1940 Minnestavla över stupade från Västerbottens regemente i Vinterkriget 

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På officersmässen i fd I 20 kanslihus
GPS-angivelse:                        N63°50’3.57″ E20°15’34.75″

Inventerad
Namn:                                        Bill Svanborg
Datum:                                       2020-07-01

Historia
Översergeant Gunnar Ingemar Hörnqvist, född den 11 mars 1915 i Bjurholm, Västerbottens län, var bosatt i Umeå. Översergeant Hjukström, Evald Ossian, grovarbetare född den 22 juni 1909 i Sorsele, Västerbottens län, var bosatt i Gargnäs, Sorsele. Båda ingick i 4.jkomp som fördes av kapten Anders Grafström. De stupade vid ett motanfall när kompaniet blev inringat vid Vuonnonkentä norr Salla den 1-2 mars 1940.

 Ägare
Namn: ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        C Västerbottensgruppen
Adress:                                       Garnisonsvägen 1, 901 76 Umeå
Tfnnr:                                         090-175 500
Mail-adress:                             vasterbottensgruppen-i19@mil.se

Minnesmärket
Minnestavlan snidades av sergeant Paul Forsgren som själv var frivillig i 4.jkomp under vinterkriget.
Text: STUPADE FÖR NORDENS FRIHET. E O HJUKSTRÖM, G I HÖRNQVIST, MÄRKÄJÄRVI 2 MARS 1940
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Minnessten över utebliven eldgivning i Djäkneboda 

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                Robertsfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I korsningen väg 662 – Idrottsvägen
GPS-angivelse:                       N63°59’52.24″ E20°48’30.63″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2021-10-09

Historia
Den ryska armén hade under 1808 skaffat sig kontroll över hela Finland och i början av 1809 avancerade man söderut genom Västerbotten. Sverige lyckades, trots sitt krisartade militära resursläge, mobilisera en motattack genom att sända en flotta på 120 fartyg med 10 000 man från Stockholm ämnade att landsättas i Ratan. Tanken var att dessa trupper skulle åstadkomma en kniptångsmanöver med hjälp av den södra armén som befann sig utanför Öre älv.
Den ryske generalen Nikolaj Kamenskij fick underrättelser om den svenska landstigningen och insåg att hans situation inte var god. Han beordrade omedelbart reträtt norrut för att möta det nya hotet och genom en krigslist såg han till att den svenske generalmajoren Eriksson blev kvar vid Öre älv. På bara 36 timmar marscherade den ryska armén 80 km och stötte då ihop med de svenska styrkorna under ledning av general Wachtmeister i Sävar. Här utbröt ett åtta timmar långt slag. Wachtmeister som inte såg riktigt vad som hände på slagfältet blev orolig för att hans styrkor höll på att inringas varför han beordrade reträtt till Djäkneboda. Där ställde han upp armén och hade ett mycket bra utgångsläge. Det fanns bara en smal korridor genom vilken ryssarna skulle kunna passera och det vore lätt för det svenska artilleriet att beskjuta fienden. Wachtmeister blev trots detta orolig för att han styrkor skulle kunna bli inringade och innan någon ny sammanstötning blev av beordrade han ny reträtt till Ratan, ett beslut han blivit mycket kritiserad för.

Ägare
Namn:                                        Robertsfors kommun
Adress:                                       Storgatan 13, 915 31 Robertsfors
Tfnnr:                                         0934-140 00
Mail-adress                              kommun@robertsfors.se

Vårdare
Namn:                                        Djäkneboda byaråd
Adress:                                       c/o Bo Johnsson, Djäkneboda 27, 915 97 Bygdeå
Tfn:                                             0934-31 162

Minnesmärket
Minnesmärket består av en större rundad natursten med en fastsatt bronsplatta. Stenen restes 1981.
1936 gavs anonymt en penninggåva som via räntor m.m. utmynnade i denna sten som hyllar de kloka chefer som ej upptog strid i Djäkneboda.
Text: PÅ ORDER AV DEN SVENSKE BEFÄLHAVAREN BESKÖTS EJ FIENDEN I 1809 ÅRS KRIG AV HÄR UPPSTÄLLDA KANONER VILKET FÖRHINDRADE BLODSUTGJUTELSE OCH FÖRSTÖRELSE I DJÄKNEBODA BY. STENEN ÄR REST ENLIGT OKÄND DONATORS ÖNSKAN SOM EN SYMBOL FÖR FRED OCH FÖRBRÖDRING FÖR KOMMANDE TIDER OCH SLÄKTEN.
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Minnesmärke över övlt J Z Duncker stupad i Hörnefors

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I korsningen Dunckers väg – Bruksgatan, Hörnefors
GPS-angivelse:                       N63°38’9.07″ E19°54’45.76″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                    2021-10-10

Historia
Joachim Zachris Duncker, född i Kristina socken i Savolax 12 november 1774, död 5 juli 1809 i Hörnefors, var en officer i svenska armén, farfar till Daniel Joachim Edvard Duncker.
Duncker tillhörde en gammal tysk krigarsläkt, som redan under 1600-talet omtalas i Finland. Han blev 1789 fänrik vid Savolaxbrigaden och deltog i Ryska kriget 1788-90. Han blev 1804 kapten vid brigadens jägarregemente, Savolax fotjägarregemente. Under kriget 1808-09 utmärkte sig Duncker bland annat i slaget vid Pulkkila den 2 maj och i slaget vid Virta bro den 27 oktober 1808.
Duncker tjänstgjorde vid 4. Savolax jägarbataljon och utnämndes tillmajor 1808. Vid Finlands utrymmande efter konventionen i Olkijoki följde han Cronstedts fördelning till Västerbotten och utnämndes till överstelöjtnant i armén 1809. 
Genom Johan Ludvig Runebergs ”Fänrik Ståls sägner” är Joachim Zachris Dunckers namn för framtiden räddat från glömskan. Tito Collianders Duncker – en av de tappras skara från 1943 bygger på Dunckers egna brev.

Slaget vid Hörnefors var ett slag under finska kriget den 5 juli 1809 mellan Ryssland och Sverige. Slaget utkämpades vid bron över Hörnån i Hörnefors i sydligaste Västerbotten.
Ryssarna hade under generalmajor Pavel Sjuvalov intagit Umeå 22 mars. Framryckningen söderut från Umeå fortsatte i början på maj. Den 2 juli genomförde svenskarnas befälhavare för norra armen, överste Sandels, ett anfall norrut. Anfallet slogs tillbaka av ryssarna. Vid Hörnefors anföll därefter dessa Sandels eftertrupper som bestod av ett par svensk-finska kompanier under befäl av överstelöjtnant Joakim Zakarias Duncker från Savolaxbrigaden. De svenska trupperna genomförde försvarsstrid vid bron i Hörnefors samtidigt som den svenska försvarsställningen, vilken förberetts för att avvärja vidare rysk framryckning över Öreälven, sattes i beredskap. Ryssarna kringgick försvararna och nådde efter stora förluster fram till befästningarna längs Öreälven där man beslutade att avbryta framryckningen och vända åter till Umeå. Striderna vid Hörnefors var en rysk seger, men innebar att den ryska framryckningen stoppades och initiativet övergick till svensk sida. Ryssarna skulle komma att lämna Umeå under sommaren för att retirera norrut, förföljda av två svenska arméer under överste Sandels och general Cronstedt samt den svenska skärgårdsflottan.
I samband med slaget blev Hörnefors bruk plundrat och eldhärjat.
Duncker stupade i slaget vid Hörnefors och begravdes tillsammans med den ryska kavalleriöversten Aërekoff vid Umeå stads kyrka.

Ägare
Namn:                                        Umeå kommun
Adress:                                       Skolgatan 31 A, 901 84 UMEÅ
Tfnnr:                                         090-161000
Mail-adress                              umea.kommun@umea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket av brons avtäcktes 1874. Det är placerat på en kulle och flankeras av två mindre kanoner samt är omgärdat av åtta stenar förenade av en kätting
Text: HÄR FÖLL I STRID FÖR FOSTERJORDEN J Z DUNCKER DEN 5 JUL 1809. ATT DÖ FÖR VÅRT LAND ÄR LEVA FÖR VÅR ÄRA
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Minnesmärke över slaget vid Sävar

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                Umeå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    750  m S Sävar kyrka
GPS-angivelse:                        N63°53’54.08″ E20°32’58.90″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-09

Historia
Slaget vid Sävar utspelades den 19 augusti 1809 och var det sista slaget under Finska kriget och därmed det hittills sista slaget på svensk mark. Det utkämpades mellan svenska och ryska styrkor under ledning av generalerna Gustaf Wachtmeister respektive Nikolai Kamenskij vid orten Sävar i Västerbotten cirka arton kilometer nordost om Umeå. Det var ett av de blodigaste slagen under Finska kriget, och det var ett avgörande slag.
Dagen innan slaget, den 18 augusti 1809, landsattes i Ratan en svensk här som under ledning av general Gustaf Wachtmeister skulle återta Umeå, som ryssarna belägrade sedan juni. Landstigningen kallas Västerbottensexpeditionen. Expeditionen slog läger i byn Sävar efter en rysk vilseledningskampanj som fick svenskarna att tro att de inte kunde rycka fram.
Den ryska hären var på marsch söderut när Kamenskij fick underrättelse om den svenska landsättningen i Ratan. De ryska trupperna fick då order om att vända norrut. Några av de förband som sattes in i striderna vid Sävar hade då i ilmarsch tillryggalagt åttio kilometer på 36 timmar.
Det första skottet avlossades från svenskt håll i Krutbrånet omkring halv sju på morgonen, när ryssarna upptäcktes. Svenskarna var i numerärt underläge, med ungefär 4 600 man mot 5 500 ryssar.
Omkring 600 ryska och 400 svenska soldater fick sätta livet till under stridigheterna den 19 augusti 1809, med ännu fler sårade på båda sidor. General Wachtmeister bedömde efter åtta timmars strider att den svenska styrkan löpte risk att bli slagen. Han beordrade att falla tillbaka mot Djäkneboda.
Svenskarna drog sig tillbaka till Ratan där den svenska flottan låg, men redan nästa dag möttes arméerna igen i träffningen vid Ratan.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Minnesmärket
Minnesstenen av granit avtäcktes 1909. Den flankeras av två mindre kanoner på vardera sidan
Foto Eva Grafström

Text: FÄDERNESLANDET ÅT SINA STUPADE SÖNER 1809 19/8 1909
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1809 Minnessten över slaget vid Lejonströmsbron i Skellefteå

 Län                                            Västerbotten

Kommun (motsv)                Skellefteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m V Skellefteå landsförsamlings kyrka
GPS-angivelse:                       N64° 45′ 06.36″ E20° 54′ 58.89″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2021-10-09

Historia
Slaget vid Lejonströmsbron under Finska kriget, även kallat 1808–09 års krig, stod den 15 maj 1809 vid Lejonströmsbron nära Landskyrkan i Skellefteå mellan en rysk armé på 6 000 man och 650 indelta soldater som låg i kyrkstaden bonnstan för att försvara spannmålslagret vid Landskyrkan. När de ryska trupperna närmade sig började svenskarna att förstöra bron över Skellefteälven för att fördröja fiendens avancemang. Ryssarna tvingade de svenska trupperna till reträtt och kapitulation. Skelleftebygden ockuperades sedan av ryssarna över sommaren 1809.

Ägare
Namn:                                        Skellefteå kommun
Adress:                                       Stadshuset, Trädgårdsgatan 6, Skellefteå
Tfnnr:                                         0910-73 50 00
Mail-adress                               kundtjanst@skelleftea.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen avtäcktes den 15 maj 2009
Text: TILL MINNE AV DEN 15 MAJ 1809. DEN DAG SOM BRAGT OFRED TILL VÅR ELJEST SÅ VÄLSIGNADE BYGD
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke ”I fredens tjänst” i Stadsparken, Oskarshamn

 Län                                            Kalmar

Kommun (motsv)                Oskarshamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Stadsparken, 200 m OSO Oskarshamns kyrka
GPS-angivelse:                       N57°15’45.57″ E16°27’13.54″

Inventerad
Namn:                                        Oskarshamns kommun
Datum:                                       2020-10-24

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.
Genom monumentet vill Oskarshamns kommun hedra personer som har deltagit eller deltar i internationella operationer, militära eller civila/humanitära. Vid minnesplatsen kan veteraner, men också vänner, anhöriga och andra, samlas för att minnas och hedra veteranernas insatser för fred och frihet.

 Ägare
Namn:                                        Oskarshamns kommun
Adress:                                       Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn
Tfnnr:                                         0491-880 00
Mail-adress                              servicecenter@oskarshamn.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Monumentet är utfört i grå granit från stenbrott i kommunen. Minnesplatsen har tagits fram i dialog med lokala veteraner och Veteranförbundet i Kalmar län. Minnesstenen skulle ha invigts 24 oktober 2020 men på grund av pandemin är det senarelagt till våren 2021.
Text: På den vänstra stenen: I FREDENS TJÄNST
Text på den högra stenen FN-symbolen.

Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Artillerikyrkogården med 57 grifter

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    200 m Ö Berwaldhallen på Strandvägen
GPS-angivelse:                       N59°20’0.85″ E18° 6’10.17″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                       2018-05-17

Historia
Kyrkogården användes redan på 1730-talet under namn Laboratoriekyrkogården. Kyrkogården invigdes under senare delen av 1800-talet. Den sista officiella gravsättningen uppges ha skett år 1902. Därefter avlystes kyrkogården och sedan 1997 är den en fornlämning.

 Ägare
Namn:                                        Svenska staten

Vårdare
Namn:                                        Sveriges Radio Förvaltnings AB
Adress:                                       Oxenstiernsgatan 20, 105 10 Stockholm
Tfnnr:                                         08-784 54 00
Mail-adress                               webbmaster@srf.se

Minnesmärket
Under 2018 har stenarna tvättats och vissa har rests upp.
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravsten över löjtnant Sixten Sparre 1889 på Tåsinge

Land                                         Danmark

Kommun (motsv)              Svendborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Landets kyrkogård, Elvira Madigans vej 39A, Svendborg
GPS-angivelse:                     54°59’50.98″N 10°35’58.22″E

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Sixten Sparre är känd för sin relation med lindanserskan Elvira Madigan (1867-1889), som han fick se vid ett cirkusbesök i Kristianstad i januari 1888. Sparre blev häftigt förälskad och övertalade henne att börja brevväxla i hemlighet efter att Cirkus Madigan dragit vidare.
Under permissionen från sitt regemente, som beviljats för tiden 27 maj – 27 juli 1889, reste Sixten Sparre tillsammans med Elvira Madigan, som han övertalat att lämna cirkusen i Sundsvall, till Danmark, där paret sågs på Tivoli i Köpenhamn. Den 18 juni tog de in på hotell i Svendborg på Fyn där de tillbringade nästan en månad. Den 15 juli for de vidare till den närbelägna ön Tåsinge när hotelldirektören presenterat en räkning som Sparre inte kunde betala. Den 18 juli tog paret med sig en matsäckskorg till skogsområdet Nørreskov, och efter en sista måltid och övernattning tillsammans sköt förmodligen Sixten Sparre med sin tjänsterevolver först Elvira Madigan och sedan sig själv på morgonen den 19 juli 1889. Paret begravdes på Landets kyrkogård på Tåsinge den 27 juli.
Elvira Madigan, artistnamn för Hedvig Antoinette Isabella Eleonore Jensen, född 4 december 1867 i Flensburg, Schleswig-Holstein i dåvarande Preussen (numera i Tyskland), död 19 juli 1889 i Nørreskov på ön Tåsinge, Danmark, var en cirkusartist (lindansös, konstryttarinna, jonglör och dansös).

 Ägare
Namn:                                        Landets kyrka
Adress:                                      Elvira Madigans vej 39A, 5700 Svendborg
Tfnnr:                                        +45 62 54 18 05
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Gravstenarna av mörkgrå granit respektive vit marmor uppsattes år 1889, flyttades 1943 några meter mot sydost och vändes mot väster, byttes mot nya 1964. År 1999 restaurerades de ursprungliga gravstenarna och togs åter i bruk, men nu vända österut, samtidigt som stenarna flyttades ytterligare några meter österut. År 2013 omgestaltades minnesplatsen återigen och gravstenarna placerades tätt intill varandra i mitten av en cirkulär stenläggning, belägen nära 1999 års minnesplats.
Text: SIXTEN SPARRE LÖJTNANT VID KONGL SKÅNSKA DRAGONREGEMENTET FÖDD D 27 SEPTBR 1834 DÖD 1 JULI 1889
Informationsskylt: Nej

Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över stupade dragoner 1716 vid Hakadal

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Hakadal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Hakadals kyrkogård
GPS-angivelse:                      60° 6’21.09″N 10°52’37.13″E

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
Under det stora nordiska kriget, inträffade 1716 en mindre sammanstöt vid Bjørgeseter. Slaget stod mellan utkommenderade beväpnade bönder i organiserade milisförband och en framryckande svensk styrka på 500 till 600 dragoner. Slaget fördröjde den svenska framryckningen så att de norska förbanden i Lier kunde förvarnas i tid.
Troligen tillhörde dragonerna Västgöta kavalleriregemente ledda av överste Axel Löwen.

 Ägare
Namn:                                        Hakadals kyrka
Adress:                                       Gamleveien 633, 1488 Hakadal
Tfnnr:                                         +47 67 05 90 41
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1986 av vänkommunerna Håbo och Nittedal.
Enligt muntlig tradition blev de stupade svenskarna vid Bjørgeseter transporterade med häst och släde till Hakadal kyrkogård och begravda bakom vapenhuset i sina uniformer. 1955 fann man skelettdelar och föremål, bl.a. rester av läderstövlar och uniformer. Fynden gjordes i blåleran på en meters djup under nuvarande sakristian i samband med grävarbete för en ny grundmur till utbyggnad av sakristian. En minnessten blev rest på platsen 1986 på initiativ av en Magne Klafstad som på 1980-talet var ”kirkeverge” i Hakadal.
Text: MINNE OM DE SVENSKE SOLDATER ANDERS GRAVANDER  OLUF LÖFBERG  NILS MÅNSSON M FL SOM FALT VED BJÖRGESETER 27 MARS 1716
MINNESSTEINEN REIST I 1986 AV HÅBO OG NITTEDAL VENNSKAPSKOMMUNER
Informationsskylt: Nej

Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2013 Veteranminnesmärke ”Skeppet” vid Amiralitetskyrkan i Karlskrona

 Län                                            Blekinge

Kommun (motsv)               Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Utanför Amiralitetskyrkan Ulrica Pia
GPS-angivelse:                    N56°9’25” E15°35’27”

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
Konstverket har getts namnet Skeppet och skall också vara en minnesplats för Försvarsmaktens personal och veteraner.
Skeppet, som är vridbart, trots att det väger över två ton, vreds från 270 grader till 12, 5 grader, flottans bästa kurs enligt marininspektören. (12,5 grader från Karlskrona angöringsboj leder nämligen in i Karlskronabassängen).

 Ägare
Namn:                                       Fortifikationsverket
Adress:                                      Kungsgatan 43, Eskilstuna
Tfnnr:                                        010-44 44 000
Mail-adress                            fortv@fortifikationsverket.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket av högblank diabas (svart granit) har tillkommit genom en donation från familjen Tornerhjelm och är uppsatt 2013-05-31. På ovansidan finns en fördjupning i stenen. Den är formad så, att Amiralitetskyrkans dopskål skall passa och då kan platsen användas vid dop.
Konstnär: Pål Svensson
Text: Ingen
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten