1891 Minnessten över Johan Banér i Linköping (flyttad från Malmslätt)
Län Östergötland
Kommun (motsv) Linköping
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: 100 m NV korsningen Garnisonsvägen – Regementsgatan
GPS-angivelse: N58°23’55.15″ E15°36’40.67″
Inventerad
Namn: Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum: 2020-08-07
Historia
Johan Banér föddes på Djursholms slott den 23 juni 1596. Föräldrar var Gustav Axelsson Banér och Kristina Svantesdotter Sture, han var deras tolfte barn. Redan vid fyra års ålder miste han sin far som i likhet med hans farbror Sten Axelsson Banér avrättades vid Linköpings blodbad år 1600.
Banér anses som en av Sveriges främsta fältherrar genom tiderna. Redan som 19-åring deltog han i det ryska kriget. Genom sin duglighet som organisatör och truppförare steg han snabbt i de militära graderna. I slaget vid Breitenfeld 1631, en av den svenska arméns största segrar någonsin, förde han befäl över den högra flygeln.
1634 utsågs Banér till fältmarskalk som ersättare för fältmarskalken Gustaf Horn som hade blivit tillfångatagen under slaget vid Nördlingen. Hans uppgift blev att sätta upp och utbilda en ny armé eftersom trupperna nästan var i upplösningstillstånd, vilket han sägs ha lyckats bra med, och snart var ordningen återställd och armén åter stridsberedd.
År 1636 vann den svenska armén under hans ledning en stor seger över de kejserligas och sachsarnas förenade härar i slaget vid Wittstock. Året därpå, 1637 belägrade han Leipzig, men efter att Österrike under Gallas tvingade honom att fly, ledde han på ett framgångsrikt sätt arméns återtåg till norra Tyskland. Det är vid detta tillfälle som de kejserliga generalerna lär ha fällt kommentaren att nu hade de ”Banér i säcken”, vilket han senare kommenterade med orden: ”De glömde att knyta till den”. Banér hann kröna sin framgångsrika militära karriär med segrarna i slaget vid Chemnitz 1639 och slaget vid Pressnitz 1641.
Banér var känd för sin stora aptit på mat, starkvaror och kvinnor. Han svor och ansågs snar till vrede men genom sina goda ledaregenskaper uppskattades Banér av sina underlydande. Av sina motståndare ansågs han som en råbarkad slugger, urtypen för en befälhavare där gåpåaranda och mod kompenserade bristande taktik. Hans temperament och brist på diplomatisk begåvning gjorde att han ofta kom i konflikt med allierades befälhavare.
Sjuk och buren på en bår, avled han av skrumplever 1641, och ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Ägare
Namn: Linköpings kommun
Adress: Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr: 013-20 60 00
Mailadress:
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Ägaren
Minnesmärket.
Minnessten av granit, ca 4 m h, 1-1,3 m br (NÖ-SV) och 0,20-0,25 m djup. Stenen avtäcktes 1891 och flyttades 1925 till Ekkällan på väg upp till Första Livgrenadjärregementets kaserner. När Östgöta luftvärnsregemente 1938 upprättades i det östra kasernområdet, flyttades minnesstenen till planen öster om kanslihuset på det västra kasernområdet.
På hösten 1945 kom frågan upp hur man skulle ordna nordöstra delen av kaserngården. Först och främst borde Banérstenen omplaceras så att området däromkring kunde snyggas upp och i övrigt användas bättre. Efter mycket resonemang av frågan om stenens förflyttning kom dåvarande regementsintendenten Kjell Engström upp med förslaget att placera stenen på berghällen intill fågeldammen, mitt emot Östgöta Ryttares minnessten. Därigenom skulle infarten väster ifrån till I 4 gå mellan de båda Livgrenadjärregementenas minnesstenar samt likvärdigt och jämsides påminna om de båda östgötaregementenas förflutna. Efter omsorgsfull prövning av förslaget, bl a genom uppställning av en pappattrapp på berghällen, beslöts att förslaget skulle genomföras. Det skedde 1949.
Text på NV-sidan i djuprelief: ÅT ÖSTGÖTA REGEMENTESTILL FOT FÖRSTE ÖVERSTE I FÄLT JOHAN BANÉR, SVENSKA HÄRENS HÖGSTE BEFÄLHAFVARE I TYSKLAND, GUSTAF ADOLFS SNILLRIKE LÄRJUNGE, UNDER MOTGÅNGENS MÖRKASTE DAGAR UPPRÄTTHÅLLARE OCH RÄDDARE AF HANS STORA VERK, SEGERVINNARE VID WITTSTOCK OCH CHEMNITZ, FIENDERS SKRÄCK, OUTTÖMLIG PÅ UTVÄGAR, OBROTTSLIG I TROHET MOT FOSTERLANDET, RESTES DENNA MINNESVÅRD TVÅ HUNDRA FEMTIO ÅR EFTER HJELTENS DÖD AF KONGL. FÖRSTA LIFGRENADIÄRREGEMENTET 1891
Text på SO-sidan: STENEN RESTES Å MALMEN 1891 FLYTTADES TILL LINKÖPING 1925
Informationsskylt: Nej
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten
