1943-45 Minnessten över Sveriges utbildning av norsk trupp på Gärdet

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Östra ändan av Dag Hammarskjölds väg
GPS-angivelse:                      59°19’58.92″N 18° 6’29.96″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-10-22

Historia
Efter Nazitysklands anfall på Norge den 9 april 1940, blev den norska armén efter två månaders strid tvungen att kapitulera, varvid dess utrustning kom att övertas av tyskarna, med mindre undantag för den utrustning som norska förband förde med sig vid internering i Sverige. Under kriget kom många norska flyktingar över gränsen till det neutrala Sverige (50 000-60 000). Med hjälp av dem lades grunden till en helt ny norsk armé som rekryterades, utbildades och utrustades i Sverige. Den uppgick vid krigsslutet till cirka 13 500 man beredda till insats på divisionsnivå och ytterligare några tusen som befann sig under utbildning. Detta genomfördes i samförstånd mellan den svenska Samlingsregeringen och den norska exilregeringen i England.
Ett 40-tal läger upprättades under sommaren och hösten 1943. Varje lägerperiod omfattade flera veckor, under vilka undersökning av militär lämplighet, fysisk träning och rekrytering kunde ske. Det var inte obligatoriskt att ansluta sig till ”polisutbildning”, men norrmännen ställde upp på detta i stor utsträckning. 
 Lägerverksamheten bekostades av den norska exilregeringen som hade intäkter från de norska handelsflottan. I Sverige administrerades detta genom den norska legationen. Svenska staten bidrog dock genom att regeringen medgav att kriminaltekniska anstalten fick lov att rekvirera utrustning från svenska arméförråd.
En fältövning ägde rum i Hälsingland den 4-14 april 1945 i området Ljusdal–Bollnäs–Edsbyn, där terrängen ansågs likna viktiga områden i Norge. I denna deltog 6 000 man, vilket innebar att det var den största norska manövern sedan år 1916.
Från 12 januari 1945 deltog omkring 1300 man av polistrupperna deltog i befrielsen av Finnmark fylke. Vid krigets slut överfördes resterande trupp till Norge där de användes för ordningshållning och gripande av samarbetsmän.

 Ägare
Namn:                                        Kungl Djurgårdsförvaltningen
Adress:                                      Stora Skuggans väg 22, 102 52 Stockholm
Tfnnr:                                         08-402 60 00
Mail-adress                              info.kdf@royalcourt.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt:
Minnessten av granit benämnd ”Norges tack” skänktes som ett uttryck för Norges tacksamhet för Sveriges utbildning och utrustning av polissoldaterna. Den överlämnades 1983 av kung Olav till kung Carl XVI Gustaf
Text: NORGE TAKKER FOR UTDANNELSEN AV 14700 POLITISOLDATER I SVERIGE UNDER DEN ANNEN VERDENSKRIG
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1802 Epitafium över generallöjtnant Gustaf Adolf Siegroth S:t Klara kyrka

Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)               Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Inne i S:t Klara kyrka, Klara Östra kyrkogata 3
GPS-angivelse:                      59°19’52.44″N 18° 3’41.47″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-10-25

Historia
Siegroth studerade i Uppsala, ingick 1744 på den militära banan som volontär vid Fortifikationen samt blev sedan kornett vid Västgöta kavalleri. 1745-53 var han i fransk krigstjänst och utmärkte sig därunder vid flera tillfällen samt befordrades till kapten. Under frånvaron befordrad dels till kammarherre, dels till major vid Kalmar regemente, beordrades han 1758 till armén i Pommern, där han hade åtskilliga viktiga kommenderingar och från 1761 tjänstgjorde som generaladjutant. 1766 utnämndes han till överste i armén. Sedermera innehade han efter vartannat chefskapet för Jämtlands, Västmanlands och Södermanlands regementen, förestod landshövdingeämbetet i Södermanlands län under sommaren 1773 samt blev s. å. generalmajor och 1778 generallöjtnant.
1771 blev han chef för Södermanlands regemente, som han omvandlade till det bäst övade i hela armén. Samma år valde han ut Malmahed till permanent exercisplats (1774-1921). Siegroth lät på egen bekostnad inköpa ett fältartilleri (8 kanoner) för soldaternas övning, upprättade på regementets av honom inköpta exercisplats en militärskola för befälet, skänkte till skolan ett bibliotek med mera. Han utfäste årligen belöningar för de officerare som vid mötestidens slut författat de bästa avhandlingarna över uppgivet ämne. Siegroth var en föregångsman och inrättade ett fältlasarett; dessutom skapade han Sveriges första janitscharorkester.
1784 ritade han en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter.
Under fälttåget 1788 förde han först befälet över de trupper, som landsteg vid Fredrikshamn, kommenderades sedan att försvara gränsen, men återvände sårad 1789 till Sverige, med fullmakt som general i armén. Efter Gustav III:s död förmåddes han att begära avsked från sin överstebeställning, men kvarstod i armén. Siegroth var en för sin tid ovanligt kunnig militär och driftig regementschef samt även synnerligen skicklig i fortifikationssaker. Han var dessutom en omtänksam lanthushållare. Han avled år 1802
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Stockholms domkyrkoförsamling
Adress:                                       Stortorget 1, 111 29 Stockholm
Tfnnr:                                          08-723 30 00
Mail-adress                              sth.domkyrko.forsamling@svenskakyrkan.se

Övrigt:
Epitafium av granit uppsatt år 1802
Text: GUSTAF ADOLF SIEGROTH
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1831 Epitafium över generallöjtnant Johan August Sandels i Klara kyrka

Län                                       Stockholms stad

Kommun (motsv)          Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Inne i S:t Klara kyrka, Klara Östra kyrkogata 3
GPS-angivelse:                59°19’52.44″N 18° 3’41.47″E

Inventerad
Namn:                                   Christian Braunstein
Datum:                                  2019-10-25

Historia
Johan August Sandels var son till bergsrådet Samuel Sandel (som adlades 1772) och Catharina Elisabeth Brandt, en dotter till Georg Brandt. Han blev kadett vid Artilleriregementet i Stockholm 1775, ryttmästare vid finska kompaniet av Adelsfanan 1785 och major vid Karelska dragonkåren 1787. 1799 blev han överste, chef för Savolax jägarregemente 1803, chef för Savolaxbrigaden i april 1808 med ställning som generalmajor, befordrad till generallöjtnant 1813. Tillförordnad överståthållare i Stockholm 1815. Han var riksståthållare i Norge 1818–1827 och blev fältmarskalk 1824.
Den 29 juni 1809 upphöjdes han i friherrligt stånd och 1815 till greve, han blev under sin livstid även en av rikets herrar och lantmarskalk. Hans porträtt hänger i lantmarskalks-rummet på Riddarhuspalatset. Den 22 januari 1831 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, fältmarskalk och ämbetsman. Han var den siste som innehavt fältmarskalksgraden i svenska armén och avled den 22 januari 1831 i Stockholm
Sandels var chef för Savolaxbrigaden under Finska kriget 1808–1809, där han bland annat segrade i slaget vid Virta bro. Han nämns i flera av dikterna i Johan Ludvig Runebergs diktsamling Fänrik Ståls sägner, till exempel Sandels, Löjtnant Zidén och Sven Dufva.
(utdrag ur Wikipedia) 

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Stockholms domkyrkoförsamling
Adress:                                       Stortorget , 111 29 Stockholm
Tfnnr:                                          08-723 30 00
Mail-adress                               sth.domkyrko.forsamling@svenskakyrkan.se

Övrigt:
Epitafium marmor på sockel av svart av granit uppsatt år 1831
Text: JOHAN AUGUST SANDELS
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1883 Gravmonument över generallöjtnant Eberhard Ernst von Vegesack på Klara kyrkogård

Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)               Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   S:t Klara kyrkogård
GPS-angivelse:                      59°19’52.44″N 18° 3’41.47″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-10-25

Historia
Då föräldrarna flyttade från Holland till Sverige 1777, medföljde von Vegesack och blev två år senare page hos Gustav III. 1784 utnämndes han till kornett vid Livregementet till häst. På denna grad utgick han 1788 i Gustav III:s ryska krig och befordrades inom kort till kapten och skickades på kungens order till Dalarna för att ta befäl över ett kompani av frikåren som skulle agera mot Danmark. Då nämnda kår inom kort upplöstes, upprättade von Vegesack på Gustav III:s befallning en jägarbataljon, med vilken han övergick till Finland och deltog djärvt, nästan på gränsen till överdåd i de följande striderna. Vid krigets slut hade han fortgått till major i armén samt blev kort därefter, 1790, överstelöjtnant, flygeladjutant och major vid Dalregementet, från vilken plats han tog avsked år 1794.
Vid Gustav IV Adolfs tillträde av regeringen utnämndes von Vegesack till överste och generaladjutant av flygeln. 1800 blev han chef för Savolaxbrigaden och året därefter generaladjutant för den armékår som då samlades i Göteborg mot engelsmännen. 1802 befordrades han till sekundchef för Göta garde och upphöjdes till friherre. De närmast följande åren tjänstgjorde han som generaladjutant för armén och var under konungens frånvaro ledamot av den tillförordnade regeringen. Han förflyttades år 1804 från Göta garde som överste och chef till Västerbottens regemente, vilket han 1806 utbytte mot Älvsborgs regemente. Vid tyska krigets utbrott utnämndes han till befälhavare över den fjärde brigaden och visade under fälttåget prov på stor tapperhet och skicklighet, såsom vid utfallet från Stralsund, rekognosceringen av Frankenfront, erövringen av Lüderhagen samt i reträtten från Ferdinandshof, vid vilket han blev svårt sårad. För sina bedrifter tilldelades han generalmajors rang. 1808 förordnades han till befälhavare över den västra arméns vänstra flygel och ryckte med denna in i Norge men fick omedelbart därefter befallning att som befälhavare för den så kallade svenska fördelningen övergå till Finland, där han deltog i flera bataljer, bland annat i det blodiga slaget vid Oravais.
Den 20 juni 1810 deltog von Vegesack vid kronprins Karl Augusts begravningståg i Stockholm. Han förde denna dag inget befäl och blev ögonvittne till det Fersenska mordet. 
von Vegesack befordrades till generallöjtnant 1811 och kommenderade under 1813-14 års krig en särskild kår av den förenade norra tyska armén och besegrade bland annat den franska generalen Loison vid Retschow. Samma år kommenderade han en egen arméavdelning vid invasionen av Norge. Där inneslöt han först Fredrikshald och sedan slog han upprepade gånger den norska armén (vid Rakkestad, Askim m. fl. ställen). Vid svenska arméns omorganisation förordnades han till generalinspektör. Han avled 1818 i Stockholm.
(utdrag ur Wikipedia)    

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Stockholms domkyrkoförsamling
Adress:                                       Stortorget 1, 111 29 Stockholm
Tfnnr:                                          08-723 30 00
Mail-adress                              sth.domkyrko.forsamling@svenskakyrkan.se
Övrigt:
Gravmonument av granit uppsatt år 1883
Text: ERNST VON VEGESACK
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1861 Gravmonument över genlt Carl von Döbeln på Johannes kyrkogård

Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)               Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Johannesgatan 19, Stockholm
GPS-angivelse:                    59°20’20.13″N 18° 3’51.70″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2019-10-22

Historia
von Döbelns första anställning efter utbildning var 1778 som andre adjutant vid Sprengtportens värvade regemente, där han redan efter några veckor befordrades till fänrik i armén. Efter att ha hört om Amerikanska revolutionen ville han gå i fristaternas tjänst och begav sig 1780 till Frankrike. Efter mer än ett års vistelse i Paris anställdes han 1781 som officer vid greve De La Marcks regemente, som hade order att skeppas till Amerika men i sista stund omdirigerades till Indien. von Döbeln sårades i striden vid Cuddalore och befordrades i september 1783 till kapten. 1788 återvände han till Sverige för att delta i Gustav III:s ryska krig. I mars 1789 anställdes han som kapten vid Savolax lätta infanteri och överadjutant hos översten Curt von Stedingk. I slaget vid Porrassalmi utmärkte han sig särskilt men träffades av ett muskötskott i pannan. Kulan trängde inte in i pannan utan studsade ut igen, men skottet märkte honom för all framtid. Han hamnade på krigssjukhuset i St:Michel och togs till fånga av ryssarna. För sina insatser i slaget befordrades han till major. 1796 utnämndes till sekundchef vid Nylands brigads infanteri 1805.
Vid Finska krigets utbrott den 21 februari 1808, fick han befäl över tredje brigadens eftertrupp, och hade tillfälle att utmärka sig vid de flesta slagen, till exempel Yppäri, Lahintalo, Viiret, Pyhäjoki, Siikajoki, Nykarleby, men framför allt i slaget vid Lappo, där han angrep fiendens vänstra flygel och i väsentlig mån bidrog till segern vid slaget vid Kauhajoki, där han under eget befäl tillfogade ryssarna ett kännbart nederlag, samt vid slaget vid Jutas, där han vann en överlägsen seger. Hans förtjänster under detta års fälttåg medförde befordran till generalmajor och han förärades Svärdsordens stora kors.
Medan armén återtågade till Torneå förordnades von Döbeln till befälhavare på Åland. När Åland överfölls av en överlägsen rysk styrka i mars 1809 lyckades han i god ordning och med obetydlig förlust föra sina trupper över isen till Grisslehamn. Von Döbeln förhandlade sedan med den ryska överbefälhavaren fram Konventionen på Åland. Konventionen innebar att varken ryska eller svenska styrkor skulle besätta Åland och hotet mot Stockholm avvärjdes.
von Döbeln beordrades sedan som befälhavare över norra arméns svenska fördelning med kvarter i Härnösand och över norra arméns norra fördelning i Umeå. Efter att överstelöjtnant Furumark tillfångatagits ingick von Döbeln ett stillestånd med ryssarna, varigenom Umeå utrymdes men kronans alla förråd där kunde räddas. Kort därpå avlöstes von Döbeln och fick i stället befälet över de trupper som skulle möta den inryckande norska hären. von Döbeln lyckades dock förmå den norske befälhavaren att utan blodsutgjutelse dra sig tillbaka över gränsen (vapenstilleståndet i Bleckåsen).
Fredsunderhandlingarna ledde till freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 med resultat att hela Finland med Åland och delen av Västerbotten till Torneå avträddes till Ryssland. Den finska hären på svensk mark mottog nyheten i Umeå av von Döbeln. 1809 upphöjdes von Döbeln till friherre. 1811 uppsattes Norra skånska infanteriregementet 
(I 24), och Georg Carl von Döbeln blev dess förste regementschef och såg gärna att hans veteraner från Finland fick anställning vid förbandet.
I andra Napoleonkriget 1813 fick von Döbeln befälet över de svenska trupperna i Mecklenburg och befordrades till generallöjtnant. När han, på anmodan av general Wallmoden, understödde denne mot fransmännen vid Hamburg ansågs han ha brutit mot överbefälhavarens order och ställdes inför krigsrätt samt dömdes att arkebuseras. Karl XIV Johan fann emellertid åtgärden i hög grad olämplig, och genom hans inflytande mildrades domen till ett års fästning, varunder han skulle få behålla alla sina värdigheter. Han fördes till Vaxholm, varifrån han skrev till en släkting och bad denne utverka, att han som frivillig skulle få tjäna i sin grad i svenska eller de förenades härar mot löfte att efter krigets slut återgå till sitt fängelse. Detta rörde Karl XIII så, att straffet helt efterskänktes.
År 1815 fick von Döbeln en förläning i Pommern och utnämndes 1816 till ständig ordförande i krigshovrätten.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        S:t Johannes församling
Adress:                                       Frejgatan 31, 113 49 Stockholm
Tfnnr:                                          08-508 886 50
Mail-adress                              johannes.forsamling.sthlm@svenskakyrkan.se

Övrigt:
Gravmonument av granit uppsatt år 1861
Text på en cirkel högst upp: ÄRA, SKYLDIGHET OCH WILJA
Text: FRIHERRE GEORGE CARL VON DÖBELN
STRIDERNA VID POROSALMI, SIIKAJOCKI, NYCARLEBY, LAPPO OCH JUTAS VITTNA OM HANS HJELTEMOD VID FÄDERNESLANDETS FÖRSVAR
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1821 Gravmonument över genlt Carl von Cardell på Hedvig Eleonora kyrkogård

Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)              Stockholm

Lägesbeskrivnin
Kartbeskrivning:                   Storgatan 2, 114 51 Stockholm
GPS-angivelse:                      59°20’7.45″N 18° 4’48.40″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-10-22

Historia
Cardell gick i svensk tjänst 1789 som kapten vid Hintzensternska infanteribataljonen. Året därpå erhöll han avsked ur sin preussiska tjänst och i början av 1791 tillstånd att gå i svensk tjänst. Då hade han redan året innan erhållit tyskt adelskap med namnet Kobes von Cardell. På förslag av Cardell uppsattes 1792 en trupp ridande artilleri i Stralsund, som därmed skapade en lättrörlig enhet för eldunderstöd åt kavalleriet och där Cardell blev major samma år och brigadchef för det nyuppsatta ridande artilleriet 1793. År 1795 utnämndes han till överstelöjtnant och generaladjutant för flygeln, överste och chef för Kungliga Wendes artilleriregemente, där allt ridande artilleri ingick, 1807 samt generalmajor 1813. År 1816 blev han generalfälttygmästare och chef för artilleriet och slutligen 1820 generallöjtnant.
Redan 1792 fick von Cardell i uppdrag att göra upp en plan till organiserade av ett ridande artilleri, och ett dylikt uppsattes även 1793, men indrogs 1797, varefter von Cardell transporterades till Wendes artilleriregemente. År 1802 uppsattes dock åter under von Cardells ledning ett ridande artilleri i Pommern, och han blev 1804 befälhavare för artilleriet i provinsen. Han deltog med utmärkelse i 1805-1807 års fälttåg samt tjänstgjorde under 1808-1809 års krig mot Danmark som artilleribrigadchef vid södra armén. Då svenska armén 1813 gick i fält, fick von Cardell befälet över reservartilleriet och gjorde med detsamma betydande insatser i slagen vid Grossberen, Dennewitz och Leipzig samt deltog som chef för fältartilleriet i fälttåget mot Norge.
År 1815 fick han uppdrag att göra en plan för nyorganisation av svenska artilleriet i fråga om både materiel och personal. Denna plan fastställdes 1816, då även von Cardell sattes i spetsen för vapenslaget.  

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Hedvig Eleonora
Adress:                                       Storgatan 7, 102 43 Stockholm
Tfnnr:                                          08-545 675 70
Mail-adress                              info@hedvigeleonora.se

Övrigt:
Gravmonument av granit uppsatt år 1821. Monumentet har ett stående kanoneldrör på vardera sidan
Text: CARL VON CARDELL 1821 GENERALLÖJTNANT I SVENSKA ARTILLERIET
DJUP VAR HANS INSIGT I KRIGARNS VETENSKAP MED HJELTENS MOD UTFÖRDE HAN DESS VÄRF
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1953 Minnessten över Svenska Koreaambulansen på Gärdet

 Län                                         Stockholms stad

Kommun (motsv)             Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Östra ändan av Dag Hammarskjölds väg
GPS-angivelse:                  59°19’58.98″N 18° 6’29.18″E

Inventerad
Namn:                                     Christian Braunstein
Datum:                                    2019-10-22

Historia
I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén.
Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit man anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser.
Trots de primitiva förhållandena tvingades sjukhuset att redan dagen efter ankomsten ta emot 68 sårade amerikaner. Efter en vecka fanns det 123 inneliggande patienter. Ytterligare en vecka senare kom ca 70 svårt sårade nordkoreaner i stora truckar. De hade hittats i bergen då FN-trupperna trängde upp mot Seoul. De var utmärglade och klädda i trasor. Deras sår var täckta av tygtrasor eller tidningspapper. Fyra dagar därefter kom 148 nordkoreaner gående, många utan skador.
Under sjukhusets första tre månader var antalet inneliggande i snitt 285 per dygn. Totalt behandlades under denna tid 3 200 patienter, varav 50 procent amerikaner och 36 procent nordkoreaner. De övriga tillhörde 14 olika nationer. Över 2 000 operationer utfördes, var­av en tredjedel större sådana.
FN-trupperna nådde redan i oktober 1950 den 38:e breddgraden och därefter gränsen till Kina, som ingrep och pressade tillbaka dem till 38:e breddgraden. Man slöt vapenstillestånd sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte det att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.
(utdrag ur Läkartidningen)

 Ägare
Namn:                                        Kungl Djurgårdsförvaltningen
Adress:                                      Stora Skuggans väg 22, 102 52 Stockholm
Tfnnr:                                         08-402 60 00
Mail-adress                              info.kdf@royalcourt.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Föreningen Koreaveteranerna
Adress:
Tfnnr:                                         0731-536 844
Mail-adress                              sverigekoreaveteran@outlook.com

Övrigt:
Minnessten av granit med en skylt av brons mellan en svensk och en sydkoreansk flagga uppsattes 2019-06-15 av Sydkoreas president i närvaro av H N Konungen samt därunder en mindre skylt av mässing.
Minnesskylten av brons sattes ursprungligen upp 1996 på ett hus vid Polishögskolan i Sörentorp.
Text på svenska och engelska: SVENSKA KOREAAMBULANSEN ORGANISERADES OCH UTRUSTADES I DENNA BYGGNAD NÄR DEN I AUGUSTI 1950 SKULLE SÄNDAS TILL KOREA FÖR ATT UNDER FN-FLAGGA GE HJÄLP OCH VÅRD ÅT KRIGETS OFFER. DENNA MINNESTAVLA VILL ERINRA OM SVENSKA MÄN OCH KVINNORS HUMANITÄRA INSATS UNDER DETTA KRIG, VILKET VARADE FRÅN DEN 25 JUNI 1950 TILL DEN 27 JULI 1953.
MINNESTAVLAN UPPSATT AV KAMRATFÖRENINGEN FÖR SVENSKA KOREAAMBULANSEN 4.11.1996
Text på mässingsplatta på svenska och koreanska: MINNESSTEN OCH MINNESPLATTA DEDICERAS TILL SVENSKA KOREAVETERANER OCH FÖR 60 ÅRS DIPLOMATISKA FÖRBINDELSER MELLAN SYDKOREA OCH SVERIGE 2019
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-45 Minnesplatta över stupade i Karelen, Finska kyrkans innergård

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Finska kyrkans innergård i Gamla stan
GPS-angivelse:                       59°19’32.05″N 18° 4’20.18″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-10-17

Historia
Redan på 1500-talet hölls finskspråkiga gudstjänster i det upplösta Svartbrödraklostrets kyrka. Efter klostrets rivning förde församlingen en kringflackande tillvaro. Under olika perioder användes Storkyrkan, Tyska kyrkan, Riddarholmskyrkan och Katarina kyrka som gudstjänstlokaler.
Byggnaden uppfördes mellan 1648 och 1653 av Georg Sippel som en tillbyggnad till Stora Bollhuset, och var ursprungligen en lokal för bollsport. Mellan 1662 och 1686 användes den bevisligen ofta som teater av gästande teatersällskap i Stockholm.
År 1725 kunde den finska församlingen köpa Lilla Bollhuset. Hela byggnaden byggdes om till kyrka under ledning av arkitekten Göran Adelcrantz, och den nya kyrkan invigdes den 19 december 1725.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan
Adress:                                       Kyrkokansliet, Kyrkans hus, Sysslomansgatan 4, 751 70 Uppsala
Tfnnr:                                          018-16 95 00
Mail-adress                              info@svenskakyrkan.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Finska församlingen i Stockholm
Adress:                                      Slottsbacken 2 B-C, 111 30 Stockholm
Tfnnr:                                         08-44 08 200
Mail-adress                              finska.forsamlingen@svenskakyrkan.se

Övrigt:
Minnesplatta av granit uppsatt den 15 maj 1982 på kyrkans vägg
Text: KARJALAAN JÄÄNEITTEN VAINAJIEN MUISTOLLE
TILL MINNE AV DEM SOM VILAR I KARELENS JORD
15.5 1982
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-45 Minnesplatta över stupade i Finland, Finska kyrkans innergård

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Finska kyrkans innergård i Gamla stan
GPS-angivelse:                      59°19’32.05″N 18° 4’20.18″E

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein
Datum:                                       2019-10-17

Historia
Redan på 1500-talet hölls finskspråkiga gudstjänster i det upplösta Svartbrödraklostrets kyrka. Efter klostrets rivning förde församlingen en kringflackande tillvaro. Under olika perioder användes Storkyrkan, Tyska kyrkan, Riddarholmskyrkan och Katarina kyrka som gudstjänstlokaler.
Byggnaden uppfördes mellan 1648 och 1653 av Georg Sippel som en tillbyggnad till Stora Bollhuset, och var ursprungligen en lokal för bollsport. Mellan 1662 och 1686 användes den bevisligen ofta som teater av gästande teatersällskap i Stockholm.
År 1725 kunde den finska församlingen köpa Lilla Bollhuset. Hela byggnaden byggdes om till kyrka under ledning av arkitekten Göran Adelcrantz, och den nya kyrkan invigdes den 19 december 1725.
(Utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan
Adress:                                       Kyrkokansliet, Kyrkans hus, Sysslomansgatan 4, 751 70 Uppsala
Tfnnr:                                          018-16 95 00
Mail-adress                              info@svenskakyrkan.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Finska församlingen i Stockholm
Adress:                                      Slottsbacken 2 B-C, 111 30 Stockholm
Tfnnr:                                         08-44 08 200
Mail-adress                              finska.forsamlingen@svenskakyrkan.se

Övrigt:
Minnesplatta av granit uppsatt den 3 mars 1980 på kyrkans vägg
Text: SUOMEN SODISSA 1939 – 1945 KAATUNEIDEN ASEVELJIEN MUISTOKSI
TILL MINNE AV VAPENBRÖDER STUPADE I FINLANDS KRIG 1939 – 1945
13.3 1980
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1976 Minnessten över Carl XVI Gustafs besök vid T 3 i Officersparken i Sollefteå

 Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Sollefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I T 3 officerspark
GPS-angivelse:                      63°10’24.90″N 17°16’1.19″E

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2019-09-17

Historia
Minnessten rest till minnet av Carl XVI Gustafs vid Kungl. Norrlands trängkår den 9 september 1976

Ägare
Namn:                                        Sollefteå kommun (Ulf Johansson)
Adress:                                      Djupövägen 3, 881 80 Sollefteå
Tfnnr:                                         0620-68 20 57, 073-274 53 68
Mail-adress                              kommun@solleftea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt:
Minnessten av granit uppsatt år 1976 av förbandet i samband med Carl XVI Gustafs besök vid regementet H 0,4 M, B 1,2 M, D 0,65 M
Text: CARL GUSTAF 19 9/9 76
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten