1939-40 Minnessten över Svenska frivilligflottiljen F 19 på Flygvapenmuseum Malmen i Linköping

Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)               Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Flygvapenmuseets södra sida.
GPS-angivelse:                      N58°24’34.23″  E15°31’24.51″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström, Lena Mindus
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Vid Finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. Som en liten förstärkning skänkte den svenska regeringen den 8 december 1939 tre jaktflygplan av typen Jaktfalkar J 6, tre spaningsflygplan av typen Fokker CV-E S 6 samt två Bristol Bulldog J 7. Flygplanen tillfördes det ordinarie finska flygvapnet som kraftsamlade luftförsvaret i södra Finland.
För att hjälpa Finland skedde inom den svenska flygstaben förberedelser för att sätta upp ett frivilligförband med en jaktflygdivision och en bombflygdivision i norra Finland. Regeringen gav 14 december 1939 sitt tillstånd till att ett frivilligt flygförband fick organiseras. Chef blev den dåvarande majoren Hugo Beckhammar, som redan några dagar före nyåret rekryterat cirka 240 frivilliga, som med tåg reste från Haparanda till Kemi i norra Finland för att förbereda basen i Veitsiluoto. Regeringen beslöt den 30 december att ställa fem B 4 Hawker Hart, och tolv J 8 Gloster Gladiator till flottiljens förfogande. Vid den tidpunkten motsvarade det en tredjedel av Flygvapnets jaktflyg.
Förbandet organiserades med en flottiljstab, jaktdivision, lätt bombgrupp, transportgrupp samt ett stationskompani, totalt 250 man och två lottor. Den 8 januari kom man överens med de finska myndigheterna att anta namnet ”19. flygflottiljen (F 19)” samt i Finland namnet ”Flygregemente 5”. Den 10 januari anlände flygplanen från Sverige och redan samma dag undsatte man en hårt ansatt finsk armégrupp som höll stånd vid Joutsijärvi trots upprepade ryska anfall. Efter några dagar visade det sig att Veitsiluoto låg för långt från fronten, flygplanens räckvidd medförde att de i bästa fall kunde ta sig till operationsområdet och åter, men knappast genomföra några uppdrag där. Under januari månad byggdes därför fem framskjutna baser. Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombflygförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en flyggrupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en rullbana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.
Då vapenstilleståndet inträdde 13 mars 1940, hade F 19 opererat i 62 dagar, resultatet var tolv förstörda ryska flygplan och sex egna flygplansförluster, samt tre stupade svenska piloter. Nio J 8 och två B 4 återvände till Sverige i slutet av mars 1940 och placerades på svenska flottiljer. Förbandets väsentligaste bidrag till Finlands kamp var att helt ansvara för luftförsvaret i norra Finland så att landets egna flygstridskrafter kunde koncentreras till fronterna längre söderut.
Vid F 19 användes även tre civila flygplan som sambandsflygplan: En Junkers F 13 OH-SUO som Centrala Finlandshjälpen köpte av Albin Ahrenberg, en Waco ZQC-6 OH-SLA som Svensk-Finska Föreningen köpte av Björkvallsflyg, flygplanet överfördes 1 juli 1940 till Flygvapnet som Tp 8, samt Lennart Hemmingers Raab-Katzenstein RK-26 SE-ADK.

 Ägare
Namn:                                        Flygvapenmuseum
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-495 97 00
Mail-adress                              noomi.eriksson@flygvapenmuseum.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt:.
Till minne av de svenska flygarnas hjälpinsatser under det finska vinterkriget avtäcktes en F 19-minnestavla den 20/1 1990. Minnestavlan är anbragt på en tung sten, som var en del i ett ryskt tankhinder. Donator var Bertil Östbo, krigsveteran och baschef i Uleåborg.
Text:  DEN SVENSKA FRIVILLIGA FLYGFLOTTILJEN F 19 LUFTFÖRSVARADE NORRA FINLAND UNDER VINTERKRIGET (texten finns också på finska).
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1934 Minnessten över samtliga förband förlagda på Malmslätt i Linköping

Län                                              Östergötland

Kommun (motsv)               Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Helikopterflottiljens område på Malmen
GPS-angivelse:                       N58°24’31.09″ E15°31’4.22″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström, Lena Mindus
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Den militära verksamheten på Malmen har månghundraåriga anor, vilket kan läsas på minnessten utanför vakten: ”Östergötlands söner hava å Malmen vapenövats till Sveriges försvar sedan Carl XI:s dagar.” Den är därmed en av landets äldsta militära övningsplatser. Förbanden på platsen har genom åren varit många; från Östgöta fotfolk och Östgöta ryttare via Första och Andra Livgrenadjärregementena (I 4 och I 5), via Östgöta flygflottilj samt Östgöta arméflygbataljon (AF 2) till Helikopterflottiljen. Många av militärlägrets träbyggnader från senare delen av 1800-talet och dess parkmiljö i den norra delen av området är bevarade och används fortfarande, vilket är unikt för svenska förbandsområden.
Det har flugits på Malmen sedan 1911 när den svenska flygpionjären Carl Cederström uppvisningsflög här och tyckte att platsen var utmärkt för just flygverksamhet. 1913 etablerades en permanent militär bas för det nybildade Arméflyget.
Det första dödliga flyghaveriet i Sverige skedde på Malmen den 1 maj 1915. Då förolyckades Löjtnant Carl Elis Silow under en kontrollflygning av en Farman HF 20.
Till att börja med hade man tre flygplan, men samma år beviljade riksdagen 63 000 kr till Armén  för att köpa in flygplan och för utbildning av flygare och mekaniker. Till en början användes två stora tält som hangarer, ett mindre tält som expedition och som verkstad en liten träbyggnad. 1927 byggdes den första permanenta hangaren.
Från Flygvapnets tillblivelse 1926 fram till 1974 låg här först Tredje flygkåren, sedermera Östgöta flygflottilj (F 3). Under 2005-2007 gjordes om- och nybyggnationer för att klara de nya helikoptersystemen Helikopter 14 och Helikopter 15 (HKP 15). En befintlig hangar byggdes om för att inrymma HKP 15, samt en ny byggdes för Helikopter 14 (HKP 14). I samma tidsperiod byggdes även den befintliga helikopterplattan framför de båda hangarerna ut för att klara av den ökade mängden helikoptrar.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00
Mail-adress                               exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Helikopterflottiljen
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-283000
Mail-adress                              exp-hkpflj@mil.se

Övrigt
Minnessten granit, 4,52 m h, 1,33 m br vid basen. Avsmalnande uppåt, och 0,37 m tj.
Text på V sidan, överst under Östergötlands vapenbild, 0,55×0,47 m: ”ÖSTERGÖTLANDS SÖNER HAVA Å MALMEN VAPENÖVATS TILL SVERIGES FÖRSVAR SEDAN CARL XI s DAGAR
MÅ KOMMANDE SLÄKTEN SKYDDA ARVET FRÅN FÄDER”
Text på Ö sidan: KUNGL ÖSTGÖTA FLYGFLOTTILJ 1936-1974  DET UR BRÅVALLA FLYGFLOTTILJ 1974 – 1993  FLYGVAPENMUSEUM 1977-  ÖSTGÖTA ARMÉFLYGBATALJON 191985-2001  MELLERSTA ARMÉFÖRDELNINGEN 1991-1997  DET UR UPPLANDS FLYGFLOTTILJ 1993-1997  ÖSTGÖTA RYTTARE OCH ÖSTGÖTA FOTFOLK TILL ÅR 1791  KUNGL. LIVGRENADJÄRREGEMENTET 1791-1816  KUNGL.FÖRSTA LIVGRENADJÄRREGEMENTET OCH KUNGL. ANDRA LIVGRENADJÄRREGEMENTET 1816-1922  KUNGL.FÄLTTELEGRAFKÅRENS FLYGKOMPANI 1913-1925  TREDJE FLYGKÅREN FRÅN ÅR 1926 TILL ÅR 1936
LIVGRENADJÄRER RESTE STENEN 1934
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1922 Två minnesstenar över Östgöta kavalleri och 2.Livgrenadjärregementet på Malmen

 Län                                          Östergötland

Kommun (motsv)              Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  På Helikopterflottiljens område på Malmen, Kanslihuset.
GPS-angivelse:                     Sten 1: N58°24’30.40″  E15°31’25.08″
Sten 2: N58°24’30.44″  E15°31’32.74″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström, Lena Mindus
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Andra livgrenadjärregementet bildades I samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet (det äldre) delades 1816 i två delar, Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Regementets historik sträcker sig till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.
År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade Livgrenadjärregementet (det äldre). Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Andra livgrenadjärregementet tilldelades № 5. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Andra livgrenadjärregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 5. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4). Detta regemente lades ned år 1887.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00
Mail-adress                               exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Helikopterflottiljen
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-283000
Mail-adress                              exp-hkpflj@mil.se

Övrigt:.
Natursten av granit samt en mindre platta av granit.
Text på huvudsten: FÖR FÄDERNESLANDETS FÖRSVAR VAPENÖVADES PÅ MALMEN ÖSTGÖTA RYTTARE OCH KUNGL ANDRA LIVGRENADJÄRREGEMENTET ÅREN 1680-1922
Text på stenplatta över en skiss över förläggningsområdet: KUNGL ANDRA LIVGRENADJÄRREGEMENTETS LÄGER 1922
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1926 Minnessten över Östgöta fotfolk, 1.Livgrenadjärregementet på Malmen

Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)               Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Helikopterflottiljens område på Malmen.
GPS-angivelse:                      58°24’29.78″N 15°31’15.75″E

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström, Lena Mindus
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Första livgrenadjärregementet bildades i samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet delades i två delar 1816, Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Regementets historik sträcker sig tillbaka till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.
År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade (det första) Livgrenadjärregementet. Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Första livgrenadjärregementet tilldelades № 4. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Första livgrenadjärregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 4. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4).

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                         08-788 75 00
Mail-adress                               exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Helikopterflottiljen
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-28 30 00
Mail-adress                               exp-hkpflj@mil.se

Övrigt:.
Minnessten av granit, 4,0 m h och 1,0×0,3 m (90-190cg). Avsmalnande uppåt, spetsig topp. Stenen står på en kulle, 1,0 m i diam och 0,6 m h.
Text:  ÖSTGÖTA FOTFOLKS CAMPEMENTSPLATS FRÅN KARL XI:S TILL GUSTAF V:S DAGAR
KUNGL FÖRSTA LIVGRENADJÄRREGEMENTET RESTE STENEN 1926
Text på frånsidan, skriven av Verner von Heidenstam: TYD VAD STENEN DIG TÄLJA VILL I HUNDRADE ÅR OCH HUNDRADE ÅR OCH FEMTIO ÅR DÄRTILL FÖRSAMLADES HÖR PÅ MALMENS SAND DE UNGA MED VAPEN I HAND FÖR ATT VÄRJA SITT LAND ELLER SEGNA MED BLÖDANDE SÅR ETT TACK TILL DE STORA FREJDADE MÄN SOM MÖTTE HÅRT MED HÅRT TILL ALLA SOM FÖLLO OCH GÖMDES I FJÄRRAN MULL OCH GLÖMDES ETT TACK FÖR ATT ÄN VÅRA FÄDERS HEM ÄR VÅRT
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten över Hälsinge regemente vid Soldathemmet, Gävle

 Län                                            Gävleborgs län

Kommun (motsv)                Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Strax NO om förutvarande kanslihus till Hälsinge regemente, idag Högskolan i Gävle.
GPS-angivelse:                       N60°40’13.82″  E17°7’20.66″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Kungl. Hälsinge regemente har sitt ursprung i de norrlandsfänikor  som organiserades i Hälsingland och Gästrikland under 1550-  och 1560-talet. År 1615 slogs dessa fänikor ihop med andra från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente, bestående av tre fältregementen där elva av totalt tjugofyra kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. År 1624 omorganiserades storregementet till tre självständiga förband varav ett år 1630 fick namnet Kungl. Hälsinge regemente. Regementets upptagningsområde var i huvudsak Hälsingland, Gästrikland, Norduppland och Medelpad. Det kom att deltaga i många av Sveriges fälttåg i Europa. På regementets fana finns 12 segernamn broderade; Novgorod, Warszawa, Fredriksodde, Tåget över Bält, Lund, Landskrona, Narva, Düna, Malatitze, Jakobstad, Gemäuerthof och Gadebusch.
Utbildningen av värnpliktiga upphörde 1994 och regementet lades ned 1997.

 Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11  Gävle     
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket:
Regementets tidigare Soldathem och Soldatkyrka ägs och drivs idag av stiftelsen Sällskapet Hälsinge Regemente. Soldathemmet invigdes 1911 och Soldatkyrkan 1916 av ärkebiskopen Nathan Söderblom.
Övervåningen på soldathemmet är i stort inrett som den gamla officersmässen, med möbler, minnen och porträtt.
Text under regementets vapenbild: HÄR PÅ KUNGSBÄCK UTBILDADES KRIGSMÄN 1909-1993. HÄLSINGE REGEMENTE UPPHÖRDE 1997.
FASTHET – FÖRMÅGA – FÖRTROENDE
Informationsskylt:  Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1911 Minnessten över Hälsinge regemente i Regementsparken i Gävle

 Län                                            Gävleborgs län

Kommun (motsv)               Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I parken framför Helsinge regementes kanslibyggnad, numera Högskolan
GPS-angivelse:                       N60°40’10.75″ E17°7’2.31″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Kungl. Hälsinge regemente har sitt ursprung i de norrlandsfänikor som organiserades i Hälsingland och Gästrikland under 1550- och 1560-talet. År 1615 slogs dessa fänikor ihop med andra från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente, bestående av tre fältregementen där elva av totalt tjugofyra kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. År 1624 omorganiserades storregementet till tre självständiga förband varav ett år 1630 fick namnet Kungl. Hälsinge regemente. Regementets upptagningsområde var i huvudsak Hälsingland, Gästrikland, Norduppland och Medelpad. Det kom att deltaga i många av Sveriges fälttåg i Europa. På regementets fana finns 12 segernamn broderade; Novgorod, Warszawa, Fredriksodde, Tåget över Bält, Lund, Landskrona, Narva, Düna, Malatitze, Jakobstad, Gemäuerthof och Gadebusch.
Utbildningen av värnpliktiga upphörde 1994 och regementet lades ned 1997.

Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11 Gävle
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket
Minnessten av granit rest 1911
Text: MED GUD FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND. TILL MINNE AF DE TAPPRE UNDER KUNGLIGA HÄLSINGE REGEMENTES ÄRORIKA FANOR OFFRAT BLOD OCH LIF.
NOVGOROD 1611  WARSCHAU 1656  FREDRIKSODDE 1657  BÄLT 1658  HALMSTAD 1676  LUND 1676  LANDSKRONA 1677  NARVA 1700  DÜNA 1701  JANITKIJ 1702  JACOBSTADT 1704  GEMÄUERTHOF 1705  LJESNA 1708  GADEBUSCH 1712
Text frånsida: STENEN RESTES AV REGEMENTETS BEFÄL OCH TRUPP ÅR 1911
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnessten över Livregementets grenadjärkår på Utnäslöt, Strömsholm

 Län                                            Västmanland

 Kommun (motsv)               Hallstahammar

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Ca 3 km NO Strömsholms slott längs Slottsvägen.
GPS-angivelse:                        N59°31’49.6″ E16°17’26.7″

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      2017-08-18

Historia
Utnäslöt, ibland även Utnäs Löt, inköptes 1780 av staten och blev anslagen till en ”evärdlig mötesplats”. Det fanns även en remontdepå vid Utnäslöt under åren 1885–1925 och 1941–1955. Ursprungligen var remont i Sverige en till krigstjänst anskaffad häst till dess att häs­tens enskilda utbildning var avslutad. De hästar som således inte genast kunde läm­nas över till militärförbanden, sändes till en remontdepå för att först påföljande år tilldelas för­banden, där deras fortsatta utbildning tog vid. Det fanns flera remontdepåer i Sverige.
Livregementet till häst leder sitt ursprung till de ryttarfanor som under 1500-talet sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Enligt 1634 års regerings­form sammanfördes dessa till ett regemente och benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryt­tare. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under översten Nils Bi­elke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: ”min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud har min tappre Bielke samt mitt Livregemente att tacka för segern”. Livregementet till häst var från 1680 det enda regementet inom Stockholms garnison som inte var värvat och  hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäslöt.
År 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens ky­rassiärkår, bestående av kompanier närmast huvudsta­den, Livregementsbrigadens lätta dra­gonkår, bestående av bl. a. kompanier i trakten av Öre­bro och Fellingsbro och Livregements­brigadens lätta infanteribataljon, bestående av kompa­nier i Västmanland (från 1804 även Sö­dermanlands kompani).
Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon omorganiserades 1808 till Livregements-brigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår. Från år 1892 löd kåren under det ny­bildade Livregementet till fot (tidigare Närkes regemente), indrogs ett år senare och uppgick då i Livregementet till fot. Livregementets grenadjärkår bildade I. bataljonen och Närkes regemente bildade II. bataljonen i det nya regementet. Den 8 december 1904 antog rege­mentet namnet Livregementets grenadjärer. Regementet (I 3) i Örebro lades slutligen ned år 2000. Också Livregementets husarkår (1815 – 1893), med ursprung ur Livregementsbrigadens lätta dragonkår, hade under åren 1815–1836 sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt.

Ägare
Namn:                                       Statens fastighetsverk
Adress:                                      St Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                        010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren SFV lokalkontor Strömsholm klipper gräset ”på eget bevåg” kring minnesstenen.
Adress:                                       Lerhusvägen 2, 734 94 Strömsholm

Minnesmärket
Minnesmärket  rest år 1913, sannolikt av Livregementets grenadjärer, efter att de flyttade in i de nybyggda kasernerna i Örebro.
Text: Under lilla riksvapnet KONGL. LIFREGEMENTETS GRENADIER CORPS, HÄRSTAMMANDE FRÅN K. LIFREG.T TILL HÄST HADE SIN MÖTESPLATS 1816 – 1893 Å UTNÄSLÖT
ÖFNINGSPLATS FÖR LIVREG.T TILL HÄST 1780 – 1791 LIFREG.TS BRIGADEN 1792 – 1815
STENEN RESTES 1913
Separat segernamnen LÜTZEN, LUND (med kunglig krona), CLISSOW, HOLOFZIN
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Inskrift över slaget 1648 på Karlsbron i Prag

Land                                         Tjeckien

Kommun (motsv)               Prag

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Östra tornet på Karlsbron över floden Moldau
GPS-angivelse:                    50° 5’10.42″N 14°24’48.09″E

Inventerad
Namn:                                       Kjell Lundberg, Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2015-06-06

Historia
Bron byggdes med start år 1357 och öppnades 1402. På Karlsbron utkämpades 1648 hårda strider mellan den svenska armén och Gamla stans befolkning. Fram till 1841 var den 520 m långa Karlsbron den enda vägen över Moldau inom Prag.
På båda sidorna av bron finns det torn som ska syfta till att förstärka försvaret. Det var vid det östra tornet som den svenska armén den 25 juli 1648 hejdades under det trettioåriga krigets sista dagar.

 Ägare
Namn:                                        Staden Prag
Adress:                                       Karlův most, Praha 1- Staré Město/Malá Strana
Tfnnr:                                         +420 221 714 714
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Inskription på östra tornet            
Text: SISTE VIATOR, SED LUBENS, AC VOLENS UBI SISTERE DEBUIT, SED COACTUS GOTHORUM, AC VANDALORUM FUROR (VILA HÄR VANDRARE OCH VAR LYCKLIG: DU KAN STANNA HÄR AV FRI VILJA MEN OVILLIGT HEJDADES HÄR GOTERNA OCH DERAS VANDALISKA URSINNE)
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Patriotiska sällskapet

1719 Minnesmärke över ryska härjningar på Fredriksskans i Gävle

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Inom hamnområdet Gävle hamn, Fredriksskans
GPS-angivelse:                       N60°41’27.40″ E17°12’57.67″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Till ”värn mot Juten” dvs danskarna byggdes 1612 ett blockhus på en liten holme i sundet mellan inre och yttre Gävlefjärdarna, som därefter fick namnet Blockhusharen. År 1717 anlades på Blockhusharen en skans, som till en början kallades Hugoskans efter dåvarande landshövdingen Hugo Hamilton (1655-1724). Redan i början av samma år, då den var så gott som färdig och bestyckad med tio kanoner, bytte den emellertid namn till Fredriksskans. I början av augusti besköts en rysk flottilj från skansen, vilket fick till följd att denna avstod från att framtränga till Gävle. Under sommaren 1720 förbättrades skansen och tack vare detta seglade ryssarna på våren 1721 förbi Gävlebukten. Skansen fick därefter förfalla, men iståndsattes igen 1727-28.
Vid början av Gustav III:s ryska krig överfördes skansens besättning och bestyckning till Vaxholm, men Gävles borgare skaffade då ny bestyckning och satte upp en ny skansbesättning samt grupperade ”ett formidabelt” batteri på Holmudden vid norra inloppet under det att det södra gjordes ofarbart. År 1808 lät kronan grundligt reparera och förstärka skansen. År 1863 nedmonterades bestyckning och besättningen förflyttades. År 1892 överläts Fredriksskans till Gävle stad, som för sin hamnbyggnad lät riva skansen 1902. På dess plats uppställdes en 4,5m hög minnessten i röd Norrtäljegranit med inskrift under en i brons gjuten reliefbild av skansen.

 Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11 Gävle
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket
Fredriksskans är numera namnet på hela hamnområdet. Minnesstenen över skansen går idag inte att besöka med mindre än särskilt tillstånd då området är inhägnat och bevakat. Den avtäcktes 1905.
Text: Under en relief av fästningen utförd av konstnären Ida Matton (1863-1940):  HÄR PÅ BLOCKHUSHAREN ANLADE GEFLE STADS BORGERSKAP UNDER LEDNING AF LANDSHÖFDINGEN FRIHERRE HUGO HAMILTON ÅR 1717 EN BEFÄSTNING FÖRST KALLAD HUGOSKANS, SEDAN FREDRIKSSKANS HVILKEN 1719 OCH 1721 RÄDDADE GEFLE FRÅN PLUNDRING OCH BRAND. SKANSEN FÖRSTÄRKTES 1742 OCH 1789 MEN SLOPADES 1863 OCH ÖFVERLÄTS 1892 TILL GEFLE STAD SOM I OCH FÖR HAMNBYGGNADEN 1902 LÄT RASERA DENSAMMA.
Under den ursprungliga texten står ”HAMNENS UTVIDNING NORRUT 1952-1957 INVIGDES 28 MAJ 1957. I FREDRIKSSK ANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1909 Minnessten över Livregementets dragoners 4.skvadron i Koversta gammelby

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Sandviken

Lägesbeskrivning           
Kartbeskrivning:                    I Koversta gammelby. Väg 272 mellan Gysinge och Österfärnebo. Strax före Österfärnebo kyrka tag vänster (söderut) på Berreksvägen till Koversta Gammelby.
GPS-angivelse:                         N60°17’39.78″ E16°48’22.34″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                       2020-08-15

Historia
Färnebo ryttares historia går tillbaka till 1680-talet, då Anders Larsson HÖÖK  var herre till Gysinge bruk. År 1680 utfärdade Konungen ett s k. öppet rustningsbrev och Höök uppställde sedermera fem stycken ryttare under Livregementet till häst. I regementets generalmönstringsrulla, daterad Örebro den 22 november 1683 återfinns de fem Österfärneboryttarna som ” inspektor Hööks tienare” under numren 80-84 på kapten Cruses kompani, men överfördes 1691 till numren 126-130 vid Lifkompaniet. De fem första livgardisterna med dessa nummer var Jon Uggla, Mats Goliat, Johan Holm, Johan Lagopp och Per Frisk. Livregementet till häst betraktas ännu som ett av Sveriges främsta indelta kavalleriförband och deltog med framgång i otaliga fältslag under Sveriges krig under stormaktstiden.

Ägare
Namn:                                        ??
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

 Övrigt
Minnessten av ljus granit rest 1988
Text: TILL MINNET AV FERNEBO RYTTARE SOM TJÄNSTGJORT VID UPPLANDS RYTTARE OCH LIVREGEMENTET TILL HÄST 1603-1909
ÖSTERFÄRNEBO HEMBYGDSFÖRENING 1988
Informationsskylt:  Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten