Minnesmärke över stupade 1808 i slaget vid Trangen vid Åsnes kyrka

 Land                                         Norge

Kommun (motsv)                Åsnes

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Åsnes kyrkogård någon km väster Flisa
GPS-angivelse:                      N60°36’36.81″ E11°58’38.76″

Inventerad
Namn:                                        Björn Tomtlund
Datum:                                      2022-09-14

Historia
Slaget vid Trangen var ett fältslag mellan svenska och norska trupper under kriget mellan Danmark-Norge och Sverige 1808–1809. Det utspelades den 25 april 1808 i passet Trangen vid orten Flisa i Hedmark fylke. Svenska trupper under befäl av överste Carl Pontus Gahn omringades och kapitulerade inför  norska trupper.
Efter den svenska segern vid Lier den 18 april, drevs norrmännen tillbaka till Kongsvinger. Generalmajor Gustaf Mauritz Armfelt planerade då att erövra den strategiskt viktiga och befästa staden Kongsvinger med hjälp av överste Gahns ”flygande kår”. Planen var att Gahn skulle rycka fram med sina trupper över svensk-norska gränsen från byn Medskogen till Flisa, och därifrån marschera söderut längs floden Glomma till Kongsvinger.
På kvällen den 24 april 1808 korsade Gahn den svensk-norska gränsen och flyttade hela sin bataljon västerut längs södra sidan av Flisaälven. I gryningen stod bataljonen nära Flisa, där den stötte på första norska utposten i Trangenpasset. Norrmännen öppnade omedelbart eld mot svenskarna och rapporterade om den svenska framryckningen.
De norska trupperna, en brigad under befäl av överste Bernhard Ditlef von Staffeldt, var osäker på de svenska planerna och tvekade att ge anfallsorder till sina trupper. Han ansåg att det var mycket osannolikt att svenskarna skulle välja att tåga in i Trangenpasset med sin huvudstyrka. Han fruktade därför att den svenska framryckningen söder älven kunde vara en fälla.
Efter ungefär en timmes strid såg det ut som att de svenska trupperna kunde bryta genom de norska försvarslinjerna. Staffeldt beslöt då att skicka patruller i riktning mot svenska gränsen för att kontrollera om fler svenska soldater var på väg. Efter att spejarna rapporterat att inga fler svenska soldater var på väg, beslöt Staffeldt att anfalla svenskarna i ryggen.
Anfallet skedde med 500 soldater, såväl längs vägen som på flyglarna. De framryckande norrmännen drev snabbt den svenska eftertruppen framför sig. Gahn insåg att det fanns en stor styrka som anföll kolonnen bakifrån, vilken hotade svenskarna med omringning. Vad han inte insåg, var att det var norrmännens huvudstyrka. Han valde dock att vända runt på hela bataljonen för att möta angriparna, och beordrade trupperna som höll på att bryta igenom i Trangenpasset att dra sig tillbaka för att omgruppera med resten av bataljonen och sedan göra ett samlat motanfall.
Svenskarna lyckades inte bryta igenom den norska linjen och kunde därför inte dra sig tillbaka längs samma väg som de hade kommit. Situationen förvärrades också för svenskarna efter att de anfallits av kompanierna som försvarade Trangenpasset, vilket tvingade Gahn att bilda fronter åt två håll.
De omringade svenska trupperna kapitulerade efter att ammunitionen tagit slut. Hela styrkan, 450 soldater tillfångatogs, 25 svenska och 8 norska soldater stupade under slaget.
De tillfångatagna officerarna, inklusive överste Carl Pontus Gahn, fördes till gården Bjørneby, där det norska fältsjukhuset var beläget. Detta fylldes snabbt av 100-talet sårade svenska och norska soldater. De oskadda svenska fångarna fördes till Åsnes kyrka, varefter de senare skickades vidare till Drammen.
Slaget vid Trangen blev i norsk historia en händelse som gav upphov till heroiska berättelser. Striden vid Trangen anses dock inte varit av avgörande betydelse för kriget, men en svår motgång för Sverige. Slaget vid Trangen var den näst sista större militära striden mellan Sverige och Danmark-Norge. Ytterligare ett skedde i det andra slaget vid Lier 1814.

Ägare
Namn:                                     Åsnes kommun
Adress:                                    Rådhusgata 1, 2270 Flisa
Tfnnr:                                       62 95 66 00
Mail-adress                           post@asnes.kommune.no

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      Behöver rengöras

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Hög obelisk av granit på kyrkogården i Åsnes
Text: FALDNE VID TRANGEN 25 APRIL 1808
NORMAEN REJSTE DENNE STEN OVER NORSKE OG SVENSKE KRIGERE
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över stupade dragoner 1716 vid Hakadal

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Hakadal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Hakadals kyrkogård. Gå in från parkeringen bakom kyrkan och se åt vänster så står stenen vid den låga muren
GPS-angivelse:                      N60°06’21.0″ E10°52’38.8″

Inventerad
Namn:                                       Björn Tomtlund
Datum:                                     2022-09-16

Historia
Dragonerna som namnges på minnessten i Hakadal, stupade under Karl XII första fälttåg mot Norge 1716. Senare kallat ”Det glömda fälttåget”. Målet var att erövra Norge, men fälltåget som inleddes den 25 februari, var dåligt förberett och slutade med svensk reträtt efter 56 dagar. Troligen tillhörde dragonerna Västgöta kavalleriregemente.
Den 26 mars 1716 lämnade överste Axel Löwen sitt läger utanför Christiania med ca 500 karoliner och red mot norr till Hakadal där de slog läger. Planen var att göra en en nordlig omfattning och avskära de norska förbanden mellan Christiania och Drammen. Dagen efter framryckte Löwen och hans karoliner vidare norrut och stötte på beväpnade norska bönder som förberett ett försvar i den passartade terrängen vid Bjørgeseter några kilometer från Harestua. Strid utbröt och karolinerna kunde först efter många timmar slå sig igenom det norska försvaret.
De svenska förlusterna var sannolikt ett tiotal stupade och ett trettiotal sårade. Enligt muntlig tradition transporterades de stupade till Hakadals kyrkogård och begravdes där. Striden vid Bjørgeseter fördröjde den svenska framryckningen så att de norska förbanden kunde förvarnas.
Löwen och hans karoliner anlände försenade till Norderhov den 28 mars där utsattes för ett överraskande angrepp tidigt den 29 mars med katastrofalt resultat.

Ägare
Namn:                                       Hakadals kyrka
Adress:                                      Gamleveien 633, 1488 Hakadal
Tfnnr:                                        +47 67 05 90 41
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1986 av vänkommunerna Håbo och Nittedal.
Enligt muntlig tradition blev de stupade svenskarna vid Bjørgeseter transporterade med häst och släde till Hakadal kyrkogård och begravda bakom vapenhuset i sina uniformer. 1955 fann man skelettdelar och föremål, bl.a. rester av läderstövlar och uniformer. Fynden gjordes i blåleran på en meters djup under nuvarande sakristian i samband med grävarbete för en ny grundmur till utbyggnad av sakristian. En minnessten blev rest på platsen 1986 på initiativ av en Magne Klafstad som på 1980-talet var ”kirkeverge” i Hakadal.
Text: MINNE OM DE SVENSKE SOLDATER ANDERS GRAVANDER  OLUF LÖFBERG  NILS MÅNSSON M FL SOM FALT VED BJÖRGESETER 27 MARS 1716
MINNESSTEINEN REIST I 1986 AV HÅBO OG NITTEDAL VENNSKAPSKOMMUNER
Informationsskylt: Ja

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke över Georg Sinclairs död i Kringen 1612

Land                                         Norge

Kommun (motsv)              Nord-Fron

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  20 meter från Gudbrandsdalsvegen, nära älven och på andra sidan järnvägen
GPS-angivelse:                      N61°39’51.1″ E9°43’24.6″

Inventerad
Namn:                                       Björn Tomtlund
Datum:                                      2022-09-15

Historia
George Sinclair, född omkring 1575 i Skottland, död 26 augusti 1612 i slaget vid Kringen.
var kapten och kompanichef i en grupp på 300 skotska legosoldater som den svenske kungen, Gustav II Adolf, hade värvat under Kalmarkriget. På väg till Södra Sverige genom Gudbrandsdalen i Norge råkade truppen i bakhåll och blev anfallna av ett bondeuppbåd i slaget vid Kringen söder om Otta den 26 augusti 1612.
Av okänd anledning har Sinclair ofta blivit betraktad som ledare för den skotska truppen men dess chef var överstelöjtnant Alexander Ramsay. Denne gick i land med sina soldater på Klungnes i Romsdalen och hade planerat att gå längs Gudbrandsdalen till Sverige och ansluta sig till Gustav II Adolfs trupper. När det blev känt att en skotsk legohär på cirka 300 man var på marsch uppför Romsdalen och ner genom Gudbrandsdalen mobiliserade bönderna ett uppbåd som lade sig i bakhåll för skottarna i branterna vid Kringen söder om Otta.
Bönderna utlöste ett klippskred som krossade många av skottarna. Därefter anföll bönderna och dödade huvuddelen, ett fåtal överlevande togs till fånga. Av 300 skottar överlevde 18, bland dessa anföraren Alexander Ramsay, som togs till fånga. De flesta av skottarna som tagits till fånga avrättades dagen efter.
George Sinclair blev skjuten och stupade under slaget. Enligt traditionen blev han skjuten med en silverknapp som Ringebu-bonden Berdon Segalstad hade stöpt och använt som kula i sin bössa. George Sinclair är begravd på platsen där Kvams gamla stavkyrka ödelades av en brand på 1770-talet.
George Sinclair var en av de skotska kompanicheferna. Det är oklart varför det är hans namn som använts i beskrivningen av händelsen och varför en minnessten restes över honom vid kyrkan i Kvam 20 km söder Kringen.
Slaget vid Kringen skapade en rad av myter och traditioner i Gudbrandsdalen som var viktiga i den senare nationalromantiken. Mest känd av de litterära produkterna efter slaget är ”Sinklarvisan” av Edvard Storm. Från 2002 framförs varje sommar ett historiskt spel på en Sinclair-festival i Rauma kommun i Romsdalen.

 Ägare
Namn:                                       Norska staten. Kulturvernavdelningen inom Kulturdepartementet
Adress:                                      Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                        22 24 90 90
Mail-adress                              postmottak@kud.dep.no

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
En minnessten som senare restes efter Sinclairs död finns på dödsplatsen.
Text: HER BLEV SKOTTERNES ANFÖRER GEORG SINCLAIR BEGRAVEN ETTERÅT HAN VAR FALDEN VED KRINGEN DEN 26 AUGUST 1612
På platsen för slaget vid Kringen restes ett minnesmärke 1912 högt uppe på en klippa på E 6:ans östra sida ca 1 km söder avfarten till Otta som erinrar om böndernas tapperhet 1612, känd som Sinclairstøtta.
Informationsskylt: Nej

Björn Tomtlund
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2003 Minnessten över omkomna vid hkp-olycka 2003 på Amf 4 och minnesplatta på Barlind

 Län                                             Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                 Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      På norra delen av Amf 4 kasernområde
GPS-angivelse:                         N57°40’43.60″ E11°51’50.21″
Kartbeskrivning:                      På sydsidan av skäret Barlind
GPS-angivelse:                         N57°47’27.87″ E11°41’26.29″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-04

Historia
Den 18 november 2003 inträffade den värsta flygolycka som drabbat Försvarsmakten på 35 år. En helikopter typ HKP 10 Superpuma stationerad på Säve havererade vid en samövning med livräddningskryssaren ”Märta Collin”. Olyckan skedde i dålig sikt vid 19-tiden på kvällen. Platsen var nära den lilla ön Barlind öster om Rörö i Göteborgs norra skärgård.
Av besättningen på sju man överlevde bara en enda, den värnpliktige ytbärgaren Jacob de Vries. Omkomna var försteföraren, kapten Owe Persson, andreförare, kapten Ola Hidefält, tekniker/färdmekaniker löjtnant Anders Lindquist, teknikern löjtnant Michael Waerneman, navigatören kapten Thomas Lagerström samt värnpliktige ytbärgaren Oskar Andersson.

 Ägare
Minnesstenen på Amf 4 område
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                         08-7887500
Mail-adress                               exp-hkv@mil.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen på Amf 4 fick sin första plats den 18 november 2004 på Säve flottiljområde. Den flyttades 2006 till Amf 4 område. Minnesplattan på Barlind sattes på plats 18 november 2004
Text: På stenen: TILL MINNE AV BESÄTTNINGSMÄNNEN SOM OMKOM VID HAVERIET MED RÄDDNINGSHELIKOPTERN H 99 VID BARLIND DEN18:E NOVEMBER 2003. OWE PERSSON, THOMAS LAGERSTRÖM, OSKAR ANDERSSON, OLA HIDEFÄLT, ANDERS LINDQUIST, MICHAEL WAERNEMAN
Text på båda minnesplattorna under en Puma-helikopter: DET SÄGS ATT HAVET GER OCH HAVET TAR. VI STÄLLER OSS FRÅGAN OM DET ÄR VÄRT ATT RÄDDA ANDRAS LIV TILL KOSTNADEN AV SITT EGET? DET VI KAN VARA SÄKRA PÅ ÄR ATT VÄRLDEN VORE OSÄKRARE OCH MINDRE TRYGGOM INTE NÅGRA TOG PÅ SIG DETTA ANSVAR. FÖR BESÄTTNINGEN PÅ H 99 VAR DETTA ETT SJÄLVKLART VAL
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2021 Veteranminnesmärke i Färjenäsparken, Göteborg

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Mitt i Färjenäsparken
GPS-angivelse:                       N57°41’45.48″ E11°54’7.85″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-03

Historia.
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Göteborgs stad
Adress:                                       404 82 Göteborg
Tfnnr:                                         031-36500
Mail-adress                              goteborg@gotborg.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Konstverk för veteraner av Ebba Matz med titeln ”Under samma himmel” invigdes i Färjenäsparken Veterandagen 2021. Konstverket är en skulptur i form av en paviljong med himlen som tak. Åtta pelare av rostfritt stål håller upp en ring, där vajrar är uppspända så att de bildar ett mönster av en kompassros. Pelarna står i riktningarna syd, nord, öst, väst, sydost och så vidare, och kan användas som en faktisk kompass. I vajrarna i taket hänger små ringar av stål i varje skärningspunkt, som blänker när de träffas av solens strålar.
I mitten av verket, på marken, står en polerad sten med en ingraverad text. Runt omkring kommer det så att växa upp en äng
Text: I FREDENS TJÄNST FÖR DEMOKRATIN UNDER SAMMA HIMMEL
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesvård över de år 1919 vid västkusten förolyckade två flygarna, löjtnanterna F. G. A. Netzler och K. F. A. Tåhlin på Nya Varvet, Göteborg

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    20 m V korsningen Sheldons väg-Officersbacken
GPS-angivelse:                       N57°40’57.71″ E11°53’27.53″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-07-04

Historia
Ur Hvar 8 Dag 28 juli 1918:
Den senaste upprörande olyckan för vårt flygvapen, som inträffade vid Västkusten måndagen den 15 juli, kommer som ett nytt svårt och decouragerande slag för vårt tappra och under den senaste tiden så starkt decimerade flygarkår. Om olyckans förlopp har man sig följande bekant. Den 15 juli på morgonen steg löjtnant Netzler jämte sin spanare, löjtnant C. F. A. Tåhlin upp för att bege sig ut på en spaningsflygning utefter kusten. Vid tillfället rådde stark dimma. Aeroplanet medförde denna gång skarpladdade bomber, hvilka medtagits för oskadliggörande af minor.
Sedan hydroaeroplanet efter uppstigningen på måndagsmorgonen ej vidare afhördes, började redan på eftermiddagen stark oro råda att någon olycka inträffat. Dessa farhågor visade sig dessvärre snart nog alltför berättigade. Samma dag upphittades nämligen af ångaren Urd i närheten af Tofva ungar den försvunna maskinens flottörer och under följande natt upptogs af några fiskare mellan Geven och Gylte skär, belägna VSV om Lysekil, ena hälften af dess propeller — vältaliga och dystra vittnesbörd om flygarnas öde.
En första hypotes att de medförda bomberna skulle ha exploderat och därigenom vållat olyckan har mer och mer måst öfvergifvas. Inom fackkretsar håller man för sannolikt att föraren sökt företaga en nedstigning, men på grund af dimman varit förhindrad att se vattenytan, hvarför nedslaget skett för hastigt och åstadkommit katastrofen. För detta antagande talar såväl de funna och helt från kroppen afslitna delar af pontonerna som den omständigheten att man af det öfriga aeroplanet, om man undantager en propeller och bottendel, ej funnit ett spår. Beröfvad pontonerna och därmed sina flytmöjligheter har sannolikt själfva flygkroppen jämte sina vid densamma fastsurrade flygare omedelbart gått till bottnen. De af undersökningskommissionen begärda svepningarna på platserna för fynden i afsikt att därmed söka få upp de sjunkna delarna af maskinen, ha äfven varit helt och hållet resultatlösa. Af de försvunna flygarna finnes intet spår. Den stora djupa grafven gömmer väl hvad den tagit

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesvården avtäcktes den 28 juni 1920. Bland de närvarande märktes de förolyckades anhöriga, landshövding O. von Sydow, ett stort antal officerare, medlemmar av Aeronautiska sällskapet i Göteborg och andra.
Text: FRITZ GUSTAV ASTLEY NETZLER 1890-1918, KARL FREDRIK ANDRÉ TÅHLIN 1895-1918. KUNGLIGA AERONAUTISKA SÄLLSKAPET I GÖTEBORG RESTE DENNA VÅRD TILL INNE AV DERAS FLYGAREGÄRNING
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1998 Minnessten över Älvsborgs regemente i Borås

 Län                                            Älvsborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Borås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I parken öster om f d kanslihuset
GPS-angivelse:                       N57°42’45.16″ E12°55’4.02″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-06-30

Historia
Regementet leder sitt ursprung till de fänikor, vilka under 1500-talet uppsattes i Västergötlands södra del; de äldsta bevarade handlingar rörande fänikor eller knektar i Älvsborgs län är från 1539. Av fänikorna från Västergötland och Dalsland bildades i början av 1600-talet ett landsregemente om 3000 man, som 1624-03-10delaes i tre smärre fältregementen, varav ett sedermera benämndes Älvsborgs regemente (de övriga motsvaras nu av Hallands regemente (I16/Fo 31) och Skaraborgs regemente P4/Fo 35). Regementets förste chef var Nils Ribbing. Regementet omnämndes i 1634 års regeringsform – jämte Västgöta-Dals regemente – som ”Det Elloffte och Tolffte är tvenne Regementer under Elffsborgz Lähn och Daall”. 1683 blev regementet indelt. Det var roterat med 1191 nummer inom Älvsborgs län och 9 nummer inom Göteborgs och Bohus län. Regementet var 1949-1963 organiserat som ett pansarinfanteriregemente. 1952-10-01 -1956-06-30 två var två skvadroner ur Livregementets husarer (K3 B) stationerade vid regementet. Försvarsområdesregemente, I 15/Fo 34, 1975-07-01 tillsammans med Älvsborgs försvarsområde.  Brigaden bröts ut ur regementet 1994- 07-01 och regementet bildade då ett kaderorganiserat försvarsområdesförband. Älvsborgs regemente nedlades som eget förband 1998-06-30 och ingick från detta datum i Västkustens marinkommando (MKV) med namnet Älvsborgsgruppen fram till 2000-07-01 gruppen omorganiserades och överfördes till Södra militärdistriktet (MDS).
Idag ingår Elfsborgsgruppen i Hemvärnet.

 Ägare
Namn:                                       Kungsleden fastigheter
Adress                                       Box 11284, 404 26 Göteborg
Tfnnr:                                        031-755 56 00
E-post                                       info@kungsleden.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesstenen restes 1924 med anledning regementets 300-årsjubileum som firades i närvaro av HKH Gustaf V. På stenens östra sida stod då under regementets vapen ”KOGL. ELFSBORGS REG:TE 1624-1924” och på den västra, som nu, konungens namnteckning.
Då regementet lades ned ändrades årtalen och övningsplatserna lades till.
Text på östra sidan under Elfsborgs regementes vapen: KONGL. ELSBORGS REG:TE 1624-1998
BYGDENS SÖNER OCH DÖTTRAR HAR UTBILDATS VID TIMMELE HED 1685-1770, KILA HED 1770-1783, ÖRBY HED 1774-1796, FRISTAD HED 1797-1914, BORÅS 1914-1998
På västra sidan GUSTAF 1924
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

 Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1808 Minnessten över slaget vid Isoluoto, Gustavs

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Gustavs

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    6 km SO Gustavs, i vägkorsningen Länsikyläntie-Rannantie
GPS-angivelse:                       N60°30’13.66″ E21°25’23.78″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-05-10

Historia
Den ryska flottan hade fått förstärkningar efter den svenska förlusten vid Sandöström. Svenskarna var tvungna att hålla vattnen i norr för att inte den ryska flottan skulle kunna hota den svenska huvudarmén som stred i Österbotten. Vid rapporten att ryska segelfartyg hade siktats utanför Nystad, sände Johan Ludvig Brant 35 kanonslupar att säkra vattnen norr om den åboländska skärgården.
Den 30 augusti mötte man en rysk flotta på 20 kanonslupar och 4 kanonjollar, och en sextimmars artilleriduell upptogs. Trots svåra skador lyckades den svenska flottan, med hjälp av vinden, få övertaget. Den ryska flottan flydde söderut mot Åbo, svenskarna följde hack i häl. Efterföljandet måste dock avbrytas vid nattens ankomst. Grönviksund var en stor svensk seger som stoppade den ryska offensiven norrut.

 Ägare
Namn:                                       Gustavs kommun (Kustavin kunta)
Adress:                                      Keskustie 7, Fi-233 60 Gustav
Tfnnr:                                        +358 28426600
Mail-adress                              kustavi@kustavi.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke över sjöstriderna i vid Isoluoto, Grönvikssund uppsatt år 2008 av Gustavs kommun
Konstnär Eero Auvinen och Antti Vaalikivi
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 , MERELLÄ. ISOLUODON TAISTELU 30.8.1808. KUSTAVIN KUNTA 2008
(FINSKA KRIGET TILL SJÖSS 1808-1809. SLAGET VID ISOLUOTO 30.8.1808. GUSTAFS KOMMUN 2008)
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över omkomna vid HMS Barbaras förlisning 1950 på Amf 4

Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Amf 4 kasernområde
GPS-angivelse:                       N57°40’34.35″ E11°51’51.28″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-07-04

Historia
HMS Barbara, senare HMS Hjälparen, var en bogserbåt i svenska marinen. Den 29 augusti 1950 slog hon runt och förliste i hårt väder utanför Böttö i Göteborgs skärgård. Nio kustartillerister omkom och elva skadades, vilket gör olyckan till en av de svåraste inom Försvarsmakten under kalla kriget. Endast vid helikopterolyckan vid Huvudskär 1968 omkom fler vid ett tillfälle. Orsaken till olyckan tros ha varit att fartyget var felaktigt lastat (en tung kapsåg stod på däck) i kombination med det hårda vädret (20 m/s i byarna). Fartyget bärgades och överfördes sedan från Kustartilleriet till örlogsflottan under namnet Hjälparen. Hon utrangerades 1962 (foto: C G Nyström).

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                         08-7887500
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesvård i form av gjuten bronsplatta med text
Text: TILL MINNE AV ”BARBARA” 29 AUG 1950. SERG G H STJÄRNSKOG, VPL G V HJELM, VPL K G A HANSSON, VPL K A B RUNDQVIST, VPL T L ERIKSSON, VPL H M V PETTERSSON, VPL A L BÄCKMAN, VPL B T H BERGGREN, VPL L G MATTSSON.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1949 Minnestavla över haveri vid Tubbetorps mosse, Herrljunga

 Län                                            Älvsborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)                Herrljunga

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    6,6 km NO Herrljunga kyrka
GPS-angivelse:                       N58° 7’40.07″ E13° 5’18.26″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-07-04

Historia
Den 19 augusti 1949 genomfördes en luftstridsövning mellan en B 18 (bombflygplan) från F 7 och ett jaktflygplan från F 9. Det var ett strålande väder denna dag och när det närmade sig lunchtid meddelade jaktpiloten Ceylon Utterborn att han avbryter och återgår till basen. Piloten fänrik Artur Larsson (senare Landare) gjorde en kraftig men inte onormal vänstersväng. Då hördes en kraftig smäll och hela stabilisatorn (bakvingen) hade lossnat och fallit av. Signalisten furir Erik Persson beordrades att skjuta ut sig med katapultstolen och hoppa. Han landade oskadd. Piloten skulle göra samma sak men hans katapult fungerade inte. Han lyckade till slut häva sig ur planet och lyckligtvis utvecklades fallskärmen.

Ägare
Namn:                                        Ingen

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ingen

Övrigt
En sommarkväll 2013 hittades nedslagsplatsen av Bertil Persson och Rune Johansson. Minnesplatsen blev klar 2015 och består av informationstavlor och flygplansrester.
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

 Projektet har finansierats av Försvarsmakten