Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr. DK10

Minnesmärke över svenske frivilliga sekundlöjtnanten von Knorring stupad 1864

Land:                                Danmark

Kommun (motsv):     Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:           ??
GPS-angivelse:              N54° 54.048’ E009° 45.053’

Inventerad
Namn:                              Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                             2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 14 maj.

Ägare
Namn:                                 Naturstyrelsen
Adress:                                Haraldsgade 53 , 2100 Köpenhamn Ö
Tfnnr:                                  7254 3000
Mail-adress:                       nst@nst.dk

Vårdare
Namn:                                  Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                                 Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                                   7448 9000
Mail-adress:                        historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten över svenske frivillige, sekundlöjtnanten Gustav Hermann von Knorring vid 22.Regementets 5.kompani 1864. Den uppsattes den 14 maj 1925 av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” (dansk beteckning MSS-085). Natursten. Storlek: h 90, b 110, d 30 cm. Gustav Hermann von Knorring ryckte första gången in i Dybbölsställningen den 17 april och stod den 18 april med halva 5.kompaniet i löpgraven strax söder om Skans II. Löpgraven angreps av delar av den preussiska stormkolonn 2 med Brandenburgska Fysilier-Regementet No.35 under ledning av premiärlöjtnant von Sass-Jaworski, varunder von Knorring stupade. 1914 överlämnade von Sass-Jaworski, nu general, von Knorrings sabel till Jens Raben och omtalade, att han själv var med om att begrava Gustav Hermann von Knorring i massgraven med 209 danska soldater på Dybböl Banke. Samma år uppsattes en minnessten över Gustav Hermann von Knorring m.fl. söder om Dybböl gade. Senare uppsattes även en minnestavla över von Knorring vid massgraven
Text: HER FALDT SVENSK FRIVILLIG SEKTL. G. H. VON KNORRING VED 22. REGT. D. 18.4. 1864.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

Registerkort Nr. DK16

Minnessten över svenske frivillige sekundlöjtnanten Lundegren stupad 1864

Land:                              Danmark

Kommun (motsv):   Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:        Sydöstra hörnet av Skans III i det preussiska Fort IX.
GPS-angivelse:           N54° 54.189′ E009° 45.092′

Inventerad
Namn:                           Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                          2014-07-16.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 18 april.

Ägare
Namn:                         Naturstyrelsen
Adress:                        Haraldsgade 53 , 2100 Köpenhamn Ö
Tfnnr:                          7254 3000
Mail-adress:              nst@nst.dk

Vårdare
Namn:                      Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                     Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                       7448 9000
Mail-adress:            historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten över kapten Otto Peter Traugott Grüner, svenske frivillige sekundlöjtnanten Johann Sigurd Gammaliel Lundgreen, sekundlöjtnant Victor Christian Kemp, officersaspirant Rudolph Theodor Alexander Oest, kommandersergeant Thomas Heinrich Lorenzen, sergeant Johan Frederik Cords och korpral L. Bigum vid 22.regementets 2.kompani 1864. Den är uppsatt den 8 april 1937 av ”Komitten til Rejsning af Mindesten for Faldne i De slesvigske Krige” (dansk beteckning MSS-077). Natursten. Storlek: h 130, b 90, d 80 cm.
Text: HER FALDT KAPT. O.P. T. GRÜNER. SVENSK SEKLT. J. S. G. LUNDEGREN. SEKLT. V. C. KEMP. OFFASP. R. T. A. OEST. KOMMSERG. T. H. LORENZEN. SERG. J. F. CORDS. KORP. L. BIGUM VED 22.REGT. DEN 18.4. 1864.
Johann Sigurd Gammaliel Lundegreen föll tillsammans med kompanichefen Traugott och dog på sjukhuset i Stenderup den 28 april. Han begravdes på Garnisonskyrkogården i Köpenhamn den 13 maj 1864.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

Registerkort Nr. DK22

1864 Minnessten över krp G R Göransson i slaget vid Dybböl

Land:                              Danmark

Kommun (motsv):   Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:       Skans IV i det nordöstra hörnet.
GPS-angivelse:          54°54’18.89″N  9°45’15.47″E

Inventerad
Namn:                         Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                        2014-07-16.

 

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Dybböl eller Slaget vid Dybböls skansar var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybböl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.

Minnesdag: 1 april.

Ägare
Namn:                        Naturstyrelsen
Adress:                       Haraldsgade 53 , 2100 Köpenhamn Ö
Tfnnr:                         7254 3000
Mail-adress:              nst@nst.dk

Vårdare
Namn:                       Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                      Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                        7448 9000
Mail-adress:             historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Dansk minnessten över svenske frivillige korpralen Gustav Robert Göransson vid 2.regementets 2.kompani 1864. Den uppsattes den 22 november 1939 av ”Kommiteen til Rejsning af Mindesten for Faldne i de slesvigske Krige” (dansk beteckning MSS-073). Natursten. Storlek: h 60, b 60, d 50 cm.
Text: HER FALDT SVENSK FRIVILLIG KORP. G. R. GÖRANSSON VED 2. REGT. DEN 28. 3. 1864. Korpral Gustav Robert Göransson var från Stockholm och föll under bombardemanget från de preussiska batterierna på Gammelmark. Han begravdes på Sönderborgs kyrkogård den 1 april 1864.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

Registerkort Nr. DK07

1864 Minnesmärke över nordiska frivilliga i krigen 1848-1850 och 1864

Land: Danmark

Kommun (motsv): Sönderborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:  Vid landsvägen norr om Skans IV.
GPS-angivelse:    54°54’22.50″N 9°45’12.41″E

Inventerad
Namn: Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:  2014-07-16.

 

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
I gränstrakterna mellan Danmark och Tyskland hade sedan länge funnits en blandad dansk och tysk befolkning. Området bestående av hertigdömena Schleswig och Holstein hade under historien omväxlande tillhört danska, tyska och svenska härskare, även om Slesvig i huvudsak hade varit mer danskt och Holstein mer tyskt. Tysknationalisterna ville knyta Slesvig, där det fanns en betydande tysktalande befolkning, till Tyska förbundet, där Holstein redan ingick, och dansknationalisterna ville knyta Slesvig närmare till Danmark.
Under ”revolutionsåret” 1848 utropade i mars den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta samtidigt som danska flottan bedrev blockad mot de tyska hamnarna och stoppade tyska handelsfartyg. 28 maj.
1848 genomförde danskarna ett anfall från sitt brohuvud vid Alssundet  och intog Dybbølhöjden. Danskarna slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men kränkningar mot villkoren förekom och denna kom därför enbart att leda till ett uppehåll i kriget. Den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades. En dansk arméstyrka om 19 000 man, som hade dragits samman från Fyn, Als och Helgenæs utan att bli upptäckt gjorde ett överraskande anfall 6 juli och lyckades erövra alla tyskarnas skansar och 31 kanoner samt ta 2 000 krigsfångar.
Efter långvariga förhandlingar slöts 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes. Kriget kom därför att blossa upp ännu en gång bara några veckor efter fredsavtalet
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter, 25 juli, genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Slesvig-holsteinarna genomförde två misslyckade större anfallsförsök mot de danska ställningarna.
Kriget avslutades därefter genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Danmark, Norge och Sverige, med början i studentkretsar, och den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan hade tagits upp av skandinavister även i Sverige och Norge. Efter att kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland de frivilliga fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater. Även om de svensk-norska frivilliga inte var alltför många i antal, tycks de ha ändå ha varit mycket uppskattade av danskarna, eftersom drygt 44 000 personer efter kriget undertecknade en tacksägelseadress till de frivilliga.
Efter ett dussintal år blossade dock konflikten upp igen och kriget kom 1864 att få en fortsättning i dansk-tyska kriget, som också kallas det andra slesvigska kriget.

Efter den danske kungen Kristian IX (som också var hertig av Slesvig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska styrkornas. Skansen vid Dybböl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg inom artilleriet, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpligt för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Preussarna intog sina anfallspositioner 02.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den första reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallet stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybböl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sönderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sönderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als.
Minnesdag: 29 maj (Veterandagen).

Ägare
Namn:                    Naturstyrelsen
Adress:                   Haraldsgade 53 , 2100 Köpenhamn Ö
Tfnnr:                     7254 3000
Mail-adress:         nst@nst.dk

Vårdare
Namn:                   Historiecenter Dybböl Banke
Adress:                  Dybböl Banke 16, 6400 Sönderborg
Tfnnr:                    7448 9000
Mail-adress:         historiecenter@museum-sonderjylland.dk

Minnesmärket
Danskt minnessmärke rest den 27 oktober 1937 för de nordiska frivilliga i de schlesvigska krigen 1848–1850 och 1864. Obelisk av sandsten på en förhöjning omgärdat av sten med fyra större hörnstenar. Storlek: h 600, b 50, d 50 cm. Obelisken ritades av arkitekt Carl Brummer och avtäcktes av statsminister Thorvald Stauning i närvaro av bl.a. representanter från de nordiska länderna den 27 oktober 1937.
Text: FINSKE, ISLANDSKE, NORSKE OG SVENSKE MÆND STRED SOM FRIVILLIGE I KAMPENE 1848-50 OG 1864 FOR SØNDERJYLLANDS DANSKHED. DANSKE SATTE DETTE MINDE. HAANDEN I RAKTE / BLODET DER RANDT / OFRET I BRAGTE / SAMMEN OS BANDT.
På monumentets fyra hörnstenar: FINLAND ISLAND NORGE SVERIGE.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

Registerkort Nr. DK602

1848 Gravstenar över svenska gardessoldater  i Faaborg

Land:                                  Danmark

Kommun (motsv):       Faaborg (Fyn)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Faaborgs assistenskirkegaard
GPS-angivelse:              N55° 5’30.17″ E10°14’52.28″

Inventerad
Namn:                               Peter Wetterberg
Datum:                             2014-10-10

 

Historia
På Faaborgs lazaretter døde i alt 74 soldater i de to slesvigske krige. I Treårskrigen døde 47 soldater. Disse fordelte sig på 41 danske soldater, fire svenske gardere og to insurgenter (oprørssoldater fra hertugdømmerne). I 1864 døde 27 danske soldater. Hovedparten af disse mange soldater blev begravet på byens assistenskirkegård og i 1866 tog byens borgere initiativ til at rejse de faldne soldater et varigt minde. Det blev gravhøjen med den over 4 meter høje obelisk med inskriptionen: ”Til Minde om de i Aarene 1848, 1849, 1850 og 1864 paa Lazaretherne i Faaborg fra Saar og Sygdom hjemgangne Krigere reistes denne Steen af taknemlige danske Mænd og Kvinder 1866”. Afsløringen fandt sted på Isted-dagen d. 25. juli 1866.

På gravhøjens sider anbragtes de ialt 44 gravsten, der indtil da havde ligget over gravene for de 40 danske soldater og fire svenske gardere fra Treårskrigen.

Indtil 1942 var gravstenene anbragt i tre rækker på gravhøjens sider, men ved en renovering dette år blev alle gravsten anbragt i en række langs gravhøjens fod. Ved samme lejlighed fjernede man et metalgitter, der havde omkranset monumentet på toppen. Ved samme lejlighed fjernede man også to høje, smalle marmortavler med navnene på soldaterne fra 1864. De stod oprindeligt op ad obelisken.
Ved en senere renovering er de mange gravsten igen blevet anbragt i tre rækker på gravhøjens sider og de to stentavler er også vendt tilbage. De er anbragt på hver side af trappen, der fører op til monumentet. Ved mit besøg på kirkegården i juni 2011 var alle gravsten meget svært læselige, da de var overgroet med mos. Se et eksempel på en af gravstenene nedenfor.

De fire gardere tilhørte de svenske hjælpetropper, som den svenske konge sendte til Fyn i juni 1848. Garderne kom aldrig til Jylland og kom derfor heller aldrig i aktion. Tropperne blev stående på Fyn indtil september 1848, hvor svenske krigsskibe hentede dem igen. En halv snes gardere døde imidlertid under opholdet på Fyn.

Treårskrigen
Garder ved Andra Livgardet Tinus August Wichmann, født i Sverige, død på Faaborg lazaret 3. august 1848, begravet på Assistens kirkegård 7. august.
Garder ved Andra Livgardet Carl August Lindal, født ca. 1825 i Sverige, død på Faaborg lazaret 28. august 1848, begravet på Assistens kirkegård 5. september.
Garder ved Svea Livgarde, 2. kompagni, nr. 51 … Asp, født i Sverige, død på Faaborg lazaret 15. september 1848, begravet på Assistens kirkegård 19. september.
Garder ved Svea Livgarde, 3. kompagni, nr. 12 .. Julin, født i Sverige, død af vådeskud på Faaborg lazaret 18. september 1848, begravet på Assistens kirkegård 22. september.

Ägare
Namn:                                         Forsvarets Krigergravstilsyn.
Adress:                                        Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                                           45 67 45 67
Mail-adress:                               fko@mil.dk

Vårdare
Namn:                                        Faaborgs assistenskirkegaard
Adress:                                       Kirkestraede 11, 5600 Faaborg
Telefon:                                     62 61 13 26
Mail-adress:                             aerenlund@sol.dk

Minnesmärket
Minnesmonument av fyrkantshuggen granit (obelisk) rest 1866, h ca 4 m samt minnesstenar över fyra stupade svenska gardessoldater i Första Schleswig-Holsteinska kriget 1848-50  (Juhlin och Asp af Svea Lifgardet samt Franz Wichmann och Carl August Lindal af Andra Livgardet) samtliga 1848.
Minnesstenarna av fyrkantig natursten. Storlek: h 70, b 50 cm
Text: TIL MINDE OM DE I AARENE 1848, 1849, 1850 og 1864 PAA LAZARETHERNE I FAABORG FRAA SAAR OG SYGDOM HJEMGANGNE KRIGERE REISTES DENNE STEEN AF TAKNEMLIGE DANSKE MEND OG KVINDER 1866
Text på gravstenar:
JUHLIN AF SVEA LIF GARDET  CARL AUGUST DÖD 12. SEPT. 1848
ASP AF SVEA LIF GARDET  CARL AUGUST DÖD 15. SEPT. 1848
FRANZ WICHMANN AF SVEA ANDRA GARDET DÖD
CARL AUGUST DÖD 15. SEPT. 1848 7. AUG. 1848
CARL AUGUST LINDAL AF SVEA ANDRA LIFGARDET DÖD 28 AUGUSTI 1848
Informationsskylt:  Ja (se bild)

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

Registerkort Nr. DK05

Minnesmärke över stupade i Slesvig-Holsteinska kriget 1848-1850

Land:                               Danmark

Kommun (motsv):    Assens (Fyn)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:         På kyrkogården i Assens.
GPS-angivelse:            N55°16’4.03″ E9°54’9.73″

Inventerad
Namn: Peter Wetterberg
Datum: 2012-10-09

 

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Från 1840-talet präglades hertigdömena Slesvig och Holstein som ingick i en personalunion med Danmark, av såväl dansk som tysk nationalism.
Under ”revolutionsåret” 1848 förstärktes kraven bland den tyska befolkningen som krävde en fri författning gemensam för de två hertigdömena. Kraven avvisades av den danska regeringen och i mars 1848 utropade den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt och den danska armén slog upprorsmakarna vid Bov norr om Flensburg den 8 april 1848. Den danska armén besatte sedan Slesvig och Eckernförde, men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 man från Hannover och Preussen som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke och fick dra sig tillbaka till Als.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta men den 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall och intog Dybbølhöjden och slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men efter danskt missnöje med tyska brott mot villkoren i denna, började kriget på nytt den 3 april 1849. Ett nytt slag på Dybbølhöjden 13 april vanns i huvudsak av danskarna, som dock drog sig tillbaka till Als. När danskarna den 23 april gick till anfall mot Kolding slogs de tillbaka av de slesvig-holsteinska trupperna och den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades.
Den 10 juli slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts den 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes varför detta blossade upp igen bara några veckor efter fredsavtalet.
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Därefter utkämpades endast småstrider, den sista av dem nyårsdagen 1851.
Kriget avslutades genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila, var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Norge och Sverige där den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan accepterades. När kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland dessa fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848.
Minnesdag: 05-29 (Veterandagen).

Ägare
Namn:                                   Forsvarets Krigergravstilsyn.
Adress:                                  Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                                    45 67 45 67
Mail-adress:                        fko@mil.dk

Kostnader
Vård, skötsel/år:                –
Renovering:                        –

Vårdare
Namn:                                  Assens Assistens/Gamle kirkegård
Adress:                                 Ny Adelgade 12A, DK 5610 Assens
Telefon:                               6471 21 43 (kl 1000-1100)
Mail-adress:                       assenskirkegaarde@gmail.com

Övrigt
Minnesmärket är rest den 6 juli 1851 av en borgerkomité över stupade, varibland några svenska soldater, under 1.Schleswig-Holsteinska kriget.
Huggen sten. Storlek: h 5,5 m.
Konstnär: Billedhugger Klewing, Flenborg
Text: FIRE OG HALVFJERDSINSTYVE AF FAEDRELANDETS HELTEMODIGE FORSVARERE SOM OFFREDE LIVET I DANMARKS KAMP FOR SLESVIG I AARENE 1848, 1849 OG 1850, SATTES DETTE HAEDERSMINDE AF BYENS OG OMEGNENS ERKJENDTLIGE BEBOERE. – FÖLG MODER! DINE SMAA TIL HELTEGRAVEN HEN. OPNAEMN DEM DERES DAAD, SOM HVILE FANDT I DEN.
FREDERICIA, ISTED, MISSUNDE, FREDERIKSTAD. – SLUMRER SÖDT I MODERFAVN, KJAEKKE BRÖDRE, DANMARKS SÖNNER! VERDEN GAV JER HELTENAVN, SILDIGST SLAEGT JER DAAD PAASKJÖNNER. FAST I KAMPENS STUND I STOD, FRELSTE FAEDERLANDETS AERE, SEIREN KJÖBTE I MED BLOD; HELLIGT EDERS MINDE VAER
Informationsskylt:  Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

Registerkort Nr. DK603

1848 Gravsten över soldaterna Erik Walin, Olof Hurtig och Sven Berg ur Västgöta Dals regemente 

Land:                            Danmark

Kommun (motsv):  Assens (Fyn)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:      Assens Assistenskyrkogård
GPS-angivelse:         N55°16’4.03″ E9°54’9.73″

Inventerad
Namn: Peter Wetterberg
Datum: 2012-10-09

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Från 1840-talet präglades hertigdömena Slesvig och Holstein som ingick i en personalunion med Danmark, av såväl dansk som tysk nationalism.
Under ”revolutionsåret” 1848 förstärktes kraven bland den tyska befolkningen som krävde en fri författning gemensam för de två hertigdömena. Kraven avvisades av den danska regeringen och i mars 1848 utropade den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt och den danska armén slog upprorsmakarna vid Bov norr om Flensburg den 8 april 1848. Den danska armén besatte sedan Slesvig och Eckernförde, men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 man från Hannover och Preussen som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke och fick dra sig tillbaka till Als.
Den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta men den 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall och intog Dybbølhöjden och slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en vapenvila i Malmö, men efter danskt missnöje med tyska brott mot villkoren i denna, började kriget på nytt den 3 april 1849. Ett nytt slag på Dybbølhöjden 13 april vanns i huvudsak av danskarna, som dock drog sig tillbaka till Als. När danskarna den 23 april gick till anfall mot Kolding slogs de tillbaka av de slesvig-holsteinska trupperna och den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades.
Den 10 juli slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts den 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin, dock utan att någon av krigets stridsfrågor därigenom löstes varför detta blossade upp igen bara några veckor efter fredsavtalet.
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Därefter utkämpades endast småstrider, den sista av dem nyårsdagen 1851.
Kriget avslutades genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila, var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Norge och Sverige där den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan accepterades. När kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland dessa fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Den 2 maj befallde kung Oskar att trupper ur Västgötadals regemente skulle sättas i marschfärdigt tillstånd, och den 11 maj beordrades regementet att vara i Göteborg den 4 juni. Den 7 juni embarkerade trupperna sju danska transportfartyg och fyra danska ångbåtar för transport till Nyborg på Fyn. Under tiden agerade också kung Oskar som fredsmäklare. Förhandlingar ledde fram till att en konvention slöts i Malmö den 27 augusti. Konventionen innebar att alla fientligheter mellan Danmark och Preussen skulle upphöra under sju månader.
De svenska hjälptrupperna kunde nu återvända hem. Den 28 augusti beordrades den svenska fördelningen på Fyn att bryta upp och återgå till hemorten. Den efterlämnade dock tre soldater ur Västgötadals regemente som avlidit på krigssjukhuset och begravts på Assens kyrkogård.
Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848.
Minnesdag: 05-29 (Veterandagen)

Ägare
Namn:                                  Forsvarets Krigergravstilsyn.
Adress:                                 Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr:                                   45 67 45 67
Mail-adress:                        fko@mil.dk

Vårdare
Namn:                                  Assens Assistens/Gamle kirkegård
Adress:                                 Ny Adelgade 12A, DK 5610 Assens
Telefon:                               6471 21 43 (kl 1000-1100)
Mail-adress:                       assenskirkegaarde@gmail.com

Minnesmärket
Selskabet De danske foersvarsbroedre for Assen og Omegn meddelade 1939 att man ämnade resa en minnessten över tre svenska soldater ur Västgötadals regemente (Sven Johansson Berg, Olof Olofsson Hurtig och Erik Johan Jonasson Wallin) som avlidit på krigssjukhuset och begravts på Assens kyrkogård. Andra världskrigets utbrott kom dock att sätta försena genomförandet och stenen kom på plats först den 4 december 1942. Natursten med vapensköld (Västgötadals regementes heraldiska vapen) och text. Storlek: h ca 90, b 60, d 40 cm (snedställd).
Text: HER HVILER TRE SVENSKE SOLDATER AF KUNGL.  WESTGÖTA DAHL REGEMENTE
E WALIN †16. 8. 1848, O HURTIG † 21.8. 1848, S BERG † 28.8. 1848.
DE FALDT FOR DANMARKS SAG.
Informationsskylt: Nej

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

Registerkort Nr. DE21

1813 Minnesmärke över slaget vid Bornhöft 

Land:                                    Tyskland

Kommun (motsv):          Flensburg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Vid kanten av gräsmattan bakom Bornhöveds kyrka
GPS-angivelse:                 N 54°4’9.65″ E10°13’41.89″

Inventerad
Namn:                                   Christian Braunstein, Peter Wetterberg och Kjell Lundberg.
Datum:                                 2014-07-17

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Slaget vid Bornhöft (även Slaget vid Bornhöved) stod den 7 december 1813 utanför den lilla orten Bornhöft i nuvarande Schleswig-Holstein, norra Tyskland, mellan svenskt kavalleri och danska trupper förstärkta med mindre styrkor polskt kavalleri och tyskt infanteri. Kronprins Karl Johan avdelade en del av nordarmén, bland annat Mörners husarregemente (senare Kronprinsens husarregemente), under befäl av chefen för det svenska kavalleriet, Anders Fredrik Skjöldebrand, för att förfölja den retirerande danska armén. Kronprins Bernadotte hade under hela kriget varit mycket sparsam med de svenska styrkorna och det svenska kavalleriet som känt sig snuvade på alla större fältslag under kriget, bestämde sig för att bryta mot givna order och rida rätt på den danska styrkan. Efter att under hela dagen haft sammanstötningar med det danska arriärgardet hann svenskarna fram mot kvällen upp danskarnas huvudstyrka som samlat sig utanför Bornhöft. Den 2 500 man starka danska avdelningen bestående av infanteri, kavalleri och artilleri skulle under normala fall inte ha betraktat den framryckande svenska kavalleristyrkan som något större hot, att i småbruten terräng så nära inpå mörkrets inbrott rida till anfall mot formerat infanteri med artilleriunderstöd vore ren dårskap, men eftersom arriärgardet alltjämt var invecklat i strid med svenska patruller ställde danskarna upp sig i slagordning och väntade. Först kom det danska arriärgardet farande förföljda av några svenska skvadroner anförda av major Fritz von der Lancken. Arriärgardet bestod av polska ulaner som var ett beridet elitförband utlånat av Napoleon att skydda den danska reträtten.. Danskarna bet ifrån sig med allt de hade och det svenska spaningsanfallet avbröts snart och von der Lancken retirerade. Under tiden höll den svenska huvudstyrkan som bäst på att formera sig. Med 12 skvadroner om totalt 700 man, under befäl av överste Bror Cederström, red det svenska kavalleriet genast till attack. Efter att ha sprängt danskarnas gruppering drev dessa till reträtt. Vid anfallet red i första träffen sju skvadroner av de Mörnerska husarerna och i andra träffen två skvadroner av Schills husarer, två skvadroner karabinjärer samt en skvadron från Skånska husarregementet. Svenskarnas ”grandiosa men irrationella attack” genom byn Bornhöft fick inte någon effekt, vare sig på läget i stort eller på kriget som sådant.
Minnesdag: 7 december.

Ägare
Namn:                          Bornhöveds kyrka
Adress:                         Bornhöved

Vårdare
Namn:                         Herr N von der Stein
Mail-adress:              nvdstein@web.de

Minnesmärket
Minnesstenen restes 1913 i samband med 100 års jubileet av slaget. Det står omedelbart framför ett tyskt minnesmärke och består av ett inmurat ca 1 m högt fyrkantigt stenblock. Det är utsmyckat av en rund medaljong föreställande översten Bror Cederström och en fyrkantig slagbild, båda av svart metall samt text. Överst ligger tre kanonkulor.
Text: ZUR ERINNERUNG AN DEN SIEG DES SCHWEDISCHEN HUSARENREGIMENTS KRONPRINZ ÜBER DÄNISCHE TRUPPEN AM 7.DEZEMBER 1813 IM GEFECHT BEI BORNHÖVED. ERRICHTET AM 7.DEZ. 1913.

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Torsten Söderbergs stiftelse.

Registerkort Nr. DK01

1658 Minnesmärke över Tåget över Lilla Bält 

Land:                              Danmark

Kommun (motsv):   Kolding

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:        Binderups strandvej 95 vid Bjerts strand öster Kolding (privat tomt).
GPS-angivelse:          55°25’15.63″N  9°35’28.36″E

Inventerad
Namn:                            Peter Wetterberg
Datum:                           2014-10-08

Historia
Tiden efter stormningen av Frederiksodde kände sig den svenska krigsledningen osäker. Det var bråttom att få Danmark på knä om inte även detta krig skulle vända sig mot dem. Målet var Köpenhamn. Men först måste man ta sig över Lilla Bält till ön Fyn. Frågan var bara hur man skulle ta sig över?
Uppdraget att i detalj framställa en plan för övergången fick Karl Gustaf Wrangel. Det främsta alternativ man hade var flottan. Men isen bredde ut sig snabbt och kylan höll i sig. Bara ett tänkbart alternativ återstod: En ismarsch. Det var inte så långt över och om isen skulle få frysa på några dagar till så kanske den skulle hålla. Vid Fredriksodde var det endast ca 500 meter över. Karl Gustaf Wrangel beslöt att man skulle försöka då det var det enda alternativet. Platsen man skulle utgå ifrån var Brandsö, några mil söder om Fredriksodde. Från Brandsö till Ivernäs udde var avståndet cirka fyra km. Karl X Gustav godkände planen och red iväg mot utgångsplatsen.
På morgonen den 30 januari red Karl X Gustav ut till Brandsö med några trupper. Sedan ställdes armén upp på isen. Den högra flygeln sköttes av Karl Gustav Wrangel och den vänstra av Klas Tott och Fabian Berendes. Överbefäl hade kungen själv. Marschen gick framåt genom snö som samlats på isen.
På Fyn hade danskarna ca 2000 kavallerister och 1500 beväpnade bönder som väntade på svenskarna. De första styrkorna marscherade förbi Ivernäsudden mot Tybrings vik. I viken låg en dansk skans. Överste Kasper Borneman fick order att anfalla skansen medan Wrangel skulle anfalla Ivernäsuddens norra del från viken. Danskarna svarade med kraftig eld mot de anfallande svenskarna. Efter en hård strid kapitulerade danskarna. Samtidigt hade kungen ställt sig utanför Ivernäsudden för att hindra danskarna från att fly den vägen. Under de förflyttningar av trupper som nu följde brast isen för Waldecks och Königsmarcks tyska regementen, och två skvadroner försvann i djupet.
Danskarna hade samlat trupper och förberedde nu ett anfall mot Wrangel medan svenskarna förberedde sig på att ta sig an anfallet. Kungen och den vänstra flanken träffade här på en dansk styrka. Danskarna anföll med kraftig eld. Vid eldstriden kände en dansk igen kungen och höll på att ta livet av honom med kanoneld. Karl X Gustav beordrade några avdelningar till Wrangels hjälp och danskarna gav upp.
De svenska förlusterna i striderna var relativt små trots de två skvadroner som drunknade. Danskarnas förluster beräknas ha varit betydligt större. Den svenska armén kunde sedan inta hela Fyn innan de marscherade över Stora Bält.
(delvis utdrag ur Wikipedia)
Minnesdag: 01-30

Ägare
Namn:                                 Fru Falck-Petersen
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Vårdare
Namn:                                  Ägaren

Minnesmärket
Dansk minnessten över den svenska arméns övergång av Lilla Bält 1658.
Rest 1929-07-07 av pensionatsägaren Jörgen Mikkelsen på förslag av pastor Fibiger i Köpenhamn till minne av svenskarnas övergång av Lilla Bält de 30 januari 1658.
Natursten, storlek: h ca 120, b 70, d 100 cm.
Text På framsidan: KONG CARL X GUSTAF GIK OVER ISEN MED SIN HAER 30.1.1658
Text På baksidan: SONDRINGENS TID FOR LAENGST SVANDT HEN, FORTIDS FJENDE BLEV NUTIDS VEN, PÅ DYBBOEL DE SIDE OM SIDE STOD, OG OFRED FOR DANMARKS SAG DERES BLOD.
Informationsskylt: Nej.

Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SMVU

Registerkort Nr. DK02

1658 Minnestavla över freden i Roskilde

Land:                                Danmark

Kommun (motsv):     Höje Thaastrup (Fyn)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:          Prästgården bredvid kyrkan.
GPS-angivelse:             N55°39’6.5″ E12°15’39.4″

Inventerad
Namn:                              Peter Wetterberg
Datum:                             2014-10-09.

Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark–Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutade, det av Danmark startade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget hade, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den svenska armén. Resultatet av freden blev att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondhjems amt till Sverige . Freden bröts dock redan till sommaren samma år.
Den svenska delegationen leddes av riksrådet Sten Nilsson Bielke, och den danske överlöparen Corfitz Ulfeldt. Den danska delegationen leddes av rikshovmästaren Joakim Gersdorff, adelsmannen Ove Juel samt Christian Skeel. Som medlare fungerade engelsmannen Philip Meadowe och fransmannen Hugues de Terlon.
De danska förhandlarna hade, när de fick veta att Corfitz Ulfeldt skulle sitta i förhandlingarna, menat det vara en direkt skymf mot dem, och krävt en annan representant å den svenska sidan, något som Karl X Gustav inte ville gå med på.
De första kraven på danskt territorium var extremt hårda:
Utöver de danska områdena på skandinaviska halvön krävdes vissa danska öar, de norska områdena Bohuslän och Trondheims stift (hela Trøndelag och Nordnorge) samt dessutom Island, Färöarna och grevskapet Pinneberg. Dessutom ville man som säkerhet ha hela Norge på 30 år.
Det är troligt att många av kraven redan från början sågs som orealistiska och ställdes för att ha något att kompromissa bort. Redan på andra förhandlingsdagen backade svenskarna från många av sina krav, men förhandlingarna bröt ändå samman den 13 februari. De återupptogs den 16, och den 18 skrevs ett preliminärt avtal under prästgården i Höje-Tåstrup. Slutförhandlingarna förlades till Roskilde och den 26 februari undertecknades traktaterna i Roskilde domkyrka.
Danmark avträdde till Sverige Skåne, Blekinge, Halland (permanent, i freden i Brömsebro 1645 hade Sverige fått Halland på 30 år), Bohuslän, Bornholm samt Trondheims län. Dessutom finns en mängd andra detaljer om ”evig fred” mellan rikena, frånträdande av allianser riktade mot det andra landet, avstående från svenska krav på Delmenhorst och Ditmarsken etc.
Redan till sommaren samma år utbröt dock kriget igen och avslutades först i och med freden i Köpenhamn 1660, vid vilken Bornholm och Trondheims län återgick till Danmark respektive Norge och Sverige fick sina permanenta, ännu gällande, gränser mot dessa länder. Dessutom blev ön Ven, som fortsatt vara danskt efter Freden i Roskilde, men besatts av svenska trupper samma år, nu formellt svensk i och med Freden i Köpenhamn.
I
 traktatens paragraf 9 tillförsäkrades invånarna i de erövrade landskapen att de skulle få behålla sina gamla privilegier, friheter, lagar och sin kyrkoordning. När det gäller privaträttsligt ägande fullföljdes detta, medan adelsprivilegier, kyrkoordning (1686) och rättssystem (1683) successivt anpassades till de i övriga riket gällande.
Minnesdag: 02-16.

Ägare
Namn:                          Danska kyrkan
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Vårdare
Namn:                          Höje-Thaastrups pastorat
Adress:                         Slagelsevej 31, 4450 Jyderup
Telefon:                        40 41 23 67
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesplatta av marmor på kyrkogårdsmuren vid ingången till prästgården över freden i Roskilde 1658.
Uppsatt ??? av ???. Storlek: h 50 , b 70 cm.
Text: 1658, D. 16 FEBRUAR PAABEGYNDTES FREDSFORHANDLINGERNE MELLEM DANMARK OG SVERIGE I HÖJE TORSTRUP PRAESTEGAARD18 FEBRUAR UNDERSKREVES DE HAARDE FREDSBETINGELSER HVOREFTER DANMARK MAATTE AVSTAA SKAANE, HALLAND OG BLEKINGE MED BORNHOLM SAMT BAAHUS LEN OG TRONDHJEM STIFT I NORGE.

Peter Wetterberg
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SMVU