oktober 1941 omorganiserades beredskapsdivision till Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su). Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att luftvärnet skulle avskiljas från artilleriet. Den 1 oktober 1942 bildades luftvärnet som ett självständigt truppslag. Förändringen resulterade bland annat i att Sundsvalls luftvärnsdivision avskiljdes från Östgöta luftvärnsregemente för att den 1 oktober 1942 organiseras som Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5). Efter provisorisk förläggning på Gustav Adolfskolan på Södra Järnvägsgatan i Sundsvall, förlades kåren officiellt den 12 april 1943 i ett kasernetablissemang vid Regementesvägen 8.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västernorrlands regementet (I 21) med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) och bildade 1974 försvarsområdesregemente I 21/Fo 23. Detta medförde att Sundsvalls luftvärnskåren som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente). Vid samma tidpunkt kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1974 och antog därmed namnet Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5).
Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente. Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Sundsvalls luftvärnsregemente hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Sundsvall. Dessutom var kasern-etablissemanget i Sundsvall i behov av omfattande investeringar för att kunna bibehållas på en längre sikt, vidare var det inte heller lämpade att byggas ut för att rymma större utbildningsenheter. Inför propositionen hade regeringens utredning kommit fram till att endast ett luftvärnsförband kunde avvecklas av besparings- och rationaliseringsskäl.
Utredningen förespråkade därför en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente under budgetåret 1983/1984.^] Den 30 juni 1982 avvecklades regementet, kvar blev en avvecklingsorganisation fram till den 31 december 1982, vilken var underställd chefen för Västernorrlands regementet (I 21).

 Ägare
Namn:                                        Sundsvalls kommun (Annika Näsholm och Karin Mattsson)
Adress:                                      Kultur och Fritid, Magasinsgatan 12, 852 34 Sundsvall
Tfnnr:                                        060-19 18 12, 060-19 12 49, 070-345 32 41
Mail-adress                              kulturochfritidsnamnden@sundsvall.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med en plåt av koppar rest år 1982 av Sundsvall och Timrå kommuner, Sundsvalls frivilliga försvarsorganisationer samt företag, föreningar och enskilda. H 1.35 m, B 0,79 m, D 0,25 m
Text: SUNDSVALLS LUFTVÄRNSREGEMENTE VERKADE 1940 – 1982 OCH KNÖT STARKA BAND MED BYGDEN

Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1911 Minnessten över Västernorrlands regementes lägerplats Gamla lägret i Övergård

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)               Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Vid väg 90 på f d Hundskolans kasernområde 500 m SO XL BYGG Fresks
GPS-angivelse:                   63° 09′ 29″ N, 17° 19′ 02″ E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2019-09-16

Historia
Regementet var det enda regemente som växte fram ur 1812 års beväringsorganisation som under åren 1836 – 1847 övades på Viksmon. Västernorrlands beväringsbataljon bildades den 19 oktober 1854. Beväringsbataljonen var fram till den 29 mars 1869 underställd chefen för Jämtlands fältjägarkår (№ 23). Från den 29 mars 1869 blev bataljonen ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 ändrades namnet till Västernorrlands bataljon. Den 1 januari 1893 omorganiserades bataljonen till regemente, och antog namnet Västernorrlands regemente (№ 29), som 1902 justerades till № 28.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Västernorrlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 28.
Under åren 1848-1898 övades bataljonen, från 1893 regementet på Sånga mo. Den kraftiga befolkningstillväxten i länet gjorde att årskullarna efter hand blev för stora. Mathållning och sanitära förhållanden var alltför primitiva. 1898 flyttades övningsverksamheten till Bruksmon i Sollefteå och benämndes Sollefteå läger. Första övningarna där genomfördes 1899. Tiden i lägret blev dock relativt kort genom att allmän värnplikt infördes. När kasernerna i staden blev färdiga år 1911 överfördes verksamheten dit.

 Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun (Ulf Johansson)
Adress:                                      Djupövägen 3, 881 80 Sollefteå
Tfnnr:                                        0620-68 20 57, 073-274 53 68
Mail-adress                              kommun@solleftea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit. Strax bredvid ligger minnessten över 4.intendenturkompaniet (Y11) och över Oscar II:s besök 1902 (Y91)
Konstnär: Arkitekt Valdemar Granlund och stenhuggare Pher Fritiof Lögdberg
Text: SOLLEFTEÅ LÄGER VAPENÖVNINGSPLATS FÖR KUNGL. VÄSTERNORRLANDS REGEMENTE 1898 – 1911
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Ing 3 vägbygge vid Myckelsjö i Indal

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sundsvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid vägen Indal – Myckelsjö
GPS-angivelse:                      62°35’25.26″N 17°12’43.42″E

Inventerad
Namn:                                         Per Forsman
Datum:                                        2017

Historia
Vid en repetitionsövning 1955 byggde Ing 3 en väg i Myckelsjö och tillverkade minnesstenen

 Ägare
Namn:                                        Indals hembygdsförening?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av rest 1955 av 1.traktorkompaniet Ing 3
Text under ingenjörtruppernas truppslagstecken: MYCKELSJÖVÄGEN BYGGDES AV 1.TRAKTORKOMPANIET 1955
Informationsskylt:  Nej

Per Forsman
Chef SvMMinventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1898 Minnessten över Västernorrlands regementes lägerplats på Sånga mo

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå (Sånga  socken)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Följ väg söderut från Sånga kyrka till vägskäl, höger skogsstig ca 450 m
GPS-angivelse:                   63°10’25.0″N 17°34’19.0″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-18

Historia
Regementet var det enda regemente som växte fram ur 1812 års beväringsorganisation som under åren 1836 – 1847 övades på Viksmon. Västernorrlands beväringsbataljon bildades den 19 oktober 1854. Beväringsbataljonen var fram till den 29 mars 1869 underställd chefen för Jämtlands fältjägarkår (№ 23). Från den 29 mars 1869 blev bataljonen ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 ändrades namnet till Västernorrlands bataljon. Den 1 januari 1893 omorganiserades bataljonen till regemente, och antog namnet Västernorrlands regemente (№ 29), som 1902 justerades till № 28.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Västernorrlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 28.
Under åren 1848-1898 övades bataljonen, från 1893 regementet på Sånga mo. Övningstiden var kort. Under 1860-talet bestod den bara av 30 dagar men senare ökades den till 90 dagar varvid Sånga mo inte längre uppfyllde tidens krav. Den kraftiga befolkningstillväxten i länet gjorde att årskullarna blev för stora. Mathållning och sanitära förhållanden var alltför primitiva. 1898 flyttades övningsverksamheten till Sollefteå.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Vårdare
Namn:                                        Sollefteå-Boteå pastorat
Adress:                                       Kyrkvägen 18, 881 34 Sollefteå
Telefon:                                     0620-835 00
Mail-adress:                             solleftea.pastorat@svenskakyrkan.se

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1918 av regementet. Stenen omges av fyra fyrkantshuggna stenar förenade av en kedja
Text: Å SÅNGA MO VAPENÖFVADES KUNGL. VÄSTERNORRLANDS BATALJON OCH REGEMENTE ÅREN 1848 – 1898
STENEN RESTES ÅR 1918
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1847 Minnessten över Västernorrlands regementes lägerplats på Viksmon i Graninge

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I vägskälet i Viksmon
GPS-angivelse:                     63° 3’55.00″N 17° 0’25.00″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2019-09-16

Historia
Regementet var det enda regemente som växte fram ur 1812 års beväringsorganisation som under åren 1836 – 1847 övades på Viksmon. Västernorrlands beväringsbataljon bildades den 19 oktober 1854. Beväringsbataljonen var fram till den 29 mars 1869 underställd chefen för Jämtlands fältjägarkår (№ 23). Från den 29 mars 1869 blev bataljonen ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 ändrades namnet till Västernorrlands bataljon. Den 1 januari 1893 omorganiserades bataljonen till regemente, och antog namnet Västernorrlands regemente (№ 29), som 1902 justerades till № 28.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Västernorrlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 28. 
Övningstiden vid Västernorrlands Beväringsbataljon var kort. Under 1860-talet bestod den bara av 30 dagar. Viksmons dåliga kommunikationer gjorde att man efter några år flyttade övningsplatsen till Sånga mo, 20 km nedströms Sollefteå.

Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun (Ulf Johansson)
Adress:                                       Djupövägen 3, 881 80 Sollefteå
Tfnnr:                                         0620-68 20 57, 073-274 53 68
Mail-adress                              kommun@solleftea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1936 och invigd den 25 augusti 1937. Minnesstenen har en stenkula på övre sidan.
Konstnär; Arkitekt Waldemar Granlund och huggen av stenhuggaren Pher Fritiof  Lögdberg
Text under Ångermanlands och Medelpads vapensköldar: WIKSMON VAPENÖVNINGSPLATS 1836 – 1847 FÖR VÄSTERNORRLANDS BEVÄRINGSMANSKAP. TILL VÄRN FÖR FRED OCH FRIHET ÖVAS NU LÄNETS VÄRNPLIKTIGA VID KUNGL. VÄSTERNORRLANDS REGEMENTE. EFTERFÖLJARE TILL FORNA TIDERS KRIGSMANNAUPPBÅD INOM ÅNGERMANLAND OCH MEDELPAD.
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1940-45 Minnessten över förolyckade vid Västernorrlands regemente i Sollefteå

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I Västernorrlands regementes park
GPS-angivelse:                      63°09’49.0″N 17°17’36.9″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-16

Historia
Regementet var det enda regemente som växte fram ur 1812 års beväringsorganisation, och har sitt ursprung i Västernorrlands beväringsbataljon som bildades 19 oktober 1854. Beväringsbataljonen var fram till den 29 mars 1869 underställd chefen för Jämtlands fältjägarkår (№ 23). Från den 29 mars 1869 blev bataljonen ett självständigt förband. Den 1 januari 1887 ändrades namnet till Västernorrlands bataljon. Den 1 januari 1893 omorganiserades bataljonen till regemente, och antog namnet Västernorrlands regemente (№ 29), som 1902 justerades till № 28.
År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Västernorrlands regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 28. 
I samband med OLLI-reformen blev regementet ett försvarsområdesregemente.
Den 1 juli 1983 uppgick regementet i Sollefteå armégarnison (SAG), vilken var en försöksorganisation bestående av Västernorrlands regemente (I 21), Försvarsområdesstaben (Fo 23), Ådalsbrigaden (IB 21), Ångermanlandsbrigaden (NB 51) och Norrlands trängregemente (T 3). Den 30 juni 1991 upplöstes försöksorganisation,
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att Ångermanlandsbrigaden skulle avskiljas från regementet, detta med bakgrund till att regeringen ville att Försvarsmaktens grundorganisation skulle spegla krigsorganisationen. Brigaden avskiljdes från regementet den 1 juli 1994, och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen att regementet skulle läggas ner. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid regementet till Avvecklingsorganisation Ångermanland, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Den 30 juni 2001 upphörde Avvecklingsorganisation Ångermanland, då avvecklingen av förbanden ansågs slutförda.

 Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun (Ulf Johansson)
Adress:                                      Djupövägen 3, 881 80 Sollefteå
Tfnnr:                                        0620-68 20 57, 073-274 53 68
Mail-adress                              kommun@solleftea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 21/8 1949 på Regementets dag
Konstnär: Valdemar Granlund
Text under tre kronor: TILL MINNET AV UNDER BEREDSKAPSTJÄNSTGÖRING 1939 – 1945 FÖROLYCKAD PERSONAL VID VÄSTERNORRLANDS REGEMENTE
FÄNRIK N C PETTERSSON *28/6 1916 +21/8 1942 FÄNRIK C H MALMQVIST *6/12 1919 +28/3 1943 VÄRNPLIKTIGE E S SJÖBERG *28/11 1919 + 20/6 1943 VÄRNPLIKTIGE R H B SAHLBERG *1/9 1920 + 3/9 1943 VÄRNPLIKTIGE E PERSSON *2/11 1913 +8/12 1943 VÄRNPLIKTIGE A W NÄSLUND *2/7 VÄRNPLIKTIGE 1909 +8/12 1943 VÄRNPLIKTIGE S G THYR *20/4 1922 +5/6 1944 VÄRNPLIKTIGE C H BJÖRKLUND *14/10 1922 +5/6 1944 VÄRNPLIKTIGE O H R LÖNNBLAD *26/1 1918 +28/10 1944 VÄRNPLIKTIGE S E NORDLANDER *17/3 +23/11 1942 VÄRNPLIKTIGE B HANSSON *11/12 1914 +7/6 1940
Text på baksidan: HÄR ÖVADE INFANTERI- OCH TRÄNGFÖRBAND 1911 – 2000
Informationsskylt_ Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1994 Minnesplatta över Norrlands trängregemente i Sollefteå

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På f d T 3 kanslihus
GPS-angivelse:                     63°10’30.62″N 17°16’11.82″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-17

Historia
Förbandet sattes upp 1893 som Norrlands trängbataljon och förlades till en början till Fredrikshovs slott i Stockholm (se minnesmärke A28). Under tiden byggdes nya kaserner i Sollefteå och flytten dit skedde 1898. År 1902 omorganiserades bataljonen till att bli Norrlands trängkår (T 3). Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att   avveckla Tygtrupperna och Intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick under åren 1948 och 1951 i trängtrupperna. Genom den omorganisationen upphöjdes kåren den 1 juli 1949 till regemente, och tilldelades namnet Norrlands trängregemente (T 3). 
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, blev Norrlands trängregemente som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Västernorrlands regemente, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Den 1 juli 1983 uppgick regementet i Sollefteå armégarnison (SAG), vilken var en försöksorganisation bestående av Västernorrlands regemente (I 21), Försvarsområdesstaben (Fo 23) och Ångermanlandsbrigaden (NB 51). Den 30 juni 1990 upplöstes försöksorganisationen, och Norrlands trängregemente blev åter ett självständigt förband.
Som ett led i försvarsutredning 1988 beslutades att Norrlands trängregemente skulle lämna sina kaserner på Trängvägen, för att samlokaliseras med Västernorrlands regemente (I 21) på Regementsvägen. Regementet reducerades den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Norrlands trängkår (T 3).
Inför försvarsbeslutet 2000 stod det klart att en av de två trängkårerna, Göta trängkår (T 2) och Norrlands trängkår (T 3), skulle avvecklas. Regeringen ansåg att trängkåren i Skövde hade bäst förutsättningar till att utvecklas till en försvarsmaktsgemensam huvudenhet för underhållstjänst. Detta dels på grund av att regeringen även föreslog en avveckling av Västernorrlands regemente (I 21) samt Ångermanlandsbrigaden (NB 21). Vilket då skulle lämna Norrlands trängkår ensamt inom Sollefteå garnison. Dock ansåg regeringen att det borde finnas underhållsutbildning med vinterutbildning i norra Sverige, vilken då skulle förläggas till Östersunds garnison och samlokaliseras med Arméns tekniska skola (ATS) och Motorskolan (MS).
Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades Norrlands trängkår den 30 juni 2000 som självständigt förband. Från den 1 juli 2000 uppgick kåren som en utbildningsbataljon under namnet Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) i Jämtlands fältjägarregemente (I 5).
I samband med försvarsbeslutet 2004 beslutade riksdagen att bataljonen tillsammans med Jämtlands fältjägarregemente skulle upplösas och avvecklas. Den officiella avvecklingen med traditionsenlig ceremoni genomfördes i Östersund den 8 april 2005.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Hemfosa Sollefteå AB
Adress:                                      Box 165, Sundsvall
Tfnnr:                                        070-297 39 86 (Peter Ekdahl)
Mail-adress                              peter.ekdahl@hemfosa.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av brons uppsatt den 30/6 1994 vid avvecklingen av regementsomrädet
Text: HÄR HADE NORRLANDSTRÄNGARNA SIN FÖRLÄGGNING 1898 – 1994
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1721 Minnessten över slaget vid Sundsvall-Selånger vid Widebron

 Län                                           Västernorrland

Kommun (motsv)               Sundsvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Vid Mittuniversitetet på NÖ sidan av Widebron över Selångerån
GPS-angivelse:                    62°23’36.47″N 17°16’53.51″E

Inventerad
Namn:                                         Anders Kihl
Datum:                                        2019-09-18

Historia
År 1721 hade återigen en rysk galärflotta siktats utefter Norrlandskusten på sin väg norrut. Länsstyrelsen som vid denna tid låg i Gävle bestämde att sända major Johan Henrik Fieandt till Sundsvall för att organisera stadens försvar. Väl framme satte Fieandt upp en försvarsstyrka bestående av 80 båtsmän från Första Norrlands båtsmanskompanis andra del samt en avdelning om 80 ryttare från Jämtlands kavallerikompani och ett allmogeuppbåd om cirka 150 man. Fieandt hade dock hoppats på att 700–800 man skulle kunna uppbådas av allmoge och stadsbor och skrev i bittra ordalag efter striden om medelpadingarnas oförmåga och vilja.
Ryttarkompaniet, under löjtnant Johan Lindstedts befäl, var strandvakt i Sundsvall. 25 av ryttarna var veteraner från Armfelts tåg mot Norge, vissa även från Finland och Baltikum, men majoriteten av ryttarna var nyrekryterade bönder som fyllt luckorna efter katastrofen på Öjfjället.
Striden började i Sundsvall med att den ryska eskadern på 33 galärer, 33 lodjor och 33 slupar fullastade med manskap och materiel attackerade staden med artillerield och prickskytteeld. Ryssarna landsatte därpå trupper vid Mon, söder om stadens centrum. Svenskarna var då tvungna att bränna magasinshusen samt två köpmanskepp och ett större fartyg vilka var lastade med järn och virke för att de inte skulle falla i fiendens händer. Försvararna, som inte hade något understöd av artilleri förutom några små pjäser som gav eld från gårdarna och båtarna i närheten, lyckades ändå med de 80 kavalleristerna, 80 båtsmännen och 77 bönderna och borgargardet, hålla de landstigande ryssarna stången i en timmes tid vid västra Stadsbron vid Åkroken. När major Fieandt, som var högste befäl för svenskarna, med sina små resurser hotades av att bli kringränd av de ryska kosackerna och det ryska infanteriet vid västra bron, beordrade han att man skulle dra sig tillbaka på vägen mot Jämtland och med 70 man inta stridsställning i skogen vid Holmbron. Detta skulle visa sig omöjligt då bönderna och båtsmännen flydde och lämnade de jämtländska kavalleristerna ensamma att tillsammans med Fieandt slåss mot den ryska övermakten, som bestod av omkring 600 kosacker och 6870 man infanteri. Kavalleristerna försvarade sig väl och lyckades genom två motanfall hejda ryssarna. Svenskarna måste sedan retirera vidare via Selångersdalen till Nävsta och Valla byar i Selångers socken cirka åtta kilometer väster om Sundsvall, där man återigen satte sig till motvärn.

Ägare
Namn:                                        Sundsvalls kommun
Adress:                                       Landskapsarkitekt Annika Näsmo
Tfnnr:                                          070-345 32 41

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av murat vitt tegel rest år 1979 av Sundsvalls Gille
Text: JOHAN HENRIK FIEANDT KÄMPADE HÄR MOT HÄRJANDE FIENDE DEN 25 MAJ 1721. FÖDD DEN 3 FEBR 1683 I ESTLAND. STUPAD DEN 23 AUG 1741 VID VILLMANSTRAND
Informationsskylt på minnesmärkets högra sida: SUNDSVALLS GILLE RESTE MONUMENTET ÅR 1979. OVANFÖR STENPLATTAN RYSK KANONKULA FRÅN KRIGET 1721 FUNNEN ÅR 1850 VID FJÄL
Läs mer om slaget på Google: Det sista Karolinska slaget vid Sundsvall/Selånger år 1721

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1721 Minnessten över slaget vid Sundsvall-Selånger vid Selånger kyrka

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)               Selånger

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid gamla kyrkoruinen S Selångers kyrka
GPS-angivelse:                      62°24′20″N, 17°12′31.52″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-18

Historia
Striden började i Sundsvall med att den ryska eskadern på 33 galärer, 33 lodjor och 33 slupar fullastade med manskap och materiel attackerade staden med artillerield och prickskytteeld. Försvararna, som inte hade något understöd av artilleri förutom några små pjäser som gav eld från gårdarna och båtarna i närheten, lyckades ändå med de 80 kavalleristerna, 80 båtsmännen och 77 bönderna och borgargardet, hålla de landstigande ryssarna stången i en timmes tid vid västra Stadsbron vid Åkroken. När major Fieandt, som var högste befäl för svenskarna, med sina små resurser hotades av att bli kringränd av de ryska kosackerna och det ryska infanteriet vid västra bron, beordrade han att man skulle dra sig tillbaka på vägen mot Jämtland och med 70 man inta stridsställning i skogen vid Holmbron. Detta skulle visa sig omöjligt då bönderna och båtsmännen flydde och lämnade de jämtländska kavalleristerna ensamma att tillsammans med Fieandt slåss mot den ryska övermakten, som bestod av omkring 600 kosacker och 6870 man infanteri.
Svenskarna lyckades med två motanfall uppehålla ryssarna, men fick efter det att ryssarna fått förstärkning utkämpa en hopplös kamp mot övermakten. Ryssarna lyckades få fram förstärkning och det blev en svår strid för svenskarna. 22 man blev nedsablade på landsvägen vid Valla. Omkring tio man lyckades hugga sig igenom ryssarnas linjer och fly. Tio svenskar blev tagna som fångar och förda till S:t Petersburg jämte kavallerikompaniets fana. Hela Sundsvall skövlades och brändes ned och endast kyrkan med klockstapeln klarade sig utan skador.

 Ägare
Namn:                                       Selångers församling
Adress:                                      Kungsnäs 158, 855 91 Sundsvall
Tfnnr:                                         060 56 35 75
Mail-adress                              selanger.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        se ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med plåt av koppar rest år 1972 av Jämtar
Text: TILL MINNE AV DE 22 JÄMTLÄNDSKA KAROLINER SOM STUPADE I SELÅNGER I DRABBNING MED RYSK ÖVERMAKT DEN 25 MAJ 1721
JÄMTAR RESTE MINNESVÅRDEN 1972
Läs mer om slaget på Google: Det sista Karolinska slaget vid Sundsvall/Selånger år 1721
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten