Gravkvarter (I 6) på Katrinedals kyrkogård i Vänersborg

Län                                            Älvsborgs län (Västra Götalands län)

Kommun (motsv)               Vänersborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Katrinedals kyrkogård
GPS-angivelse:                      N58°22’46” E12°17’30”

Inventerad
Namn:                                      NE Nilsson
Datum:                                     2020-03-20

Historia
Den 9 juni 1919 invigdes Katrinedals kyrkogård i Vänersborg. Då bestod kyrkogården bara av den äldre delen som vetter mot nuvarande Duellvägen. Ett område på kyrkogården avsattes till Kronan för begravningsändamål. Härav kommer det sig att Kungl. Västgöta regemente, I 6, har en egen gravplats i den äldre delen av kyrkogården. Gravplatsen är 25 x 10 meter och den är inhägnad med kätting på stenpollare och har en ca 3 m hög minnessten med regementets krönta lejonhuvud och inskriptionen ”Kungl. Västgöta Regemente”.
Trots att 300 soldater vid regementet insjuknade i Spanska sjukan är det ingen som är begravd på denna plats som dog i influensan. Här vilar endast två soldater vid Kungl. Västgöta regemente, nämligen korpralen Nils Johan Nilsson, död 1925, och vicekorpral Aron Blom, död 1926. Några enskilda gravstenar finns dock inte.

 Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan, Vänersborgs och Väne-Ryds församling
Adress:                                       Kungsgatan 23, 462 33 Vänersborg
Tfnnr:                                         521-26 50 00
Mail-adress                              vanersborg.pastorat@svenskakyrkan.se

 Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text under regementets emblem:  KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE
Informationsskylt: Nej

N E Nilsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2018 Veteranminnesmur i Helsingborgs norra hamn

Län                                              Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)                Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Utsiktsplatsen på Parapeten i Kvickbrons förlängning, Helsingborgs norra hamn
GPS-angivelse:                         N56° 2’45.65″ E12°41’8.91″

Inventerad
Namn:                                        Christian och Gustaf Braunstein
Datum:                                      2020-07-11

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Helsingborgs stad
Adress:                                       Helsingborg kontaktcenter, Stortorget 17
Tfnnr:                                         042-10 50 00
Mail-adress                              kontaktcenter@helsingborg.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmur av granit avtäckt 2018-05-27 och invigd av ordförande i Sveriges Veteranförbund general Sverker Göransson. Platsen har valts och utvecklats av en arbetsgrupp bestående av bland andra kommunfullmäktiges ordförande Mats Sander, stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr, samt av representanter från Fredsbaskrarna Skåne.
Text: HEDRA DE VETERANER  SOM TJÄNSTGJORT I VÄRLDEN FÖR FRIHET, RÄTTVISA OCH DEMOKRATI
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Gravsten över båtsman C F Lindgren på Sysne udd

 Län                                            Gotland

Kommun (motsv)                Visby

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Sysne udd S Katthammarsvik
GPS-angivelse:                       57°23’20.69″N 18°52’53.65″E

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Ryska trupper ockuperade Gotland i april 1808. En svensk undsättnings­expedition bestående av åtta fartyg under befäl av amiral Rudolf Cederström skickades från Karlskrona den 11 maj. Linjeskeppet Konung Gustaf IV Adolph var flaggskepp och hade en besättning på 695 man och bar 78 kanoner.
Fartygen ankrade den 14 maj i Sandviken. Trupper sattes i land och marscherade den 15 maj mot Visby och kom till Ganthem. Samtidigt ledde förhandlingar till att ockupationen upphörde den 16 maj och ryssarna lämnade sedan Gotland. Det var en kort och oblodig ockupation. Men ett dödsfall inträffade. I loggboken för flaggskeppet står det:
Den 15 maj Til Ankars i Sandvik på Gottland i Maij Månad År 1808
Kl:10 föll Båtsman af 1e Södermanlands Compagnie No99 Lindgren från toppen och ned i Däck och slog i gjäl sig.
Den 16 maj kl: ½ 9. Sänt i Land med BBs Sluppen den Döde Båtsmanen af 1 Södermanlands No 99 Lindgren at Begravas.
Carl Fredrik Lindgren kom från ett båtsmanstorp i Salem socken. Han efterlämnade hustrun Greta Sofia Nilsdotter och tvååriga dottern Eva Stina. Att han begravdes  högst uppe på Sysneudd kan synas märkligt när det inte var långt till kyrkogårdar i Gammelgarn och Östergarn.

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Gravstenar resta år 1808. Inhägnade med ett trästaket
Text: H. V. CARL FREDRIK LINDGREN CARLSTRÖM *1779 + 1808 BÅTSMAN, NR 99, VID 1:A SÖDERMANLANDS BÅTSMANSKOMPANI
OMKOMMEN OMBORD PÅ LINJESKEPPET ”KONUNG GUSTAF IV ADOLF” VID GOTLANDS BEFRIELSE
Informationsskylt: Ja

Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1565 Minnessten över slaget vid Axtorna i Falkenberg

 Län                                              Halland

Kommun (motsv)                 Falkenberg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Axtorna V Ätrafors
GPS-angivelse:                        N57°2’29.00″ E12°38’32.35″

Inventerad
Namn:                                        Peter Wetterberg
Datum:                                      2018

Historia
Slaget vid Axtorna stod den 20 oktober 1565. Daniel Rantzau hade tvingats ge upp det återtagna Varbergshus, som hade fallit till svenskarna den 15 september 1565, efter att dessa den 28 augusti hade erövrat Ny Varberg, Skånelands största och viktigaste stad efter Malmö. Då det tunga artilleriet äntligen nådde fram fick Rantzau budskap om att en överlägsen svensk här under Jacob Henriksson (Hästesko) ryckte fram från öster och han tvingades ge upp belägringen och föra trupperna mot Falkenberg. Där var dock bron över Ätran bränd av en svensk patrull och danska armén tvingades söka andra övergångar över Ätran. Svenskarna var under order från Erik XIV att uppsöka och slå den danska armén och tillfället yppade sig vid vadställena vid Axtorna by i Köinge socken cirka 20 km uppströms.
Rantzau intog en beredskapsuppstälning i väntan på vad svenskarna skulle göra. När dessa anföll utnyttjade han svagheter i deras utsträckta stridslinje och lyckades mycket tack vare sitt överlägsna rytteri vinna slaget. Omkring 4 000 människor miste livet under slaget varav de ofrälse begravdes i massgravar på fältet.
Slaget ledde inte till några avgörande strategiska eller politiska förändringar, tvärtom bibehölls genom den danska segern situationen som den varit innan slaget.

 Ägare
Namn:                                        Riksantikvarieämbetet
Adress:                                       Storgatan 41, 114 55 Stockholm
Tfnnr:                                         08-5191 80 00
Mail-adress                              registrator@raa.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit uppsatt år 1965
Text:  AXTORNA 20.10 1565
STENEN REJSTES I 400 ÅRET EFTER AF FOLK FRA BEGGE SIDER GRAENSEN
Informationsskylt: Ja

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1956 Minnestavla över flygolycka på Kullabergs nordsida

Län                                             Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Höganäs

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Gregers backar på Kullabergs nordsida
GPS-angivelse:                       N56°17’27.22″ E12°30’52.56″

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia                                                                                                                                                                             En av svensk flyghistorias mest tragiska olyckor inträffade här söndagen den 4:e mars 1956 när fyra unga piloter miste livet. Klockan 7:23 på morgonen lyfte fyra Vampire-plan från F14 i Halmstad för att delta i en övning i södra Skåne. Egentligen skulle 12 plan deltagit men på grund av svåra väderförhållanden med tät dimma beslutades att bara fyra plan skulle delta i övningen. Den sista radiokontakten man hade med planen var när de passerade Bjärehalvön, de hade då en flyghöjd på cirka 130 meter när de meddelade att vädret hade klarnat upp något.

Haverikommissionen kom senare fram till att man felberäknat kursen och att detta berodde på att man hade haft fel skala på den karta som använts. Misstaget ledde till att piloterna istället för att runda Kullen flög rakt mot Gregers backar. Den låga flyghöjden i kombination med dimman och hastigheten gjorde olyckan oundviklig. Boende i området har berättat om att de först hört ljudet av jetmotorer tätt följt av explosioner innan det blev helt tyst.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        F 10 kamratförening c/o Sven Scheiderbauer
Adress:                                       Sunnanvindsgatan 11B, 262 42 Ängelholm
Telefon:                                     0431-199 45, 070 690 52 22
Mail-adress:                             sven@scheiderbauer.se

Övrigt
Efter en lång process sitter nu en bronsskylt i haveriområdet som skall bevara deras minne. Från Kullensfyr vill vi rikta ett varmt tack till Daniel Åberg och all personal på Länsstyrelsen. Utan deras hjälp hade detta projekt inte kunnat genomföras. Skylten är placerad på Gregers tre backar. på höjd 171 , närmast Skälderviken. Platsen är en av Kullabergs vackraste platser och är väl värd ett besök. Nere till höger syns den gamla minnesplattan.

Minnestavla av rest (uppsatt) 25 maj 2017
Text:  SÖNDAGEN DEN 4 MARS 1956 KL 07.31 FÖROLYCKADES 4 PÅ DENNA PLATS FYRA PILOTER F 14 HALMSTAD I SINA VAMPIREPLAN. SIGURD AHLQVIST, 38 ÅR  ULF ALMTOFT, 26 ÅR  KARL-AXEL PERSSON, 23 ÅR  LENNART GUSTAFSSON, 23 ÅR ALLTID SAKNADE, ALDRIG GLÖMDA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1676 Minnessten över Karl XI:s läger i Bårslöv 

Län                                              Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)                 Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     I Bårslöv i korsningen mellan väg 1172 och väg 1362
GPS-angivelse:                       56° 0’19.02″N 12°49’2.69″E

Inventerad
Namn:                                        Christian och Gustav Braunstein
Datum:                                       2020-07-11

Historia
Inför slaget vid Lund i december 1676 slog Karl XI läger den 2 november med den svenska hären vid Bårslöv. Förhållandena i lägret var urusla och många dog innan striderna började den 4 december.. Till minne av denna händelse restes 1926 en minnessten strax öster om Bårslövs kyrka.

 Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av fyrhuggen granit rest år 1926
Text: ”ÅT MINNET AV KONUNG CARL XI, SKÅNES RÄDDARE OCH HANS HÄR VILKA UNDER SVÅRA FÖRHÅLLANDEN VORO LÄGRADE VID BÅRSLÖV I NOV OCH SEGRADE VID LUND DEN 4 DEC 1676, RESTE TRAKTENS BEFOLKNINGEN DENNA STEN ÅR 1926
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1939-45 Finlandsmonumentet i Finlandsparken vid Värtahamnen

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)               Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Finlandsparken N Tegeluddsvägen
GPS-angivelse:                    59°20’54.32″N 18° 6’18.41″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2019-10-10

Historia
I vinterkriget deltog 1940 cirka 9 500 svenska frivilliga. Av dessa ingick 8 400 i Svenska Frivilligkåren, som stred vid Märkäjärvi på Sallafronten. Omkring 200 tjänstgjorde vid artilleriet i Vasa, ett drygt hundratal medverkade i luftförsvaret av Åbo och nästan lika många fanns i kustförsvaret vid Pellinge. Cirka 200 läkare och sjuksköterskor arbetade på militära och civla sjukhus. Svenska Röda korset sände två ambulanser. En upprättade bassjukhus i Nyslott med fältsjukhus i Ruskeala, den andra hade bassjukhus i Muurola med fältsjukhus i Kemijärvi och en mindre avdelning i Ivalo. Hästambulans från Blå Stjärnan verkade i Kupio och 300 arbetare började i mars bygga en försvarslinje öster om Fredrikshamn.
Förluster: 37 miste livet, 45 blev sårade och 140 svårt köldskadade. Fem blev krigsfångar, vilka återkom till Sverige sommaren 1940.

Ägare
Namn:                                        Stockholms stad, konst och kultur
Adress:                                       Kontaktcenter
Tfnnr:                                         08-508 00 508
Mail-adress                               kontaktcenter@stockholm.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Monumentet avtäcktes 1986. Det är skänkt av kommittén för Finlandsparken och tillverkat av gjutjärn, stål och finsk granit.
Konstnär: Gudrun Eduards-Balldin
Text i den övre cirkeln: VAPAA POHJOLA – NORDENS FRIHET
BARNEN TILL SVERIGE – LAPSET RUOTSIIN
Text i den nedre cirkeln: DE FRIVILLIGA – VARAA EHTOISET
VINTERKRIGET 1939 – 40 – TALVISOTA
BRÖDRAFOLKEN – VELJESKANSAT
FINLANDS SAK ÄR VÅR
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1918 Minnessten över stupade i frihetskriget i Tammerfors

Land                                         Finland

Kommun (motsv)              Tammerfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I korsningen Kalevantie-Hautasmankatu
GPS-angivelse:                      N61°29’42” E23°47’9″

Inventerad
Namn:                                       Anders Grafström
Datum:                                     2017-11-17

Historia
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution^[1]) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den ”röda” sidan och den ”vita” sidan. Den ”röda” utgjordes av de ”röda” socialdemokraterna och den ”vita” av den konservativt ledda finländska senaten. De röda erhöll visst stöd från den nyinrättade bolsjevikiska regimen i Ryssland, medan de vita fick stöd från Tyskland och i begränsad utsträckning av Sverige. Kriget slutade med seger för den vita sidan.
Sammantaget dog omkring 37 000 personer i samband med kriget, varav drygt 20 000 från den röda sidan som arkebuserades eller avled i fångläger.

Ägare
Namn:                                        Tammerfors stad
Adress:                                       Tampereen kaupunki, PL 487, 33101 Tampere
Tfnnr:                                          03 565 611
Mail-adress

Kostnader-
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Stenen av granit restes 1919 och Åke O Wibom (frivillig i Svenska brigaden) ritade stenen.
Text framsida: HÄR FÖLLO TAPPRA SVENSKA MÄN VID VÄRNANDET AF FINLANDS FRIHET 28/3 1918 3/4
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnesplatta över Västerbottens regemente i Umeå

Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)               Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    F d I 20 kanslihus port
GPS-angivelse:                      N63°50’4″ E20°15’35”

Inventerad
Namn:                                       Bill Svanborg
Datum:                                      2020-07-01

Historia
Västerbottens regemente har sitt ursprung i de västerbottensfänikor från mitten av 1500-talet som 1615 sammanslogs till Norrlands storregemente, vilket 1624 delades i tre regementen, varav det nordligaste blev Västerbottens regemente
År 1816 fick samtliga regementen inom Armén ett ordningsnummer, där Västerbottens regemente tilldelades № 19. År 1829 ändrades regementets namn till Västerbottens fältjägarregemente. År 1841 delades regementet i två kårer; Norrbottens fältjägarkår (№ 19) och Västerbottens fältjägarkår (№ XIX). Med 1892 års härordning gavs regementet åter namnet Västerbottens regemente, och tilldelades beteckningen № 20, som övertogs från Kalmar regemente.
Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom armén. För Västerbottens regemente innebar det att regementet blev tilldelat beteckningen I 20. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena i de olika truppslagen, men också för att särskilja regementena från deras eventuella reservregemente. Där ett huvudregemente till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet hade beteckningen I 111. Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades och kom att från den 1 januari 1928 bestå av en förstärkt infanteribataljon, vilken kallades Västerbottentyp.
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västerbottens regemente med Umeå försvarsområde (Fo 61), som med sammanslagningen bytte namn till Västerbottens försvarsområde. Från den 1 juli 1973 bildades försvarsområdesregementet I 21/Fo 61. Inom Västerbottens försvarsområde blev Västerbottens regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente. Västerbottens regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet och B- och C-förbanden svarade endast som utbildningsförband.
Inför försvarsbeslutet 1992  föreslog regeringen att krigsorganisationen skulle spegla fredsorganisationen. Därmed föreslogs att brigaden vid regementet skulle avskiljas från regementet, och bilda ett självständigt kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N). Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1994 och regementet kom bland annat att omfatta en försvarsområdesstab, depåverksamhet, skjutfältsdetalj och hemvärns- och frivilligdetalj.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att försvarsområdesstaben vid regementet samt Fältjägarbrigaden (NB 5) skulle avvecklas. Den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Centerpartiet, föreslog istället en avveckling av Lapplandsbrigaden (NB 20). Av försvarsekonomiska och försvarspolitiska skäl vägde de båda alternativen jämt mot varandra. Regeringens skäl till att bibehålla brigaden inom Östersunds garnison, var möjligheterna till att vidmakthålla och utveckla en allsidig och rationell försvarsmaktsgarnison med såväl flyg- som arméförband. Den 1 juli 1998 antog regementet en ny form, i form av ett försvarsområdes-förband ledd av en försvarsområdesbefälhavare.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Beslutet medförde att Västerbottens regemente kom att avvecklas den 30 juni 2000. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid regementet till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 december 2000, då avvecklingen ansågs slutförd.

 Ägare
Namn:                                        Umestan Företagspark
Adress:                                       903 47 Umeå
Tfnnr:                                         090 71 80 00
Mail-adress                              receptionen@umestan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Skylten uppsatt i samband med regementets nedläggning år 2000
Text: VÄSTERBOTTENS REGEMENTE. KANSLIHUS. INOM DETTA OMRÅDE HAR VILDMÄN UTBILDATS UNDER ÅREN 1909 – 2000
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1702 Minnesmärke över slaget vid Klissow 

Land                                          Polen

 Kommun                                Kije (byn Klissow)

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnestenen är belägen vid gamla skolan i Kliszów
GPS-angivelse:                      50°37’3.00″N 20°31’18.23″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Reine Axelsson
Datum:                                      2015-09-17

Historia
Slaget vid Kliszów stod den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget mellan å ena sidan en svensk armé under kung Karl XII och å andra en polsk–sachsisk här under kung August (II) den starke. Svenskarna, som var kraftigt underlägsna i antal, segrade stort, bland annat efter att ha besegrat de berömda och för sista gången använda polska husarerna
Den 7 juli gick svenska armén i ställning vid byn Obice, åtta kilometer norr om staden Kliszów, där den sachsiska armén befann sig. De svenska soldaterna var trötta och hungriga och hästarna hade magrat kraftigt. Vid niotiden fick de svenska trupperna order om avmarsch. Man vidtog åtgärder för att ge intryck av att det endast var en mindre spaningsstyrka och inte hela armén. Vid elvatiden insåg sachsarna att även infanteri ingick i de svenska trupper som närmade sig, men slagordning intogs inte förrän efter ytterligare minst en timme.
Den svenska armén ställdes upp i två linjer med kavalleri på båda flyglarna. Svenskarna var numerärt underlägsna med 12 000 mot 24 000 man. Den svenska armén bestod av 8 000 fotsoldater, 4 000 ryttare och fyra kanoner. Augusts armé bestod av 7 500 sachsiska fotsoldater, 9 000 sachsiska ryttare, 660 polska fotsoldater, 6 640 polska ryttare (inklusive 1 240 husarer) och 46 kanoner.
Denna fångades i en svensk kniptångsmanöver och blev långsamt krossad. Under tiden anfölls den svenska högerflygeln av sachsiska ryttarförband, som försökte separera denna från de övriga svenska trupperna. De svenska och sachsiska ryttarna drabbade samman i en hård strid, som slutade med att sachsarna drevs bort.
Karl XII beordrade sedan huvuddelen av sin armé att angripa den sachsiska högerflygeln, som polackerna tidigare stod på, och efter en halvtimmes strid ryckte svenskarna fram in i det sachsiska lägret där de erövrade sachsarnas artilleri. Runt klockan två på eftermiddagen drog sig Augusts återstående styrkor tillbaka mot de omgivande träsken. Svenskarna försökte nu att omringa sachsarna genom att ta korsningen av floden Nida. Sachsarnas infanteri i centern som knappt hade blivit anfallna av svenskarna, åtog sig nu att försvara flodkorsningen så att de övriga sachsiska styrkorna kunde retirera.
Klockan fem på eftermiddagen var striden över. Det var det svenska kavalleriet som visat sin effektivitet genom sina kavallerichocker. Hela det sachsiska artilleriet, fältkassan, fanor, standar, pukor, ammunitions- och persedelförråd samt tält erövrades. De sachsisk-polska styrkorna hade förlorat 4 400 man, varav 2 000 stupade, 700 sårades och 1 700 tillfångatogs. På den svenska sidan stupade 300 man och 800 sårades. Svenskarnas största förlust var att kungens svåger Fredrik av Holstein-Gottorp stupade när han ledde den svenska vänsterflygelns anfall.

Ägare
Namn:                                        Gmina Kije (kommun)
Adress:                                       28-404 Kije ul Szkolna 19
Tfnnr:                                         41 356 81 91
Mail-adress:                             urzad@kije.pl

Vårdare
Namn:                                        Ägaren. Handlaren skulle säkerligen för en ringa ersättning vårda minnesstenen på uppdrag av kommunen

Minnesmärket
Minnesmärke rest av Kije kommun år 2002.
Text (polska): KLISZOW 1702 – 2002. HA PAMDITKE WIELKIEJ BITWY. SPOLECZENSTWO POHLEZIA. (TILL MINNE AV DET STORA SLAGET)
Informationsskylten vid minnesstenen är på polska och i behov av renovering.

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Rapporten har finansierats av Värmlands regementes officerskår i samband med förberedelser inför kårens besök bland annat i Kliszów sommaren 2016