1210 Minnesmärke över slaget vid Gestilren

Län                                              Skaraborg

Kommun (motsv)                 Tidaholms kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      NO korsningen Varsvägen – väg O 2871
GPS-angivelse:                         N58°11’46.00″ E13°49’38.00″    

Inventerad
Namn:                                         Ej inventerad
Datum:

Historia.
Slaget vid Gestilren föregicks av en flera generationer lång maktkamp mellan de erikska och sverkerska ätterna. Efter att Knut Eriksson 1167 vunnits regeringsmakten hade dock läget stabiliserats, och åren som följde präglades av politiskt samförstånd. Vid hans naturliga frånfälle 1195 övergick kronan till Sverker den yngre. När denne utsåg sin minderårige son till jarl gjorde dock Knut Erikssons fyra söner 1205 uppror, under vilket slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av de Erikska bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.
År 1208 utmanade han ånyo kung Sverker och slaget vid Lena (även känt som Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren triumferade Erik Knutsson än en gång, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik av ärkebiskopen Valerius. Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan den erikska och den sverkerska kungaätten.

Ägare
Namn:                                         Stiftelsen Västergötlands museum
Adress:                                        Box 253, 632 23 Skara
Tfnnr:                                          0511-260 00
Mail-adress                                info@vgmuseum.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit (6 m högt) rest 1910. Kyrkoherden Thore Odhelius utpekade i mitten av 1700-talet socken som platsen för slaget på Gestilren. med orden ”Var denna strid utkämpades, är ovisst för historieskrivarna: vid Gestilren säga de, men var denna plats finnes, äro de helt okunniga om. (…) Men nära Lena finnes en gård, kallad Gislaryd, av hvilken byn Hvarf sedermera uppstod. Men detta Gislaryd var enligt vår mening för de gamle känt som Gestilren.
Text: GUD SKYDDE SVERIGES RIKE! SJUHUNDRA ÅR EFTER SLAGET VID GESTILREN RESTE VÄSTGÖTAR DENNA STEN 1910
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Sekr SvMM

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmonument över den nordiska plutonen i slaget 1899 vid Magersfontain

Land                                         Sydafrika

Kommun (motsv)               Cape Colony

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Ca 25 km S Kimberley
GPS-angivelse:                      S28°58’17.19″ E24°42’5.61

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Den 10−11 december 1899 besegrade en boerstyrka den framryckande Höglandsbrigaden i ett slag under andra boerkriget.
Magersfontein består av en rad kullar i slättlandskapet. Boerna hade förskansat sig i skyttegravar framför kullarna, vilket var en helt ny taktik, och drabbades inte alls av den förberedande brittiska artilleribeskjutningen − som var riktad på själva kullarna. När de skotska regementena rykte fram under natten utsattes de från välriktad eld från boernas linjer, och slaget blev ett svårt nederlag för Storbritannien.
I detta slag deltog även på boernas sida den Skandinaviska kåren, där många svenskar och finlandssvenskar ingick. Kåren låg framför boernas linjer och drabbades av svåra förluster. De begravdes på plats, och flera minnesmärken finns alltjämt på slagfältet, ett första restes 1908. 
Förlusterna blev för britterna totalt 971 man; boerna förlorade 250 stupade och sårade − av dessa var 44 skandinaver.

Ägare
Namn:                                        Troligen sydafrikanska staten

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket har formen av ett solkors och är omgivet av fyra stenblock med de fyra nordiska ländernas namn.
Text: DE KUNDE INTE VIKA BLOTT FALLA KUNDE DE
11 DEC 1899
TILL MINNE AV HÄR STUPADE SKANDINAVER
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Sekr SvMM

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1945 Minnessten över operation Stella Polaris i Närpes

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Närpes, Svenska Österbotten

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Ca 7 km VNV om Närpes kyrka vid Österfjärdsvägen
GPS-angivelse:                    N62°29’11.57″ E21°11’54.90″

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Efter Viborgs fall i juni 1944 stod det allt klarare att Finland skulle förlora kriget. Under andra världskriget var det snarare regel än undantag att nederlag följdes av ockupation, så detta var en möjlighet man måste förbereda sig på.
Operation Stella Polaris var en hemlig finländsk underrättelseoperation i samband med slutet av Fortsättningskriget, med syfte att flytta utrustning och känsligt underrättelsematerial från Finland till Sverige så att verksamheten skulle kunna fortsätta i Sverige och materialet inte skulle hamna i Sovjetunionens händer. Operationen hade sin bas i den lilla fiskebyn Nämpnäs i Närpes, Österbotten, varifrån arkivet skeppades till svenska hamnar.
Operation Stella Polaris planerades under sommaren 1944, när det började bli uppenbart att Finland skulle förlora kriget, och det bedömdes att Sovjetunionen skulle kunna ockupera Finland. En av avsikterna från finländskt håll var att kunna etablera finländsk militär signalspaning på svensk mark åt en möjlig finländsk exilregering.
En plan för detta tog så småningom form. Parallellt började man fundera på en exilregering och gömma vapen på olika håll i landet för att möjliggöra en gerillakamp mot ockupationsmakten, en kamp som skulle kunna få stöd från radiospaningen i Sverige. Också för Sverige skulle det i en situation där grannlandet ockuperades vara en fördel att få underrättelsetjänsten förstärkt med ryskkunniga spanare, naturligtvis förutsatt att nykomlingarna integrerades i den svenska militärorganisationen. I juli beslöts på regeringsnivå i Sverige att landet köper finsk underrättelseutrustning för en halv miljon kronor. Detta togs som en klarsignal för Stella Polaris, och i Finland började man planera vilket arkivmaterial man skulle ta med sig och började bränna resten.
Så kom vapenvilan i början av september och en ny hotbild uppstod. När det blev klart att fredsvillkoren omfattade en sovjetisk bas i Porkala, såg många detta som ett potentiellt hot mot Helsingfors och ett tecken på att Sovjetunionen ville ha möjlighet till militära påtryckningar. Men nu uppstod också en risk för krig i full skala med Tyskland, inte bara i Lappland.
I Sverige var man beredda på lasterna, men inte helt på att passagerarna skulle vara så många. Man improviserade inkvartering huvudsakligen i kyrkor. Med tiden inrättades flyktingläger för finländare och ester på olika håll på landsorten och flyktingarna fick lov att flytta ganska ofta. För många var storstäderna förbjudet område.
Av tanken på att fortsätta den finländska radiospaningen från svenskt område, blev dock intet. Hallamaa och hans överordnade överste Aladár Paasonen, chef för generalstabens underrättelseverksamhet, verkar ha trott att man kommit överens om saken med sina svenska kolleger, men det är möjligt att de inte tillräckligt tydligt lyssnat på deras eventuella förbehåll. (Det finns ju en klar skillnad mellan svensk och finländsk diskussionskultur på den punkten.) Eller så kanske den svenska militären inte hade nått full överenskommelse med den politiska ledningen. På denna centrala fråga har Johanna Parikka Altenstedt inga klara svar, så det finns behov av fortsatt forskning.
Resultatet blev att något tiotal av de finländska radiospanarna anställdes vid FRA, och med tiden ordnades bostäder för en del av dem i ett hörn av Bromma. Huvuddelen av finländarna återvände i alla fall så småningom till hemlandet över Haparanda. Ingermanländarna hade speciell orsak till försiktighet och hade dessutom förlorat sin hembygd, så av dem stannade en större del kvar i Sverige.
Planen för evakueringen av radiospaningen sattes alltså i gång. Radiospanarna själva var redan förberedda, deras familjemedlemmar fick besked om att packa det viktigaste, snart skulle det bära av, inga frågor. Transporterna från olika delar av landet gick till Nämpnäs i Närpes eller till Nystad, längst i norr till Torneå. Logistiskt fungerade operationen väl.
Nätterna kring den 23-24 september 1944 avgick fyra fartyg från Finland. Destinationen var Härnösand och Gävle, Ombord finns ca 750 finska signalspanare med familjer och minst 500 lådor innehållande avancerad radiospaningsutrustning och enorma mängder  topphemliga underrättelsedokument, främst om Sovjet.

Ägare
Namn:                                        Närpes kommun

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit med en kopparskylt under en femuddig stjärna i guld.
Text: STELLA POLARIS HÄR I SEPT 1944
”FRIHET ÄR DET BÄSTA TING SOM SÖKAS KAN ALL VÄRLDEN KRING”
Under skylten text: NÄMPNÄS SAMFÄLLIGHETER RESTE DENNA MINNESSTEN ÅR 2001
Informationsskylt: Ja

 Christian Braunstein
Sekr SvMM

Projektet har finansierats av Försvarsmakte

1915-1918 Minnesskylt över värvningscentrum för finska jägarrörelsen i Haparanda

Län                                           Norrbotten

 Kommun (motsv)             Haparanda

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Stationsgatan 22, Haparanda
GPS-angivelse:                     N65°49’57.74″ E24° 8’6.75″

Inventerad
Namn:                                      Per Iko
Datum:                                     2024-09-14

Historia
Jägarrörelsen anses ha fått sin början den 20 november 1914, när det hölls ett möte på nationshuset Ostrobotnia i Helsingfors. På mötet beslöt man sända en finländsk delegation till Tyskland för att utreda möjligheterna till militärutbildning.
Efter positivt svar från Tyskland gick vägen dit oftast genom Sverige och ett kontor öppnades i Stockholm som skulle hjälpa de finska pojkarna på sin väg ner till Tyskland. Utbildningen där skedde på en armébas i landskapet Holstein i Norra Tyskland: Lockstedter Lager. De benämndes inledningsvis Ausbildungstruppe Lockstedt. Den 2 september 1915 ombenämndes de till den 27:e Kungliga preussiska jägarbataljonen under ledningen av major Bayer. Den bestod av fyra kompanier.
Den 29 februari 1917 bestod bataljonen av 1325 jägare.  Styrkan bestod av knappt 700 färdigt utbildade jägare och drygt 600 rekryter i olika stadier av utbildningen. Rapporten berättar också om bataljonens sammansättning vad det gäller jägarnas utbildning och yrken. 251 av jägarna var studenter, 120 akademiker, 172 ekonomer (handelsmän), 142 sjömän, 211 hantverkare och 429 bönder. Inga vanliga arbetare bokfördes märkligt nog, men de fanns säkert representerade i de senare kategorierna.
De flesta av dem skulle hösten 191 ge sig av till Baltikum för att strida för den tyska arméns räkning i det pågående första världskriget. Därifrån skeppades de sedan i slutet av februari 1918 över till Vasa för att delta i det finska inbördeskriget på de vitas sida. De steg i land i Vasa den 25 februari 1918 och utgjorde stommen av den vita armén under inbördeskriget. De tyska jägarna byggde sedan också upp den finska armén som vilar stadigt på preussiska grunder.
Många av de tyska jägarna fortsatte sin karriär inom armén och ca 700 av dem stred också för Finland i vinter- och fortsättningskriget.

Ägare
Namn:                                        Okänd
Adress:
Tfn:
Mailadress:

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text under 27,jägarbataljonens förbandstecken: PÅ DETTA STÄLLE LÅG ETT VÄRVNINGSCENTRUM FÖR DEN FINSKA JÄGARRÖRELSEN 1915 – 1918
TÄLLÄ PAJKALJA SILJAINNEESSATALOSSA TOIMI PEITENIMELLÄ ”HALKOKONTTORI” SOUMALAISTEN JÄÄKEÄRIEN VÄRVÄYSKESKUS 1915 – 1918
LOGIPLATSERNA VAR/MAJOITUSPAIKAT OLIVAT
SAVUKOSKIS RESANDEHEM STORGATAN 81, DUFENBERGS RESANDEHE PACKHUSGATAN 9, FILPUS PENSIONAT TORGGATAN 9, HOTELL GUNNARE SUNDELLSGATAN 9, BJÖRNHOLMS GÅRD TIMMERMANSGATAN 2
FÖRENINGEN JÄGARBATALJON 27:S TRADITIONER R.F.  JÄÄKÄRIPATALJONA 27:N PERINNEJHDISTYS R.Y. 1993
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Sekr SvMM

1914 – 1918 Minnesmärke över utländska soldater som avlidit i svenska läger 

Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)             Haparanda

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Haparanda kyrkogård
GPS-angivelse:                  N65°50’2.99″ E24° 7’28.27″

Inventerad
Namn:                                     Per Iko
Datum:                                   2024-09-14

Historia
Under första världskriget var Sverige neutralt, men landet påverkades ändå av kriget.  Sverige skärpte bevakningen av sina gränser och införde passtvång för att förhindra utländska spioner och soldater från att ta sig in i landet.
Interneringsläger upprättades runt om i landet för att hantera dessa soldater. Dessa kunde vara flyktingar eller personer som på olika sätt hade flytt från kriget.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Vårdare
Namn:                                        Haparanda församling
Adress:_                                     Kyrkplan 1, 953 23 Haparanda
Tfn:                                              0922-292 90
Mailadress                                haparanda.forsamling@svenskakyrkan.se

Minnesmärket
Invalidmonument över de 218 soldater från främst Österrike-Ungern efter första världskriget som inte överlevde repatrieringen med text på svenska, tyska, ungerska och turkiska.
Text: 1914 – 1918 ÅT DET ÄRORIKA MINNET AV 205 ÖSTERRIKISK-UNGERSKA, 11 TYSKA, 2 TURKISKA KRIGARE VILKA OFFRAT SITT LIV FÖR FOSTERLANDET FJÄRRAN FRÅN HEMLANDET SOM DE HADE HOPPATS FÅ ÅTERSE MÅSTE DE HÄR JORDAS TILL EVIG RO
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
SvMM sekr

1474 Minnesmärke över striden vid Norrbo skans

 Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)                Hudiksvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På halvön Rävnäset mellan Norrdellen och Sördellen. I vägskälet 300 m V Norrboån.
GPS-angivelse:                      N61°51’23.51″ E16°36’44.73″

Inventerad
Namn:                                         Tomas Bornestaf
Datum:                                        2024-07-22

Historia
På västra delen av näset mellan Dellensjöarna finns tydliga lämningar av ett sammanhängande försvarssystem Norrbo skans. Skansen hänför sig till tiden för Engelbrekts befrielsekrig. Enligt sägnen skall danska knektar från Faxehus (vid Söderhamn) förskansat sig på denna plats. Härifrån behärskades den kringliggande bygden och man drev in skatter.
När hälsingarna vunnits för befrielsetanken önskade man driva bort danskarna från sin bygd. År 1434 besegrade bygdens bönder den danska truppen i ett samordnat och våldsamt anfall mot skansen och det danska lägret väster om skansen som än i dag bär namnet Blodmyran. ”Från Norrbo å till Beråkers vik, där ligga de daner i hopar som lik”. Efter denna framgång drog bönderna vidare ned till Faxehus som stormades och brändes.
Under 1600-talet fick skansen sin slutliga utformning i den omfattande kedjan av skansar som var riktade mot Norge. Dessa avvecklades under Karl XI:s senare tid då hotet från Danmark/Norge inte längre ansågs vara för handen.
Idag kan man se den kvadratiska skansen (240 m x 230 m) med halvmeter höga vallar och en cirka halvmeter djup vallgrav. På kvadratens hörn och mitt på sidorna syns spår av bastioner-

Ägare
Namn:                                       Hudiksvalls kommun
Adress:                                      Trädgårdsgatan 4, 824 80 Hudiksvall
Tfnnr:                                         0650-190 00
Mail-adress                              kommun@hudiksvall.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av natursten höjd 3 m, bredd 1,1 m.
För tillkomsten av stenen gjordes en betydande insats av dåvarande Norrbo studiecirkel genom insamling av medel.  Stenen hämtades av Jonas Karlsson i Norrbo vid Hästmyran invid Syltviken på nordsidan av Norrdellen. Den fördes över isen till sin nuvarande plats där stenhuggaren och korpralen Karl Johan Lust från Matnäs i Forsa färdigställde stenen. Texten på stenen utformades av fanjunkaren Fredrik Winblad von Walter som även förrättade invigningen 19 juni 1927.
Fornlämning Norrbo socken nr 31. Länsstyrelsen Gävleborg.
Konstnär: Korpralen Karl Johan Lust.
Text: HÄR BESEGRADE ERICK OLUFSON FRÅN NORRBO MED EN FLOCK HÄLSINGAR EN STOR DANSK STRÖVKÅR 1434. FRIHETSHJÄLTEN OCH HANS MÄN TILL ÄRA RESTES STENEN 1927
Informationsskylt: Ja genom Gävleborgs länsstyrelses försorg.

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1945 Minnessten över avlidna polska ubåtsmän på Mariefreds kyrkogård

 Län                                         Södermanland

Kommun (motsv)             Strängnäs

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Kyrkogården i Mariefred
GPS-angivelse:                    N59°15’46.17″ E17°13’34.33″

Inventerad
Namn:                                     Ej inventerad
Datum:

Historia
De tre polska ubåtarna Sęp, Ryś och Żbik kom till Sverige mellan den 17 och 25 september 1939. Besättningarna internerades efterhand i ett barackläger i Mariefred

Ägare
Namn:                                       Svenska kyrkan
Adress:                                      Kyrkogårdsgatan 2, 547 32 Strängnäs
Tfn:                                             0152-245 00
Mailadress:                              strangnas.domkyrkoforsamling@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                        Kyrkogårdsförvaltningen
Adress:_                                     Ruddammsgatan 12, Mariefred
Tfn:                                              0159-10269
Mailadress.                               mariefreds.kyrkogardsforvaltning@svenskakyrkan.se

Övrigt
Några av besättningsmännen avled under interneringen, och är begravda på Mariefreds kyrkogård
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
SvMM sekr

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnesmärke över ett brittiskt haveri med Lockheed Lodestar på Kinnekulle

Län                                          Skaraborg

Kommun (motsv)            Götene

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Nära utsiktstornet på                                                                Kinnekulle
GPS-angivelse:              N58°36’5.41″ E13°24’24.07″

Inventerad
Namn:                                   Otto von Krusenstierna
Datum:                                  2024-08-29

Historia
Kinnekulle är ett platåberg med en högsta höjd av omkring 306 meter över havet.
Minnesmärket är ett minne av haveriet med Lockheed Lodestar tillhörande BOAC den 29 augusti 1944, då 11 av de 15 ombordvarande norrmännen omkom.
Planet var på väg till Leuchers i Skottland när de hamnade i ett oväder och fick avbryta flygningen. De skulle försöka ta sig till Torslanda för att landa, men de flög rätt in i toppen av berget i den täta dimman. De missade utsiktstornet med en hårsmån.
11 av de 15 ombord omkom, varav en var en flicka. Räddningsaktionen var mycket svår, de skadade och omkomna fick transporteras med häst och vagn till lasarettet i Lidköping. Begravningen av de omkomna ägde rum i Lidköping den 4 september 1944.

Ägare
Namn:                                        Götene kommun
Adress:                                       Skaravägen 34, 533 30 Götene
Tfn:                                              0511-386120
Mailadress:                               gotene.kommun @gotene.se

Vårdare
Namn:                                        Kinnekulle hembygdsförening
Adress:_                                     c/o Wilhelm Klingspor, Hellekis säteri, Hällekis
Tfn:                                              077-1757575
Mailadress.

Övrigt
Stenen restes 1945 gemensamt av Sverige, Danmark och Norge. De tre basstenarna symboliserar Sverige, Danmark och Norge. De 15 stenarna i pelarna motsvarar antalet passagerare i planet. De elva överst liggande stenarna symboliserar de omkomna.
En norsk bildhuggare, Odd Hilt, som under kriget vistats som flykting i Sverige, fick uppdraget att utforma minnesstenen som tillverkades av Gössäters Mekaniska Stenhuggeri.
Text: NATTEN DEN 28-29 AUGUSTI 1944 STÖRTADE PÅ KINNEKULLE ETT NORSKT FLYGPLAN MED 15 NORRMÄN PÅ VÄG ATT TJÄNA SITT LAND
ELVA OMKOMMO. DE VORO LARS LARSEN PERGO, HOLGER EGGEN ANDERSEN, KÅRE ELLINGSEN, GUNNAR HÅVIK, INGER KRISTINE HERNAES, BJÖRN HILT, ALF KRISTIAN HIORT, HELGE KRISTIANSEN, SVEN MOE, KJELL ODMUND HOSTAN , AAGE FRITZ STUBBERÖD
SVENSKAR, NORRMÄN OCH DANSKAR RESTE GEMENSAMT DETTA MINNESMÄRKE ÅR 1945
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
SvMM sekr

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1467 Minnessten över striderna i Mom

 Län                                            Gävleborg

Kommun                                 Sandviken

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Vid Mom, 350 V korsningen Ol-hansvägen-Sturestensvägen
GPS-angivelse:                       N60°36’5.23″ E16°34’18.17″

Inventerad
Namn:                                        Tomas Bornestaf
Datum:                                      2023-09-26

Historia
Stenen minner om ett slag som stått mellan svenska bönder och en dansk trupp vid Syltbäcken 1467. Svenskarna segrade och danskar skall ha hamnat i Syltbäcken vars vatten färgades rött. De överlevande flydde över ”Flyktbacka” mot vad som kan ha varit en fogdeborg i trakten.
Under andra halvan av 1400-talet och de första årtiondena på 1500-talet pågår, med växlande framgång, upprepade försök från svensk sida att ta sig ur Kalmarunionen under de s.k. ”Unionsstriderna”. Först genom befrielsekriget 1521–23 kommer Sverige under Gustav Vasa ledning slutligen ur unionen.

 Ägare
Namn:                                       Ovansjö Hembygdsförening
Adress:                                      Hembygdsföreningen: Toretorpsvägen 135, 812 90 Storvik
Tfnnr:                                        070-54 86 484
Mail-adress                             svenolof.s@outlook.com

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

 Minnesmärket
Minnesmärke av granit, 3,5 m hög, fastgjuten på betongfundament, inhägnad av metallkedjor. Stenen restes år 1928. Registrerad som fornminne nr 11, Ovansjö socken.
Genom hembygdsföreningens försorg utfördes en omfattande renovering av stenen som återinvigdes i september 2011.
Text: HÄR I JÄRNETS GAMLA BYGD VÄRJDE SIG FORDOMTIMA BYGDENS FOLK MOT FRÄMMANDE INKRÄKTARE. MINNET FÖRPLIKTA
SPJUTMUREN FLYKTBACKA STENEN RESTEN 1928

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Stridsbåt 801 i Berga

 Län                                         Stockholm

Kommun (motsv)             Haninge

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Innanför kasernvakten
GPS-angivelse:                     N59° 4’40.40″ E18° 7’59.40″

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
Regementet härstammar från Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) och flyttade 2005-10-03 från Rindö till Berga. Amfibiebataljonen är utrustad med Stridsbåt 801 H.  ”H” i namnet betyder ”halv” och syftar på att en halv pluton – 18 man – i full stridsutrustning får plats i en stridsbåt 801 H. Den har aluminiumskrov och dubbla vattenjetmotorer. Bestyckningen består normalt av tre tunga kulsprutor, men kan även innefatta granatspruta samt räls för fällning av minor och sjunkbomber.

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten

Vårdare
Namn:                                       Stockholms amfibieregemente (Amf 1)
Adress:                                      Haninge garnison, Örlogsvägen Berga
Tfn:                                             010-823 30 00

Övrigt
I samband med att stridsbåt 801 H använts i 30 år sattes en båt upp som minnesmärke innanför kasernvakten. Den är omgiven av 12 granitstolpar förenade av en kätting.
Den 13 juni 2004 inträffade en stridsbåtsolycka i Stockholms skärgård då två värnpliktiga omkom.
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
SvMM sekr

Projektet har finansierats av Försvarsmakten