2000 Minnesplatta över Västerbottens regemente i Umeå

Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)               Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    F d I 20 kanslihus port
GPS-angivelse:                      N63°50’4″ E20°15’35”

Inventerad
Namn:                                       Bill Svanborg
Datum:                                      2020-07-01

Historia
Västerbottens regemente har sitt ursprung i de västerbottensfänikor från mitten av 1500-talet som 1615 sammanslogs till Norrlands storregemente, vilket 1624 delades i tre regementen, varav det nordligaste blev Västerbottens regemente
År 1816 fick samtliga regementen inom Armén ett ordningsnummer, där Västerbottens regemente tilldelades № 19. År 1829 ändrades regementets namn till Västerbottens fältjägarregemente. År 1841 delades regementet i två kårer; Norrbottens fältjägarkår (№ 19) och Västerbottens fältjägarkår (№ XIX). Med 1892 års härordning gavs regementet åter namnet Västerbottens regemente, och tilldelades beteckningen № 20, som övertogs från Kalmar regemente.
Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom armén. För Västerbottens regemente innebar det att regementet blev tilldelat beteckningen I 20. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena i de olika truppslagen, men också för att särskilja regementena från deras eventuella reservregemente. Där ett huvudregemente till exempel hade beteckningen I 11 och reservregementet hade beteckningen I 111. Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades och kom att från den 1 januari 1928 bestå av en förstärkt infanteribataljon, vilken kallades Västerbottentyp.
I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västerbottens regemente med Umeå försvarsområde (Fo 61), som med sammanslagningen bytte namn till Västerbottens försvarsområde. Från den 1 juli 1973 bildades försvarsområdesregementet I 21/Fo 61. Inom Västerbottens försvarsområde blev Västerbottens regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente. Västerbottens regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet och B- och C-förbanden svarade endast som utbildningsförband.
Inför försvarsbeslutet 1992  föreslog regeringen att krigsorganisationen skulle spegla fredsorganisationen. Därmed föreslogs att brigaden vid regementet skulle avskiljas från regementet, och bilda ett självständigt kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N). Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1994 och regementet kom bland annat att omfatta en försvarsområdesstab, depåverksamhet, skjutfältsdetalj och hemvärns- och frivilligdetalj.
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att försvarsområdesstaben vid regementet samt Fältjägarbrigaden (NB 5) skulle avvecklas. Den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Centerpartiet, föreslog istället en avveckling av Lapplandsbrigaden (NB 20). Av försvarsekonomiska och försvarspolitiska skäl vägde de båda alternativen jämt mot varandra. Regeringens skäl till att bibehålla brigaden inom Östersunds garnison, var möjligheterna till att vidmakthålla och utveckla en allsidig och rationell försvarsmaktsgarnison med såväl flyg- som arméförband. Den 1 juli 1998 antog regementet en ny form, i form av ett försvarsområdes-förband ledd av en försvarsområdesbefälhavare.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Beslutet medförde att Västerbottens regemente kom att avvecklas den 30 juni 2000. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid regementet till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 december 2000, då avvecklingen ansågs slutförd.

 Ägare
Namn:                                        Umestan Företagspark
Adress:                                       903 47 Umeå
Tfnnr:                                         090 71 80 00
Mail-adress                              receptionen@umestan.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Skylten uppsatt i samband med regementets nedläggning år 2000
Text: VÄSTERBOTTENS REGEMENTE. KANSLIHUS. INOM DETTA OMRÅDE HAR VILDMÄN UTBILDATS UNDER ÅREN 1909 – 2000
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1702 Minnesmärke över slaget vid Klissow 

Land                                          Polen

 Kommun                                Kije (byn Klissow)

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnestenen är belägen vid gamla skolan i Kliszów
GPS-angivelse:                      50°37’3.00″N 20°31’18.23″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund och Reine Axelsson
Datum:                                      2015-09-17

Historia
Slaget vid Kliszów stod den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget mellan å ena sidan en svensk armé under kung Karl XII och å andra en polsk–sachsisk här under kung August (II) den starke. Svenskarna, som var kraftigt underlägsna i antal, segrade stort, bland annat efter att ha besegrat de berömda och för sista gången använda polska husarerna
Den 7 juli gick svenska armén i ställning vid byn Obice, åtta kilometer norr om staden Kliszów, där den sachsiska armén befann sig. De svenska soldaterna var trötta och hungriga och hästarna hade magrat kraftigt. Vid niotiden fick de svenska trupperna order om avmarsch. Man vidtog åtgärder för att ge intryck av att det endast var en mindre spaningsstyrka och inte hela armén. Vid elvatiden insåg sachsarna att även infanteri ingick i de svenska trupper som närmade sig, men slagordning intogs inte förrän efter ytterligare minst en timme.
Den svenska armén ställdes upp i två linjer med kavalleri på båda flyglarna. Svenskarna var numerärt underlägsna med 12 000 mot 24 000 man. Den svenska armén bestod av 8 000 fotsoldater, 4 000 ryttare och fyra kanoner. Augusts armé bestod av 7 500 sachsiska fotsoldater, 9 000 sachsiska ryttare, 660 polska fotsoldater, 6 640 polska ryttare (inklusive 1 240 husarer) och 46 kanoner.
Denna fångades i en svensk kniptångsmanöver och blev långsamt krossad. Under tiden anfölls den svenska högerflygeln av sachsiska ryttarförband, som försökte separera denna från de övriga svenska trupperna. De svenska och sachsiska ryttarna drabbade samman i en hård strid, som slutade med att sachsarna drevs bort.
Karl XII beordrade sedan huvuddelen av sin armé att angripa den sachsiska högerflygeln, som polackerna tidigare stod på, och efter en halvtimmes strid ryckte svenskarna fram in i det sachsiska lägret där de erövrade sachsarnas artilleri. Runt klockan två på eftermiddagen drog sig Augusts återstående styrkor tillbaka mot de omgivande träsken. Svenskarna försökte nu att omringa sachsarna genom att ta korsningen av floden Nida. Sachsarnas infanteri i centern som knappt hade blivit anfallna av svenskarna, åtog sig nu att försvara flodkorsningen så att de övriga sachsiska styrkorna kunde retirera.
Klockan fem på eftermiddagen var striden över. Det var det svenska kavalleriet som visat sin effektivitet genom sina kavallerichocker. Hela det sachsiska artilleriet, fältkassan, fanor, standar, pukor, ammunitions- och persedelförråd samt tält erövrades. De sachsisk-polska styrkorna hade förlorat 4 400 man, varav 2 000 stupade, 700 sårades och 1 700 tillfångatogs. På den svenska sidan stupade 300 man och 800 sårades. Svenskarnas största förlust var att kungens svåger Fredrik av Holstein-Gottorp stupade när han ledde den svenska vänsterflygelns anfall.

Ägare
Namn:                                        Gmina Kije (kommun)
Adress:                                       28-404 Kije ul Szkolna 19
Tfnnr:                                         41 356 81 91
Mail-adress:                             urzad@kije.pl

Vårdare
Namn:                                        Ägaren. Handlaren skulle säkerligen för en ringa ersättning vårda minnesstenen på uppdrag av kommunen

Minnesmärket
Minnesmärke rest av Kije kommun år 2002.
Text (polska): KLISZOW 1702 – 2002. HA PAMDITKE WIELKIEJ BITWY. SPOLECZENSTWO POHLEZIA. (TILL MINNE AV DET STORA SLAGET)
Informationsskylten vid minnesstenen är på polska och i behov av renovering.

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Rapporten har finansierats av Värmlands regementes officerskår i samband med förberedelser inför kårens besök bland annat i Kliszów sommaren 2016

1803 Fredrikshofsklangarna i Kungsängen

Län                                                Stockholm

Kommun (motsv)                   Upplands-Bro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Framför Granhammars herrgård
GPS-angivelse:                         59°31’6.89″N 17°46’38.35″E

Inventerad
Namn:                                           Christian Braunstein
Datum:                                          2019-11-20

Historia
Klockorna – som saknar kläppar och därför skall benämnas ”klangar” – är skänkta av Karl XIV Johan och Sixten Sparre samt ett antal andra officerare vid regementet, vilkas namn är ingjutna i relief på klockorna.
Klockorna var först uppsatta på den del av Fredrikshovskasernen som revs och fick ge plats åt Oscars kyrka.
Under Linnégatstiden förvarades klockorna i föregångaren till regementsmuseet.
Vid utflyttningen till Ulriksdal sattes klockorna upp i en nybyggd klockstapel på åsen mellan Vasaängen och Gustaf Adolfsplatsen. Idén bakom klockornas nya plats var dåvarande sekundchefen Gustaf von Stedingk och arbetet utfördes av löjtnant Hans Graumann med dennes pionjärpluton. Graumann var då både officerskårens traditionsofficer och regementets föreståndare för museet.  Klockspel utfördes av dagofficeren med träklubbor vid korum och andra ceremonier enligt ett särskilt schema.
Vid utflyttningen till Granhammarskasernen hängdes klockorna först på den tänkta parad- och ceremoniplatsen ”Piazzan” mellan matsalen och skolhuset i en öppen betongkonstruktion. ”Piazzan” kom aldrig till den tänkta användningen och klangarna hängde stumma från 1970 fram till 2000.

 Ägare
Namn:                                             Försvarsmakten (Livgardet))
Adress:                                            Granhammar, 196 92 Kungsängen
Tfnnr:                                              08-584 540 00
Mail-adress                                    exp.lg@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                           –
Renovering (vid behov):            –

Vårdare
Namn:                                             Ägaren

Övrigt
Den dåvarande regementschefen översten 1. Kim Åkerman lät år 2000 flytta klockorna till sin nuvarande plats framför Granhammars herrgård i en nykonstruerad övertäckt träkonstruktion.
Text:
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1790 Två trofékanoner framför kanslihuset i Kungsängen

 Län                                        Stockholm

Kommun (motsv)            Upplands-Bro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Utanför Livgardets kanslihus
GPS-angivelse:                  59°31’3.78″N 17°46’48.10″E

Inventerad
Namn:                                   Christian Braunstein
Datum:                                  2019-11-20

Historia
Utanför entrén till kanslihuset står regementets främsta troféer, två kanoner erövrade i strid under Gustav III:s ryska krig 1788–90.
Under juni 1790 var svenska flottan instängd i Viborgska viken av den överlägsna ryska flottan samt en envis sydvästvind. Flottan bestod av två delar, Skärgårdsflottan (Arméns flotta) med skärgårdsfregatter, galärer och kanonslupar samt Örlogsflottan med havsgående linjeskepp och fregatter.
Under den månad som flottorna var instängda gjordes ett försök att bryta försvaret av Viborg vid Trångsund för att skapa väg för landstridskrafter att nå S:t Petersburg. Operationen misslyckades, men man nådde en delframgång – ett detachement om 200 man under befäl av kapten Pontus Lilliehorn genomförde landstigning vid Kackis kapell utanför Viborg och tog ett ryskt batteri, som spärrade sjövägen till anfallsmålet. Dessa 12-pundiga bronspjäser medfördes till Stockholm och ställdes upp på yttre borggården vid kungliga slottet men flyttades 1890 till Svea livgardes kasern på Linnégatan. Därefter har kanonerna följt regementet till de andra kasernerna. Lavetterna är inte original.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (Livgardet))
Adress:                                       Granhammar, 196 92 Kungsängen
Tfnnr:                                          08-584 540 00
Mail-adress                                exp.lg@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                        –
Renovering (vid behov):         –

Vårdare
Namn:                                           Ägaren

Övrigt
Kanonerna uppställda på nuvarande plats i anslutning till Svea livgardes flyttning 1969 till Kungsängen. Den högra, framifrån sett, (östra) är rysk, har inskription på ryska S:T PETERSBURG och GENERAL FELDZUGMEISTER KNASIJ OZLOFF samt ett vapen med den ryska dubbelörnen.
Den vänstra (västra) kanonen är ursprungligen preussisk och bär Fredrik II:s (den store) krönta namnchiffer samt, framme på mynningen, det preussiska vapnet, en krönt örn och är sannolikt erövrad av ryssarna under sjuårskriget.
Mynningspluggarna av trä visar den dåvarande ryska örlogsflaggan med blått Andreaskors på vit botten.
Text på eldröret: MED GUDS HJELP UNDR KONUNG GUSTAF III OFWERBEFÄL TAGEN WID KACKIS CAPELL AF DESS BLÅ OCH GULA LIFGARDE D 16 JUNII 1790
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1952 Minnessten över T 2N på före detta kasernområdet i Nora

Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Nora

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Korsningen av Knutsbergsvägen och Trängkårsvägen, i närheten av Folkets park, Nora.
GPS-angivelse:                        N59°31’10.94″ E15° 1’6.75″

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      2017-08-18

Historia
År 1945 satte Göta trängkår (T 2) upp ett detachement i Nora under namnet Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N). År 1946 tillkom ett kompani till detachementet och namnet ändrades då till Göta trängkårs detachement i Nora, från 1949 till Göta trängregementes detachement i Nora. Detachement understöddes med förnödenheter av Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro. Detachementets uppgift var sjukvårdstjänst och dess utbildningsstyrka bestod mellan 150-200 man, cirka 40 officerare samt civilanställda. Av detachementets två kompanier försåg ett kompani trängtrupperna med underbefäl och soldater till etappsjukhusens kompanier och det andra kompaniet utbildades till brigadernas behov inom militärområdet. 1951 beslöt riksdagen att detachementet skulle avvecklas under 1952. Ett kompani behölls ett par år och var förlagt till Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av sten rest (uppsatt) år 1985 av personalen vid Kungl. Göta trängregemente. Stenen visar Kungl. Göta trängkårs emblem samt text enligt nedan på fram- och baksida.
Text: HÄR VAPENÖVADES KUNGL GÖTA TRÄNGKÅRS KOMPANI I NORA 1945 – 1952
Text på baksidan:  KUNGL. GÖTA TRÄNGREG. PERSONAL RESTE STENEN 1985
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1811 Minnessten över förband förlagda på Vämö

 Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Nära Vämöparken vid infarten till Karlskrona
GPS-angivelse:                      56°11’5.65″N 15°36’39.29″E

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
En halvö N Karlskrona skild från fastlandet med en grav uppkastad under 1780 år krig, Vämö användes som beväringsmanskapets övningsplats.

 Ägare
Namn:                                        Karlskrona kommun
Adress:                                      Ö Hamngatan 7B, 371 83 Karlskrona
Tfnnr:                                        0455-30 30 00
Mail-adress                              karlskrona.kommun@karlskrona.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minesmärket
Minnesmärke av granit uppsatt till minne av trupper från Kalmars och Kronobergs regementen samt Göta artilleri som, under befäl av general von Vegesack, då var förlagda på Vämö
Text:  GÖTERNES LÄGER 1811
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1967 Minnesplatta över Norrlands dragonregemente på Stadshuset i Umeå

 Län                                          Västerbotten

Kommun (motsv)             Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Stadshuset, på ytterväggen till höger om entrén
GPS-angivelse:                    N63°49’45.60″ E20°15’14.77″

Inventerad
Namn:                                     Per-Axel Staflund
Datum:                                    2020

Historia
Regementet härstammar från Jämtlands hästjägarkår, som blev ett självständigt förband 1853 då det skildes från Jämtlands fältjägarregemente i samband med att regementet reducerades till en kår med namnet Jämtlands fältjägarkår. I det 1670 nybildade Jämtlands regemente till fot hörde föregångaren till Norrlands dragonregemente, Jämtlands kavallerikompani, som i många avseenden hade en självständig ställning och i vilket Jämtlandsdelen av Bohus-Jämtlands kavalleri uppgick 1675. Kompaniet hade sin övningsplats på Frösön och blev indelt 1685.
År 1802 ändrades namnet från Jämtlands kavallerikompani till Jämtlands hästjägarskvadron. År 1834 uppsattes ännu en skvadron som tillsammans med den förra bildade Jämtlands hästjägarkår. År 1853 avskildes enheten från Jämtlands fältjägarregemente och blev ett självständigt förband. År 1893 utökades kåren med ytterligare tre skvadroner, och samtidigt antogs namnet Norrlands dragonregemente (K 8). Det nya regementet förlades till Umeå. I avvaktan på att kasernerna skulle bli färdiga var regementet under åren 1893-1901 förlagt till Drottningholm och Frösön. Regementet flyttade in i kasernerna i på Skolgatan i Umeå år 1901. Regementet erhöll den 1 januari 1928 beteckningen K 4.
Inför 1955 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen, på förslag från chefen för armén Carl August Ehrensvärd, att Norrlands dragonregemente skulle reduceras till att omfatta en bataljon. Bataljonen underställdes administrativt Västerbottens regemente (I 20) och antog namnet Norrlands dragoner (K 4). Den 1 september 1966 samlokaliserades Norrlands dragoner med Västerbottens regemente (I 20) på Hissjövägen.
I Västerbotten sammanslogs 1973 Västerbottens regemente med Umeå försvarsområde (Fo 61), som med sammanslagningen bytte namn till Västerbottens försvarsområde. Norrlands dragoner blev en utbildningsbataljon (typ C-förband) med bibehållet namn och oförändrade traditioner.
Den 5 juni 1973, drygt en månad innan Norrlands dragoner gick in i den nya organisationen, lade regeringen fram sin andra proposition gällande OLLI-reformen. I den föreslog regeringen att förlägga ett nytt fredsförband till Arvidsjaur. I proposition föreslog regeringen att det nya förbandet skulle överta namn och benämning från Norrlands dragoner (K 4). Förslaget antogs av riksdagen den 13 december 1973. Den 1 april 1980 flyttade Norrlands dragoner in i de nya kasernerna i Arvidsjaur och återtog samtidigt det gamla namnet Norrlands dragonregemente. I juni 1980 ryckte de första värnpliktiga in på regementet i Arvidsjaur vilket invigdes av H.M. Konung Carl XVI Gustaf den 20 september samma år. De värnpliktiga kom i huvudsak att utbildas till jägar-soldater, så kallade norrlandsjägare. Under 1980-talet krigsorganiserades åtta norrlandsjägarbataljoner.

 Ägare
Namn:                                        Umeå kommun
Adress:                                      Skolgatan 31 A, 901 84 Umeå
Tfnnr:                                        090-16 10 00
Mail-adress                            fornamn.efternamn@umeå.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan är uppsatt vid huvudingången på K 4 f d kasern som idag är kommunhus. Den är utformad som den medalj/plakett som togs fram 1935 och ritades av skulptören David Wretling
Text: KUNGLIG NORRLANDS DRAGONREGEMENTE HÄR FÖRLAGT 1901-1967. GÅVA TILL UMEÅ VID FLYTTNING 1980 TILL ARVIDSJAUR
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2002 Minnessten över Kustjägarskolan på Rindö

 Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)                Vaxholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Förrådsställd, skall ställas upp vid Oxdjupet på Rindö
GPS-angivelse:                      59°23’34.19″N 18°26’11.72″E

Inventerad
Namn:                                        –
Datum:                                       –

Historia
På 1950-talet började Kustartilleriet sakna en rörlig och slagkraftig dimension i sitt försvarssystem. Den 15 september 1956 beslutades att inleda en försöksutbildning av kustjägare. Den första kullen ryckte in den 8 januari 1957 vid Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) på ön Rindö utanför Stockholm.
Kustjägarnas huvuduppgift har utvecklats under åren beroende på den strategiska hotbilden.
De första åren utvecklades förbandet till ett amfibiskt kommandoförband med inriktning mot både offensiva och defensiva amfibieoperationer.
På 1990-talet förändrades Kustjägarkompaniet (KJ-kompani m/90) och blev en del av amfibiebataljonen. Övergången innebar att kustjägarkompaniets stridsuppgifter renodlades till ytövervakning och begränsade anfallsuppgifter.

 Ägare
Namn:                                        Tornstaden
Adress:                                      Wrangels trappgata 1, 416 60 Göteborg
Tfnnr:                                        031-350 15 00
Mail-adress

Vårdare
Namn                                         Kamratföreningen Vapenbröderna
Adress:                                      130 61 Berga Hårsfjärden
Telefon:
Mail-adress:                             lenjoc@telia.com

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 2002 och skänkt till Amfibieregementet av Kustjägarveteranerna.
Konstnär: Ingemar Wemmenhög
Text på framsidan: HELALFNINGER LET RAISA STAIN THINAT GAMLA THIAGNA SINA MUN EIGI MERKI MAIRI VERTHA THAN THETA YFIR ROGSTARMAN MEN (KRIGARSKARAN LÄT RESA DENNA STEN TILL MINNE AV SINA GAMLA KÄMPAR. MÅ ICKE ETT MINNESMÄRKE VARA FÖRMER ÄN DETTA ÖVER STRIDBARA MÄN)
På frånsidan Kustjägarveteranernas logotype
Informationsskylt: Ja

Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnesplatta över Bergslagens artilleriregementes beredskapsförband i Huaröd

Län                                           Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)             Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 I Huaröds kyrka, Karlins väg 4, Huaröd
GPS-angivelse:                   55°50’19.77″N 13°58’10.72″E

Inventerad
Namn:                                        Per-Åke Karlsson
Datum:                                       Hösten 2019

Historia
Under beredskapsåren fanns olika artilleriförband grupperade bakom försvarsställningarna i Skåne.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Vårdare
Namn:                                        Degeberga-Everöds församling
Adress:                                       Skaddevägen 8A, 297 31 Degeberga
Telefon:                                     044-35 54 50
Mail-adress:                             degeberga-everods.forsamling@svenskakyrkan.se

Övrigt
Minnestavla uppsatt av Kamratföreningen Bergslagsartillerister. Gåvoskrift i kyrkans gästbok
Text: KUNGL BERGSLAGENS ARTILLERIREGEMENTE NEUTRALITETSVAKT 1944
Informationsskylt: Nej

Per-Åke Karlsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över helikopterolyckan 2000 på Gaskkasbákti

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Kiruna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    290 m V västspetsen av sjön Gaskkasjávri i passet nedanför berget Gaskkasbákti NV Tarfalasjön (Darfáljávri)
GPS-angivelse:                  67°55’41.64″N 18°32’39.44″E

Inventerad
Namn:                                        Björn Lundquist
Datum:                                       2019

Historia
Väderleksutsikterna var inte lysande men vid niotiden på morgonen den 8 augusti gav två man sig iväg upp mot fjälltoppen. De var beredda på att övernatta på toppen om turen drog ut över natten. De gick sydvästkammen och gjorde bivack på ungefär 1900 meters höjd. Molnbasen var låg och det blåste och regnade, och följaktligen var det dimfrost, isbildning och snöfall uppe på fjället. På andra dagens kväll stod det klart att de inte skulle komma ner utan behövde stanna ytterligare en natt däruppe. Kvällen var långt liden när man valde att kontakta fjällräddningen och informera dem om situationen. Vid sextiden på morgonen kom en ”Superpuma” från F21 med personal från alpina fjällräddningen i Kiruna. Det var emellertid helmulet med låg molnhöjd, så det gick inte att hämta ner dem med helikopter. Vid ett-tiden på natten lättade molnen och vädret blev helt klart. Flygarna väcktes och helikoptern lyfte halv två på natten den 11 augusti med strålkastarna tända och gick upp för att hämta ner dem som befann sig på berget. Cirka femtio meter från gruppen stötte rotorn mot klippan, helikoptern kraschade mot berget och en häftig brand utbröt. Att ingen överlevt olyckan stod omedelbart klart.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk (kronoöverloppsmark)
Adress:                                       Box 2263, 103 16 Stockholm
Tfnnr:                                         010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen Lapplands jägare
Adress:                                       Box 84, 981 22 Kiruna
Telefon:
Mail-adress:                             info@lapplandsjagare.com

Övrigt
Minnessten av granit uppsatt år 2001 omkring en kilometer väster om sjön Kaskasajauri (Svarta sjön)
Text under en helikopterbild: TILL MINNE AV VÅRA MÄN, FÄDER, SÖNER OCH KAMRATER. CHRISTER CALLA 52 ÅR (LULEÅ), SVEN HJALMARSSON 51 ÅR (ROSVIK), LENNART SÖDERLUND 41 ÅE (LULEÅ) SOM OMKOM PÅ GASKKASBÁKTI VID EN RÄDDNINGSOPERATION 11 AUGUSTI 2000
RÖSET RESTES AV ANHÖRIGA OCH KAMRATER 2001-08-11
Informationsskylt: Nej

Björn Lundquist
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten