1928 Minnessten över Skaraborgs regemente i Regementsparken, Skövde

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   P 4 regementspark
GPS-angivelse:                       N58°22’52.68″ E13°50’47.33″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Regementet härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Skaraborgs län. År 1613 slogs dessa fänikor samman med andra från närliggande landskapet Dalsland och Älvsborgs län och omorganiserades av Gustav II Adolf till Västergötlands storregemente där åtta av totalt 25 kompanier rekryterades från Skaraborg län. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Skaraborgs regemente var ett. Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet till tre mindre regementen där Skaraborgs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 10 mars 1624
Skaraborgs regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som finns nämnda i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Bengt Pilefelt. Regementet deltog 1709 i Slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna. Skaraborgs regemente återuppsättas i Sverige samma år.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Skaraborgs regemente tilldelades № 9. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Skaraborgs regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 9. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
Regementet klarade sig från avvecklingen genom försvarsbeslutet 1925. Men regementet reducerades med en infanteribataljon, och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner. I samband med att Göta livgarde (I 2) avvecklades den 30 september 1939 erhöll Skaraborgs regemente samma år en pansarbataljon från Göta livgarde. Skaraborgs regemente kom senare genom försvarsbeslutet 1942 att omorganiserades den 1 oktober 1942 till Skaraborgs pansarregemente (P 4), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna.

 Ägare
Namn:                                        Skaraborgs regemente (Försvarsmakten)
Adress:                                      Pansarvägen 4, 541 29 Skövde
Tfnnr:                                         0500-46 50 00
Mail-adress                              exp-p4@mil.se

Vårdare
Namn:                                        ägaren
 Övrigt

Minnessten av bohuslänsgranit rest den 19 september 1928 av Skaraborgs regemente och avtäckt av arméfördelningschefen generalmajor Nauckhof i närvaro av prins Lennart. Stenen bekostades av Enskilda lägerkassan, Allmänna lägerkassan och av direktör A L Andersson i Axvall. Den är huggen och rest av Skövde granitindustri. De två kanonerna är av 1887 års modell.
Text på framsidan: TILL MINNE AV DE TAPPRE SOM KÄMPAT FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND UNDER KUNGLIGA SKARABORGS REGEMENTES FANOR
VARBERG, AXTORNA, BOHUS, BREITENFELD LÜTZEN, LEIPZIG, GNESEN, WARSCHAU, LUND, LANDSKRONA, MALATITZE, POLTAVA, FREDRIKSHALD, GROSSBEEREN, DENNEWITZ M FL
”SÄG ÄR DU FÄRDIG OFFRA ALLT, OM FRIHET, FOSTERLANDET SÅ BEFALLT”
Text på baksidan: DENNA STEN RESTES ÅR 1928 AV KUNGL. SKARABORGS REG:TE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1913 Minnessten över Skaraborgs regemente på lägerplatsen Axvalla hed

Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)               Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  1,25 km SSO korsningen Skaravägen-Hedvägen, vid infarten till Vallehemmet
GPS-angivelse:                     N58°23’4.68″ E13°35’34.46″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-07-04

Historia
Regementet har sina rötter i 1500-talets Västgöta fänikor som sattes upp i landskapet och bestod som mest av 9 fänikor år 1565. Fänikan från Västergötland gjorde redan i mitten av 1500-talet en stor insats mot den småländske upprorsmakaren Nils Dacke. Stora delar av fänikan medverkade dessutom 1565 vid belägringen av Varbergs fästning, liksom vid stormningen av Narva 1581. Där gjorde bland annat fänikan som hämtat sitt manskap i Skaraborg en stor insats.
Västergötlands storregemente med 3 600 man bildades 1617 av fänikorna från landskapet samt från de dalsländska fänikorna. För att få en bättre organisation på försvaret, delades detta storregemente upp i tre förband, Skaraborgs regemente, Älvsborgs regemente och Västgöta Dals regemente. Varje regemente med åtta kompanier och 150 man i varje kompani.
Under 30 åriga kriget på kontinenten skulle de svenska trupperna förstärkas, varvid man 1631 överskeppade en skvadron (fyra kompanier) ur Bengt Pilefelts regemente till Pommern. 1634 utökades den Pilefeltska skvadron i Pommern med ytterligare en skvadron varför det i 1634 års regeringsform kom att nämnas som ”det andre Vestgöte regementet, därunder hörer Scharaborgs län”.  Skaraborgs regemente kan räkna sina obrutna traditioner från denna tid i början av 1630-talet.
Under hela trettioåriga kriget deltog soldaterna från Skaraborg bland annat i slaget vid Lützen och Leipzig. Skaraborgs regemente stora insatser bland annat i bataljen vid Warschava 1656.
I samband med inrättandet av Indelningsverket i Skaraborg år 1685 erhöll regementet namnet Skaraborgs Läns regemente. Regementet var ett av de första förband som Carl XII mobiliserade när han samtidigt fick tre krigsförklaringar mot sig. Regementet skeppades år 1699 till Svenska Pommern och förlades i Wismar som vaktstyrka av de svenska provinserna. Manskapet i regementet var sedan med under Carl XII:s hela krigståg. En bataljon var med i slaget vid Poltava den 29 juni 1709.
Det var sedan i Göteborg år 1710 som ett nytt Skaraborgs regemente satts upp vilket förlades i garnison i Wismar. Vid Karl XII:s fälttåg mot Norge deltog Regementet i belägringen av Fredrikstens fästning där kungen dödades den 30 november 1718. Under Gustav III krig mot Ryssland var regemente satt att försvara gränsen mot Norge men 1789 överfördes manskapet till Finland och deltog där bland annat i strider vid Kymmene älv. Under striderna mot Napoleon var Skaraborgs regemente engagerat i Nordarmén. 1814 var regementet åter på svensk mark och därmed sattes också punkt för regementets deltagande i strider på kontinenten. Dock fick inte manskapet särskild lång ledighet utan 1814 marscherade regementet åter mot Norge för att delta i unionskonflikten mellan Norge till Sverige.
På försommaren 1848 överfördes en av regementets bataljoner till Fyn i Danmark för att bistå danskarna i kriget mot Slesvig-Holsteinska. Under unionsupplösningen 1905 var Skaraborgs regemente kommenderad till norska gränsen.
Under 1800-talets fredsperiod gjorde regementets soldater stora insatser i offentligt arbete bland mycket annat i bygget av Göta Kanal och fästningsarbeten vid många av landets fästningar.
När Göta livgarde I 2 lades ner 1939, övertog Skaraborg regemente I 9 en pansarbataljon. Det blev sedan 1942 som regementet kom att bli ett av landets pansarförband med namnet Skaraborgs Pansarregemente P 4.
Det gamla namnet Skaraborgs regemente satt dock kvar hos många varför man återtog det 1963.

Ägare
Namn:                                        Skara kommun
Adress:                                      Stortorget 2, 532 88 Skara
Tfnnr:                                        0511-320 00
Mail-adress                              skara.kommun@skara.se

Vårdare
Namn:                                       Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                      Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text på framsidan under regementets vapensköld: AXEVALLA HED VAR MÖNSTRINGS- OCH MÖTESPLATS FÖR KUNGL SKARABORGS REGEMENTE ÅREN 1729-1913
Text på baksidan: LÜTZEN 1632, LEIPZIG 1642, WARSCHAU 1656, GNEDEN 1656, HALMSTAD 1676, LUND 1676, HELSINGBORG 1676, LANDSKRONA 1677, BOHUS FÄSTNING 1678, THORN 1703, MALATYCZE 1708, WEPRIX 1709, FRISCHES HAFF 1759, WOLLIN 1759, DESSAU 1813
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1916 Minnessten över Västgöta regementes på lägerplatsen Axvalla hed

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    280m NO korsningen Skaravägen-Hedvägen
GPS-angivelse:                        N58°23’24.69″ E13°34’38.67″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-03

Historia
Västgöta regemente var ett kavalleriförband och senare infanteriförband inom Krigsmakten som var i bruk mellan 1628 och 1927. Förbandet var förlagt i Vänersborg och soldaterna som rekryterades kom i de flesta fall därifrån. Från 1689 övade regementet på Eggby ängar öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Regementet avvecklades efter ett försvarsbeslut år 1925 och på nyårsafton 1927 halades fanan på regementet för sista gången. Många av de som tjänstgjorde där förflyttades till Skaraborgs regemente.

Ägare
Namn:                                        Skara kommun
Adress:                                       Stortorget 2, 532 88 Skara
Tfnnr:                                          0511-320 00
Mail-adress                              skara.kommun@skara.se

Vårdare
Namn:                                        Skaraborgs regementes kamratförening
Adress:                                       Lars Glad (ordf), Box 604, 541 29 Skövde
Mail-adress                              kamratföreningen@skaraborgarna.se

 Övrigt
Den magnifika stenen av röd granit är omgärdad kättingar fästade i små stenpelare med kompaninamn och –märke,
Text: KUNGL VÄSTGÖTA REGEMENTE HAR UNDER ÅREN 1701 – 1916 UNDER NAMNEN VÄSTGÖTA KAVALLERI REGEMENTE, VÄSTGÖTA LINJE DRAGON REGEMENTE, VÄSTGÖTA DRAGON REGEMENTE, KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE VERKSTÄLLT ÖFNINGAR OCH MÖNSTRATS Å AXVALLA HED
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Västgöta regemente på lägerplatsen Eggby

 Län                                            Skaraborg

Kommun (motsv)                Skara

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m S korsningen Höjentorpsvägen – Öglundavägen
GPS-angivelse:                        N58°25’51.70″ E13°38’47.06″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-07-04

Historia
Konung Carl XI mönstrade Västgöta ryttare och knektar på Eggby ängar. Västgöta kavalleriregemente använde övningsplatsen till 1745. Kungl. Västgöta regementes kamratförening reste stenen 1939.
Västgöta regemente var ett kavalleriförband och senare infanteriförband inom Krigsmakten som var i bruk mellan 1628 och 1927. Förbandet var förlagt i Vänersborg och soldaterna som rekryterades kom i de flesta fall därifrån. Från 1689 övade regementet på Eggby ängar öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Regementet avvecklades efter ett försvarsbeslut år 1925 och på nyårsafton 1927 halades fanan på regementet för sista gången. Många av de som tjänstgjorde där förflyttades till Skaraborgs regemente.

 Ägare
Namn:                                       Eggby hembygdsförening (Therese Jonsson, sekr)
Adress:                                      Eggby, Skärvavägen12, 532 92 Axvall
Tfnnr:                                         073-984 86 70
Mail-adress                              tirre.eggby@gmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit rest 1939 av regementets kamratförening
Text: KONUNG CARL XI MÖNSTRADE PÅ EGGBY ÄNGAR VÄSTGÖTA RYTTARE OCH KNEKTAR
VÄSTGÖTA KAVALLERIREGEMENTE ANVÄNDE ÖVNINGSPLATSEN TILL 1745
KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTES KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 1939
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1956 Minnessten över bortgångna kamrater vid Södertörns flygflottilj i Tullinge

 Län                                         Stockholm

Kommun (motsv)                Botkyrka

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Nedanför fd Kanslihuset
GPS-angivelse:                        N59°11’7.34″ E17°54’41.74″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2018-06-13

Historia
Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagens den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947. Året innan, 1941, hade ÖB Olof Thörnell reviderat den femårsplan som låg till grund för försvarsbeslutet. Då föreslog han att F 16, F 17 och F 18 skulle sättas upp. För F 18 fick han även stöd från dåvarande marinchefen, som separat föreslog F 18 som ett skydd för kustflottan. Beslut om F 18 uteblev inför 1942 års försvarsbeslut, där endast F 16 och F 17 antogs. I oktober 1943 återkom ÖB till regeringen, där han framhöll vikten av att sätta upp F 18. Hans främsta argument var att F 18 skulle verka som ett skydd för marinen och dess basområden i södra Stockholmsregionen. Riksdagen antog år 1944 ett förslag från regeringen, om att F 18 skulle sättas upp som en sjunde jaktflottilj inom Flygvapnet den 1 juli 1946.
Efter en analys av tänkbara platser, där bland annat det då friliggande Årstafältet hade föreslagits som lokaliseringsort, föreslog Chefen för Flygvapnet Bengt Nordenskiöld att man istället skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård. Marken omfattade då en areal på 380 hektar, och hade år 1941 köpts från friherre Anders Cederström, en ättling till Carl Cederström. 
Den 11 november 1946 invigdes flottiljen officiellt. Den 1 maj 1947 bildades flottiljens 1:a division, och med det tillfördes flottiljen sina två första egna J 22:or. Vid denna tidpunkt var även berghangaren, värnpliktskasernen och kanslihuset färdigställt. Den 29 april 1948 organiserades 2:a divisionen, och den 1 oktober 1948 organiserades 3:e divisionen.
Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) tillsattes i februari 1967 och hade i uppdrag att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation. När väl utredningen var färdig, kom beskedet att F 2 Hägernäs och F 8 i Barkarby skulle avvecklas, och F 18 skulle omorganiseras till en skolenhet för Flygvapnets markutbildning. Denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal, skolor och enheter från både F 2 och F 8 skulle omlokaliseras till F 18, medan flygförare vid F 18 i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer.
År 1974 var flottiljens sista verksamma år, de två kvarvarande divisionerna hade avvecklats året innan. Först hade 1:a divisionen avvecklats i juni och sedan avvecklades 3:e divisionen den 31 december 1973. Slutligen avvecklades flottiljen den 30 juni 1974.
(Utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Övrigt
Minnessten av grå granit
Text under flygvapentecknet: TILL MINNE AV KAMRATER
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten Ing 1 Almnäs

 Land                                         Sverige

Kommun (motsv)               Södertälje

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väster om f d regementsmatsalen
GPS-angivelse:                       59°10’16.79″N 17°31’34.45″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-06-13

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Sappörkompaniet som sattes upp på Östermalm i Stockholm 1855, var till en början värvat, men tillfördes från 1885 beväring. Snoilskyska gården eller Norra kasern var ursprungligen en malmgård som byggdes 1738. Kronan köpte gården 1811 av kaptenen Gustaf Snoilsky, som var farfader till skalden. Den största nackdelen ur kompaniets synpunkt var det stora avståndet till Hovjaktvarvet där kompaniet hade sin huvudsakliga verksamhet. Efter 10 månader 1856 lämnades förläggningen på Östermalm och kasernerna på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet togs i bruk. Hösten 2005 sattes en minnestavla upp på Norra kasern i samband med högvaktsavlösning mellan Göta ingenjörregemente (Ing 2) och Norrlands ingenjörkompani.
År 1902 ändrades namnet till Svea ingenjörkår, Ing 1. Förbandet var förlagd till Stockholm men 1908 förlades kårens fästningsingenjörkompani till Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästningar. Svea ingenjörkår flyttade 1922 till Frösunda norr om Stockholm, från start i Frösundavik och från 1958 även i Lilla Frösunda.
Svea ingenjörkår omorganiserades 1957 och fick regementsstatus under namnet Svea ingenjörregemente (Ing 1). Under 1960-talet beslutades att ett antal regementen i Stockholm skulle utlokaliseras från Stockholm, vilket gav upphov till den så kallade Stockholmskarusellen. Bland annat beslutades att Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Arméns fältarbetsskola och Ingenjörstruppernas kadettskola, skulle omlokaliseras till Södertälje. Ett helt nytt kasernetablissemang uppfördes i Almnäs, och stod färdigt i slutet av 1969 varefter verksamheten från Frösundavik successivt överfördes dit. 
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek ej heller skulle benämnas regemente. Regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Svea ingenjörkår (Ing 1).
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog regeringen att krigsorganisationen skulle minskas, och ett ingenjörförband skulle utgå. Vilket fick regeringen att föreslå att Svea ingenjörkår skulle upplösas och avvecklas. Inför att kåren skulle avvecklas, hölls en officiell ceremoni i Almnäs den 29 augusti 1997. Officiellt upplöstes och avvecklades Svea ingenjörkår den 31 december 1997.
Efter att förbandet lades ned 1997, kom militär aktivitet fortgå i Almnäs fram till 2004, i form av bland annat SWEDINT.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

Övrigt
Minnessten av granit med textplatta av blankpolerad granit. Stenen stod från början vid kasernvakten för att ange vilket regemente som låg i Almnäs i stället för en skylt. Egentligen är det ingen minnessten men har utan avsikt blivit det. Jag har föreslagit kamratföreningen att sätta dit en minnesplatta.
Text: bredvid ingenjörtruppernas truppslagstecken SVEA INGENJÖRREGEMENTE
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1955 Minnestavla över Åkerby krigsflygfält (nr 36) vid Gräve kyrka i Gräveby

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Örebro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnestavlan står i fältkanten strax norr Gräve kyrka och dess kyrkogård, ca 8 km väster om Örebro, vägen mot Garphyttan.
GPS-angivelse:                      59°16’51.96″N 15° 3’58.68″E

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      2018-08-17

Historia
Minnestavlan erinrar om Åkerby krigsflygfält som iordningställdes under 2.a världskriget. Fältet, ett gräsflygfält, ingick i en serie reservflygfält i Västsverige till vilket flygförband skulle kunna ombaseras för att understödja markförsvaret, bland annat i Värmland. Flygfältet lydde flygoperativt under Västra flygbasområdet, Göteborg, medan själva markförsvaret av flygfältet var underställt försvarsområdesbefälhavaren i Örebro. Fältet omnämns tidigast i försvarsområdets handlingar i augusti 1940.
Kring fältet fanns fyra uppställningsområden försedda med flygplansuppställningsvärn samt mindre hangarer för flygunderhåll, men även för drivmedel och ammunition. Fältet torde ha använts i huvudsak av lättare bombflygplan. Fältet försvarades av 51. flygfältsplutonen med bl.a. åtta luftvärnsautomatkanoner, 4 st. 40 mm m/36 och 4 st. 20 mm m/40. Ett skyttekompani och ett trepjäs 7,5 cm luftvärnsbatteri hade i uppgift att förstärka försvaret av flygfältet. Under september 1942 genomfördes en större flygvapenövning varvid fältet ingick i övningen för att öva samverkan mellan flygförband och försvarande luftvärnsförband.
I och med att flygvapnet efter kriget införde moderna jetflygplan utgick behovet av detta flygfält (liksom andra liknande) och fältet var avvecklat 1955. Dock revs den sista hangarladan först 1976.

Ägare
Namn:                                        Svensk Flyghistorisk Förening, Örebroavdelningen
Adress:                                       Lars Tolkstam, Restalundsvägen 89, 703 16 Örebro
Tfnnr:                                         070-54 94 380
Mail-adress                              lars.tolkstam@gmail.com

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnestavla uppsatt år 2000  av  Svensk Flyghistorisk Förening, Regionavdelning Örebro
Text: Se Historia ovan

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1904 Minnessten över Livregementets husarer på Sanna hed

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)                Kumla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Minnesstenen står i södra delen av den gamla lägerplatsen Sanna hed, belägen mellan Hallsberg och Kumla och i närheten av trevägskorsningen Kungsleden – Sannahedsvägen – Pålsbodavägen.
GPS-angivelse:                      59° 5’12.48″N 15° 9’31.68″E

Inventerad
Namn:                                        Olle och Eva Strid
Datum:                                      2018-08-17

Historia
Hedens södra del var mellan åren 1846 – 1904 mötesplats för Livregementets Husarkår, ett från 1815 självständigt, indelt förband med manskap främst från Närke och norra Västergötland. Husarkåren hade sitt ursprung från den år 1791 bildade Livregementsbrigadens lätta dragonkår, i sin tur sprunget ur Livregementet till häst. Under åren 1815–1836 hade Husarkåren haft sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt vid Strömsholm (mellan Köping och Västerås). Från 1836 hade kåren sin expedition och skolor förlagda till Örebro. (Se  även T 07) År 1893 namnändrades Livregementets Husarkår till Livregementets Husarer och den 11 november 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Skövde.
År 1815 förvärvade kronan hedområdet söder om Kumla, mellan byarna Rala och Sanna, på vilket iordningställdes ett övnings- och lägerområde som fick namnet Sanna hed. Sanna hed var också mötes- och lägerplats för Närkes regemente 1815–93 och Livregementets grenadjärer 1893–1912. Några lägerbyggnader finns fortfarande kvar; bland annat har den gamla mässen restaurerats. Sanna hed är mycket sevärt och ligger till stor del i ett mycket naturskönt område. Kvarvarande byggnader och platser längs promenadstigar i området är väl skyltade och ger en god uppfattning om hur lägret var organiserat.

Ägare
Namn:                                       Kumla kommun
Adress:                                      Stadshuset, 692 80 KUMLA
Tfnnr:                                         019-58 80 00
Mail-adress                              servicecenter@kumla.se

Vårdare
Namn:                                       Kumla-Sannaheds Hembyggdsförening
Adress:                                      Jan Klingberg, ordförande
Telefon                                      070 278 2920
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest år 1920. Stenen är uppsatt i anslutning till den s k Husarkällan.
Text under en ryttare och lilla riksvapnet:  TILL MINNE AF DEN TID SANNA HED VAR KUNGLIGA LIFREGEMENTETS HUSARERS MÖTESPLATS, RESTES DENNA STEN 1920
Informationsskylt:  Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1912 Minnessten över Nerikes regemente på lägerplatsen Sanna hed i Kumla

 Län                                            Örebro

Kommun (motsv)               Kumla

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sanna hed, beläget mellan Hallsberg och Kumla. Minnesstenen står i norra delen av lägerplatsen, längs genomgående vägen Kungsleden och i omedelbar närhet av korsningen Kungsleden –Backvägen.
GPS-angivelse:                    59° 5’44.26″N 15° 9’39.89″E

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
År 1812 bildades Närkes regemente efter delning av det tidigare Närke-Värmlands regemente.
År 1815 förvärvade kronan hedområdet söder om Kumla, mellan byarna Rala och Sanna, på vilket iordningställdes ett övnings- och lägerområde som fick namnet Sanna hed. Heden blev Närkes regementes fasta övningsplats.
Regementsorganisationen bestod till 1893 då regementet slogs samman med Livregementets Grenadjärkår, bildat 1796 (med ursprung ur Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon, ingående i Livregementsbrigaden) och fick namnet Livregementet till fot. År 1904 ändrades namnet ytterligare en gång, nu till Livregementets grenadjärer. Regementet lämnade Sanna hed 1912 för att flytta in i nybyggda kaserner i Rynninge, Örebro. Regementet (I 3) lades slutligen ned år 2000.
Sannahed var också mellan åren 1846 – 1904 mötes- och lägerplats för Livregementets Husarkår. Några lägerbyggnader finns fortfarande kvar; bland annat har den gamla mässen restaurerats. Sanna hed är mycket sevärt och ligger till stor del i ett mycket naturskönt område. Kvarvarande byggnader och platser längs promenadstigar i området är väl skyltade och ger en god uppfattning om hur lägret var organiserat.

 Ägare
Namn:                                        Kumla kommun
Adress:                                       Stadshuset, 692 80 KUMLA
Tfnnr:                                          019-58 80 00
Mail-adress                              servicecenter@kumla.se

Vårdare
Namn:                                        Kumla-Sannaheds Hembyggdsförening
Adress:                                      Jan Klingberg, ordförande
Tfnnr:                                         070 278 2920
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest den 21 augusti 1921. Minnesstenen är omgiven av låga stenar som är förbundna med en kedja.
Text under Närkes vapensköld omgiven av tre öppna kronor:  FÖR KONUNG OCH FÄDERNESLAND VAPENÖVADES Å SANNA HED
KUNGL. NERIKES REGEMENTE 1815 – 1893
KUNGL. LIFREGEMENTET TILL FOT 1894 – 1904
KUNGL. LIFREGEMENTETS GRENADJÄRER 1904 – 1912
Informationsskylt:  Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2009 Helikopter 3 vid Försvarsmuseet i Boden (AF1)

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Vid infarten till Försvarsmuseum Boden
GPS-angivelse:                      65°48’24.44″N 21°40’51.39″E

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                      Hösten 2017

Historia
Helikopter 3 (HKP 3) var den svenska Försvarsmaktens militära beteckning på Bell 204B och var licenstillverkad av Agusta. HKP 3 var en medeltung helikopter som anskaffades till både Flygvapnet samt Arméflyget som HKP 3A.
Relativt snart visade det sig dock att man hade motorproblem med HKP 3A, vilket gjorde att man sedermera bytte till en starkare motor på alla helikopterindivider varvid beteckningen ändrades till HKP 3B. Armén valde senare att även modifiera sina HKP 3 med en större huvudrotor (48-fot mot ursprungliga 44-fot) för att förbättra fartprestanda och manöverbarhet samt höja den maximala startvikten, denna variant fick beteckningen HKP 3C.
Totalt anskaffades 23 stycken HKP 3 och den var i tjänst fram till 2001. Den roll HKP 3 hade haft inom Flygvapnet som FRÄD-helikopter togs över av HKP 10 och den roll HKP 3 hade haft i Arméflyget som medeltung transporthelikopter togs över av HKP 11.

 Ägare
Namn:                                        Flygvapenmuseet
Adress:                                      Carl Cederströms gata 2, 586 63 Linköping
Tfnnr:                                         013-495 97 00
Mail-adress                              flygvapenmuseum@sfhm.se

Vårdare
Namn:                                        Försvarsmuseum Boden / AF 1 Kamratförening
Adress:                                       Granatvägen 2, 961 43 Boden
Tfnnr:                                         0921-628 00
Mail-adress                              ulf.renlund@boden.se

Övrigt
Helikoptern uppsattes år 2009
Informationsskylt:  Ja

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten