Registerkort Nr F02

1612 Minnessten över Nässjöallmogens försvar och livdrabant  E G Queckfeldt i Nässjö

Län                                         Jönköping

Kommun (motsv)            Nässjö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Udden norra delen av Ingsbergssjön i Nässjö stadspark
GPS-angivelse:               N57°39’21” E14°42’19”

Inventerad
Namn:                                 C-G Petersson, Astor Engqvist och Morgan Allgurin
Datum:                                1917-04-19

Historia

Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick mellan 1611 och 1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd. I överensstämmelse med det så kallade ”nederländska kriggöringssättet” från 1500-talet rörde sig striden till stor del om intagande och försvar av fasta platser. Danskarna började den 3 maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar och tog den 27 maj staden med storm. Kalmar slott uppgavs 3 augusti utan strid av hövitsmannen Christer Somme. Den 11 juni hade Karl IX anlänt till slottets undsättning, samt efter kronprinsen Gustaf Adolfs lyckade överrumpling av Kristianopel den 25 juni, och ankomsten av förstärkningar, vågat en stormning mot det danska lägret den 17 juli. Men kung Karl IX ansåg sig tvungen att dra sig tillbaka till Ryssby, 20 km norr om Kalmar. Där slog han 22 augusti tillbaka ett anfall från kung Kristian vid slaget vid Ryssby. Kristian IV tågade i januari 1612 in i Västergötland till Skara, som brändes ned, samtidigt som en styrka under Gert Rantzau härjade i Småland. Danmark erövrade Älvsborgs fästning den 24 maj 1612. Under 1612 föll svenskarna också in i Halland och brände Varberg, där det något senare stod ett mindre slag på Köllereds hed med en anfallande dansk ryttarstyrka under Kristian IV, vilket svenskarna vann. Strider förekom även i Bohuslän och Dalsland och för dessa brukar namnet Brännefejden användas. Fred slöts i Knäred 1613.

Karl XII omorganiserade 1699-1700 den gamla drabantkåren, som blev ett helt självständigt förband. Kåren kom nu att enbart bestå av personal som hade officers rang. Kåren bestod som mest av 200 man, av vilka många genom tapperhet utmärkt sig i andra regementen och värvats till drabanterna. Drabanterna var ett elitförband och deras uppgift var bland annat att i strid omge och skydda kungen. De stod under kungens personliga chefskap med en sekundchef som hade titeln kaptenlöjtnant med generalmajors rang. En drabantlöjtnant hade rang av överste, korpraler hade rang närmaste efter major, vicekorpraler näst efter kaptener vid Livgardet och de meniga drabanterna hade rang näst efter ryttmästare vid Livregementet till häst respektive kapten vid Livdragonregementet. Drabanterna deltog med stor utmärkelse i alla den kungliga arméns fälttåg under Stora nordiska kriget i Polen och Ryssland, fram till och med slaget vid Poltava 1709. Merparten av de därefter återstående drabanterna åtföljde kungen till Turkiet och senare tillbaka till Sverige 1714-1715. Vid Karl XII:s hemkomst 1715 var den hemvändande drabantspillran för liten för att uppträda som självständigt förband. I december 1718 återstod av drabanterna kaptenlöjtnanten Johan Giertta, en löjtnant, två adjutanter, två kvartermästare, fem korpraler, fem vicekorpraler och 20 meniga drabanter. En ny livdrabantkår som skulle tjänstgöra till fots organiserades 1722. Under frihetstiden och därefter kallades förbandet oftast Kunglig Majestäts Livdrabantkår i officiella sammanhang. Kåren var nu främst ett palatsgarde. Den var fördelad på sex korpralskap om 25-30 man, vilka turvis gjorde vakttjänst hos kungen.

Ägare
Namn:                                 Nässjö kommun
Adress:                                Rådhusgatan 28, Nässjö
Tfnnr:                                    0380-518000
Mail-adress:                       kommunstyrelsen@nassjo.se

Vårdare
Namn:                                     Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1938
Text: på landsidan under två bronsplattor med bilder i relief:  DENNA STEN RESTES ÅR 1938 TILL MINNE AV NÄSSJÖ ALLMOGEN TAPPRA FÖRSVAR AV HEMBYGDEN UNDER OFREDSÅRET 1612 DÅ GUSTAF II ADOLF VAR KONUNG I SVERIGE  VITTNE DENNA STEN NU OCH FÖR KOMMANDE SLÄKTEN OM VÅRT FOLKS VARMA HEMBYGDSKÄRLEK

Text på sjösidan: UNDER LÖJTNANT LIVDRABANTEN ERIC GUSTAF QUECKFELDT EN AV DE SISTA KAROLINERNA FÖDD PÅ INGSBERG I NÄSSJÖ DEN 14 SEPTEMBER 1688 DOG PÅ STENSHOLM VID HUSKVARNA DEN 17 AUGUSTI 1776 FÖR ÄRA OCH RÄTT FÖR KUNG OCH FOSTERLAND HAN SLÖSADE EJ ORD HAN VÄRNADE SITT LAND SOCKENBOR OCH SLÄKT RESTE DENNA STEN PÅ 250 ÅRSDAGEN AV HANS FÖDELSE

Informationsskylt  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten