Klockstapel i Panmunjom
Land Sydkorea
Kommun (motsv) Panmunjom
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) Camp
GPS-angivelse: 37°57’21.6″N 126°40’37.2″E
Inventerad
Namn: Urban Rettig
Datum: 2017-06-29
Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grunewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.
Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:
Övrigt
Minnesmärket består av ett klocktorn som används för att ringa ut de som tjänstgjort i NNSC, ett slag per månad lär ringas. Klockstapeln har mässingsskyltar med följande inskription:
Text på svenska och koreanska: KLOCKSTAPEL EFTER SVENSK FÖREBILD, INVIGD 1 MAJ 1960. Vidare anges: ”NY KLOCKSTAPEL INVIGD 26 SEP 2008. SWEDISH MEMBERS TO NNSC
Därefter följer namnen på samtliga kontingentschefer på mässingsskyltar
S. GRAFSTRÖM 1953, P. MOLIN 1953-54, O. JÖDAHL 1954, T. GRÖNWALL 1954-55, T. MALLING 1955, Ö. LUNDBORG 1955-56, C.A. BERGENSTRÅLE 1956, B. BENKERT 1956-57, T. WIGFORSS 1957, S. TILLY 1957-58, C. REUTERSWÄRD 1958, A. ADEBÄCK 1958-59, K. ÅNGSTRÖM 1959, B. LIND AF HAGEBY 1960, G.A. WESTRING 1960-61, A. WIKLAND 1961-62, G. SCHILDT 1962, C. KLINGENSTIERNA 1962-63, M. FLACH 1963, S. UGGLA 1963-64, A. HALLSTRÖM 1964, I. BRATT 1964-65, B. HASSELROT 1965, C. BENNEDICH 1965-66, B. HÅRD AF SEGERSTAD 966, I. BERG 1966-67, A. RAAB 1967, G. SMEDMARK 1967-68, L. FINNMARK 1968, N.-E. SERGEL 1968-69, T. GRÖNVALL 1969-70, T. SJÖLIN 1970-71, N. HOLMSTEDT 1971-72, M. BRUZELIUS 1972-73, G. LJUNGDAL 1973-74, G. GERRING 1974-75, A. MANSSON 1975-76, L. WERNSTEDT 1976-77, J. BECKMANN 1977-78, S. FORNWALL 1978-79, S. TORFGÅRD 1979-80, G. BLOM 1980-82, O. RATHSMAN 1982-83, G. PEYRON 1983-84, G. UNELL 1984-85, U. NORDSTRÖM 1985-86, L. FRICK 1986-87, J. BING 1987-88, F. WERNER 8811-9003, C. HOLMBERG 9006-9112, L. NILSSON 9201-9310, V. THAM 9311-9410, K.G. WIDÉN 9411-9512, M. MARLING 9601-9612, L. RÖNNBERG 9701-9802, S. JUHLIN 9802-9906, K. BLIXT 9906-0006, P. HAMMARSTRÖM 0006-0106, K. KOSERIUS 0106-0206, B. ELMÉR 0206-0401, L. FRISK 0401-0610, S. TEOLIN 0610-0810, C. LIDSTRÖM 0810-1103, A. GRENSTAD 1103-1310, B. GRUNDEVIK 1310-1504, M. ENGMAN 1504-1705, A. GRENSTAD 1705-.
Informationsskylt: Nej
Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten