Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr U01

1798 och 1893 Minnessten över två sekundchefer vid Livregementets grenadjärkår på Djäkneberget i Västerås  

Län                                            Västmanland

Kommun (motsv)               Västerås kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stenen står i Djäknebergets park i Västerås, i parkens NV hörn, i närheten av Djäknebergsgatan och en gångvägskorsning.
GPS-angivelse                        N59°36’47.1″ E16°31’48.9″

Inventerad
Namn:                                       Olle Strid
Datum:                                      2018-08-16

Historia
1791 hade ryttarna i Södermanland och Västmanland tillhöriga Livregementet till häst (med anor från 1500-talets ryttarfanor) suttit av och bildat Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon, från 1815 benämnt Livregementets grenadjärkår. Förbandet vapenövades på Utnäslöt i närheten av  Strömsholm.
1893 sammanslogs Livregementets grenadjärkår och Närkes regemente till Livregementet till fot, från 1904 benämnt Livregementets grenadjärer (I 3). Man vapenövade på Sannahed till 1912, då regementet kasernerades i nordöstra delen av Örebro. 1989 års riksdagsbeslut innebar en reducering av regementet från och med 1992, grundutbildningen av värnpliktiga upphörde successivt och den 1 juli 2000 indrogs regementet.
Djäkneberget är ett parkområde strax väster om Västerås innerstad varifrån en god utsikt över staden finns. Namnet Djäkneberget kommer av ordet djäkne, d.v.s. en lärjunge på stadens gymnasium. Djäknarna hade sina gymnastik- och vapenövningar på berget och Västerås frivilliga skarpskytteförening hade från cirka 1862 sin övningsplats på Djäkneberget.
Över hela parkområdet finns över 500 inskriptioner inhuggna i stenar och i berghällar. Ofta är det bara ett namn men ibland även citat eller visdomsord. Upphovsmannen bakom de allra flesta inskriptionerna är lektorn och f.d. kaptenen Sam Lidman som under åren 1862–1895 förvandlade Djäkneberget från en kal bergknalle till en park att vistas i.
Om de två namnen på stenen:
Christoffer Ulrik Freijtag (Freytag), född 1754-12-27. Volontär vid Dalregementet 1765. Furir vid Dalregementet 1767. Sergeant 1773. Stabsfänrik 1774-03-02. Fänrik 1779-07-22. Stabslöjtnant 1780-04-12. Kapten vid Savolaks fotjägare 1789-09-09. Major vid Livregementsbrigadens lätta infanteri 1791-03-24. Överstelöjtnant vid Liv­regementsbrigadens lätta infanteri 1792-05-15. Överste i armén och sekundchef för Livregementsbrigadens grenadjärkår 1795-11-02. Avsked 1808-02-07. Död 1827-04-26 i Västerås.
Carl Gustaf Ehrenheim, född 1830-12-20 på Munga, (ca 2 mil norr Västerås), Kadett vid Karlberg 1846-05-04. Avgången 1850-09-23. Åter antagen till kadett 1851-10-25. Utexaminerad 1854-05-13. Underlöjt­nant vid Livregementets grenadjärkår 1854-05-19. Löjtnant 1858-12-07. Kapten 1867-07-05. Major 1880-05-21. Överstelöjtnant och sekundchef vid Livregementets grenadjärkår 1884-12-05. Överste i armén 1891-12-11. Av­sked 1893-12-15. Död 1918-07-24 i Stockholm.

Ägare
Namn:                                        Västerås stad
Adress:                                       Fiskartorget Västerås
Tfnnr:                                         021-39 00 00
Mail-adress                              kontaktcenter@vasteras.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit, tresidig, avsmalnande mot toppen och varje sida försedd med text.
Text: KONGL. LIFREGEMENTETS GRENADIER CORPS
sid 2: 1798 ÖFVERSTE FREYTAG
sid 3: 1893 ÖFVERSTE EHRENHEIM
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E81

Helikopter 3 (Hkp3) i på Helikopterflottiljen

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Framför Helikopterflottiljens kanslihus
GPS-angivelse:                       N58O24´32´´ E15O31´13´´

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:                                      2020

Historia
Helikopter 3 (HKP 3) var den svenska Försvarsmaktens militära beteckning på Bell 204B och var licenstillverkad av Agusta. HKP 3 var en medeltung helikopter som anskaffades till både Flygvapnet samt Arméflyget som HKP 3A.
Totalt anskaffades 23 stycken HKP 3 och den var i tjänst fram till 2001. Den roll HKP 3 hade haft inom Flygvapnet som FRÄD-helikopter togs över av HKP 10 och den roll HKP 3 hade haft i Arméflyget som medeltung transporthelikopter togs över av HKP 11.
Mellan 1962 och 1963 anskaffade Flygvapnet 7 stycken HKP 3A för lokal flygräddning (lokal FRÄD), helikoptrarna modifierades sedermera till HKP 3B. Helikoptrarna var i tjänst vid Flygvapnet fram till 1997, då kvarvarande helikopterindivider överfördes till det nybildade förbandet Helikopterflottiljen.
Mellan 1962 och 1963 anskaffade Arméflyget 6 stycken HKP 3A och 1964 anskaffades 6 stycken HKP 3B, dessa byggdes om mellan 1967 och 1968 till HKP 3C. 1969 anskaffades 3 stycken HKP 3C och 1991 köptes ytterligare en HKP 3C av Österrikes flygvapen. Helikoptern anskaffades främst till olika former av transportuppdrag för Armén.
I början av 60-talet fanns från svensk sida ett intresse att studera den relativt nya företeelsen beväpnade helikoptrar, vilket bl.a. ledde fram till att man under våren 1966 gjorde skjutprov med pansarvärnsroboten Robot 53 Bantam från HKP3. Erfarenheterna från denna verksamhet ingick som en del i en studie som slutrapporterades under 1968. HKP 3 var i tjänst i Arméflyget fram till 1997, då kvarvarande helikopterindivider överfördes till det nybildade förbandet Helikopterflottiljen.
1998 skapades ett försvarsmaktsgemensamt helikopterförband (Helikopterflottiljen) genom att slå ihop de olika helikopterresurserna i Försvarsmakten. I och med detta överfördes Flygvapnets 6 stycken kvarvarande HKP 3B samt Arméflygets 9 stycken kvarvarande HKP 3C till Helikopterflottiljen. I denna organisation fortsatte HKP 3 att användas som en transporthelikopter och var i tjänst i fram till 2001.

Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Helikopterflottiljen
Adress:                                     581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                        013-283000
Mail-adress                             exp-hkpflj@mil.se

Övrigt
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E08

1915 Minnessten över löjtnant C Silow omkommen på Malmslätt

Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)               Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Flygvapenmuseums innergård
GPS-angivelse:                      58°24’36.62″N 15°31’28.09″E

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:                                       2020

Historia
Carl Elis Silow, född 1879 i Kristianstad, död 1 maj 1915 på Malmen i Linköping, var löjtnant vid Älvsborgs regemente och flygpionjär. Han blev den svenska aviatikens första dödsoffer. Silow genomgick flygutbildning och tilldelades aviatördiplom nr 11 1913.
Dödsolyckan utanför Linköping skapade rubriker. SvD skrev att ”konungen, så fort han fick underrättelse om olyckan, framförde i telegram till flygskolans chef sitt innerliga deltagande”. På samma sätt gav olyckan sorg i Linköping där de förolyckade var kända. Stoftet av Carl Silow fördes senare genom Linköping under militära hedersbetygelser. Processionen gick från lasarettet till järnvägsstationen. Därifrån fördes det vidare till Stockholm och Solna.

 Ägare
Namn:                                        Flygvapenmuseum
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-495 97 00
Mail-adress                               noomi.eriksson@flygvapenmuseum.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en rundad sten uppsattes 1915 på nedslagsplatsen. Stenen flyttades 2017 till Flygvapenmuseums innergård
Text:  19 1/5 15
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E21

1943 Minnestavla över CVM på Malmslätt i Linköping

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    SV delen av Malmslätt
GPS-angivelse:                       N58°23’56” E15°30’36”

 

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:                                      2019

Historia
Centrala Flygverkstaden Malmslätt bildades 1926 genom en omorganisation av försvarets verkstäder där Flygkompaniets tygverkstäder Malmslätt kom att utgöra basen för den nybildade verkstaden. Teknikutvecklingen gick framåt under 1930-talet, nya metoder och nya material kom efterhand, till exempel ersatte svetsade stålrörskonstruktioner trätillverkade flygplanskroppar. För att klara detta byggdes en stor monteringshall, personal anställdes, och i slutet av 1930 var cirka 180 personer anställda, för nytillverkning och underhåll av försvarsmaktens flygplan.
År 1933 bildades en speciell utprovningsavdelning, som svarade för typprov av flygplan samt prov med utrustning och beväpning av alla försvarsmaktens flygplan. 1936 namnändrades utprovningsavdelningen till Försökscentralen (FC). Samma år bestämdes genom en generalorder att akronymen CVM ska stå för Centrala Flygverkstaden i Malmslätt.
År 1968 överfördes Centrala Flygverkstaden i Malmslätt till det nybildade Försvarets Fabriksverk (FFV), för att 1973 gå samman med Centrala Flygverkstaden i Arboga (CVA) och bilda FFV-Underhåll.
Förenade Fabriksverken (FFV), fram till 1970 benämnt Försvarets fabriksverk, var ett svenskt affärsverk med huvudkontor i Eskilstuna med huvudsaklig inriktning av tillverkning och ledning av försvarets verkstäder och fabriker. FFV bildades 1943 och upplöstes 1991 i och med att det gick upp i Celsius-koncernen.

 Ägare
Namn:                                        Celsius AB
Adress:                                       Nettovägen 6, 175 41 Järfälla
Tfnnr:                                         08-580 840 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnestavla av betong uppsatt år 1943
Text:  CVM 1943
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E92

1959 Minnestavla över Gustaf VI Adolfs besök på Östgöta flygflottilj på Malmen

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Helikopterflottiljens område på Malmen, Kanslihuset.
GPS-angivelse:                        N58°24’31.58″ E15°31’15.82″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Lena Mindus
Datum:                                       2020-09-25

Historia
1959 besökte kung Gustaf VI Adolf Östgöta flygflottilj (F 3).

 Ägare
Namn:                                       Helikopterflottiljen
Adress:                                      581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                        013-283000
Mail-adress                              exp-hkpflj@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24, 107 85 Stockholm
Tfnnr:                                        08-788 75 00
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Övrigt
Text: Kungens namnteckning och årtalet 1959
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E26

1962-84 Minnessten över Livgrenadjärregementets FN-utbildning i Linköping

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    200 m västerut från infarten till kasernområdena längs Regementsgatan
GPS-angivelse:                       N58°23’51.52″ E15°36’44.08″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Lena Mindus
Datum:                                       2020-09-25

Historia
Se texten på stenen.

Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun??
Adress:                                      Linköpings kommun, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit placerad bredvid minnesmärke E06.
Text: KUNGL LIVGRENADJÄRREGEMENTET ORGANISERADE, UTRUSTADE OCH UTBILDADE ÅREN 1962-1984 FN-FÖRBAND MED NÄRA 23 000 MAN FÖR TJÄNSTGÖRING UTOM RIKET. FÖR DESSA UPPDRAG FANNS VID REGEMENTET EN FN-AVDELNING OCH ETT FN-FÖRRÅD ORGANISERADE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E16

1937 Inhugget minnesmärke över omkomne furiren S Carlsson på Hästholmen, Stora Lund

Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)              Ödeshög

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   700 m NV golfanläggningen Hästholmen
GPS-angivelse:                      N58°15’49.82″ E14°36’47.51″

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Inskrift berghäll nära nedslagsplatsen för ett haveri 1937-07-23 med en Fokker CV-E i samband med övningar i bombfällning och kulspruteskjutning vid Vätterns östra strand. Föraren furir Stig O. Carlsson omkom.
1937 höll Flygvapnet övningar i bombfällning och kulspruteskjutning vid Vätterns östra strand. Här, söder om orten Hästholmen hade Flygkompaniet redan 1921 inrättat en skjutskola. Nu övade man också andra aktiviteter som fotografering, signaltjänst och artilleriflygning. Området tillhör numera Stora Lunds naturreservat.
I övningen deltog flygplan av typen Fokker CV-E, i Flygvapnet benämnt S 6. Denna typ var ett biplan med plats för förare och spanare. Det var beväpnat med kulsprutor, men kunde trots beteckningen spaningsplan (S) även bära bomber under vingarna.
Den 23 juli inträffade ett haveri som krävde två dödsoffer. S 6 nummer 334 övade kulspruteskjutning mot en målflotte förankrad cirka 150 meter från stranden. Flygplanet skulle just göra ett tredje anfall mot målet. Under dykningen mot flotten bröts motorn loss från flygplanet. Motorn slår i sin tur sönder ena sidans vingpar. Detta får planet att under en kort tid stiga vertikalt till cirka 100 meters höjd. Därefter går det över i ryggläge, viker sig och störtar i vattnet.
En fiskare, som på Flygvapnets uppdrag legat i räddningsberedskap, rycker genast ut med sin båt. Han finner planets spanare, löjtnanten i I 17 reserv Gösta W. Lilja, livlös flytande på vattnet med utlöst fallskärm. Han har förmodligen försökt rädda sig med fallskärmen, men höjden var för låg för att den skulle hinna utveckla sig. Dödorsaken var ett brott på skallbasen. Piloten, furir Stig O. Carlsson, sitter kvar i planet som hamnat i ryggläge. Flygplanet flyter endast några minuter efter nedslaget och sjunker sedan med piloten Carlsson ombord.
Trots omfattande draggning återfann man aldrig planet eller dess pilot. Djupet är stort på platsen och bärgning var omöjlig med den tidens resurser. Carlsson kan ha avlidit då motorn lossnade eller vid islaget i sjön. Även om han ändå varit vid liv vid nedslaget skulle han snabbt ha drunknat då planet hamnat upp och ner.
Flygplanet hittades av ett dykarteam i augusti 2013 på 60 meters djup. Till en början valde Försvarsmakten att inte bärga Carlssons kvarlevor, men efter att anhöriga hört av sig till Försvarsmakten, valde man att genomföra en bärgning. Bärgningen genomfördes den 26 februari 2014 av tretton röjdykare från Fjärde sjöstridsflottiljen och fem dykare från Försvarsmaktens flygbärgningsgrupp. Stig Carlsson begravdes i slutet av april 2014 på Östra kyrkogården i Göteborg
En minnestext över Stig Carlsson höggs in i en bergvägg nära Vätternstranden. Platsen ligger i stort sett nordväst om gamla Stora Lunds gård, som numera är golfklubb.

Ägare
Namn:                                        Ombergs Golf Resort
Adress:                                      Stora Lund, 559 93 Ödeshög
Tfnnr:                                        0144-121 60
Mail-adress                              info@ombergsgolfresort,se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt:.
Text:  FURIR STIG CARLSSON STÖRTAD 23/7 1937
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

 

Registerkort Nr E11

1925 Inhugget minnesmärke över omkomne korpral O Jakobsson söder Stora Lund

Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)               Ödeshög

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   ca 700 m S Stora Lunds gård, Hästholmen
GPS-angivelse:                      58°15’9.67″  N14°37’41.27″E

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad av oss
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Flygkompaniet inrättade en skjutskola vid Vätterns strand år 1921. Personalen förlades till det gamla ryttmästarebostället Stora Lund några kilometer söder om Hästholmen. Skjutskolan utvidgades och förbättrades med tiden och användes sommartid av Flygkompaniet t.o.m. 1925, d.v.s. under dess återstående existens. Några riktiga hangarer för flygplanen blev dock inte byggda, utan man fick nöja sig med tälthangarer.
Den 2 juni 1925 inträffade en olycka där värnpliktige korpralen Olof Ivar Wille Jakobsson omkom. Jakobsson hade just lyft med sin Phönix-jagare nr 949 för övningsskjutning mot ballonger och nått ca 100 meters höjd. Av okänd anledning minskade motorvarvet och planet gick i spinn. Flygplanet slog ner på en berghäll och tog eld. Jakobsson var försedd med fallskärm, men höjden var för låg för att denna skulle kunna vara till någon nytta.
En minnesskrift finns inhuggen i den berghäll mot vilken planet störtade.

 Ägare
Namn:                                        Ombergs Golf Resort
Adress:                                       Stora Lund, 559 93 Ödeshög
Tfnnr:                                         0144-121 60
Mail-adress                               info@ombergsgolfresort,se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt:.
Text:  FÄLTFLYGAREN KORPRAL O. JAKOBSSON 2/6 1925
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E10

1922 Minnessten över omkomne Gösta Runö på Malmslätt i Linköping

 Län                                           Östergötland

Creative Commons CC-by Flygvapenmuseum / Sofia Svalmark

Kommun (motsv)               Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Flygvapenmuseum, Malmslätt
GPS-angivelse:                      N58°24’36.33″ E15°31’22.94″

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:                                     2020-09-25

Historia
Gösta Runö, född 9 december i Stockholm 1896, död i Linköping 13 november 1922 (flyghaveri), var en svensk militär pilot (löjtnant) och modern femkampare, som tävlade för I 20 IF, Umeå. Han blev olympisk bronsmedaljör i modern femkamp i Antwerpen 1920.
Den 13 november 1922 havererade en Phönix D III från Malmen vid Lilla Ånestad, 3 km söder om Linköping. Föraren, löjtnant Gösta Runö (I 20) omkom. Fadern lät göra en mindre (30 x 40 cm) minnessten, som placerades på nedslagsplatsen. När området bebyggdes på 1960-talet flyttades stenen till annan plats inom nedslagsområdet. 1986 utsattes stenen för åverkan och man bedömde att Flygvapenmuseum borde ta hand om minnesstenen och förvara den. Så skedde också och minnesstenen flyttades till Flygvapenmuseum.

Ägare
Namn:                                        Flygvapenmuseum
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-283000
Mail-adress                              exp-hkpflj@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Motiv: Porträtt av löjtnant Gösta Runö, militär flygförare. Tillhör Gamla Malmen-samlingen. GM 1172. Ur Flygvapenmuseums bildarkiv.

Övrigt:.
Text: LÖJTNANT GÖSTA RUNÖ. FALLEN D 13/11 1922
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E19

1939-40 Minnestavla över Svenska frivilligflottiljen F 19 på Flygvapenmuseum Malmslätt i Linköping

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Flygvapenmuseum
GPS-angivelse:                       N58°24’36.33″ E15°31’22.94″

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:                                      2020-09-25

Historia
Vid Finska vinterkrigets utbrott var det finska flygvapnet illa rustat för krig. Som en liten förstärkning skänkte den svenska regeringen den 8 december 1939 tre jaktflygplan av typen Jaktfalkar J 6, tre spaningsflygplan av typen Fokker CV-E S 6 samt två Bristol Bulldog J 7. Flygplanen tillfördes det ordinarie finska flygvapnet som kraftsamlade luftförsvaret i södra Finland.
För att hjälpa Finland skedde inom den svenska flygstaben förberedelser för att sätta upp ett frivilligförband med en jaktflygdivision och en bombflygdivision i norra Finland. Regeringen gav 14 december 1939 sitt tillstånd till att ett frivilligt flygförband fick organiseras. Chef blev den dåvarande majoren Hugo Beckhammar, som redan några dagar före nyåret rekryterat cirka 240 frivilliga, som med tåg reste från Haparanda till Kemi i norra Finland för att förbereda basen i Veitsiluoto. Regeringen beslöt den 30 december att ställa fem B 4 Hawker Hart, och tolv J 8 Gloster Gladiator till flottiljens förfogande. Vid den tidpunkten motsvarade det en tredjedel av Flygvapnets jaktflyg.
Förbandet organiserades med en flottiljstab, jaktdivision, lätt bombgrupp, transportgrupp samt ett stationskompani, totalt 250 man och två lottor. Den 8 januari kom man överens med de finska myndigheterna att anta namnet ”19. flygflottiljen (F 19)” samt i Finland namnet ”Flygregemente 5”. Den 10 januari anlände flygplanen från Sverige och redan samma dag undsatte man en hårt ansatt finsk armégrupp som höll stånd vid Joutsijärvi trots upprepade ryska anfall. Efter några dagar visade det sig att Veitsiluoto låg för långt från fronten, flygplanens räckvidd medförde att de i bästa fall kunde ta sig till operationsområdet och åter, men knappast genomföra några uppdrag där. Under januari månad byggdes därför fem framskjutna baser. Flottiljens arbetsuppgift var att bedriva spaning och anfall mot ryska flygbaser samt anfall mot ryska marktrupper och i mån av resurser förse städerna Uleåborg, Kemi och Torneå med jaktförsvar. Flottiljchefen major Beckhammar ledde själv ett sammansatt jakt- och bombflygförband i en överraskande insats 12 januari 1940 då fänriken Ian Iacobi stod för den första luftsegern genom att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan av typen I-15. Förberedelser gjordes att överföra en flyggrupp B 3 till F 19. På huvudbasen i Finland plogades en rullbana upp för att ta emot de tunga bombplanen, men innan flygplanen hann överföras var kriget över.
Då vapenstilleståndet inträdde 13 mars 1940, hade F 19 opererat i 62 dagar, resultatet var tolv förstörda ryska flygplan och sex egna flygplansförluster, samt tre stupade svenska piloter. Nio J 8 och två B 4 återvände till Sverige i slutet av mars 1940 och placerades på svenska flottiljer. Förbandets väsentligaste bidrag till Finlands kamp var att helt ansvara för luftförsvaret i norra Finland så att landets egna flygstridskrafter kunde koncentreras till fronterna längre söderut.
Vid F 19 användes även tre civila flygplan som sambandsflygplan: En Junkers F 13 OH-SUO som Centrala Finlandshjälpen köpte av Albin Ahrenberg, en Waco ZQC-6 OH-SLA som Svensk-Finska Föreningen köpte av Björkvallsflyg, flygplanet överfördes 1 juli 1940 till Flygvapnet som Tp 8, samt Lennart Hemmingers Raab-Katzenstein RK-26 SE-ADK.

 Ägare
Namn:                                       Specialfastigheter
Adress:                                      Borggården, Box 632, 581 07 Linköping
Tfnnr:                                        010-788 62 00
Mail-adress:

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Flygvapenmuseum
Adress:                                       581 98 LINKÖPING
Tfnnr:                                         013-283000
Mail-adress                              exp-hkpflj@mil.se

Övrigt:.
Minnestavla av mässing.
Text: F 19 DE N FRIVILLIGA FLYGFLOTTILJEN I FINLAND 1939-1940. CHEF HUGO BECKHAMMAR
Därefter namnen på alla som tillhörde F 19
TILL VAPENBRÖDERS MINNE BERTIL ÖSTBO
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten