Minnesmärke över stupade i krigen 1848-1850 och 1864
Land: Danmark
Kommun (motsv): Köpenhamn
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Garnisonskirkegaarden vid Österport
GPS-angivelse: N55°41’40.99” E12°35’06.29”
Inventerad
Namn: Peter Wetterberg
Datum: 2012-10-11
Historia (delvis utdrag ur Wikipedia)
Från 1840-talet präglades hertigdömena Slesvig och Holstein som ingick i en personalunion med Danmark, av såväl dansk som tysk nationalism.
1848 utropade den tysknationalistiska sidan därför en provisorisk slesvig-holsteinsk regering i Kiel.
Danmark beslöt att slå ner upproret med vapenmakt och den danska armén slog inledningsvis upprorsmakarna men strax efteråt anlände en tysk armé om 19 000 man från Hannover och Preussen som förstärkning till upprorsmännen. Efter ett anfall den 23 april 1848 tvingades de 10 000 danskarna i slaget vid Slesvig att överge Dannevirke och den tyska armén höll under den kommande månaden hela Slesvig och södra Jylland besatta men den 28 maj 1848 genomförde danskarna ett anfall och intog Dybbølhöjden och slog sedan tillbaka de samlade tyska styrkornas angrepp den 5 juni.
Den 26 augusti 1848 slöts en kortvarig vapenvila i Malmö, men kriget började på nytt den 3 april 1849. Ett nytt slag på Dybbølhöjden 13 april vanns i huvudsak av danskarna men när danskarna den 23 april gick till anfall mot Kolding slogs de tillbaka och den 7 maj trängde en 40 000 man stark tysk arméstyrka upp i Jylland, och trängde danska arméns huvudstyrka tillbaka till fästningen Fredericia som omringades.
Den 10 juli slöts en ny vapenvila, som innebar att norra Slesvig ner till Flensburg hölls besatt av 4 000 man svensk-norska trupper som en buffert mellan danskarna och tyskarna. Efter långvariga förhandlingar slöts den 2 juli 1850 ett fredsavtal mellan Danmark och Preussen i Berlin som dock blev kortvarig,
1850 års strider inleddes 24 juli med ett slag vid Helligbæk och dagen efter genomfördes slaget vid Isted, som blev krigets blodigaste. Den 39 000 man starka danska armén tvingade tillbaka den slesvig-holsteinska armén till Rendsborg och besatte Dannevirke. Därefter utkämpades endast småstrider, den sista av dem nyårsdagen 1851.
Kriget avslutades genom att andra länder satte press på partnerna.
Den svensk-norska styrka i norra Slesvig som kom till genom 1849 års vapenvila, var inte det enda svensk-norska deltagandet i detta krig. Under 1830- och 1840-talen hade skandinavismen spritt sig i Norge och Sverige där den danska synen på den slesvig-holsteinska frågan accepterades. När kriget bröt ut anmälde sig därför ett antal svenskar och norrmän som frivilliga i kriget. 1848 och 1849 utgjordes dessa av 243 svenskar och 114 norrmän, som ingick i olika danska förband, och deltog i flera av krigets slag. Bland dessa fanns även 24 norska och minst 60 svenska officerare, samt ett antal underofficerare och meniga soldater.
Danmark fick i kriget ett visst officiellt svenskt stöd genom att en reservstyrka om 5 000 man förlades till ön Fyn under 1848. Dessa trupper, som ej deltog i striderna, drogs tillbaka efter vapenvilan 1848.
Den nye kungen Kristian IX av Danmark undertecknade den 18 november 1863 en ny grundlag, den så kallade novemberförfattningen, som gällde för Danmark och Schleswig, men inte Holstein.
Det danska agerandet ledde till att prins Fredrik av Augustenburg den 19 november utropade sig till hertig Fredrik VIII av Schleswig-Holstein och den 18 januari 1864 överlämnade Preussen och Österrike ultimatum om att novemberförfattningen skulle dras tillbaka. Då Danmark vägrade inleddes det andra kriget.
Den 1 februari 1864 gick en preussisk-österrikiska styrka in i Schleswig. Den 2 februari angrep preussarna Dannevirke vilket ledde till att denna övergavs. Den 28 mars anföll preussarna den danska Dybbölställningen, men slogs tillbaka och den 2 april påbörjades ett två veckors långt artilleribombardemang. Den 18 april genomförde de preussiska styrkorna den länge förberedda stormningen av Dybbøl, som föll på några timmar.
En fredskonferens sammankallades den 25 april och 9 maj slöts vapenvila som dock upphörde 25 juni utan att fred hade slutits. Den 29 juni förde prins Fredrik Karl sina trupper i båtar över Alssundet och de danska arméstyrkorna på Als blev överrumplade och tvingades att bege sig till Fyn. Detta bröt slutligen danskarnas stridsvilja.
Danmark inledde fredsförhandlingar i Wien och fred slöts den 30 oktober med resultatet att Schleswig, Holstein och Sachsen-Lauenburg fick avträdas.
Under intryck av skandinavismen hade en del svenskar och norrmän deltagit som frivilliga i schleswig-holsteinska kriget. Även om Sverige aldrig deltog officiellt på den danska sidan kom ett antal svenskar att delta som frivilliga i kriget. Totalt tjänstgjorde 434 svenska frivilliga i Danmark. 134 av dessa ingick i Strövkåren, ett särskilt förband bestående av två kompanier av huvudsakligen svenska frivilliga som organiserades i mars 1864, och som kompletterades med norska frivilliga och danska soldater. Från 15 januari till 7 maj 1864 beviljade den svenska regeringen 50 svenska officerare och 18 lägre befäl tjänstledigt för tjänstgöring i Danmark.
I den danska krigssjukvården deltog frivilliga från Sverige: 19 läkare, nio studenter, nio militärläkare och en professor i kirurgi samt åtminstone sju sjukvårdsutbildade diakonissor.
Minnesdag: 05-29 (Veterandagen)
Ägare
Namn: Forsvarets Krigergravstilsyn.
Adress: Danneskiold-Samsøes Allé 1, 1434 København K
Tfnnr: 45 67 45 67
Mail-adress: fko@mil.dk
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering: –
Vårdare
Namn: Garnisonskirkegaarden https://garnisonskirkegaard.dk/
Adress: Dag Hammarskjõlds Alle 10. DK – 2100 København Ø
Telefon:
Mail-adress:
Övrigt
Monument över stupade i krigen 1848-49 och 1864.
Rest år
H , b , d
Text: MINDE over de FALDNE 1848 1849 1850 1864
REIST AF DE DANSKE VAABENBRØDRE I KØBENHAVN OCH ANDRE MEDBORGERE
Informationsskylt Nej
Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av SvMM