1901 Minnessten över Dalregementets Leksands kompani vid kyrkan i Leksand

 Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)                Leksand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Kyrkallén 15, 793 31 Leksand, på skolgården till förskolan Elefanten (f.d sockenstugan i Leksand.)
GPS-angivelse:                       N60°43’55.0″ E14°59’07.4″

Inventerad
Namn:                                       Olle och Eva Strid
Datum:                                      2021-05-19

Historia
Behovet av soldater under medeltiden hade lösts genom värvning av befäl och soldater (ofta ut­ländska) och genom s.k. uppbåd av främst bönder som bildade allmogehärar. Från och med Alsnö stadga 1280 tillfördes också soldater till rytteriet av personer som kunde sätta upp en ryttare med tillhörande utrustning och stridshäst, varvid personen fick skattebefrielse (frälse) i utbyte.
Inhyrda soldater (knektar) och frälserusthållet blev dyrt för kronan och med allmogehärar dess­utom en primitiv organisation för längre fälttåg. Gustav Vasa ville därför skapa en fastare och bil­ligare organisation med främst inhemska soldater genom rekrytering, främst genom utskriv­ningar men också genom viss frivillighet. Av en sockens samlade rotar av markägande bönder uttogs vanligen en s.k. landsknekt per 10:e till 20:e bonde. Detta system var alltså ett slags första (äldre) indelningsverk.
Landskapsvis organiserades fotfolket i fänikor, en eller flera för varje landskap, i Dalarna van­ligtvis två under det sena 1500-talet. Fänikorna tillfördes manskapet först vid behov (”mobilise­ring”). Flera fänikor bildade ett regemente. I varje fänika skulle ingå drygt 500 soldater jämte be­fäl. Antalet soldater varierade betydligt över tiden och i början på 1600-talet var styrkan nere på 200-300 man/fänika eller ännu lägre. I gengäld hade dock antalet fänikor ökat.
Under 1600-talet blev ”kompani” ett nytt begrepp för de små fänikorna som då också omorga­niserades. Under 1600-talet utvecklades rekryteringssystemet genom införandet av det yngre in­delningsverket som egentligen var ett avlöningssystem för statens tjänstemän, byggt på natu­rahushållning och avkastning från gårdar m.m. Det ska inte blandas samman med ”det ständiga knektehållet” som var en utveckling av Vasa-tidens rotars skyldighet att hålla soldater. Den nor­mala modellen var att roten (två eller flera gårdar) skulle bekosta en soldat med bostad (soldat­torp), mark till odling och visst underhåll. Det speciella i Dalarna var att knekten själv byggde sitt torp på av roten upplåten mark och fick behålla det efter avslutat tjänst.
Landskapet slöt redan 1614 ett avtal med Kronan om att ständigt hålla 1400 soldater (ej befäl) för att slippa de årliga utskrivningarna. I slutet av 1600-talet gavs Dalregementet den organisa­tion som i huvudsak gällde till indelningsverkets avskaffande 1901. Varje kompani bestod av 150 soldater, varav sex korpraler som chefer för var sitt korpralskap. Kompanichef var en kapten, biträdd av en löjtnant och en fänrik. Dessutom fanns sex underofficerare, två trumslagare och en pipare.
Leksands kompani, från 1696 – 1836 (1.) Majorens kompani, från 1836 Leksands kompani. Kompaniet satte upp soldater ur följande socknar och byar: Leks­and, Djura , Siljansnäs , Bjursås och Ål.
Kaptensbostället Kaptensgården är en gård i Tibble strax öster om Leksand läng vägen mot Sågmyra, sannolikt Sveriges enda bevarade kaptensboställe i ursprungligt skick. Under Klockupproret bodde några av ledarna där, vilket fick till följd att Gustav Vasa förstatligade gården med tvång och gjorde om den till officersboställe. Under Stora daldansen på 1740-talet hölls hemliga möten på gården, då en av ledarna för upproret, major W G Wrangel bodde där. I början av 1800-talet blev gården nedklassad till kaptensgård samt fick troligen några utseendeförändringar. Gårdens flyglar är betydligt yngre än huvudbyggnaden, den äldsta är uppförd kring år 1700.

 Ägare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av gjutjärn fästad stående på ett stenfundament uppsatt 1961. Minnesmärket står på förskolan Elefantens ingärdade skolgård. Av flera skäl undanbedes därför att minnesmärket fotograferas, eftersom det finns risk för att barn samtidigt blir fotograferade.
Text på framsidan under Dalarnas vapen: I MEDELTIDENS BONDEUPPBÅD I FÄNIKA OCH KOMPANI HAR MÄN FRÅN DENNA BYGD BURIT VAPEN FÖR RIKETS VÄRN.
MAJORENS – LEKSANDS KOMPANI 1628 – 1901 HADE KYRKVALLEN SOM SAMLINGSPLATS
Text på baksidan: KUNGL. DALREGEMENTETS KAMRATFÖRENING RESTE STENEN 1961
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1708 Minnesmärke över slaget vid Holofzcyn i Vitryssland

Land                                       Vitryssland

Kommun (motsv)             Haloütjyn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Söder om byn Holowczyn vid infarten till byn Staroje sjalo drygt 7km norr om M4 längs väg P26.
GPS-angivelse:                    N54° 2’49.73″ E29°56’12.51″

Inventerad
Namn:                                      Robert Nordström och Filip Berglund
Datum:                                    2022-10-19

Historia
Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708. Svenska trupper under kung Karl XII:s befäl tvingade ryska trupper till reträtt vid staden Holowczyn i dagens Haloŭtjyn i Belarus.
Karl XII inledde 1707 ett fälttåg mot Ryssland, i syfte att inta den ryska huvudstaden Moskva och tvinga tsar Peter I till fred. Efter flera månaders besvärlig marsch anlände den svenska huvudarmén till floden Vabitj, som bevakades av en rysk armé på omkring 40 000 soldater under befäl av fältmarskalk Boris Sjeremetev och furst Aleksandr Mensjikov.
Den 14 juli gick Karl XII:s armé, sammanlagt 12 500 soldater, över floden och anföll en enskild rysk ställning under befäl av general Anikita Repnin. Då de ryska truppstyrkorna var separerade från varandra, och saknade en enhetlig ledning, kunde de inte hejda de svenska anfallen och tvingades till reträtt. Karl XII betraktade slaget som sin favoritseger, och svenskarna kunde etablera en linje nära huvudfloden Dnepr och använda staden Mogilev som underhållsbas inför den fortsatta marschen mot Moskva. Slaget fick dock ingen avgörande betydelse, då stora delar av den ryska armén lyckades undkomma mestadels intakt.

 Ägare
Namn:                                         Lärare i Staroje sjalo
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten med en plakett i metall samt en extra plakett med en karta över slaget framför stenen
Text: NA ETOM MESTE 4 IJULJA 1708G PROIZOSJLA BITVA MEZJDU RUSSKIMI I SJVEDSKIMI VOJSKAMI – VETJNAIA PAMIAT VOJNAM PAVSJIM V ETOJ BITVE vilket översatt till svenska blir: PÅ DENNA PLATS DEN 4 JULI 1708 STOD ETT SLAG MELLAN RYSKA OCH SVENSKA TRUPPER – EVIGT MINNE ÖVER DE FALLNE I DETTA SLAG
Informationsskylt: Nej

Robert Nordström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1819 Minnessten över kadettskolan i Haapaniemi, Rantasalmi

 Land                                        Finland

Kommun (motsv)               Rantasalmi

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Kadettparken 12 km VNV Rantasalmi
GPS-angivelse:                      N62°05’56.0″ E28°04’28.9″

Inventerad
Namn:                                       Ahti Kannisto, Kadettikunta (Kadettkåren)
Datum:                                      2022-05-30

Historia
Den 20 mars 1779 hade chefen för Savolaxbrigaden, överste Georg Magnus Sprengtporten (Yrjö Maunu Sprengtporten), tagit initiativ till och fått Gustav III tillstånd att inrätta en militärskola för att tillgodose behovet av officerare i Savolax och Karelen. Sålunda inledde Haapaniemi kadettskola sin verksamhet den 1 augusti 1780 i Kuopio. Skolan flyttade till Haapaniemi, Rantasalmi den 1 maj 1781, då skolbyggnaderna som Sprengtporten hade planerat blev färdiga. Rantasalmi.
År 1791 ändrades skolans namn till Haapaniemi Kadettskola, och den verkade under detta namn fram till 1808, då skolans verksamhet upphörde i och med utbrottet av finska kriget. Skolans namn ändrades till Haapaniemi fältmäteriskola 1812, när skolan återupptogs efter kriget. Den verkade fortfarande i samma lokaler som kadettskolan, och utbildade till en början lantmätare och från 3 april 1816 igen officerare. Skolans lokaler brann ner den 27 september 1818 och detta var en av anledningarna till den slutgiltiga nedläggningen av skolan den 27 maj 1819.
Den mest kända personen från Haapaniemi är förmodligen Finlands förste militärpedagog, överstelöjtnant Samuel Möller, som tjänstgjorde vid Haapaniemi kadettskola 1779–1800. Han var rektor för skolan 1782–1800 och åter som lärare 1812–1814. Möller skaffade sig ett rikstäckande rykte som en skicklig pedagog och en föredömlig utbildare av kadetter.
Kadettkårens valspråk lyder ”Constantem decorat honor – Heder är den uthålliges lön”

 Ägare
Namn:                                        Tills vidare okänd
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit uppsatt i Kadettparken.
Under 225-årsjubileumshelgen för den finska officersutbildningen 2004 fick en del av strandparken längs Ohitustie i Rantasalmi namnet Kadettipuisto. Mitt i parken ligger en sten hämtad från Haapaniemi, den ursprungliga platsen för kadettskolan. En plakett med parkens namn är fäst på stenen. Äppelträd av märket Kadetti har planterats längs stigen som leder till stenen. Parken kantas av stigar uppkallade efter kända personer från kadettskolan: Yrjö Maunu Sprengtportens stig, Samuel Möllers stig samt Otto Carl von Fieandts stig.
Text under Kadettkårens emblem och över Savolax vapenbild: TÄLLÄ PAIKALLA TOUNI SUOMEN ENSIMMÄINEN SOTAKOUL. HAAPANIEMI 1779-1819. HÄR VERKADE FINLANDS FÖRSTA KRIGSSKOLA
Informationsskylt Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1780 Minnessten över kadettskolan i Kuopio

Land                                         Finland

Kommun (motsv)              Kuopio

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Satamapuisto, Kauppakatu 1
GPS-angivelse:                     N62°53’32.28″ E27°41’44.52″

Inventerad
Namn:                                     Ej inventerad
Datum:

Historia
Den 20 mars 1779 hade chefen för Savolaxbrigaden, överste Georg Magnus Sprengtporten (Yrjö Maunu Sprengtporten), tagit initiativ till och fått Gustav III tillstånd att inrätta en militärskola för att tillgodose behovet av officerare i Savolax och Karelen. Sålunda inledde Haapaniemi kadettskola sin verksamhet den 1 augusti 1780 i Kuopio. Skolan flyttade till Haapaniemi, Rantasalmi den 1 maj 1781, då skolbyggnaderna som Sprengtporten hade planerat blev färdiga. Rantasalmi.
År 1791 ändrades skolans namn till Haapaniemi Kadettskola, och den verkade under detta namn fram till 1808, då skolans verksamhet upphörde i och med utbrottet av finska kriget. Skolans namn ändrades till Haapaniemi fältmäteriskola 1812, när skolan återupptogs efter kriget. Den verkade fortfarande i samma lokaler som kadettskolan, och utbildade till en början lantmätare och från 3 april 1816 igen officerare. Skolans lokaler brann ner den 27 september 1818 och detta var en av anledningarna till den slutgiltiga nedläggningen av skolan den 27 maj 1819.
Den mest kända personen från Haapaniemi är förmodligen Finlands förste militärpedagog, överstelöjtnant Samuel Möller, som tjänstgjorde vid Haapaniemi kadettskola 1779–1800. Han var rektor för skolan 1782–1800 och åter som lärare 1812–1814. Möller skaffade sig ett rikstäckande rykte som en skicklig pedagog och en föredömlig utbildare av kadetter.
Kadettkårens valspråk lyder ”Constantem decorat honor – Heder är den uthålliges lön”

 Ägare
Namn:                                        Kuopion kaupunki
Adress:                                      Tulliportinkatu 31,Pl 228, 701 01 Kuopio
Tfnnr:                                        +358 17 182111
Mail-adress                              kirjaamo@kuopio.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesstenen avtäcktes på 200-årsdagen den 1 augusti 1980
Text: SUOMEN ENSIMMÄINEN KADETTIKOULÖ ALOITTI TOIMINTANSA TÄLLÄ PAIKALLA KUSTAA III:N KÄSKYSTÄ 1.8.1780. CONSTANTEM DECORAT HONOR. KUOPION KADETTIPIIRI 1.8.1980.
Informationsskylt Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1932 Minnessten över kronprins Gustav Adolfs besök på Långö skans

 Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)                Härjedalen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I anslutning till Långö skans, Långå by
GPS-angivelse:                      N62°27’12.24″ E13°13’45.40″

Inventerad
Namn:                                       Jan-Anders Jacobsson
Datum:                                      2022

Historia
Efter freden i Brömsebro 1645 byggdes Långå skans omkring 1658. Det var en av de starkaste fästningarna i dåtidens gränsförsvar västerut och en del av det fortifikationssystem som infördes under sextonhundratalets senare hälft. Skansen fick därefter förfalla för att åter renoveras för att tas i bruk vid krigsutbrottet 1700. Fortfarande finns de imponerande jordvallarna väl bevarade i den stjärnformiga skansen som iståndsattes 1809 för tredje och sista gången. 1932-07-20 besökte kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louise skansen.

Ägare
Namn:                                        Långå bys skifteslags samfällighetsförening
Adress:                                       c/o Karin Blomkvist, Luffas Långå 422, 840 93 Hede
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen norrlandsartilleristerna, c/o Sten Bredberg
Adress:                                      Jaktstigen 35, 831 43 Östersund
Tfnnr:                                         070-679 43 97
Mailadress:                              stenbredberg@gmail.com

Minnesmärket
Minnessten på en sockel allt av grå granit
Text: GUSTAF ADOLF  LOUISE 19 20/7 32
Informationsskylt: Nej

Jan-Anders Jacobsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1897 Minnessten från Oscar II:s besök på A 4

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Östersund

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Mellan in- och utgångarna vid regementets gamla matsal
GPS-angivelse:                      N63°10’36.55″ E14°38’51.65″

Inventerad
Namn:                                       Jan-Anders Jacobsson
Datum:                                      2022

Historia
Kungl Norrlands artilleriregemente, A 4 uppsattes 1893 i Östersund. 1897 invigdes kasernetablissemanget av konung Oscar II.

Ägare
Namn:                                       Intea Campus AB
Adress:                                      Studentplan 2, 831 40 Östersund
Tfnnr:                                        063-12 70 10
Mail-adress                              anki.bjorklund@intea.se

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen norrlandsartilleristerna, c/o Sten Bredberg
Adress:                                      Jaktstigen 35, 831 43 Östersund
Telefon:                                     063-10 31 91
Mail-adress:                             stenbredberg@gmail.com

Minnesmärket
Minnessten av grå granit med slipad oval textplatta
Text: OSCAR 18 21/7 97
Informationsskylt: Nej

Jan-Anders Jacobsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1944 Minnestavla över Östergren, Skogh och Ström (I 5) på Fältjägarstugan

Län                                              Jämtland

Kommun (motsv)                Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Fjällstugan ligger på en karg och lättvandrad högfjällsplatå och på dagsavstånd för vandring mellan Helags Fjällstation och Ramundberget. Den ligger högt belägen med panoramautsikt runt hela horisonten mot bland annat Helagsfjällen och Skarsfjället. Helags är landets högsta topp söder om polcirkeln, 1797 meter över havet.
GPS-angivelse:                      N62°49’5.70″ E12°26’45.24″

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                      2016-08-13

Historia
I början av mars 1944 ägde en större fälttjänstövning rum i fjälltrakterna mellan Vålådalen och Funäsdalen. Ett jägarkompani ur Jämtlands fältjägarregemente förflyttade sig därvid från Enafors över Helagsfjällen mot Funäsdalen.
Den 3 mars utbröt överraskande en svår snöstorm, varvid tre unga fältjägare – Hans Östergren från Stockholm, Bertil Ström från Östersund och Helge Skoog från Tandsbyn – blev skilda från sitt förband och omkom på fjället mellan Helags och Girtebaunastugan.
För att hugfästa minnet av de tre omkomna igångsatte kamratföreningen, på initiativ av Östersundsposten, en insamling för uppförandet av en turiststuga vid Girtebaunaleden såsom ett minne över de omkomna fältjägarna. De insamlade medlen överlämnades till Svenska Turistföreningen som byggde en så kallad ”Agrellhydda” vilken invigdes den 2 juli 1945. På samma plats finns nu en modernare stuga.

Ägare
Namn:                                        Svenska turistföreningen
Adress:                                       840 95 Ljusnedal
Tfnnr:
Mail-adress                              bokningen@stfturist.se

Vårdare
Namn:                                       Fältjägarföreningen c/o Jan-Anders Jakobsson
Adress:                                      Röstavägen 10, 830 43 Ås
Telefon:                                     073-020 65 80
Mail-adress:                             jana291@msn.com

Minnesmärket
Minnestavlan är uppsatt inne i stugan
Text: TILL MINNET AV FÄLTJÄGARNA HANS ÖSTERGREN BERTIL STRÖM OCH HELGE SKOOG SOM UNDER FÄLTTJÄNSTÖVNINGAR OMKOMMO I SNÖSTORMEN 4-5 MARS 1944 UPPFÖRDES DENNA STUGA PÅ INITIATIV AV KUNGL JÄMTLANDS FÄLTJÄGARREGEMENTES KAMRATFÖRENING
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

2017 Veteranminnesmärke på Esplanaden vid Folkets hus i Sundsvall

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)              Sundsvall

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid Esplanaden N Östra Långgatan
GPS-angivelse:                       N62°23’13.99″ E17°18’23.68″

Inventerad
Namn:                                       Anders Kihl
Datum:                                      2022-05-29

Historia.
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                       Sundsvalls kommun
Adress:                                      Norrmalmsgatan 4, 851 85 SUNDSVALL
Tfnnr:                                        060-191000
Mail-adress                              sundsvalls.kommun@sundsvall.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen avtäcktes 30 juni 2017.
Text: På norra sidan under FN-emblemet: I FREDENS TJÄNST
Text på östra sidan: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN
Text på den västra sidan: MINNS DE STUPADE
Informationsskylt: Nej

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1893 Minnessten över Norrlands artilleriregemente på Kallströms skans

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Åre

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På en klippa öster Kallströmmen på norra stranden av näset mellan sjöarna Juvuln och Kalln, Kallsedet
GPS-angivelse:                    N63°42’4.76″ E12°57’37.06″

Inventerad
Namn:                                      Jan-Anders Jacobsson
Datum:                                     2022

Historia
Skansen belägen mellan Duved och Hjerpe var den som låg närmast norska gränsen var  anlagd 1659 av generalmajor Stjernsköld. Den bestod 1710 av ett blockhus av trä och var bemannad av soldater från Helsinge regemente.  Den var 1744 i dåligt skick och övervuxen av skog.

Ägare
Namn:                                        Sivert och Mona Hermansson
Adress:                                       Regementsgatan 19, 831 41 Östersund
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Kamratföreningen norrlandsartilleristerna, c/o Sten Bredberg
Adress:                                      Jaktstigen 35, 831 43 Östersund i samverkan med Indalsälvens vattenregleringsföretag AB, Box 392, 831 25 Östersund (kontakt Anders Vigman)
Telefon:                                     070 269 64 35
Mailadress:                               stenbredberg@gmail.com

MInnesmärket
Minnestavla av koppar fastsatt på ett stenblock uppsatt 1993 på regementets 100 års jubileum                            
Text: I KALLSTRÖMS SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGLIG NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Nej

Jan-Anders Jacobsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarmakten

2022 Veteranminnesmärke framför kommunhuset i Sveg

Län                                            Jämtland

Kommun (motsv)               Härjedalen

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Framför kommunhuset i Sveg
GPS-angivelse:                    N62° 1’57.34″ E14°22’13.45″

Inventerad
Namn:                                       Jan-Anders Jacobsson
Datum:                                      2022

Historia
FN bildades 1945 och tiotusentals svenska medborgare har sedan dess verkat för fred under FN-mandat.

 Ägare
Namn:                                        Härjedalens kommun
Adress:                                       Medborgarhuset, 842 80 Sveg
Tfnnr:                                         0680-161 00
Mail-adress                              kommun@herjedalen.se

Vårdare
Namn:                                        Z-bataljonen c/o Anders Sundin (foto)
Adress:                                       Lugnviksvägen 141, 831 52 Östersund
Telefon:                                      070 626 41 92
Mail-adress:

Minnesmärket
Minnesmärke bestående av två resta stenblock på två plintar en oslipad och en slipad allt av röd granit, tillverkat av Orsa Stenhuggeri och rest (uppsatt) år 2022. Initiativtagare till minnesmärket är Mats Ericsson och Simon Åslund
Konstnär: Stina Ahlenius
Text på den vänstra stenen: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN
Text på den högra stenen under tre kronor: MINNS DE STUPADE
Informationsskylt: Nej

Jan-Anders Jacobsson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten