1953 Minnessten över Gustaf VI Adolfs och drottning Louises besök och över Carl XVI Gustafs besök 1998 vid Dalregementet i Falun    

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)              Falun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 200 m framför kanslihuset i den s k Regementsparken
GPS-angivelse:                   N60°36’18.32″ E15°38’57.70″

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                      2022-08-09

Historia
I samband med sin Eriksgata 1953 besökte Gustaf VI Adols och drottning Louise ett antal orter i Dalarna under september 1953. I samband med besöket i Falun utdelade konungen en ny fana till Kungl Dalregementet. Han och drottningen skrev även sina namnteckningar på en huggen sten som därefter restes i Regementsparken framför kanslihuset. 1998 besökte Carl XVI Gustaf Falun för att även han dela ut en ny fana till Dalregementet och Dalabrigaden. Han skrev då sin namnteckning på samma minnessten men på frånsidan.

Ägare
Namn:                                       Falun kommun
Adress:                                      Stadshuset, Slaggatan 3D, Falun
Tfnnr:                                        023-830 00
Mail-adress                              kontaktcenter@falun.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1953
Text: HM Konung Gustaf VI Adolfs och HM Drottning Louises namnteckningar och
H M KONUNG GUSTAF VI ADOLF ÖVERLÄMNADE 5/9 1953 NY FANA TILL KUNGL DALREGEMENTET
Text frånsidan: HM Konung Carl XVI Gustafs namnteckning och
HM KONUNG CARL XVI GUSTAF ÖVERLÄMNADE 29/8 1998 NY FANA TILL DALREGEMENTET OCH DALABRIGADEN
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Fanjunkarstenen i Regementsparken, Falun

 Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)                Falun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   200 m framför kanslihuset i den s k Regementsparken
GPS-angivelse:                     N60°36’18.32″ E15°38’57.70″

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                       2022-08-09

Historia
Fram till 1972 hade den svenska försvarsmakten tre befälskategorier – officerare, underofficerare och underbefäl. Nämnda år ändrades benämningarna till regementsofficerare, kompaniofficerare och plutonsofficerare.
Vid den så kallade NBO-reformen (Ny befälsordning) 1983 avskaffades dessa tre befälskårer och ett enhetsbefälssystem skapades där alla var yrkesofficerare. I samband med detta försvann graderna fanjunkare (erhöll graden löjtnant) och sergeant (erhöll graden fänrik). Graderna rustmästare och överfurir hade försvunnit redan 1972 då innehavarna blev fanjunkare respektive sergeanter.
NBO ersattes med 2009 års befälsordning där bland annat fanjunkargraden återkommit.

Ägare
Namn:                                       Falun kommun
Adress:                                      Stadshuset, Slaggatan 3D, Falun
Tfnnr:                                        023-830 00
Mail-adress                             kontaktcenter@falun.se

Skötsel
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av ett upprest sten av granit från trappan till ett gammalt landstormsförråd  från 1910. Stenen togs i samband med att förrådet revs  och blev försett med en skylt av mässing uppsatt år 1983 av före detta plutonsofficerare. De gamla gradbeteckningarna för sergeant och fanjunkare begravdes under minnesstenen.
Text: HÄR VILAR FÖRE DETTA PLUTONSOFFICERSGRADERNA FANJUNKARE OCH SERGEANT INSOMNADE 31 MAJ NÅDENS ÅR 1983
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2000 Minnesmärke över Dalregementet i Falun

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Falun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Framför kanslihuset i den s k Regementsparken
GPS-angivelse:                    N60°36’19.59″ E15°39’1.29″

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                       2022-08-09

Historia
Dalregementet (I 13) är ett infanteriförband inom svenska armén som verkat i olika former åren 1625–2000 och återigen från 2021.
Dalregementet härstammar från de dalafänikor som uppsattes 1542. Åren 1623–1628 delades landsregementet upp i tre landskapsregementen, varvid Dalregementet bildades 1625. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Dalregementet som det sjunde i ordningen. 
Dalregementet deltog åren 1707, 1708 och 1709 i alla Karl XII:s marscher och tåg med svenska huvudhären. Vid slaget vid Poltava den 28 juni 1709 ingick regementet i den andra infanterikolonnen från höger, vilken stod under generalmajor Roos befäl, samt var bland de trupper som blev avskurna från den övriga delen av hären. Generalmajor Roos trupper mötte en övermäktig fiende och en stor del av manskapet vid Dalregementet stupade.
Dalregementet återuppsattes 1710 i Sverige. Regementet tjänstgjorde vid norska gränsen till hösten 1712, då det överfördes till Pommern. Den 20 december 1712 deltog regementet i slaget vid Gadebusch. Regementet stod på infanteriets vänstra flygel och hade emot sig det danska gardet, vilket envist försvarade sig. Dalregementet led stora förluster och vid flera kompanier hade alla officerare stupat eller sårats. Kapitulationen vid Tönningen samma år resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk krigsfångenskap, där bland annat hela Dalregementet.
De följande åren återuppsattes Dalregementet i Sverige för andra gången. Vintern och våren 1716 kom Dalregementet att delta i Karl XII:s första norska fälttåget. Efter det svenska återtåget från Norge förlades Dalregementet resterande del av året till Bohuslän. Dalregementet kom även 1718 att delta i Karl XII:s andra norska fälttåg där det deltog i belägringen av Fredrikshald. Fälttåget mot Norge sommaren 1814 blev det sista krig som regementet deltog i.
Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 13 Dalregementet.
Regementet hade från 1796 till sin mötesplats på Rommehed, söder om Stora Tuna kyrka. När indelningsverket avskaffades och den värnpliktiga armén introducerades i början av 1900-talet, beslutades 1905 att regementet skulle omlokaliseras till ett nyuppfört kasernetablissemang inne i centrala Falun. Den 10 oktober 1908 flyttade regementsstab och regementsexpeditionen in på området i Falun och den 29 januari 1909 överlämnades kasernetablissemanget till Dalregementet.
Regementet klarade sig från avveckling genom försvarsbeslutet 1925, blev vid OLLI-reformen försvarsområdesregemente 1975 men nedlades 2000-06-30 genom försvarsbeslutet 2000.
2021-10-03 återetablerades Dalregementet i Falun.

Ägare
Namn:                                       Falun kommun
Adress:                                      Stadshuset, Slaggatan 3D, Falun
Tfnnr:                                        023-830 00
Mail-adress                              kontaktcenter@falun.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 2000 av regementet
Text under regementets knapp: DALREGEMENTET 1625 – 2000. LÜTZEN 1631 – LEIPZIG 1642 – LUND 1676 – LANDSKRONA  1677 – NARVA 1700 – DÜNA 1701 – KLISZOW 1705 – HOLOFCZIN 1708 – MALATITZE 1798 – GADEBUSCH 1712
Text på frånsidan: SOLDATER ÖVADES PÅ DENNA PLATS 1908 – 2000 SAMT PÅ ROMMEHED 1796 – 1908 OCH I DALARNAS SOCKNAR 1625 – 1796
DALREGEMENTET RESTE STENEN 30 JUNI 2000
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1700 Minnessten över Magnus Stenbock utanför regementet i Falun

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Falun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 200m framför kanslihuset i den s k Regementsparken
GPS-angivelse:                   N60°36’18.32″ E15°38’57.70″

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                       2022-08-09

Historia
Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär. Han var en av befälhavarna inom den karolinska armén under det stora nordiska kriget och en framträdande gestalt. Efter tjänst i utlandet återkom han i svensk tjänst och blev han  regementschef först i Wismar, senare för Kalmar regemente och Dalregementet.
I det stora nordiska kriget tjänade Stenbock under kung Karl XII i dennes fälttåg i Baltikum och Polen. År 1705 befordrades han till general i infanteriet och utsågs till guvernör över Skåne. På guvernörsposten uppvisade Stenbock sina administrativa färdigheter och organiserade Skånes försvar mot en dansk invasionsarmé, som han besegrade i slaget vid Helsingborg 1710. Under 1712 genomförde han ett fälttåg i norra Tyskland och besegrade en sachsisk-dansk armé i slaget vid Gadebusch, en prestation som gjorde att Stenbock befordrades till fältmarskalk. Då han omringades av övermäktiga allierade trupper blev Stenbock tvungen att kapitulera inför kung Fredrik IV av Danmark under belägringen av Tönning. Under fångenskapen i Köpenhamn avslöjade danskarna en hemlig flyktplan som Stenbock planerade att utföra och placerade honom på Kastellet. Där dog 1717 efter en lång tids sjukdom.

 Ägare
Namn:                                       Falun kommun
Adress:                                      Stadshuset, Slaggatan 3D, Falun
Tfnnr:                                        023-830 00
Mail-adress                              kontaktcenter@falun.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av röd granit rest 1975               
Text under dalpilarna och regementsknappen: MAGNUS STENBOCK CHEF FÖR KUNGLIGA DALREGEMENTET 1700 – 1706
UNDER EN HÅRD TID LEDDE HAN RIKETS ÖDEN 1709 – 1713
Text på frånsidan: BEREDSKAPSMÄN 1929 – 1945 RESTE STENEN JUBILEUMSÅRET 1975
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914 Minnessten över Landstormens IV.bat vid Torslanda kyrka 

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   100 m väster om Torslanda kyrka
GPS-angivelse:                      N57°43’29.03″ E11°46’6.97″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-03

Historia
Det första officiella förslaget om en landstorm i Sverige lades fram som en proposition vid 1865 års riksdag, enligt vilken den skulle omfatta alla vapenföra män mellan 20 och 50 år, som inte tillhörde armén eller beväringen. Det dröjde dock till 1885 års härordning innan en landstorm inrättades och den bestod då av åldersklasserna 33–40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen och fram till 1942 när landstormen avskaffades.
Landstormen som bl a. skulle trygga fälthärens mobilisering och bevaka gränser och kuster, mobiliserades vid första världskrigets utbrott 1914. Trupperna hemförlovades sedan deras uppgifter hade övertagits av arméns linjeförband.

Se också https://vartgoteborg.se/gamla-goteborg/landstormen-mobiliserar-i-goteborg-1914/

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke inhugget i berghäll.
Text: LANDSTORMENS 1914 IV.BAT
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1700 Minnessten över grundandet av Nya varvet, Göteborg

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    30 m VSV korsningen Örlogsvägen-Nya Varvsallén
GPS-angivelse:                        N57°40’57.26″ E11°53’21.30″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-02

Historia
Nya Varvet är en stadsdel, en före detta örlogshamn och ett fängelse i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 80 hektar. Mellan åren 1876–1931 utgjorde området Nya Varvets landskommun.
Området, som är beläget vid mynningen av Göta älv, togs i anspråk som planerad örlogshamn cirka år 1700, i samband med utbrottet av stora nordiska kriget. I slutfasen av kriget, år 1717 och 1719, utsattes örlogshamnen för anfall av danska örlogsfartyg under ledning av viceamiralen Peter Tordenskjold. Senare under 1700-talet användes området mest som förtöjningsplats, men delar av Arméns flotta var baserad här. Varvsverksamhet bedrevs på Gamla Varvet vid Stigberget. I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet förstärktes försvaret av området, och nya byggnader uppfördes. Därefter skedde en långsam nedtrappning av verksamheten, och området överläts till Fångvårdsstyrelsen 1870 för att nyttjas som fängelse. Efter unionsupplösningen med Norge 1905 fick området återigen ökad betydelse, och under de båda världskrigen skedde ytterligare utökning av den militära verksamheten. Efter ett riksdagsbeslut såldes området till civila intressenter år 1985. Idag finns olika typer av civil verksamhet och privatbostäder i området. Buss- och spårvagnsförbindelse, Långedragslinjen, finns både med centrala Göteborg, och med västerut liggande Långedrag och Saltholmen.
De flesta byggnaderna på Nya Varvet byggnadsminnesförklarades 25 januari 1935. Efter att marinens verksamhet vid Nya Varvet gradvis upphört under 1980-talet delades Nya Varvet upp i tre delområden. Byggnaderna inom ett av dessa tre områden omfattas av byggnadsminnesförklaringen och därmed sammanhängande skyddsföreskrifter. En av dessa byggnader är ”officersmässen Nobis”, som blev byggnadsminne 1 januari 2005. De två andra husen är byggnad 36, ”Gamla vaktstugan”, och byggnad 38, ”Inventariekammaren”, vilka 9 december 1986 förklarades som byggnadsminnen.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Minnesmärket
Den 14 juni 1950 firades Nya Varvets 250-årsjubileum, bland annat genom att hertigen av Halland avtäckte en minnessten i bohusgranit. Samma dag flaggades det över topp på alla rustade örlogsfartyg vid Nya Varvet samt alla handelsfartyg i Göteborgs hamn. En utställning på Sjöfartsmuseet hade anordnats, med mottot ”Vår sjöfart måste skyddas.”
Text: ÅR 1700 UNDER KARL XII:S REGERING ANLADES VID BILLINGEN SKEPPSHAMNEN NYA VARVET
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1644 Minnessten över Daniel Buskovius vid Särna gamla kyrka

Län                                              Dalarna

Kommun (motsv)             Älvdalen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Bredvid tornet på Särna gamla  kyrka
GPS-angivelse:                     N61°41’41.28″ E13° 8’29.67″

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                       2022-08-09

Historia
Buskovius studerade i Västerås och prästvigdes 1630. Därefter insattes han som kaplan i Älvdalen, Västerås stift, där han under Torstensonskriget ledde intagandet av byarna Särna och Idre 1644, som sedan dess tillhört Sverige.
Landshövding Peter Kruse i Falun, hade av regeringen uppdragits förmå dalkarlarna att anfalla Norge, och allmogen som samlades i Mora, befanns villig att göra så, men gillade ingen av anförare landshövdingen föreslog. Efterhand frågade han den samlade folkmassan, vem de önskade, då de med en mun ropade: »Få vi vårom Daniel!», därmed menandes Buskovius. Denne, som för sitt prästerliga stånds skull ogärna mottog uppdraget, övertalades av landshövdingen och prosten, mäster Olof, och erhöll en fullmakt att åt folket i Särna erbjuda gudstjänst, lag och rätt. Om detta ej var möjligt, skulle våld brukas. I spetsen för två hundra morakarlar och älvdalingar, samt med en gammal soldat och klockaren, som i egenskap av adjutanter bar handbok och sockenbudstyg, begav han sig i väg. Efter fyra dagars vandring nåddes Särna. Företaget lyckades över förväntan, då Särna gav sig utan blodutgjutelse, och redan följande söndag kunde Buskovius predika i deras kapell, utdela nattvarden och döpa flera barn, varav några var så stora, att de under dopet tog tag i handboken och rev sönder bladen. När uppdraget utförts, återvände han och medförde ombud från varje byalag, som på särnabornas vägnar inför landshövdingen svor Sveriges krona tro- och huldhetsed. För sin insats belönades han med en årlig belöning på tolv tunnor spannmål.

 Ägare
Namn:                                        Idre-Särna församling
Adress:                                      Byvägen 29, 790 91 Idre
Tfnnr:                                         0253-59 61 50
Mail-adress                              idre-sarna.forsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                          Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av Älvdalsgranit rest (uppsatt) år 1919. Stenen är omgiven av en kätting fäst vid fyra stenstolpar
Text: ÅT MINNET AF CAPELLANEN DANIEL BUSKOWSKI SOM BRAGTE SÄRNA, HEDEN OCH IDRE IN UNDER SVERIGES CRONO SOM SKEDDE UTI MARTII MÅNAD ÅR 1644 IFRÅN HVILKEN TID DE JÄMT OCH STADIGT SVERIGE TILLHÖRT HAFVA
STENEN RESTES ÅR 1919
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1644 Minnessten över Daniel Buskovius bondetåg mot Särna i Bunkris

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)             Älvdalen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Längs väg 66 mellan Älvdalen och  Särna, 6 km söder om Bunkris på väster sida

GPS-angivelse:                   N61°22’59.34″ E13°30’51.29″

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                       2022-08-09

Historia
Buskovius studerade i Västerås och prästvigdes 1630. Därefter insattes han som kaplan i Älvdalen, Västerås stift, där han under Torstensonskriget ledde intagandet av byarna Särna och Idre 1644, som sedan dess tillhört Sverige.
Landshövding Peter Kruse i Falun, hade av regeringen uppdragits förmå dalkarlarna att anfalla Norge, och allmogen som samlades i Mora, befanns villig att göra så, men gillade ingen av anförare landshövdingen föreslog. Efterhand frågade han den samlade folkmassan, vem de önskade, då de med en mun ropade: »Få vi vårom Daniel!», därmed menandes Buskovius. Denne, som för sitt prästerliga stånds skull ogärna mottog uppdraget, övertalades av landshövdingen och prosten, mäster Olof, och erhöll en fullmakt att åt folket i Särna erbjuda gudstjänst, lag och rätt. Om detta ej var möjligt, skulle våld brukas. I spetsen för två hundra morakarlar och älvdalingar, samt med en gammal soldat och klockaren, som i egenskap av adjutanter bar handbok och sockenbudstyg, begav han sig i väg. Han höll på denna plats ett tal till sitt manskap före den slutliga framryckningen mot Särna (se W04).

 Ägare
Namn:                                        Älvdalens kommun
Adress:                                      Box 100, 796 22 Älvdalen
Tfnnr:                                         0251-313 00
Mail-adress                              kommun@alvdalen.se

Vårdare
Namn:                                           Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av Älvdalengranit rest (uppsatt) år 1925
Text: HÄR TALADE ENLIGT SÄGNEN ÄLVDALSKAPLANEN DANIEL BUSKOVIUS TILL SITT MANSKAP VID TÅGET MOT SÄRNA SOM INTOGS 1 MARS 1644. TILL MINNE RESTES STENEN 1925.
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1634 Minnessten över 6 soldater drunknade under trettioåriga kriget NV Malungsfors

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)             Malung-Sälen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                Väster väg 66, 4 km NV Malungsfors
GPS-angivelse:                  N60°45’45.44″ E13°30’4.52″

Inventerad
Namn:                                     Christian Braunstein, Ronny Schultz och Daniel Banck
Datum:                                       2022-08-09

Historia
Året är 1634 när sex stycken ”Limkarlar” (alltså män från Lima-trakten), tillika utkommenderade soldater, ska bege sig till vad som senare skulle bli känt som Trettioåriga kriget. Detta krig höll på mellan 1618-1648 och var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland. Det är i början på maj 1634 när soldaterna beger sig av från Lima för att ansluta en truppstyrka i Malung. De ska åka båt nerför älven men vårfloden är stark och ström och deras resa kommer bli kort. Snart välter båten i den strida strömmen och de sex männen, både dåligt simkunniga och kanske även berusade, drunknar i det kalla vattnet. Deras kroppar ska senare hittas strax nedanför där stenen idag står. Soldaterna var från Hammarsbyn, Torgås och Husom.

 Ägare
Namn:                                        Malungs-Sälens kommun
Adress:                                      Box 14, 782 21 Malung
Tfnnr:                                         0280-181 00
Mail-adress                              kommun@malung-salen.se

Vårdare
Namn:                                           Ägaren

Övrigt
Minnesstenen är nyligen restaurerad och nu i gott skick. Den restes 1934 i samband med att det då var 300 år sedan männen drunknade. För bara något år sedan var den dock både väldigt sliten, svårläst och låg även omkullvält i skogen. Nu har den lyckligtvis räddats från dess öde och har slipats om och fått ett takskydd
Text: ANNO 1634 1/5 6 ST DRUNKNADE I FORSEN LIMA-MALUNG PÅ WÄG TILL 30-ÅRIGA KRIGET GLS. PBS. OES. EHS UNDER HAMMAREN. GTS I TORGÅS, OMS PÅ HOLEN.
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SVMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Gravsten över kornett von Celsing i Zerbst 1813

Land                                            Tyskland           

Kommun                                  Zerbst/Anhalt

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På kyrkogården Frauentorfreidhof i Zerbst
GPS-angivelse:                       N51°57’54.18″ E12° 5’41.49″

Inventerad
Namn:                                           Lene Doverholm/Alf Sandqvist
Datum:                                         2022-06-07

Historia
Vid slaget vid Rosslau den 29 september anföll Michel Ney det svenska brohuvudet vid Elbe för att förhindra svenskarna att gå över Elbe. På svensk sida dog cirka 350 man och på fransk sida cirka 1500. Slaget hade ingen strategisk betydelse.
Friedrich Ulrich von Celsing var en 19-årig svensk kornett (den lägsta officersgraden i kavalleriet) tillhörig Livgardet till häst. von Celsing var standarförare och ingick i Bernadottes livvakt och var stationerad vid Zerbst. Huruvida von Celsing deltog i slaget eller ej är oklart men klart är att I slutet av september drabbades von Celsing av nervfeber/tyfus och fördes till det ”Arbeits-Zucht und Weissenhaus” som fanns i ett tidigare nunnekloster vid Zerbst. Han dog av nervfeber/tyfus den 8 oktober 1813.
Historikern Agnes Griesbach beskriver förhållandena vid ”Arbeits-Zucht und Weissenhaus” som hemska. Det fanns vare sig sängar, uppvärmning eller tvätt. Maten var extremt knapp och hygienen katastrofal. Många dog och bland dem von Celsing till följd av sin sjukdom.
Han begravdes i Zerbst Frauenfriedhof.

Ägare
Namn:                                           Pfarramt Zerbst, c/o Anna Sophia von Celsing
Tfnnr:                                            070-922 91 04
Mail-adress:                              annasophia.von.celsing@gmail.com

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                         Kyrkogårdspersonalen

Övrigt
Familjen i Södermanland sörjde sin bortgångne anförvant och ville hedra honom. Tillfälle till detta gavs när hans yngre bror Lars Gunnar von Celsing åkte på sin utbildningsresa 1826 Han stannade då i Zerbst, utformade graven, ritade ett kors och lät tillverka detta och den 20 september 1826 var graven iordningställd. Familjen lämnade också en summa pengar för gravvård till församlingen.
Vädret gick hårt åt korset. På 1970-talet beslutade församlingen att ta bort korset och jämna graven med marken. Prästen Dietrich Franke motsatte sig detta och kontaktade familjen och den svenska ambassaden. En icke helt riskfri åtgärd under DDR-tiden.
Familjen var mycket intresserad av att bevara graven och museichefen i Zerbst Heinz-Jurgen Friedrich agerade. Utan publicitet, ja nästan i hemlighet, sattes den nya gravstenen upp 1978 i närvaro av familjen, ambassadör, ett 10-tal andra personer och under ledning av ”Kreisoberfarrer” Franke. Korset flyttades till Zerbst-museet
Text: FRIEDRICH ULRICH VON CELSING OFFIZIER IN KÖNIGLICH SCHWEDISCHEN DIENSTEN
GEBOREN 1794 GESTORBEN 1813 DEN 8,OKTOBER
BETRAUERT VON MUTTER U. BRUDER
DEM ANDENKEN EINES ENTSCHLAFENEN BRUDERS GEWIDMET
Graven i Zerbst är enastående. Både för att den vårdas utomordentligt väl av kyrkogårdspersonal, och en av stadens damer, och för att den stått tidens test. Familjen von Celsing besöker än idag graven.
Informationsskyld: Nej

Alf Sandqvist
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten