2020 Veteranminnesmärke i Tivoliparken, Kristianstad

Län                                            Kristianstad (Skåne län)

Kommun (motsv)              Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Nära gamla flickskolan i södra delen av Tivoliparken
GPS-angivelse:                     N56° 1’33.20″ E14° 9’15.48″

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2022-07-03

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Kristianstad kommun
Adress:                                       Rådhuset, Västra Storgatan 12, 291 80 Kristianstad
Tfnnr:                                         044-13 50 00
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Ett vårdträd med en plakett invigdes 2020-05-29 (Veterandagen). Ett minnesmärke av blankpolerat svart granit huggen av Glimmasten AB avtäcktes på två år senare
Platsen har valts och utvecklats av en arbetsgrupp bestående av bland andra kommunfullmäktiges ordförande Mats Sander, stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr, samt av representanter från Fredsbaskrarna Skåne.
Text på framsidan under lilla riksvapnet: I FREDENS TJÄNST – ALLA GAV NÅGOT – NÅGRA GAV ALLT
Text på frånsidan: under FN-emblemet: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN, MINNS DE STUPADE
Text på ena sidan: RAISED IN HONOUR OF SWEDISH NATIONALS WHO SERVED AS UN PEACEKEEPERS IN UN PEACEKEEPING MISSIONS
AUTHORIZED AND BUILT BY SWEDISH VETERANS ORGANISATIONS AND THE MUNICIPALITY OF KRISTIANSTAD
Text på andra sidan: En förteckning över de föreningar, organisationer och enskilda som bidragit till projektet
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2005 Minnesmärken över Södermanlands regementes och Göta Livgardes verksamhet på Utö

 Län                                            Uppsala

Kommun (motsv)                Haninge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Längs den allmänna vägen intill skjutfältets lägerområde
GPS-angivelse:                        N58°56’31.9” E18°14’31.4”

Inventerad
Namn:                                        Götagardesföreningen
Datum:                                       2019-08-30

Historia
Skjutfältet anlades på grund av avsaknad av skjutfält i dimension för övning och stridsskjutning med stridsvagnar för Göta livgarde (P 1) och Södermanlands regemente (P 10) i Mälardalen. Skjutfältet ersatte en mindre skjutplats på Tosterön i Mälaren, vilken endast erbjöd skjutning med stillastående stridsvagnar. Åren 1944–1957 samt 1978–2005 förvaltades och administrerades skjutfältet av Södermanlands regemente, åren 1957–1978 förvaltades skjutfältet av Göta livgarde och från 2006 av Amfibieregementet (Amf 1).
Skjutfältet användes åren 1944–2005 för stridsskjutning med stridsvagn i kompaniförband i rörelse med all slags ammunition. Något som inte varit dimensionerat på andra skjutfält i Mälardalen. Från 2006 används skjutfältet främst av förband från Haninge garnison till markstridsövningar.
Utö läger eller Ryssnäset ligger i skjutfältets norra del och utgör skjutfältets lägerområde. Lägret utgörs av en skjutfältsexpedition, skolhus, bibliotek, museum, förläggningsbyggnader, förråds- och verkstadsområde samt en militärrestaurang. År 1944 började lägret uppföras, då tre manskapsbaracker uppfördes, där varje barack rymde 120 soldater. I lägrets mitt ligger en militärrestaurang och i östra delen ligger ett förråds- och verkstadsområde. Strax nordost om lägret ligger en 200 meters skjutbana.

Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet
Adress:                                       Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                         010-823 30 00
Mail-adress                               exp-amf1@mil.se

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Minnesmärket

Det finns en minnessten över Södermanlands regemente och en minnestavla över Göta Livgarde (sattes upp 2018)
Text minnessten: UTÖ PANSARSKJUTFÄLT. ÖVNINGSPLATS FÖR KUNGLIG SÖDERMANLANDS REGEMENTE ÅREN 1944-2005
Text minnestavla: KUNGL. GÖTA LIVGARDE UTBILDADE HÄR PANSARSOLDATER 1945-1980
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnesplatta över sjöstriden vid Bockholmssund

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Åbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Runsalas sydligaste udde, ca 7 km SV Åbo slott
GPS-angivelse:                      N60°24’23.57″ E22° 6’29.29″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-05-11

Historia
Sjöstriden vid Bockholmssund eller Sjöstriden vid Fårskinnsholmarna var en sjöstrid under finska kriget 4 juli 1808.
Efter striderna vid Kimito Kramp hade en Klas Hjelmstierna som befälhavare över en styrka om 19 kanonslupar och 4 galärer lagt sig vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden vid Åbos inlopp, där de blockerade inloppet. 4 juni anlände kung Gustav IV Adolf till platsen ombord på jakten Amadis och beordrade då att man skulle företa en rekognoscering mot den ryska skärgårds-flottan som låg vid Bockholms sund.
Redan samma eftermiddag sändes kapten Wirsén med 8 kanonslupar söder om Joroisholmen för att oupptäckt kunna närma sig ryska flottans vänstra flank. Fartygen upptäcktes dock, och hela den ryska styrkan om 22 kanonslupar och 6 jollar sändes att spärra sundet och några slupar sändes mot Wirsén. Generalmajor Konovnitzin som hade ansvar för skyddet av kuststräckan sände även 150 prickskyttar från Åbo som posterades på de sydvästra uddarna vid Runsala och Hirvisala för att skjuta besättningsmännen på de öppna sluparna om de vågade sig längre in i den smala passagen. Kungen beslutade nu att förutom ytterligare 10 kanonslupar som sänts till västra delen av Joroisholmen även 6 galärer skulle skickas fram att bilda linje till vänster om dessa.
Under beskjutning från de svenska örlogsfartygen drog sig de ryska fartygen tillbaka in bakom de landbatterier man uppfört – två på Runsala, ett på Bockholmen och ett på Hirvisalo. På grund av nattmörkret och skyddet från de ryska batterierna tvingades dock svenskarna att avbryta anfallet. Halv tolv på natten upphörde striderna. Svenskarna hade då förlorat 12 man, ryssarna 25 man, och flera fartyg på båda sidor fått större eller mindre skador.

 Ägare
Namn:                                      Åbo stad
Adress:                                      PO 355, FIN 201 01 Åbo
Tfnnr:                                        (02) 330 000
Mail-adress                              turun.kaupunki@turku.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.
Text: SUOMEN SOTA MERELLÄ1808-1809, FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS
PUKINSAARIN TAISTELU, SLAGET VID BOCKHOLMSSUNDET 4.7 1808
TUTUN KAUPUNKI, ÅBO STAD 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över svenska frivilliga i Estlands frihetskrig 1918 i Tori

Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Pärnu

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Pärnu mantee 1, 868 01 Tori
GPS-angivelse:                      N58°28’58” E24°48’50”

Inventerad
Namn:                                       Jörgen Westerlund
Datum:                                      2022-04-23

Historia
Efter frihetskriget 1918-1920 tilldelades 25 svenskar Frihetskorset för sina insatser till stöd för Estland under Frihetskriget. Kung Gustaf V var en av de medaljerade. Samtliga 25 tilldelades Frihetskorset i tre olika valörer och grader.
Kyrkan i Tori är den plats där minnesmärket över de som medaljerade finns. Kyrkan totalförstördes under den Sovjetiska ockupationen och återställandet påbörjades 1989 och ändrade 2002 namn till “Eesti sõjameeste mälestuskirik”, Estonian Soldiers’ Memorial Church.

Ägare
Namn:                                        Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
Adress:                                      Biskopshuset på Domberget i Tallin
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnestavlan av mässing invigdes 2022-04-23 av ambassadör H.E. Ingrid Tersman och Estlands försvarsminister Kalle Laanet.
Kyrkan i Tori är en Veterankyrka där minnesmärken över stupade och hedrade finns monterade på väggarna och där det årligen genomförs en särskild minneshögtid till minnet av Estlands veteraner på veterandagen den 23 april.
Text: Se bild ovan
Informationsskylt: Nej

Jörgen Westerlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914 Minnessten över landstormens mobilisering 

 Län                                            Västra Götaland

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Smithska uddens parkeringsplats SV Frösunda torg
GPS-angivelse:                       N57°36’51.64″ E11°53’30.83″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-07-02

Historia
Det första officiella förslaget om en landstorm i Sverige lades fram som en proposition vid 1865 års riksdag, enligt vilken den skulle omfatta alla vapenföra män mellan 20 och 50 år, som inte tillhörde armén eller beväringen. Det dröjde dock till 1885 års härordning innan en landstorm inrättades och den bestod då av åldersklasserna 33–40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen och fram till 1942 när landstormen avskaffades.
Landstormen som bl a. skulle trygga fälthärens mobilisering och bevaka gränser och kuster, mobiliserades vid första världskrigets utbrott 1914. Trupperna hemförlovades sedan deras uppgifter hade övertagits av arméns linjeförband.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke av granit i form av en runsten.
Text: LANDSTORMENS MOBILISERING 1914. På baksidan 3.komp
Informationsskylt: Nej

Erik Pousar
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2017 Veteranminnessten i Arvidsjaur

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Arvidsjaur

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stallplan inom regementsområdet
GPS-angivelse:                       N65°34’54” E19°9’42”

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                       Norrlands dragonregementet, K 4
Adress:                                      933 82 Arvidsjaur
Tfnnr:                                        0960-15 000
Mail-adress                              k4@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 2017
Text under lilla riksvapnet: TILL MINNE AV VÅRA AVLIDNA KAMRATER
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Arvidsjaur

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stallplan inom regementsområdet
GPS-angivelse:                     N65°34’54” E19°9’42”

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Regementet härstammar från Jämtlands hästjägarkår, som blev ett självständigt förband 1853 då det skildes från Jämtlands fältjägarregemente i samband med att regementet reducerades till en kår med namnet Jämtlands fältjägarkår.
År 1893 utökades kåren med ytterligare tre skvadroner, och samtidigt antogs namnet Norrlands dragonregemente (K 8). Det nya regementet skulle förläggas till Umeå. I avvaktan på att kasernerna skulle bli färdiga var regementet under åren 1893-1901 förlagt till Drottningholm och Frösön. Regementet flyttade in i kasernerna i Umeå år 1901. Det erhöll den 1 januari 1928 beteckningen K 4.
Inför 1955 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen en reducering av kavalleriets organisation och att Norrlands dragonregemente skulle reduceras till att omfatta en bataljon. Bataljonen skulle samtidigt administrativt underställas Västerbottens regemente (I 20). Den 30 juni 1958 upplöstes regementet och den kvarvarande bataljonen antog namnet Norrlands dragoner (K 4).
Den 5 juni 1973 lade regeringen fram sin andra proposition gällande OLLI-reformen. I den föreslog regeringen att förlägga ett nytt fredsförband till Arvidsjaur. I proposition föreslog regeringen att det nya förbandet skulle överta namn och benämning från Norrlands dragoner (K 4). Förslaget antogs av riksdagen den 13 december 1973. Den 1 april 1980 flyttade Norrlands dragoner in i de nya kasernerna i Arvidsjaur och återtog samtidigt det gamla namnet Norrlands dragonregemente.
Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att endast ett jägarförband av Livregementets husarer (K 3) och Norrlands dragonregemente (K 4) skulle kvarstå i grundorganisationen. Den 31 december 2004 avvecklades Norrlands dragonregemente (K 4). Utbildningsbataljonen vid regementet kvarstod dock i Försvarsmaktens grundorganisation och inordnades i Norrbottens regemente som Arméns jägarbataljon (AJB) med bibehållen förläggning i Arvidsjaur.
Regementet föreslås återinrättas i propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025”, och återuppsattes den 24 september 2021.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                      Norrlands dragonregemente
Adress:                                      933 82 Arvidsjaur
Tfnnr:                                        0960-15 00 0
Mail-adress                             k4@mil.se

Övrigt
Minnessten av bohusgranit över K 4 och regementets 25 år i Arvidsjaur. Den är två meter hög. Efter det officiella nationella firandet av veterandagen den 29 maj 2014 avtäcktes den av bataljonschef Teddy Larsson
Text under regementets vapenbild: NORRLANDS DRAGONREGEMENTE K4 FÖRLAGT I
ARVIDSJAUR 1980 – 2004
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1788 Minnessten över stupade knektar i Piteå komp i Öjebyn

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Piteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Söder om Grans Naturbruksgymnasium
GPS-angivelse:                      N65°20’36.66″ E21°22’39.95″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-07

Historia
Piteå kompani var en del av Västerbottens regemente 1624–1841. Därefter tillhörde kompaniet Norrbottens regemente 1907.
Kompaniet deltog i Gustav III:s ryska krig: 1788–1790. 1788 ingick kompaniet i Västerbottens regementes 2.bataljon vilken i sin tur ingick i Gustaf von Siegroths fördelning. Det var under striderna i Anjala-området 75 man ur Piteå kompani stupade varav 20 knektar inte vigdes i svensk jord. Det är dessa som hedras av minnesstenen i Gran.
Under resten av kriget var kompaniet med i striderna vid bland annat Porrasalmi, Parkumäki och Uttismalm.

 Ägare
Namn:                                       Piteå kommun, Kultur och fritidsnämnden
Adress:                                      Kyrkbrogatan 15, 941 31 PITEÅ
Tfnnr:                                        0911-696000
Mail-adress                              kultur-fritid@pitea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Minnesmärket
Minnessten, av grå granit, stenen är 1.9 m h, 0.78 m br och0.27 m dj. Stående på ett postament 1×0.5×0.5 m.
Minnesstenen restes efter 1944 någonstans i Piteå men flyttades 1982 till Grans naturbruksgymnasium och placerades där det första överstebostället i Piteå för Västerbottens regemente låg
Initiativtagare till minnesstenen var trävaruhandlare K.A. Forsén, som ägnade sig åt en del släktforskning, var den som fann att ett tjugotal soldater av Piteå kompani stupade på finsk jord år 1788. Han lyckades också få fram namn och hemort för dessa.
Text: Överst på stenen är ristat en ram samt 7 stjärnor och därunder: ”DE TILLHÖRDE ALLA PITEÅ COMPANIE OCH FÖLLO FÖR SITT LAND SOM TAPPRA MÄN PÅ FINSK JORD 1788
20/8 SOLD O BASTION PITHOLM 10, 1/9 SOLD N SUNDELL KOPPARNÄS 104.
2/9 SOLD A KIECK SVENSBY 31, 16/10 SOLD E STANDAR SVENSBY 34.
18/11SOLD J BERGFAST SVENSBY 38, 26/11 SOLD A BLANCKSVERD SVENSBY 36
17/11 CORP J FLINCK SVENSBY 32, 30/11 CORP O STÅLSKIÖLD SJULSMARK 118.
17/10 SOLD A STRIDSBÅGE SIKFORSEN 78, 9/10 SOLD J SABELMAN SIKFORSEN 79.
16/10 SOLD P RÖNBERG ARNEMARK 76, 26/11 SOLD O NÖGDER ARNEMARK 77.
24/9 SOLD P HASSELL LILLPITEÅ 59, 16/10 Sold O STORMHIELM Lillpiteå 58.
9/9 SOLD J TÖRNBERG KARLAMARK 39, 27/10SOLD O STÅLBERG PORTANÄS 114.
17/10 SOLD A MANLIG SJULNÄS 64, 29/11SOLD A BESTÄLLARE SJULNÄS 67.
18/11 SOLD K PALLISADE LÅNGNÄS 73, 29/11 SOLD A TRIUMPH TRUNDAVAN 125.
DE VILA I OKÄND GRAV. VÖRDA DERAS MINNE
(Siffrorna efter namnen anger vilken rote de tillhörde).
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1997 Minnessten över Skånska luftvärnsregementet i Malmö

Län                                             Malmöhus (Skåne)

Kommun (motsv)               Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På f d luftvärnsregementets förrådsgård, nu Södra skånska gruppens utbildningsområde
GPS-angivelse:                      N55°34’58” E13°5’5” 

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Peter och Johan Wetterberg
Datum:                                       2021-07-22

Historia
Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Malmö. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Östgöta luftvärnsregemente den 1 oktober 1941 under namnet Malmö luftvärnsdivision (A 10 M). Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Malmö luftvärnsdivision avskildes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4).
Efter provisorisk förläggning förlades kåren den 1 oktober 1943 i ett kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö. Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 var hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet.
Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4).
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Regeringen proposition 1977/78: 65 antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en omlokalisering av Skånska luftvärnsregementet till Ystad för att där samlokaliseras med Södra skånska regementet.
Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Skånska luftvärnskåren (Lv 4).
Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades det om en avveckling av förbanden i Ystad. Kåren kom tillsammans med Södra skånska regementet (P 7/Fo 11) att avvecklas den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                        Fortifikationsverket
Adress:                                       631 89 Eskilstuna
Tfnnr:                                         010 44 44 000 (vx)
Mail-adress                              fortv@fortifikationsverket.se

Vårdare
Namn:                                         Södra skånska regementet
Adress:                                        247 82 Södra Sandby
Tfnnr:                                          046- 36 80 00 (vx)
Mail-adress                                exp-p7@mil.se

Minnesmärket
Minnesmärke av granit
Text: ?
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1914-1945 Fyra minnestavlor och ett votivskepp i f d Karl Johans kyrka på Skeppsholmen

Län                                               Stockholm

Kommun (motsv)                 Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Skeppsholmskyrkan, 150 m OSO brofästet
GPS-angivelse:                       59°19’34.91″N 18° 4’56.50″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2021-06-30

Historia
Skeppsholmskyrkan (officiellt Carl Johans kyrka) är en avsakraliserad (före detta) kyrka
som ligger på Skeppsholmen i Stockholm. Kyrkobygget påbörjades 1824 sedan den tidigare kyrkan, Holmkyrkan, som låg på Kyrkholmen (där Nationalmuseum nu ligger), hade brunnit ner i juni 1822. Planformen är åttkantig och kyrkans arkitekt var Fredrik Blom med biträde av den yngre brodern Gustav Adolf Blom. Kyrkan är ett statligt byggnadsminne.
Den 5 december 2001 avsakraliserades Skeppsholmskyrkan och blev en profan byggnad med möjligheter för konserter och annan kulturell verksamhet i sin fortsatta användning. Skeppsholmskyrkan heter sedan 2009 Eric Ericsonhallen och inrymmer Eric Ericson International Choral Centre.

 Ägare
Namn:                                       Statens fastighetsverk
Adress:                                      Sankt Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                        010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Minnesmärket
Utanför västra ingången sitter till vänster en minnestavla över omkomna sjömän i Flottans tjänst under första världskriget 1914 – 1918 uppsattes i huvudingångens förhall 1935. Den är komponerad av arkitekten M. K. Westerberg.
På motsatta sidan finns tre minnestavlor över de män ur Ostkustens Marindistrikt som offrade sina liv under andra världskriget 1939 – 1945
Den mittersta minnestavlan visar namnen på de män ur Ostkustens marindistrikt, som omkom under Svenska flottans beredskapstjänst åren 1939 –1945, bland annat den stora jagarolyckan på Hårsfjärden den 17 september 1941 samt de som omkom under flygtjänst.
Den vänstra tavlan visar de som omkommit efter 2.världskriget.
Votivskeppet ”Hoppet” var en gåva 1931 av änkefru A Puke i Karlskrona och var upphängt i kupolen men är numera nedtagit,
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten