Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr S51

2020-01-08RegisterkortChristian

1814 Soldatgrav över övlt v Eckstedt på Eda gamla kyrkogård

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Eda gamla kyrkogård, 800 m söder Eda kyrka. 2 kv 2, grav 188.
GPS-angivelse:                      59°49’58.56″N 12°18’50.40″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                       2019-10-07

Historia
Elias von Eckstedt var kompanichef 1807 i Pommern/ Stralsund. Efter hemkomsten blev han befordrad till major och chef över Värmlands Fältjägarbataljon. När jägarna därefter deltog i kriget mot Danmark/Norge var von Eckstedt chef över den sammanslagna jägarbataljonen ur Nerike – Värmlands Regemente. Han deltog även i Adlersparres marsch till Stockholm 1809 för att avsätta Gustaf IV Adolf. När fältjägarna 1810 uppgraderades till Fältjägarregemente, blev von Eckstedt chef över andra fältjägarbataljonen för att 1813 bli chef över första fältjägarbataljonen inför överskeppningen till Tyskland och kriget mot Napoleon. Någon gång under denna tid blev han även befordrad till överstelöjtnant.
1813-04-24 utnämndes han till landshövding över Värmland, vilket sannolikt innebar att han aldrig följde med fältjägarbataljonen till Tyskland.
Den 2 augusti 1814 genomförde generalmajoren Gahn ett misslyckat anfall mot den norska skansen vid Lier (4 km S Kongsvinger) och blev innesluten (5 augusti) under sitt återtåg mot Eda-området vid Skotterud (Matrands prästgård). Landshövding Elias von Eckstedt deltog i fälttåget, dels för att säkerställa att soldaterna fick tillräckligt med mat, vilket inte skett vid det tidigare fälttåget samt för att ta emot den norska allmänhetens trohetsed till den nye svenske kungen Karl XIII.
Den svenska inringade styrkan, inklusive landshövdingen, bröt sig ut ur inringningen genom ett bajonettanfall med 22% förluster. Landshövdingen stupade och begravdes senare på Eda kyrkogård.

 Ägare
Namn:                                        Eda – Köla pastorat
Adress:                                       Köla församlingshem, 670 40 Åmotfors
Tfnnr:                                         0571-320 03
Mail-adress                              eda-kola.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Liggande gravvård uppsatt år 1814. Vården är klassad som kulturgrav
Text: TILL MINNE AV LANDSHÖVDINGEN ELIAS VON ECKSTEDT * 1766 14/11  † 1814 5/8
I TRÄFFNINGEN VID SKOTTERUD BEGRAVD PÅ EDA KYRKOGÅRD
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S39

2020-01-06RegisterkortChristian

1945 Minnestavla över Bergslagens artilleriregemente i vapenhuset, Eda kyrka

Län                                            Värmland

Kommun (motsv)               Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Eda kyrka, på väggen i vapenhuset
GPS-angivelse:                       59°50’24.72″N 12°18’55.80″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-10-07

Historia
Under beredskapsåren fanns många olika artilleriförband grupperade i Eda-ställningen (gränsnära försvarslinjen) som skulle skydda Sverige mot ett tyskt anfall i Eda-området.

 Ägare
Namn:                                        Eda församling, Eda-Köla pastorat
Adress:                                       Köla församlingshem, 670 40 Åmotsfors
Tfnnr:                                          0571-320 03
Mail-adress                               kola.pastorat@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av metall skänkt av A 9 till Eda församling i samband med beredskapens
upphörande 1945. Minnesplattan är sannolikt uppsatt 1945
Text:  KUNGL. BERGSLAGENS ARTILLERIREGEMENTE NEUTRALITETSVAKT 1945
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S11

2020-01-05RegisterkortChristian

1808 Krigskyrkogård vid Boda i Järnskog, den s k ”Dalagraven”

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Järnskog, Boda, nära väg 177 och g:a järnvägen Arvika – Årjäng, 2,5 km NO g:a Koppoms järnvägsstation
GPS-angivelse:                       59°43’24.48″N 12°11’6.12″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                       2019-09-28

Historia
Krigskyrkogården omfattar två stenar. De begravda kommer från Dalregementet och graven kallas därför för ”Dalagraven”. Dalregementet skötte tidigare om gravplatsen fram till att Dalregementet lades ned. Boken Eda skansar sida 187 av Börje Furtenbach, anger att här vilar ett 30-tal dalkarlar från Dalregementets livbataljon, att jämföra med vad som står på stenen!  Det är dock möjligt att andra soldater än Dalregementes soldater också här är begravda.
Den vanligaste dödsorsaken för soldater under denna tid var fältsjukan, en samlingsdiagnos för tyfus, difteri, kolera, rödsot, fältfeber etc. p g a osunda fältförhålladen.

 Ägare
Namn:                                        Järnskogs Hembygdsförening och Boda hemman
Adress:                                        c/o Trude Magnusson, Gunnerud 4, 670 43 Skillingsfors
Tfnnr:                                          0571-120 33
Mail-adress                              spinnhjulet@gmail.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärken av granit resta år 1878 och 1899
Graven flankeras av 4 + 4 kanoneldrör
Text stora stenen under ett kors: ÅT MINNET AF 100 KRIGSMÄN VID KONGL DALREGEMENTET SOM HÄR FUNNO DEN SISTA HVILAN 1808
DET VAR HÄR DEN SUCK DET GÖT
DET VAR HÄR SITT LIF DET SLÖT
DET FOLK, SOM VÅRA BÖRDOR BAR
LÅNG FÖRE VÅRA DAR
STENEN RESTES 1899
Text lilla stenen: KONGL DALREGEMENTETS BEGRAFNINGSPLATS UNDER FÄLTTÅGET ÅR 1808 REST 1878 AF O.O.S B
Informationsskylt:  Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S01

2020-01-05RegisterkortChristian

1644 Minnessten över Morast skans, Charlottenberg

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Charlottenbergs nya köpcentra, vid/söder gamla bron över Vrångsälven väster väg  61 och 50 m öster om gamla landsvägen.
GPS – angivelse:                     59°52’54.84″N 12°16’59.46″E

Inventerad
Namn:                                         Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                       2019-09-30

Historia
Efter att dansk/norske ÖB Hannibal Sehstedt under Hannibalfejden 1643 – 45, anfallit in i Sverige 1644, beordrade landshövdingen i Karlstad, Olof Stake att bondevakter skulle placeras vid Magnor bro och vid Morast bro. Skansen i Morast var mera tillbakadragen och medgav inte överraskande anfall på samma sätt som vid skansen vid Magnor bro.
Norrmännen byggde samtidigt en skans i Midskog (Skotterud) varifrån man sände ut sina vakter till Skillingmark, Magnor och Emterud. Den norska skansen vid Magnor låg endast 200 m norr om den svenska skansen.
Efter att Eda skans började att byggas 1657 blir Morast skans endast en förpostställning till Eda skans p g a att även denna ansågs alltför utsatt för överraskande norskt anfall.
Skansen som tidvis varit bestyckad med några kanoner, har varit i strid vid ett flertal tillfällen.
Fr o m 1814 demolerades skansen i samband med tillkomsten av unionen mellan Sverige och Norge.
1905 återuppstår Morast skans tillfälligt som fort Gadd (kompanichefens namn Värmlands Regemente) i samband med de hårda unionsförhandlingarna på Frimurarlogen i Karlstad. Efter det lyckliga resultatet den 23 september 1905 med unionsupplösningen mellan de båda länderna, utrymdes skansen.
Under beredskapsåren 1940 – 45 byggdes mindre fältbefästningar inom skansområdet.
De skansvallar som ännu idag kan skönjas, härstammar i huvudsak från 1905.

 Ägare
Namn:                                        Fastighet Nolby 1:38, Eda Kommun
Adress:                                       Box 66/Ekonomiavd, 673 22 Charlottenberg
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket består av en stensockel krönt med en bronsplatta med skanskartan från 1660.
Text: MORAST SKANS ANLADES 1644. PLANEN UTVISAR DESS UTSEENDE 1660.
SKANSEN FICK DÄREFTER FÖRFALLA MEN ÅTERUPPBYGGDES FLERA GÅNGER
SÅ SENT SOM ÅR 1940 VIDTOGS INOM SKANSENS OMRÅDE ÅTGÄRDER I FÖRSVARSSYFTE
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S09

2020-01-05RegisterkortChristian

1808 Platssten för skansen Adlersparre, Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

’Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     600 m SSV Eda skans (oländig terräng).
GPS – angivelse:                     59°48’54.12″N 12°18’57.48″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-30

Historia
15 februari 1658 tågade överstelöjtnant Obitz över Hugns is med norsk trupp och intog överraskande Eda skans från väster. Kommendanten överstelöjtnant Clas Flemming tillfångatogs sovande i sin säng! Den norska truppen lämnade dock skansen efter att ha bränt ett provianthus och förnaglat några kanoner. Anledningen var att de i kommendantens sovrum hittat ett brev från den svenska krigsledningen om att den erfarna fältmarskalken greve Douglas var på väg till skansen. Enligt Börje Furtenbach i boken om Eda skansar, var nog den verkliga anledningen att några erfarna soldater i skansen gjort ett motanfall mot norrmännen och drev ut dem.
Vid iståndsättande och utbyggnaden av Eda skans 1808, drog överstelöjtnant Georg Adlersparre slutsatserna av det tidigare tillkortakommande vid 1658 års strider att skansens svaghet var höjdsträckningarna väster om skansen och därmed risken för överraskande anfall. Han lät därför överstelöjtnant C E Wijnbladh vid fortifikationen bygga tre småskansar som ryggskydd på den skogbeklädda åsen.
Skansen Adlersparre fick namn efter Adlersparre själv och var inledningsvis avsedd att vara två olika skansar med blev senare sammanbyggda med varandra. Bemannades med 90 soldater, 2 + 3 kanoner och vardera ett envånings ”Casserthus” i timmer med tre rum

Ägare
Namn:                                        Privat mark- och skogsägare inom skansens område

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av mässing
Skansens ursprungliga minnesskylt på ett mindre betongfundament är sedan lång tid tillbaka vandaliserat. Minnesskylten i brons är upphittad av skogsvandrare i skansens närhet och inlämnad för förvaring vid Eda skansmuseum i Åmotfors.
Skylten ingår idag i Eda skansmuseums utställningar.
Text: SKANSEN ADLERSPARRE UPPFÖRD 1808
Informationsskylt:  Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S08

2020-01-05RegisterkortChristian

1808 Platssten för skansen Leijonstedt, Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     600 m VSV Eda skans (oländig terräng).
GPS – angivelse:                     59°48’59.64″N 12°18’49.74″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-30

Historia
Den 15 februari 1658 tågade överstelöjtnant Obitz över Hugns is med norsk trupp och intog överraskande Eda skans från väster. Kommendanten överstelöjtnant Clas Flemming tillfångatogs sovande i sin säng! Den norska truppen lämnade dock skansen efter att ha bränt ett provianthus och förnaglat några kanoner. Anledningen var att de i kommendantens sovrum hittat ett brev från den svenska krigsledningen om att den erfarna fältmarskalken greve Douglas var på väg till skansen. Enligt Börje Furtenbach i boken om Eda skansar, var nog den verkliga anledningen att några erfarna soldater i skansen gjort ett motanfall mot norrmännen och drev ut dem.
Vid iståndsättande och utbyggnaden av Eda skans 1808, drog överstelöjtnant Georg Adlersparre slutsatserna av det tidigare tillkortakommande vid 1658 års strider att skansens svaghet var höjdsträckningarna väster om skansen och därmed risken för överraskande anfall. Han lät därför överstelöjtnant C E Wijnbladh vid fortifikationen bygga tre småskansar som ryggskydd på den skogbeklädda åsen.
Skansen Leijonstedt fick namn efter dåvarande regementschefen vid Värmlands Regemente och bemannades med 50 soldater, tre kanoner och ett envånings ”Casserthus” i timmer med tre rum.

 Ägare
Namn:                                        Privat mark- och skogsägare inom skansens område

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av mässing
Skansens ursprungliga minnesskylt på ett mindre betongfundament är sedan lång tid tillbaka vandaliserat. Minnesskylten i brons är upphittad av skogsvandrare i skansens närhet och inlämnad för förvaring vid Eda skansmuseum i Åmotfors.
Skylten ingår idag i Eda skansmuseums utställningar
Text: SKANSEN LEIJONSTEDT UPPFÖRD 1808
Informationsskylt:  Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S07

2020-01-05RegisterkortChristian

1808 Platssten för skansen Wijnblad, Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     600 m väster Eda skans (oländig terräng).
GPS – angivelse:                     59°49’7.62″N 12°18’51.00″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2018-09-30

Historia
15 februari 1658 tågade överstelöjtnant Obitz över Hugns is med norsk trupp och intog överraskande Eda skans från väster. Kommendanten överstelöjtnant Clas Flemming tillfångatogs sovande i sin säng! Den norska truppen lämnade dock skansen efter att ha bränt ett provianthus och förnaglat några kanoner. Anledningen var att de i kommendantens sovrum hittat ett brev från den svenska krigsledningen om att den erfarna fältmarskalken greve Douglas var på väg till skansen. Enligt Börje Furtenbach i boken om Eda skansar, var nog den verkliga anledningen att några erfarna soldater i skansen gjort ett motanfall mot norrmännen och drev ut dem.
Vid iståndsättande och utbyggnaden av Eda skans 1808, drog överstelöjtnant Georg Adlersparre slutsatserna av det tidigare tillkortakommande vid 1658 års strider att skansens svaghet var höjdsträckningarna väster om skansen och därmed risken för överraskande anfall. Han lät därför överstelöjtnant C E Wijnbladh vid fortifikationen bygga tre småskansar som ryggskydd på den skogbeklädda åsen.
Skansen Wijnbladh fick namn efter konstruktören och bemannades med 40 soldater, tre kanoner och ett blockhus.

 Ägare
Namn:                                        Privat mark- och skogsägare inom skansens område

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av mässing
Text:  SKANSEN WIJNBLADH UPPFÖRD 1808
Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S10

2020-01-05RegisterkortChristian

1809 Minnessten över Eda skans                    

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                 Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Inne i skansen
GPS – angivelse:                     59°49’10.26″N 12°19’19.38″E

Inventerad
Namn:                                         Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                        2019-09-30

Historia
Vid Hannibalfejden 1643 – 45, beordrade landshövdingen i Karlstad, Olof Stake att hålla fältvakter vid Magnor Bro och vid Morast Bro där enklare skansar uppfördes 1644.
Efter att detta krig var avslutat, konstaterades att vid ett norskt genombrott på dessa två platser hade vägen mot Karlstad varit öppen. Planer på att befästa Karlstad tog fart, ritningar och utstakning påbörjades enligt 1648 års befästningsplaner.
Redan under Hannibalfejden hade Olof Stake utsett ett lämpligt terrängparti mellan sjöarna Bysjön och Hugn för försvar i västlig riktning. Vid nästa krig mot Danmark Norge, Krabbefejden 1657 – 60, började greve Gustaf Oxenstierna att anlägga en skans på denna plats. Ett nytt förband, Bergslagsregementet under ledning av övlt Claes Flemming från Savolaks regemente i Finland, förlades till Karlstad 1656 och kunde fr o m 1657 besätta den nya skansen i Eda. Detta medförde nu att planerna på att befästa Karlstad inte längre var nödvändigt.
Under de kommande krigen mot Danmark – Norge kom så Eda skans att byggas ut, raseras och byggas ut åtskilliga gånger. Först efter att Karl XII 1718 avlidit vid Halden, togs Eda skans upp bland landets permanenta befästningar (kostnadsskäl) 1720.
Eda skans avvecklades 1815 efter unionen med Norge 1814.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                       St Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                          010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
1939 påbörjades restaureringen av skansen enligt 1808 – 09 utbyggnad som beredskapsarbeten under sommarhalvåren. P g a beredskapsåren 1940 – 45 försenades dock arbetet som avslutades först 1946.
Den 29 maj 1949 återinvigdes Eda skans som ett historiskt minnesmärke.
1954 skedde åter en invigning efter ytterligare restaureringar av skansen.
Minnesstenen är utformad med en stensockel som krönts av en bronsplatta med skanskarta från 1808 – 09 utbyggnad
Text: EDA SKANS ANLADES SOM FÄLTBEFÄSTNING 1657 AV GUSTAF GABRIEL OXENSTIERNA OMBYGGD 1676 UNDER MEDVERKAN AV ERIK DAHLBERG
RIKSBEFÄSTNING 1720. UTVIDGAD 1808 – 1809.
FRIVILLIGT NEDLAGD OCH DEMOLERAD EFTER SVENSK – NORSKA UNIONEN 1814.
RESTAURERAD 1939 – 43
Informationsskylt: Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S02

2020-01-05RegisterkortChristian

1644 Minnessten från vid Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                 Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Omedelbart utanför skansporten.
GPS – angivelse:                     59°49’9.42″N 12°19’18.42″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-30

Historia
Platsen valdes för att kunna försvara passet mellan sjöarna Hugn och Bysjön. En angripare som kom norrifrån på vägen från norska Vinger, nuvarande Kongsvinger, kunde lätt beskjutas med artilleri från höjderna söder om Eda kyrka. Vintertid kunde artilleri från Eda skans behärska vintervägen över Bysjön. Artilleristöd saknades för de svenska trupperna under slaget på Bysjöns is 1644.
Senast i början av november 1657 omtalas en vindbrygga på ”Eda skans”, som byggts nere vid Bysjön. Snart uppfördes också en andra skans på den nuvarande skansens plats, samt en tredje skans, ”Fruskansen”, på ett berg cirka 500 meter från nuvarande skansen.
Alla tre skansarna byggdes med cirka 2,4 meter höga jordvallar, förstärkta med stocktimringar, palissader och faskiner. 1 700 soldater och 200 hästar var förlagda till platsen. I februari 1658 intogs en av skansarna, sannolikt sjöskansen, av norska soldater som efter en kort period lämnade skansen efter att ha satt ett magasin i brand.
Efter några år av förfall togs beslut om upprustning i samband med att Erik Dahlbergh i januari 1676 besökte Eda, vid inledningen av Gyldenløvefejden. Han beslöt att det nuvarande skansområdet skulle byggas ut, och att de andra skansarna, Sjöskansen och Fruskansen skulle lämnas. Anläggningen byggdes ut med sex bastioner och 600 meter långa jordvallar, som var två och en halv meter höga, och tre meter breda. Skansen bestyckades med 11 artilleripjäser. Norska trupper belägrade skansen 1679, men den 331 man starka besättningen lyckades slå tillbaka angreppet.
Inför Karl XII:s norska fälttåg år 1717 rustades skansen upp återigen, och 650 soldater och bönder sattes in i arbetet. I januari 1718 var vall och bastioner klara, men tjälen hade hindrat bygget av palissad. För att underlätta eldgivning var 59 platser för kanoner förberedda. Skansens huvudanvändning var som förrådsfästning och en stor magasinsbyggnad, en drygt 30 meter lång manskapsbarack och en kommendantsbostad uppfördes inom skansen. År 1718 samlades stora förråd och trupper i och runt Eda, innan de drog vidare in i Norge. I juli 1719 hotades skansen av norska trupper under befäl av generalmajor Budde, men någon stormning genomfördes aldrig.
Under 1788 års krig mot Ryssland och Danmark-Norge rustades Eda skans och trupper marscherade upp: tre kompanier ur Nerike-Wermlands regemente: majorens, överstelöjtnantens och 2. majorens kompanier, förstärkta med artilleri, 50 dragoner ur K. Lifregementet till häst och en större styrka ur Westgötha-Dals regemente. Vid Gustaf III besök den 26 september samma år hölls parad och stridsuppvisning på gärdet invid skansen. Då Danmark-Norge förklarade krig år 1808 började en ny upprustning av skansen. Fästningsvallen förstärktes med jord och timmerstockar, innan den täcktes med flera lager torv. Palissader och spanska ryttare tillverkades som stormhinder, och ytterligare byggnader uppfördes inom skansen

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                       St Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                          010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
I samband med återinvigningen av den restaurerade skansen 17 september 1954, uppsattes denna minnessten. Invigningen skedde av landshövding Westling och disponent Gösta Schotte.
Text: EDA SKANS TILL MINNE AV SVENSKA OCH NORSKA MÄN SOM HÄR KÄMPAT OCH FALLIT RESTES DENNA STEN 1954
Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S17

2020-01-05RegisterkortChristian

1901 Minnessten livkompaniets Värmlands regemente övningsplats vid Hembygdsgården, Sunne

Län                                             Värmland

Kommun (motsv)                Sunne

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    500 m SV hembygdsgården Södra Ombergsheden, Sunne
GPS – angivelse:                  59°50’53.10″N 13° 7’47.04″E

 

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                       2019-10-18

Historia
Sunne och Kristinehamns övningsplatser för enskilda kompanier vid Värmlands Regemente, är de äldsta i Värmland innan regementet fick sina gemensamma övningsplatser. 1773 – Kristinehamn, 1817 – Varpnäs Mo, 1834 – Trossnäs, 1913 – 1994 Karlstad samt slutligen 1994 – 2000 Kristinehamn.
På Ombergsheden i Sunne övade överstelöjtnantens kompani 1688 – 1812 och livkompaniet 1812 – 1901.

 Ägare
Namn:                                        Sunne kommun
Adress:                                       1.Kanslienheten, 686 80 Sunne
Tfnnr:                                          0565-160 00
Mail-adress                              kommun@sunne.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med två bronssköldar rest 1992. Invigningen skedde av överste Ingvar Klang och landshövding Ingemar Eliasson.
Text på övre bronsskylten under Värmlandsörnen: OMBERGSHEDEN ÖVNINGSPLATS FÖR ÖVERSTELÖJTNANTENS KOMPANI 1688 – 1812, LIVKOMPANIET 1812 – 1901
VÄRMLANDS REGEMENTE
Texten på den undre skylten beskriver att här hölls Ombergshedens marknad under 1700- och 1800- talet
Text på stenen: FRYKSDALENS GILLE OCH SUNNE KOMMUN RESTE STENEN 1992
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten